Syftet med denna avslutande diskussion är att övergripande sammanfatta och diskutera de upptäckter som gjordes i kapitlet kring resultat och analys. Uppsatsen återgår i detta avsnitt till frågeställningarna för att ge en sista inblick och
diskussion kring dessa. Därefter presenteras en metoddiskussion och
avslutningsvis förekommer ett kort avsnitt kring hur media kan vara ett verktyg för socionomer.
7.1 Har filmer varit med och konstruerat prostitution som socialt problem?
Det har tidigare nämnts att filmer kan konstruera samhället och ideologier. Individen som ser filmer söker även efter att hitta en slags världsbild i dessa (Nichols, 1991; Sunnemark, 2009). Filmer vars handling är kvinnor som säljer sex innebär en slags verklighet i samhället för tittaren eftersom denne vet om att prostitution är något som är förekommande. Det kan däremot komma till att bli problematiskt om filmer skildrar att det finns en del egenskaper kopplade till kvinnor som säljer sex, eftersom tittaren då kan ta till sig denna uppfattning och sedan få en bild och uppfattning av prostituerade. Tittaren lär sig på ett sätt ett beteende via filmer som denne sedan kommer ha med sig ut i samhället. Detta innebär i sin tur till att individer som följer normer och godtagbara inlärda beteende kommer till att påverka samhället genom att reproducera attityder och associationer (Bandura, 1971). Vidare kan det därmed tänkas att filmer genom observationsinlärning och associationer varit med och konstruerat prostitution som ett socialt problem.
Som tidigare förklarats visar Lindell (2004) att filmer påverkar tittaren genom bland annat attityder och stereotyper som porträtteras i mediet. När en film har en sådan påverkan på tittaren kan det förekomma att denne lär sig ett beteende via filmen som tittaren sedan uttrycker ute i samhället. Detta beteende kan sedan spridas vidare ute i omgivningen, vilket bidrar till ett skapande av ett socialt problem. Det kan tänkas att de stereotyper som porträtteras i filmer sedan kommer att leva vidare och åtas av omgivningen, samt att de attityder som är
förekommande kan komma till att påverka tankesätt och normer.
I filmerna Pretty Woman och The client list är det återkommande att attityder kopplade till prostitution innebär att kvinnan blir utsatt för blickar och sårande ord eftersom hon blir sedd som annorlunda. De som tittar på dessa filmer kan komma till att få en förståelse att det är acceptabelt att exkludera individer som anses vara avvikande. Filmerna visar och konstruerar på ett sätt att prostitution är ett
oönskvärt beteende och att detta bör bestraffas genom stigmatisering. Efter att ha tagit del av detta på filmduken kan tittaren gå ut i samhället och nu ha i åtanke att kategorisera individer utifrån egenskaper som är önskvärda och icke önskvärda (Nichols, 1991). Tittaren kommer därmed att påverka samhället med de attityder denne tagit del av via filmerna. I dokumentären sexwork, love and mr. Right förekommer ett berättande kring attityder på ett annorlunda sätt. Tittaren behöver inte alltid själv försöka göra kopplingar, utan dessa görs åt denne genom att personerna i dokumentären själva berättar hur deras profession är och hur de upplever att de påverkas av attityder i samhället. Trots detta visar dokumentärerna på att de upplevelser som de medverkande talar om, är att kopplas samman med normer och attityder från omgivningen.
Genom att dessa medier på ett sätt skapar och ”gör” kön och sociala fenomen, kan de även ha varit med och konstruerat att det finns individer som är olik det stora samhället och att dessa bör betraktas som ”de andra”. Genom konstruktion av kön förekommer även en förståelse för stereotyper och kategorisering (Sunnemark, 2009). Med tanke på att de prostituerade har konstruerats och visas i filmer som onda, dåliga, giriga och omoraliska förekommer även en lärdom kring att detta är stereotypen för kvinnor som säljer sex, och att detta stämmer in på alla inom denna målgrupp. Problem som kan finnas med att medier skapar och porträtterar detta är därmed att de individer som betraktas som sociala problem och som ”de andra” på filmduken även kommer till att göra detta i samhället. Med andra ord så blir de socialt utsatta individerna förtryckta både i film och i det verkliga livet. Det bör däremot påpekas att innebörden av begrepp, såsom innebörden av kön, kan förändras över tid vilket kan betyda att det kan finnas en social förändring i hur prostituerade kommer till att beskrivas och betraktas. För att detta ska kunna ske bör dock medierna representera en annorlunda bild kring målgruppen. Sammanfattningsvis kan tittaren lära sig ett beteende och tolka det som att det är önskvärt från samhällets sida att kategorisera och se ner på utsatta individer som inte anses följa normer. Detta inlärda beteende kan individen sedan komma till att uppvisa för sin omgivning vilket kan indikera på att individen påverkar samhället och dess värderingar. Det kan även visa på att individer på ett sätt påverkar till vad som kan betraktas som ett socialt problem i samhället, och att filmer kan ha denna påverkan på individen genom att lära in ett beteende via medier. Denna undersökning visar på att prostituerade kvinnor är en socialt utsatt grupp som ständigt blir betraktade som avvikande, samt att bland annat filmer är det media som konstruerar kvinnor och målgruppen till något negativt. Filmer kan genom detta skapa en normaliserande bild kring förhållningssätt och associationer av prostitution och de kvinnor som är inom verksamheten. Det blir tydligt för uppsatsförfattaren att filmer med denna innebörd, och som har en koppling till olika sociala problem och individer som är socialt utsatta, bör betraktas med ett kritiskt öga. Detta för att skapa en medvetenhet kring hur en själv kan påverkas av det som presenteras på filmduken.
7.2 Hur kan attityder och tolkningar i de valda filmerna förstås utifrån teorierna stigmatisering och feminism?
Förekommande attityder gentemot prostitution och de kvinnor som är inom denna verksamhet har visat sig ha en koppling till stigmatisering. Attityder och tankar som sammanförs med prostituerade tenderar att vara nedvärderande och kopplas samman med negativa karaktärsdrag (Lindell, 2004), vilket innebär att
målgruppen blir placerad i ett fack som visar på att de inte är integrerade med övriga samhälle.
Utifrån de tolkningar som har gjorts visar samtliga av filmerna på en producering och reproducering av normer och värderingar. De visar på att kvinnor, och
prostituerade, är en grupp som är kopplade till flera olika stereotyper och att dessa kan ligga till grund för senare kategorisering och stigmatisering. Analysen visar på att attityder i filmer kan påverka tittaren i dennes sätt att tycka och tänka kring målgruppen. När filmer på ett sätt tar ställning till och porträtterar könsnormer kan det tänkas att det även uppstår skeva könsroller, som kan komma till att normalisera en stigmatisering och utanförskap för de individer, i detta fall kvinnor, som inte stämmer in i normen som finns kring könet.
För att få en förändring av attityder gentemot prostituerade kan det tänkas att samhället behöver ta del av ett liberalfeministiskt perspektiv (Payne, 2015; Mattsson, 2015). Kvinnor som säljer sex tenderar ofta att göra detta av fritt val och på grund av att de har sämre möjligheter på bland annat arbetsmarknaden än vad män har. Genom att legalisera och arbeta för att prostitution ska betraktas som ett fritt val i samhället kan det även tänkas att det kan ske en skiftning i det stigma som finns idag. Å andra sidan kan det utifrån den radikalfeministiska teorin
förstås att kvinnorna tar sig in i yrket som prostituerad eftersom de inte har samma möjligheter på arbetsmarknaden som män har, och att dessa kvinnor därmed är att betraktas som offer av det patriarkala samhället. Däremot kan det förekomma bli problematiskt att se på prostituerade som offer, eftersom det även på något sätt kan indikera på att de är olika omgivningen samt att det finns en ojämlik
maktbalans både bland män och kvinnor, men att detta även finns bland kvinnor och kvinnor.
Analysen visar även på att de normer som finns kring det kvinnliga könet spelar in i förekommande attityder. När en kvinna anses bryta normen från det kvinnliga könet kan det förekomma att denne inte längre ses som kvinnlig på samma sätt som tidigare. Om hon även åtar sig ett kriminellt beteende eller ett arbete som går emot normer kommer hon också till att hamna utanför sociala sammanhang i allt större utsträckning än tidigare (Mattsson, 2015). De attityder och tolkningar som är förekommande hör samman med hur prostituerade kan komma till att
stigmatiseras och exkluderas, och kanske skulle ett liberalfeministiskt
förhållningssätt kunna ändra på det sociala stigma som finns kring målgruppen idag.
7.3 Metoddiskussion
Den metod som legat till grund för denna studie har fungerat när det kommit till att samla in material som underlag till tidigare forskning likaväl som till teorierna. Även metoden till filmanalysen samt inklusionstermerna, se tabell 2
inklusionstermer på sida 19, har samlats in och utfortmats i enlighet med studiens syfte. De inklusionstermer som användes till filmanalyserna utformades med en viss begränsning till att göra tolkningar och analysera dessa utifrån studiens frågeställningar. Samtliga av de filmer som legat till grund för denna
undersökning tog upp gemensamma tolkningar, såsom att prostituerade väljer professionen utifrån bristande ekonomiska förutsättningar. Vidare användes både spelfilmer och dokumentärer eftersom de båda är filmer som på ett eller annat sätt porträtterar och talar om prostitution och de kvinnor som är prostituerade.
eftersom dokumentärer på ett sätt visar mer direkt för tittaren hur professionen är och bör betraktas, medan det i spelfilmer kan göras tolkningar som är med undermedvetna.
En nackdel med den valda metoden filmanalys är att det förekommer en svårighet vid generalisering av resultatet. Även om det kan tänkas att många filmer inom denna genre i själva verket visar och porträtterar prostituerade kvinnor på liknande sätt, förekommer det trots detta att andra filmer kan ha en annorlunda utgångspunkt kring målgruppen. Alan Bryman (2008) förklarar att en studies resultat endast kan generaliseras och tillämpas på den population en undersökt. Termer av plats kan även vara svårt att generalisera i detta fall eftersom det förekommer olika normer och värderingar beroende på i vilket land du är. Samtliga filmer i denna undersökning kan tänkas ge en generalisering för genren eftersom de kan betraktas som exempel för en större uppsättning av identifierbara drag. Denna studie bidrar till ett visst mått av generalisering, men det bör påpekas att alla filmer som har en handling kring prostitution inte nödvändigtvis behöver förmedla liknande tolkningar.
Genom att göra en filmanalys kan det inte heller påvisas hur målgruppen
verkligen påverkas av filmer, det kan endast upplysa hur individen som tittare kan komma till att tänka kring professionen och de kvinnor som är inom denna, samt hur denna individ i sin tur kan komma till att påverka samhället.
7.4 Media som kunskapsverktyg för socionomer
Det är viktigt för socialarbetare att ha kunskap kring att sociala problem och fenomen konstrueras i media eftersom det kan underlätta i arbetet med socialt utsatta individer och grupper. Det tillhör professionen inom socialt arbete att arbeta för social sammanhållning och inkludering (Staub-Bernasconi, 2017), vilket kan bli svårt eftersom socialarbetare på något sätt blir motarbetade när filmer ständigt visar på ett sätt att det är godtagbart för samhället att exkludera de som är annorlunda. Det är viktigt att ha kunskap kring media och dess
representation av socialt utsatta grupper eftersom det kan vara till hjälp att hitta nya ingångar och tillvägagångssätt för att arbeta med och för att dessa individer ska kunna återgå till ett socialt sammanhang. Även att socialarbetaren har insikt i hur attityder i samhället kan påverka denne i sitt arbete är av stor vikt.
Avslutningsvis bör det belysas att socialarbetare bör ha insikt i vilka normer och attityder som är rådande i samhället, och som förkommer i media, samt hur dessa kan komma till att påverka den professionella i dennes arbete med socialt utsatta individer.