Syftet i detta arbete har varit att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet samt att problematisera de olika arbetssätten som framkommer i intervjuer med lärare och rektorer. Lpo 94 anger att det är en rättighet för både elever och deras vårdnadshavare att skolan använder sig av tydliga mål. Därför har jag försökt förstå hur rektorer och lärare på två olika skolor arbetar för att uppnå målen i vår målstyrda skola.
För att uppnå syftet använde jag mig av fyra frågeställningar:
• Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan?
• Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94?
• På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan?
• Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94?
Undersökningen som bestod av kvalitativa intervjuer med två rektorer samt tre lärare har visat att de intervjuade pedagogerna strävar efter att omformulera målen från Lpo 94 för att således underlätta elevernas förståelse av målens innehåll och syfte. Svårigheterna som de intervjuade pedagogerna nämner i fråga om att förtydliga och konkretisera målen är omformuleringen av mål. Tolkningarna av målen blir olika och det är stor risk att syftet med målet ändas på grund av omformuleringen. Enligt intervjuerna är eleverna inte delaktiga i omformuleringarna utan deltar endast i
planringen av de omformulerade målen. Eva och Lina på Solängskolan använder sig även av Lpo 94 genom att läsa upp målen direkt för eleverna. Lärarna anser att eleverna förstår allvaret med skolan och deras utbildning när de förstår att det är Sveriges regering som står bakom detta styrdokument, Lpo 94, som är grunden för alla skolor i Sverige. Meningen med mål och målsättning är att eleverna skall skapa en förståelse för vad de skall sträva efter att uppnå samt vad som måste uppnås för att bli godkänd i ämnena. Genom en målsättning där eleverna är delaktiga och sätter relevanta, mätbara, enkla, specifika och tidsbestämda mål fungerar målsättningen både som motivation samt en enklare utvärdering. Utvärderingen finner sig naturlig eftersom eleven har tydligt uppsatta mål som visar vart eleven befinner sig i sin utveckling.
I denna uppsats har jag försökt visa hur lärarna försöker göra eleverna delaktiga i konkretisering av målen samt att sätta egna mål. Lärarna Eva och Jonna arbetar med två olika arbetssätt ”mattan” och ”planeringboken”. Med utgångspunkt från lärarens omformulerade mål alternativt uppgifter ges eleven möjlighet att själv planera sitt arbete.
Den fjärde frågeställningen belyser skillnaden mellan skolorna och deras arbete med målen. Med utgångspunkt från den insamlade datan har jag konstaterat att en av kommunerna har valt att införskaffa ett dataprogram till samtliga skolor i kommunen. Programmet används för att omformulera och bryta ner målen. Utifrån de nerbrutna och omformulerade målen finns en IUP som baseras på vilka mål eleven uppnåt. Eftersom arbetssättet är nyintroducerat har ingen utvärdering kunnat ske. Båda skolorna i denna studie använder sig av gemensamma mål som ingår i den lokala arbetsplanen, något rektorerna ansvarar för. Solängskolan använder sig av en manuell IUP där både elev och lärare är delaktiga. Sista sidan av IUPn består av en paragraf där eleven själv sätter upp nya mål för något som han/hon önskar att bli bättre på. Tillsammans med lärare och föräldrar delas ansvaret upp för att detta mål skall nås. Utvärdering av målet följs upp på nästa IUP om inget annat anges. Eftersom ansvaret infinner sig både i hemmet och i skolan underlättar det för alla involverade parter om målsättningen är tydlig. Vikten av att ha ett samarbete mellan hem och skola är viktigt då det främjar elevens möjlighet till kunskap.
De intervjuade pedagogerna har framhävt svårigheter som att hitta mer tid för fortbildning kring de nya läroplanerna samt tiden till att diskutera och omformulera målen i lärarkollegiet. Tidsproblemen uppstår enligt mig eftersom lärarna är uppdelade i olika arbetsgrupper och arbetslag när de planerar. Var grupp redovisar sedan deras åsikter och idéer till de andra arbetsgrupperna samt rektor. Jag anser att genom en gemensam formulering av skolans och elevernas mål i form av en öppen diskussion kan lärarna skapa ett forum där idéer, kunskap och erfarenheter utbyts. Detta kan leda till att nya arbetssätt i strävan att utforma välfungerande målsättningar både för eleven och skolan. Tiden besparas eftersom samtliga pedagoger deltar i samma diskussion vid samma tillfälle istället för olika diskussioner som sedan redovisas vidare.
En idé som väckts under denna studie är att under en längre tid, exempelvis ett år, följa dessa två skolor där ett projekt i form av ett diskussionsforum kring mål och målsättning startas. Eftersom det framgår av denna studie att de intervjuade lärarna och en av rektorerna efterlyser samtal kring mål, anser jag att denna uppsats kan ses som ett steg i ökat samtal kring arbetet med mål i skolan. Ovanstående diskussion har fått mig intresserad av att applicera idrottarnas målsättningsmodell i skolans värld.
Inom idrotten har man länge förstått betydelsen av tydliga och konkreta mål. Idrottsmän som har förmågan att sätta upp realistiska mål når bättre resultat. På samma sätt förhåller det sig med all annan verksamhet, (Svensson, 1997 s. 14).
Hur skulle eleverna prestera om de hade fått en utbildning i vad mål är och hur de kan formuleras? Exempelvis skulle skolorna kunna använda sig av SMARTS – målen, (bilaga 3) som utgångspunkt i samtliga ämne. SMARTS – målen, skulle kunna hjälpa lärarna och eleverna att sätta upp dagsmål, veckomål, månadsmål och terminsmål. Eleverna tillsammans med läraren tar fram några mål ur Lpo 94 och omformulerat så att eleven förstår innebörden och sedan planerar vägen dit. Vissa mål kanske kan uppnås som dagsmål, andra blir veckomål eller terminsmål. Eleverna kan även skriva ner sitt drömmål, vad de helst av allt önskar att lära sig. Drömmålet är till för att motivera eleverna. Lika väl som lärarna som arbetar med mål måste förstå den exakta innebörden, anser jag att eleverna som arbetar för att nå målen har en rättighet att få förståelse för arbetssättet med målsättning.
Min förhoppning är att denna undersökning bidragit till en vidare inblick på mål och målstyrning som idag används i den svenska skolan. Min vision är att denna studie väckt ett intresse och skapat debatt i de skolor jag besökt. Förhoppningsvis har denna studie bidragit till nya idéer och infallsvinklar på arbetssätt kring mål och målsättning. Det hade varit intressant att utveckla studien med deltagare som har större spridning på examineringsåren samt arbetslivserfarenheten. Genus och kön är även en aspekt att utveckla studien med. I vidare studier kring detta ämne anser jag även att observationer av arbetssätt samt elevintervjuer kan bidra till fler vinklar och idéer.
Eftersom den nya läroplanen är under utformning och på väg att ersätta Lpo 94 redan år 2010 anser jag att det är ett mycket aktuellt ämne.
Jag ser fram emot vidare studier i detta ämne, både för egen del samt av andra intressenter.
Frågorna som väckts är om det överhuvudtaget går att översätta idrottsutövare till skolelever? Är mål endast för att lyckas prestera i olika sammanhang för någon sorts bedömning eller kan mål och målsättning bidra till starkare självkänsla och självförtroende? Kan målsättning även stärka gruppen och i sin tur leda till ett mer behagligt arbetsklimat? Området mål och målstyrning är ett stort och ibland väldigt ansträngande område eftersom de innebär en stor delaktighet av alla parter, anser jag.