"I hate to point out the obvious, but you are in fact a hooker"

”I HATE TO POINT OUT THE

OBVIOUS, BUT YOU ARE IN

FACT A HOOKER”

EN ANALYS AV FILMERS ATTITYDER

GENTEMOT PROSTITUTION OCH

PROSTITUERADE

”I HATE TO POINT OUT THE

OBVIOUS, BUT YOU ARE IN

FACT A HOOKER”

EN ANALYS AV FILMERS ATTITYDER

GENTEMOT PROSTITUTION OCH

PROSTITUERADE

JULIA NILSSON

Nilsson, J.”I hate to point out the obvious, but you are in fact a hooker”. En analys av filmers attityder gentemot prostitution och prostituerade. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en analys av två filmer och två dokumentärer för att se hur dessa kan konstruera prostitution som ett socialt problem. Syftet har även varit att analysera och koppla attityder och tolkningar i filmerna till undersökningens teorikapitel om stigmatisering och feminism. Metoden till undersökningen har varit en datainsamling till tidigare kunskapsläge och teori, samt filmanalys av två filmer och två dokumentärer vars handlingar riktar sig till prostitution och prostituerade.

Undersökningens resultat visar på att filmer har en påverkan på tittaren. Filmer producerar och upprätthåller normer och värderingar som tittaren sedan tar med sig ut i sin vardag och i samhället. Detta media tenderar att visa stereotyper kring kvinnor samt kring prostituerade som innebär att kvinnan kan ses som ”den andra”. Genom att kategorisera individer kan det även förekomma stigmatisering vilket innebär att individer, i detta fall prostituerade, anses vara avvikande utifrån att de inte följer normerna. Resultatet visar även på att det finns normer kring kvinnans kön som även detta kan komma till att vara betydande för om kvinnan kommer att betraktas som kvinnlig eller inte.

”I HATE TO POINT OUT THE

OBVIOUS, BUT YOU ARE IN

FACT A HOOKER”

AN ANALYSIS OF MOVIES ATTITUDES

TOWARDS PROSTITUTION AND

PROSTITUTES

JULIA NILSSON

Nilsson, J. “I hate to point out the obvious, but you are in fact a hooker”. An analysis of movies attitudes towards prostitution and prostitutes. Degree project in socialwork 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of social work, 2018.

The purpose of this study is to do an analysis of two movies and two

documentaries to see how these can construct prostitution as a social problem. The purpose have also been to analyze and connect attitudes in the movies to the studies theories on stigmatization and feminism.

The method to this study was a data collection for the knowledge position and the theory, as well as a film analysis of two movies and two documentaries whose story was aimed towards prostitution and prostitutes.

The results of this study shows that movies has an impact and affect on the

viewer. Movies produce and maintain norms and values that the viewer takes with them into society. Movies tend to show stereotypes on women and prostitution, which means that the women can be seen as “the other”. By categorizing

individuals it can occur stigmatization, which means that individuals, in this case prostitutes, are seen as abnormal since they do not live by the norms. The result also indicate that there is norms connected to the female gender which also can have an impact if the woman will be perceived as female or not.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.4 Koppling till socialt arbete ... 7 

2. Bakgrund ... 8 

2.1 Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster ... 8 

2.2 Kort om socialt arbete och prostitution ... 8 

2.3 Bakgrund social konstruktion av identitet ... 9 

3. TIDIGARE FORSKNING ... 9 

3.1 Forskning kring prostitution ... 9 

3.2 Attityder kring prostitution kopplat till stigma ... 10 

3.3 Filmer som en social representation ... 12 

4. TEORI... 13 

4.1 Stigmatisering ... 13 

4.2 Feministiska utgångspunkter ... 15 

4.2.1 Radikalfeminism ... 16 

4.2.2 Liberalfeminism ... 16 

4.3 Social learning theory ... 17 

5. METOD ... 17 

5.1 Datainsamling och urval av litteratur ... 17 

5.1.1 Exklusionstermer ... 18 

5.2 Underlag till filmanalys ... 18 

5.2.1 Diskursiv semiotik ... 19 

5.2.2 Tillvägagångssätt för filmanalys ... 19 

5.2.3 Diskussion av valda filmer ... 20 

5.3 Forskningsetiska principer ... 21 

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 22 

6.1 Summering av Pretty Woman ... 22 

6.2 Summering av The client list ... 22 

6.4 Summering av Sex for sale: prostitution ... 22 

6.5 Den avvikande kvinnan ... 22 

6.6 När det du gör kopplas ihop med vem du är ... 26 

6.7 Ojämlikhet i samhället ... 27 

6.8 Att åter integreras i samhället ... 30 

6.9 Prostitution, socialt arbete och lagen ... 31 

7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 33 

7.1 Har filmer varit med och konstruerat prostitution som socialt problem? ... 33 

7.2 Hur kan attityder och tolkningar i de valda filmerna förstås utifrån teorierna stigmatisering och feminism? ... 34 

7.3 Metoddiskussion ... 35 

7.4 Media som kunskapsverktyg för socionomer ... 36 

8. REFERENSER ... 37 

1. PROBLEMFORMULERING

Samhället består av normer och värderingar som omgivningen förväntas ta till sig och leva efter. Människan blir upplärd av vad som anses vara rätt och fel, samt förväntas internalisera ett beteende som är acceptabelt och önskvärt av

omgivningen. Trots att individer har en förståelse kring detta finns det de som säger och gör saker som inte anses vara önskvärt i förhållande till de rådande normerna. Med tanke på att det finns beteende som inte är socialt accepterade förekommer även en särskiljning mellan individer vilket i sin tur kan leda till exkludering antingen för en enskild individ, eller för en grupp människor. För att undvika detta kan en del skapa sig en identitet som passar in i det kollektiva (Johasson & Lalander, 2013).

Kring kvinnor tenderar det att finnas många olika normer kopplade till femininitet som syftar till hur en kvinna ”bör vara”. Om en kvinna misslyckas eller bryter gentemot dessa kommer hon att särskiljas som kvinna och istället bli utpekad genom det brott hon gjort. Kvinnan kommer alltså att ifrågasättas. Detta innebär därmed att denna kan komma att betraktas som ”dubbel avvikare” på grund av att hon brutit gentemot normen som finns kring könet, samt att hon brutit mot

samhällets regler, vilket bland annat kan vara att arbeta som prostituerad (Mattsson, 2015).

Prostituerade är en målgrupp som blir utpekad som ”de andra” och som även är en socialt utsatt grupp i samhället. En anledning till att kvinnor som säljer sex anses vara avvikande är på grund av att de utför handlingar som är olagliga och

omoraliska (Grandy & Mavin, 2011). Det som kan förekomma vara problematiskt vid särskiljning är att den prostituerade därmed inte längre anses tillhöra liknande socialt sammanhang som övriga. Kvinnor som säljer sex kan därmed bli utsatta för attityder kopplade till stereotyper, diskriminering samt stigmatisering (Sallmann, 2010). De konsekvenser som stigmatisering kan medföra är att exkludera en särskild individ eller grupp från sociala sammanhang. Det kan även leda till en utsatthet för den stigmatiserade individen eftersom denne blir betraktad och behandlad som om denne inte vore mänsklig. Vidare innebär detta en

utveckling av ett socialt problem eftersom den utsatta individen kan bli föremål för olika former av utsatthet, såsom verbal, mental och fysisk misshandel. Den prostituerade kvinnan kan även uppleva att denne behöver hjälp och stöd men inte riktigt vågar ta denna kontakt på grund av en rädsla för att bli utpekad som

annorlunda igen.

Det finns även ett synsätt att prostituerade är offer på grund av det patriarkala samhälle vi lever i. Detta har lett till att många feministiska rörelser har tagit ställning emot prostitution eftersom de anser att detta yrke visar på kvinnans underordnad gentemot mannen, vilket kan ha lett till ett förstärkande av de attityder som redan finns kring prostituerade. Å andra sidan finns det även andra feministiska rörelser som förespråkar att kvinnor har rätt till sin egen kropp, och att prostitution därmed bör betraktas som ett yrke (Payne, 2015).

Mycket i vårt sätt att vara, leva, tycka och tänka är socialt konstruerat (Johansson & Lalander, 2013). Prostitution är något som med tiden har blivit skapat som och förknippat med något negativt, och de individer som hör till denna verksamhet blir utpekade som annorlunda (Sunnemark, 2009). Men hur har konstruktionen av

prostitution tagit form? De normer och värderingar som finns i samhället

återspeglas och återskapas i olika medier, däribland filmer. Detta media försöker representera sociala perspektiv och en verklighet som kan ligga bakom olika sociala problem. Mediet kan även ge uttryck för stereotyper (Lindell, 2004). Filmer porträtterar attityder och förhållningssätt gentemot olika målgrupper. När människan genom film får en förståelse kring dessa och avvikande beteende kan detta påverka åskådaren på så sätt att denne tillskriver andra människor i

samhället egenskaper utefter de fördomar som denne lärt sig via filmer (Lindell, 2004). Detta kan även leda till att individer som ser på filmer påverkar samhället genom ett inlärt beteende de fått via mediet. Vidare kommer detta i sin tur till att påverka de prostituerade genom att de i många fall även kan genomgå

stigmatisering. Filmer har därmed en stor påverkan på individer gällande vad som anses vara verkligt och sant, samt hur tittaren bör förhålla sig till individer som anses vara annorlunda. Detta förhållningssätt kan komma till att ha en stor påverkan på attityder och uppfattningar samhället kan ha gällande målgruppen. Det förekommer vara problematiskt att kvinnan kan komma till att ifrågasättas om denne bryter mot de normer som finns kring hur en av kvinnligt kön ”bör vara”. Att detta även kan bidra till att denne kan komma att betraktas som ”dubbel avvikare” genom att vara prostituerad, bidrar även till en ökad risk att utsättas för stigmatisering. Det kan finnas många teorier om vad det är som gör att dessa normer finns kring kön, men en betydande roll i det hela har filmer som media. Detta på grund av att de representerar en slags verklighetsbild för hur samhället är och ser ut, men även hur olika kön och utsatta grupper är och bör bemötas.

Genom att filmer visar på attityder och förhållningssätt till utsatta individer, däribland prostituerade, förekommer det att omgivningen kan ta ställning till dessa och utrycka dem ute i samhället. Tittaren lär sig ett beteende och kan därefter föra vidare detta beteende till sin omgivning (Bandura, 1971). Vidare har detta i sin tur lett till ett socialt problem genom att den prostituerade kvinnan blir ett mål för social utsatthet, stigmatisering samt exkludering från samhället. 1.1 Syfte

Denna undersökning har som syfte att se hur de fyra valda filmerna (Pretty

Woman, The client list, Sex for sale: prostitution och Sexwork, love and mr. Right) belyser attityder gentemot prostitution och de kvinnor som är prostituerade, samt att koppla dessa attityder till undersökningens teorier. Syftet är även att se om, och i så fall hur, filmer varit med och konstruerat prostitution som ett socialt problem. 1.2 Frågeställningar

 Har filmer varit med och konstruerat prostitution som ett socialt problem?  Hur kan attityder och tolkningar i de valda filmerna förstås utifrån

teorierna stigmatisering och feminism? 1.3 Avgränsning

Det förekommer olika normer beroende på vilket kön den enskilde individen har. Att bryta gentemot de föreställningar som finns kring könet kan ge diverse

konsekvenser och individen kan komma till att hamna utanför och bli exkluderad. De individer som är kvinnor har till viss del en större risk att vara utsatta i

samhället av olika anledningar. Även om män också kan ses som avvikande, sker inte detta på samma sätt och i samma utsträckning som det gör gentemot kvinnor. Detta eftersom femininitet och maskulinitet utgår från olika normer (Mattsson, 2015). Avgränsningen till just kvinnor som säljer sex har sin bakgrund i det som

nämns ovan tillsammans med det som kommer presenteras senare i uppsatsen, vad gäller radikalfeminismen och att vi i Sverige lever i ett patriarkalt samhälle där kvinnor tenderar att ha en underordnad.

Det bör påpekas att undersökningen syftar till att ta reda på och analysera hur filmer och samhället skildrar kvinnor som säljer sex samt hur attityder i filmer kan förstås utifrån undersökningens teorier. Studien riktar sig därmed inte till själva målgruppen.

1.4 Koppling till socialt arbete

Socialt arbete innebär att professionen inom verksamheten arbetar för social sammanhållning, social förändring, samt stöd och skydd för socialt utsatta. I samhället finns och förekommer det diskriminering, kategorisering och ojämlikhet, vilket även dessa är fenomen som tas upp och arbetas med inom socialt arbete. Detta arbete strävar med andra ord efter social inkludering och sammanhållning (Staub-Bernasconi, 2017).

Prostituerade är en utsatt grupp i samhället och det finns förekommande socialt arbete för att ge stöd och hjälp till kvinnor som befinner sig i denna verksamhet. Med tanke på att prostituerade är en grupp individer som är exkluderade i samhället, är det en intressant och relevant målgrupp att ha med i denna undersökning.

Anledningen till att filmanalyser har gjorts till denna studie beror på att filmer har visat sig ha en påverkan på hur människor kan uppfatta ett samhälle, samt att individer genom filmer kan få en uppfattning av att en del människor kan ses som annorlunda (Lindell, 2004; Sunnemark, 2009). Genom att individer anammar ett synsätt som är negativt gentemot andra kan leda till att dessa genomgår bland annat utanförskap. Eftersom filmer reproducerar prostituerade som annorlunda och avvikande är detta media en intressant utgångspunkt att analysera som koppling till socialt arbete. Socialt arbete är inte bara något som finns, utan som även beskrivs på olika sätt och i olika forum.

Att filmer kan ha varit med och påverkat, eller i alla fall reproducerar, samhällsnormer är även viktigt att ha kunskap om i socialt arbete eftersom eventuella bedömningar som görs kan påverkas av samhällsnormer. Även om socialarbetare har en medvetenhet och förförståelse för sina egna värderingar och ståndpunkter, är det kanske inte alla som är medvetna om att dessa även kan påverkas genom attityder som presenteras i media. Det kan också tänkas att professionella som bemöter kvinnor som säljer sex kan utgå från de attityder och normer som bland annat filmer är med och porträtterar.

2. Bakgrund

Nedan kommer det kort att presenteras och ges en bakgrund till lagen, det sociala arbetet kopplat till prostitution, samt social konstruktion av identitet. Samtliga av dessa är av vikt att ha med för att förstå och kunna göra en senare analys.

2.1 Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster ”Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell

förbindelse, döms - om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken - för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader. För försök döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.”

Lagen har genomgått en utvärdering vars syfte var att undersöka hur förbudet har fungerat i praktiken. Syftet var även att se vilka effekter kriminaliseringen bidragit med vid förekomsten av prostitution i Sverige. Resultatet av utvärderingen visade på att förbudet gentemot att köpa sexuella tjänster har haft en påverkan och effekt när det kommit till att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel (Regeringen, 2010).

2.2 Kort om socialt arbete och prostitution

Socialarbetare, tillsammans med polis och den medicinska professionen, har sedan tidigt arbetat tillsammans mot prostitution. De tre aktörerna har både arbetat enskilt likaväl som de har genomgått olika samarbetsprojekt (Laanemets, 2007). I mitten av 1980-talet påbörjade Sverige en reguljär verksamhet som hade som utgångspunkt att bekämpa den pågående prostitutionen. Syftet var även att hjälpa de som sålde sex, främst riktat till kvinnor. Sedan dess har det funnits

socialarbetare som arbetar med ett uppsökande fältarbete och som utgör ett stöd för individer som säljer sex. Ibland har det även förekommit behandlande arbete och även frivilligt socialt arbete i vilket bland annat Svenska Kyrkan och

Stadsmissionen har gett stöd genom att erbjuda samtalskontakt. RFSU har även bidragit med kunskaper kring verksamheten och expertis i det behandlande arbetet (Hedin & Månsson, 1998).

I Leili Laanemets (2007) rapport framkommer att det sedan 2006 har uppkommit fler verksamheter som ska arbeta med målgruppen. Bland dessa verksamheter fanns dåvarande KAST som arbetade för att finna lämpliga metoder och

interventioner. KAST finns än idag men numer under namnet Kompetenscentrum för sexuella tjänster. Även om det har tillkommit mycket forskning och kunskap kring försäljning av sex är det svårt att göra en utvärdering av själva arbetet. En kan se att gatuprostitutionen har minskat, men med detta sagt har försäljning av sex via internet ökat.

Även socialt arbete internationellt har vissa likheter med arbetet i Sverige. Ett exempel på detta är Spanien där socialarbetarna tar sig till de platser där

målgruppen brukar vara för att sälja sex. Här presenterar sig socialarbetarna för målgruppen och ger information om resurser samt erbjuder kondomer. De professionella arbetar för att det ska växa fram en tillit mellan dem och

målgruppen. Om tillit uppnås kan det förekomma att kvinnan som säljer sex ser på socialarbetaren som ett supportsystem till vilken hon kan vända sig till om hon känner behov. Den professionella lyssnar främst till det som kvinnan har att säga

och visar en nyfikenhet till henne. Därefter erbjuds information och i en del fall föreslås alternativ som kan fungera som hjälp och stöd. Det är däremot viktigt att påpeka att det är kvinnan själv som bestämmer om och när hon vill upphöra med verksamheten. Socialarbetaren fungerar som en stöttande pelare som målgruppen kan luta sig mot och få hjälp av. Med tanke på den stigmatisering som

prostituerade kvinnor råkar ut för, arbetar socialarbetarna i Spanien för att utveckla och höja kvinnans självförtroende (Ayjuste, m.fl.,2015).

2.3 Bakgrund social konstruktion av identitet

Sociala problem kan kopplas samman med social konstruktion. Detta har växt fram med hjälp av historiska händelser, ideologier samt sociala krafter (Hacking, 2000). Människans identitet kan ses som något som blivit socialt konstruerat. När människan skapar sig en egen identitet tydliggör denna sin självständighet och individualitet. Även om individen tycker det är viktigt att bli en egen person och att ”vara sig själv” kan detta vara svårt eftersom denne samtidigt vill passa in i det kollektiva. Om den enskilde människans identitet förespråkar något avvikande kan det bli svårt för denne att ingå i andra sociala sammanhang. Detta innebär att när en försöker skapa sig själv gör den detta utifrån andra grupper i samhället där denna kan känna tillhörighet. Vidare betyder detta att människan tenderar att istället anpassa sig till en så kallad kollektiv identitet istället för en individuell. Individen blir på något sätt mer lik de andra i samhället (Johansson & Lalander, 2013).

Individualitet kan ses som en social konstruktion i den mening att människan skapar sin identitet genom positiv bekräftelse och uppmärksamhet. De

individuella identiteterna som människan försöker skapa tenderar att ha likheter med andra människors identiteter. Anledningen är på grund av att vi skapar oss själva i sociala sammanhang (a.a).

3. TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer tidigare forskning kring prostitution samt forskning kring filmer som en social representation att tas upp. De skrifter som åberopats har samlats in via böcker samt publicerade artiklar. För att finna dessa har uppsatsförfattaren använt sig av sökmotorer samt sökord som innebar en

framkomst av nedan använda referenser. Forskning kring prostitution och attityder kring denna verksamhet, likaväl forskning kring filmer, är viktigt att ha med som bakgrund till senare analys.

3.1 Forskning kring prostitution

Hedin & Månsson (1998) gjorde en studie för att ta reda på faktorer som spelar in i varför kvinnor väljer att sälja sex, hur deras ingång i verksamheten ser ut, samt hur och varför de valde att ta sig bort från verksamheten. Ett flertal av de kvinnor som forskarna intervjuade berättade att anledningar till varför de valde att sälja sex kunde bero på att de fick för lite betalt på sina arbeten, en del av kvinnorna hade blivit ensamstående föräldrar och därmed även huvudförsörjare för familjen, samt att en del fått avslag av socialbidrag till hyra. Även fattigdom under

uppväxten har spelat roll och har påverkat intervjupersonernas val av att senare sälja sex. Hedin & Månsson berättar att en del av kvinnorna de intervjuade tidigt kände att de inte visste var de kunde få stöd när de upplevde svårigheter med

bland annat ekonomin. Detta ledde till att kvinnorna kände ett behov av att

etablera sig själva på grund av sina försörjningssvårigheter eller skulder. Ingången till prostitutionen kunde även denna se olika ut, men en större del av författarnas intervjupersoner berättade att deras ingång till verksamheten skedde med hjälp och stöd av en kvinnlig väninna (Hedin & Månsson, 1998).

Laanemets (2007) studie instämmer i att omständigheter till att kvinnor väljer att sälja sex beror på sämre arbetsmöjligheter, låg utbildningsnivå samt avsaknad av ekonomisk trygghet. Andra orsaker och omständigheter till att kvinnor väljer att sälja sex kan vara på grund av sexuella övergrepp i tidig ålder, samt missbruk (a.a).

I Finland förekom det under 1990-talet en ekonomisk lågkonjunktur som medförde en ökad arbetslöshet. Detta resulterade i en ökning av människor som säljer sex. Finland har sett en ökning av utländska kvinnor inom verksamheten, främst från Östeuropa. I slutet av 1990-talet förekom det en stor debatt i Finland gällande gatuprostitutionen och den allmänna ordningen. Detta ledde 1999 till att Finland stadgade en ny lag som förbjöd försäljning av sex endast på offentliga platser. Allteftersom har Finland även stadgat lagar gällande förbud att köpa sex av individer som är föremål för koppleri (Holmström & Skilbrei, 2008).

Holland är ett land som sedan tidigt 1980-tal har arbetat för att normalisera prostitution. Idag har Holland legaliserat prostitution och arbetar för att

verksamheten ska ses som en profession (Ekis Ekman, 2013). Liksom Holland är Nya Zeeland ännu ett land som inte har lagar om förbud kring försäljning av sex. Författarna Stéphanie Wahab & Gillian Abel (2016) skriver att Nya Zeeland i början av 1970 började oroa sig för drogmissbruk och kriminalitet i samband med prostitution. Omkring detta årtal införde landet en lag om förbud mot själva verksamheter som sålde sex, men det var inte olagligt att vara en så kallad ”sex worker”. År 2003 avkriminaliserades tidigare lagar gentemot försäljning av sex, att äga en bordell etc, och prostitution kom till att börja följa lagar som hörde till alla andra sorters verksamheter. Anledningen till att det hela avkriminaliserades var på grund av att större delen av befolkningen ansåg att kvinnorna själva hade rätt att bestämma vad de ville arbeta som (Wahab & Abel, 2016).

Julia Ann Laite (2009) skriver att många historiker argumenterar för att

anledningen till att kvinnor över världen har vänt, och fortfarande vänder sig, till prostitution är på grund av att de ser det som ett alternativ till skillnad från andra lågavlönade arbeten eller arbetslöshet och fattigdom. (Laite, 2009).

3.2 Attityder kring prostitution kopplat till stigma

Enligt Noah Zats (1997) studie framkommer det att prostitution är ifrågasatt på grund av vilken status av moral och legalitet som finns kring verksamheten. Zats förklarar att prostitution till viss del handlar om sex och pengar, men att det även handlar om makt. Vidare finns det även en förklaring till varför människor har olika tankar och uppfattningar om hur prostitution ska beskrivas, vilken är att det redan finns en viss förståelse inom människan hur denne upplever hur världen ser ut och bör vara. De upplevelser som kan finnas kring kvinnor inom denna praktik har helt enkelt att göra med hur människan har blivit upplärd till att tolka, förstå och kunna förklara världen runtomkring dem. Zats poängterar även att det sedan tidigt funnits teorier som kopplar samman prostitution med bland annat sjukdomar och att det är syndfullt, och att detta har haft betydelse för det tankesätt och de

attityder som finns kring verksamheten idag. I övrigt blir prostituerade ofta att förknippas med en identitet som ”hora” på grund av deras arbete.

Vid diskussion kring kvinnor som säljer sex tenderar samhället att komma in på och dra paralleller kring brottslighet, ekonomisk svårighet och sexuell identitet. Giulia Garofalo Geymonat (2016) menar att dessa tankebanor på ett sätt faktiskt är ihopkopplat med prostitution och att anledningen går tillbaka till en strukturell nivå, men att det även kan vara slumpartat. Att samhället ser ett samband mellan exempelvis brottslighet och prostitution gör även att kvinnorna inom denna verksamhet utsätts för diskriminering. Om omgivningen, såsom grannar och vänner, efter ett tag lägger märke till att en individ säljer sex kommer denna individ att få en stämpel och därmed även genomgå stigmatisering. Det spelar därefter inte någon roll om denna individ har en akademisk examen eller är förälder, det enda omgivningen numera kommer koppla denna individ till är prostitution (Garofalo Geymonat, 2016).

I olika länder finns det en kriminalisering av prostitution, som kan se ut på olika sätt. Genom att kriminalisera professionen har det även lett till en stigmatisering gentemot de kvinnor som befinner sig inom denna. Detta på grund av att de handlingar som prostituerade utför blir att kopplas samman med något kriminellt och något som därmed även är ”smutsigt”. Med tanke på det sociala stigma som finns kring kvinnor som säljer sex förekommer även en svårighet för dessa på arbetsmarknaden genom att de inte blir anställda, vilket i sig leder till att kvinnorna inte kan ta sig ur prostitutionen med tanke på att de måste ha någon form av inkomst (Zats, 1997).

Författarna Chris Bruckert och Stacey Hannem (2013) skriver följande: ”The fact that it is easy to articulate a discourse about the kind of person who is a sex worker speaks to stigma. It is the mark of stigma that this singular trait comes to define the person so that what the individual does is read as who she is”.

Med detta menar dem att attityder och stereotyper snabbt kommer till tanken och omgivningen kan komma till att koppla samman en individs identitet med något som denne gör eller arbetar med. Vidare förklarar Bruckert och Hannem att dessa fördomar reproduceras i mångt och mycket, bland annat i media. Det finns en tanke att om prostitution hade avkriminaliserats eller lagförts hade det även skett en minimalisering av organiserad brottslighet och sjukdomar. Genom denna lagföring hade även kvinnor inom professionen kunnat få ett ökat skydd och säkerhet gentemot det våld som är förekommande, men även fått ökad säkerhet vad gäller ekonomi och sociala villkor. I ett land som Tyskland, där prostitution är lagligt, har stigmat gentemot prostituerade inte minskat. Detta eftersom en del fortfarande anser och tänker på verksamheten som olaglig (Bruckert & Hannem, 2013).

Den amerikanska forskaren Jolanda Sallmann (2010) utförde intervjuer med 14 kvinnor som sålde sex. Kvinnorna beskrev deras dagar och upplevelser och hur dessa hörde ihop med diskriminering och stigmatisering från omgivningen. Anledningen är, menar Sallmann, att försäljning av sex är olagligt i större delarna av landet (USA) samt att det anses vara moraliskt fel. De kvinnor som säljer sex får en viss tillhörighet till en social status och de tillhör även en sårbar grupp.

Intervjupersonerna berättade även hur de ständigt blev placerade i fack av andra människor genom att bli kallade glåpord såsom ”hora”, vilket resulterade i att de kände sig avpersonifierade. Kvinnorna blev placerade i en kategori och blev därmed behandlade utifrån denna istället för utifrån sina personliga karaktärsdrag. Att leva inom kategorin och bli behandlad utifrån denna innebar för dessa kvinnor att bli sedda som mindre värd som människa, vilket Sallmann skriver lös igenom hos hennes intervjupersoner. Intervjupersonerna berättade även att det kunde förekomma våld gentemot dem från bland annat klienter. Även våldtäkter kunde inträffa och ansågs nästintill vara en förväntad aspekt för kvinnor som sålde sex (Sallmann, 2010).

3.3 Filmer som en social representation

Bill Nichols (2001) förklarar att en del dokumentärfilmer syftar till en social representation. Denna typ av dokumentär lyfter fram en social verklighet och får tittaren att få en förståelse för vad som har varit, vad som är, samt vad som kan bli verkligt. Dokumentärer av en social representation ger tittaren en ny ingångspunkt till att se på, betrakta och förstå världen. Filmer är till för att bli tolkade, medan dokumentärer är till för att skapa en trovärdighet. Denna typ av film har en utgångspunkt i att få fram sociala problem som kan vara rådande samt eventuella lösningar. Med andra ord så representerar dokumentärer hur det ser ut i världen. Tittaren kan vara bekant med en del förekommande problem i samhället och dokumentärer representerar just detta (Nichols, 2001).

Filmer har även en förekommande representation av ”de andra”. Detta medför att stereotyper som förekommer på filmduken kan bli förstärkta och även uttryckas ute i samhället. När filmer representerar individer med avvikande beteende brukar de göra detta i ett samband med att dessa anses vara onda, destruktiva och giriga. Med andra ord så konstrueras ”de andra” genom filmer (Nichols, 1991). Det visar även på att det finns en skillnad mellan människor, och att denna skillnad kan vara kön, klass, etnicitet, etc (Lindell, 2004).

Fredrik Sunnemark (2009) förklarar att filmer både skapar och är skapande, vilket innebär att de på ett eller annat sätt är med och konstruerar samhället. De filmer som bygger på stereotyper har en handling som visar och porträtterar dessa. De nackdelar som kan finnas med att utmana fördomar genom film är att tittaren kan tolka och tillskriva människor egenskaper även efter att de sett filmen. Sunnemark poängterar att eftersom filmer på ett sätt konstruerar samhället, kan de även konstruera och upprätthålla attityder kring normer och stereotyper.

I Bill Nichols (1991) bok framkommer det att en av de grupper som det finns stereotyper och föreställningar kring är kvinnor. På filmduken tenderar kvinnor att vara och representera objekt som är till för åtrå. Detta gör att män som ser på filmer som representerar kvinnor på detta sätt börjar relatera till en åtrå för den kvinnliga rollen, och kan därmed ta med sig detta i sitt sätt att se på kvinnor i samhället. Med tanke på att filmer och dokumentärer kan ses som ett

forskningsläge blir filmer som porträtterar stereotyper på ett specifikt sätt ett slags verktyg där tittaren lär sig, upplever, och disciplinerar attityder.

Föreställningar av kvinnor kan delas in i två olika kategorier. Den första syftar till de ”goda” kvinnorna som anses vara bland annat känsliga och undergivna. Den andra syftar till de ”dåliga” kvinnorna som anses vara bland annat själviska och upproriska. Vanligt förekommande fördomar kring kvinnor är att de är offer, god

hustru och lockbete. Kvinnor i filmer tenderar att vara något som representerar sexuell upphetsning, genom att dessa spelar roller som horor, dansflickor eller fruar. Genom stereotyper på film uppvisar även samhället ett förtryck i hur kvinnor bör behandlas. Det är vanligt återkommande i medier att kvinnans kropp är att kopplas samman med våldtäkt, prostitution, misshandel, etc (Lindell, 2004). Grandy & Mavin (2011) menar på att det inte endast är en verklighetsuppfattning till vardagslivet regissörer är ute efter att uppnå. Även en återspegling på arbeten som finns i samhället förekommer. Vanligast är de arbeten som anses vara förnedrande och omoraliska, såsom prostitution. Genom att skapa en film som representerar ett visst yrke innebär det att filmen kan konstruera och upprätthålla den stigmatisering som kopplas till de omoraliska arbetena. Just sex industrin som representeras i filmer har visat sig vara bärande för hur omgivningen tar till sig och sedan fortsätter producera stigmatisering i samhället. Prostitution tenderar att representeras som en moralisk befläckelse eftersom de kvinnor som säljer sex utför handlingar som är syndfulla. Denna verksamhet blir i filmer stigmatiserad vilket i sin tur även gör att de individer som arbetar inom denna verksamhet även dem blir stigmatiserade (a.a).

Att bli utsatt för fördomar och kategorisering kan även bidra till att en individ, eller en grupp individer, blir utsatta för diskriminering. De grunder som finns för diskriminering har tagit stånd utifrån samhällets struktur. Resultat från

Folkhälsomyndighetens studie (2017) visar att stor del tjejer, och individer som inte önskar kategorisera sig utifrån kön, har upplevt sig vara diskriminerade i högre grad än vad killar har. Detta eftersom det finns en norm kring kön som bidrar till att tjejer är mer utsatta än killar (a.a).

4. TEORI

De teorier som kommer presenteras i detta kapitel avser att ligga till grund för att i analysen kunna förklara och förstå forskningsmaterialet. Nedan kommer teorierna att presenteras och en genomgång ges.

4.1 Stigmatisering

Ordet stigma kommer från antika Grekland och betyder att ”märka” någon. Sedan dess har termen till viss del genomgått en del förändringar i dess betydelse. Stigma syftar numer inte endast till ett förkroppsligat ”märke” utan även till att individer kan inneha ett attribut som kan särskilja denne från övriga människor. Detta attribut kan vara synligt, men det behöver det nödvändigtvis inte vara. Ett stigma kan ge negativa konsekvenser till den individ som har ett attribut som sticker ut från mängden och kan visa sig genom att denne individ blir

diskriminerad genom att bli exkluderad från det större samhället (Bohle, 2013). Jönsson (2007) förklarar att stigmatisering kan innebära att samhället utgår från vad som anses vara ”normalt” i andras, eller ens egna, ögon. Det är en

representation av den individ som avviker från de normer och det som anses vara socialt accepterat i samhället. Stigma kan vara olika beroende på vilken tidsepok en lever eller levt i samt beroende på vilken kultur en tillhör.

Samhället kategoriserar individer utifrån attribut som tillhör normer. När omgivningen stöter på en främling utgår denne från att främlingen lever och passar in i de värderingar som finns. Märker omgivningen att denna främling istället har ett attribut som inte tillhör samhällets normer kan omgivningen komma till att undvika och kategorisera denne, främlingen stigmatiseras. (Goffman, 1990). Vidare presenterar Goffman (1990) även att det finns tre olika typer av stigmatisering. Den första syftar till olika kroppsliga och fysiska uttryck. Den andra sker om individer har någon typ av psykisk ohälsa, alkoholism eller har gjort självmordsförsök. Den tredje är stigmatisering gentemot religion, kultur och ras. De som stigmatiserar utgår på ett sätt från att den avvikande individen inte är riktigt mänsklig. Omgivningen kan ibland utgå från olika symboler denne ser på den andre individen och kan utifrån det få förutfattade meningar. Symboler kan likaväl ge prestige, i form av att en har dyra medlemskap, men det finns även symboler som kan göra en individ avvikande, såsom trasiga och smutsiga kläder (Goffman, 1990).

Johansson & Lalander (2013) förklarar att det finns olika idealiserade bilder av hur olika typer av människor bör vara. Detta innebär att när människor

exempelvis hör ordet prostituerad tänker dessa en person som ofta eller ständigt är påverkad och beter sig på ett avvikande sätt, samt på en person som inte har social gemenskap. De individer som inte vill kännas vid att de avviker från ett socialt accepterat beteende tar inte heller på sig de negativa och stereotypa bilder som finns. Författarna tar även upp fyra olika sätt som individer kan avvika genom. Dessa är:

1. Genom att utföra olagliga handlingar och bli upptäckt. Här är det viktigt att påpeka att om individen inte blir upptäckt för sin olagliga handling så kan denna undvika att ses som avvikande.

2. Att tillhöra en social kategori som bedöms problematisk, bland annat genom en del arbete såsom prostitution.

3. Ha fysiska och kroppsliga tecken eller uttryck som kan göra att andra drar slutsatser som kan vara till individens nackdel.

4. Att ha karaktärsdrag som kan vara avvikande om dessa framkommer i det sociala rummet (Johansson & Lalander, 2013).

Människan tar till sig och lär sig de normer som finns i samhället genom

reaktioner från andra. När människor i omgivningen inte endast tar avstånd från ett visst beteende, utan även tar avstånd till själva individen förekommer det en samhällelig stämpling. Negativa reaktioner från samhället blir därmed en slags bekräftelse för de med redan negativ självbild – individen ”vet” att denne är en dålig människa. De individer som anses avvika från samhällets normer får ett visst pådrivande tryck i att anpassa sig till omgivningen. Detta kan visa sig genom att ta avlönande arbeten, sluta med något som bryter mot normer etc (Goldberg, 2005). Patrik Corrigan (2004) delade upp stigmatisering i två delar. Den ena som handlar om hur allmänheten stigmatiserar en grupp när de på något sätt stödjer de

fördomar som finns. Den andra handlar om hur och vad gruppen som genomgår stigmatisering gör själva och om de internaliserar det stigma som allmänheten har på dem. I figur 1, på nästa sida, finns en tydlig förklaring på hur Corrigan menar att stigmatisering påverkar individer.

Figur 1. Förklaring för stigmatiseringens påverkan av individer. (Corrigan, 2004).

När människor eller ett helt samhälle försöker stämpla en eller flera individer är det viktigt att ha kunskap om att den stigmatiserade individen i en del fall tar på sig rollen som avvikare och internaliserar detta med den egna uppfattningen om sig själv. I andra fall försöker individen motarbeta stämplingen som avvikare. Det är däremot även viktigt att ha kunskap om följande. En grupp människor kan endast stigmatisera en annan, om denna själv är etablerad i de maktpositioner som är förekommande i samhället. Det förekommer en ojämn maktbalans vilket gör en exkludering möjlig. Författarna Elias och Scotson (2010) förklarar även att den grupp individer som stigmatiserar en annan gör detta för att kunna bevara sin egen sociala överlägsenhet. Det kan pekas på att en individ, eller en grupp individer, inte är tillräckligt integrerade i samhället vilket genererar till skillnader i sammanhållning. Att vara integrerad eller inte kan även detta komma till att betraktas som en maktskillnad (a.a).

4.2 Feministiska utgångspunkter

Malcolm Payne (2015) förklarar i sin bok Modern teoribildning i socialt arbete att det funnits ett feministiskt tänkande ända sedan 1800-talet. Även om perspektiven varit många, har de utgått från hur kvinnor och deras sociala relationer i mångt och mycket har kommit till att domineras på grund av manliga utgångspunkter. De olika utgångspunkter som finns inom feminismen tar sin form och fokuserar på de olika sätt som kvinnor kan komma till att påverkas av olika förtryck. Den debatt som finns kring en feministisk teori har visat och belyst olika attityder som finns gentemot kvinnor när det kommer till genusorättvisor. Det feminismen pekar på är att kvinnor är förtryckta av de sociala relationer och strukturer som finns runtomkring i samhället, och som har kommit till att ge män en privilegierad position. Detta medför att kvinnor stängs ut och blir nedvärderade. Eftersom det förtryck som finns gentemot kvinnor uppstår från genusskillnader blir det även svårt för kvinnor att förverkliga och uppnå ambitioner och välbefinnande (a.a). Det har förekommit viss kritik gentemot feministiska teorier, vilka grundar sig i att det finns en risk att negligera och bortse viktiga frågeställningar som även

inkluderar män. Om det endast fokuseras på en utgångspunkt från det kvinnliga könet medför det en risk att brista i att fånga upp förändringar som skulle kunna innebära positiva förändringar för de båda könen (Payne, 2015).

4.2.1 Radikalfeminism

Radikalfeminismen tenderar att ta ståndpunkt emot patriarkatet, som innebär att män besitter makt och privilegier i samhället. Rörelsen har fått ta emot kritik i form av att de fokuserar på kvinnors gemensamma erfarenheter, vilket resulterar i att bortse från de intressen kvinnor kan ha som skiljer sig åt. Detta kan medföra en bagatellisering gentemot kvinnors förmåga att skapa sociala förändringar. Det kan även medföra att kvinnor får ta på sig en så kallad ”offerroll” (Payne, 2015). Den radikalfeministiska teorin utgår som sagt från att kvinnor är förtryckta på grund av sitt kön. Detta förtryck är något som förstås som grundläggande ute i samhället. Denna rörelse ser förtrycket av kvinnor som ett resultat av de biologiska skillnader som finns mellan män och kvinnor. Dessa biologiska skillnader blir därmed en förklaring till mannens överordnad och kvinnans underordnad. En grund här är även att den underordnad som sker gentemot kvinnor beror på den kontroll som mannen har över kvinnans kropp (Mattsson, 2015).

I de tidiga stadierna för feministrörelserna och deras analyser kring prostitution har professionen blivit behandlad som en avvikande aktivitet, men det har även blivit betraktat som sexuellt slaveri. Radikalfeminister tenderar att fokusera sitt arbete på bland annat det våld som är förekommande gentemot kvinnor. Ett av de huvudperspektiv denna rörelse har är att kvinnor som arbetar som prostituerade i själva verket är offer som utnyttjas av de som organiserar sex industrin, vilket oftast är män. Här poängteras att sexindustrin medför attityder som är

nedvärderande gentemot kvinnor, samt att det är ett yrke som uppkommit tack vare det patriarkala samhälle vi har (Payne, 2015).

4.2.2 Liberalfeminism

Liberalfeminismen däremot utformas genom en eftersträvan till regelbundna förbättringar när det kommer till jämlikhet mellan män och kvinnor. Detta gäller främst på arbetsplatser och i familjerelationer. Utgångspunkter tar sin form i sociala antaganden som kan göras kring kvinnors respektive mäns intressen och beteenden. Viktigt här är även att arbeta för att genusantaganden förlorar sin kraft så att det skapas lika möjligheter mellan könen. Vidare har liberalfeminism ett engagemang i diskussioner kring politisk representation, samt att denna rörelse har en utgångspunkt i att kvinnor och män i grund och botten är lika (Mattsson, 2015). Ett av de andra huvudperspektiv som finns kring denna rörelse är att kvinnor som säljer sex har en fri vilja till att göra vad de vill med sin kropp, och att de därmed bör ha samma rättigheter som övriga yrken. Detta inkluderar

rättigheter som att inte behöva känna en rädsla eller utsatthet för våld. Enligt detta synsätt blir professionen även erkänt som ett fritt val i ett samhälle som har

väldigt lite att erbjuda kvinnor. Genom att erkänna prostitution som ett arbete sker även en skiftning kring det stigma som finns idag för de kvinnor som säljer sex, gällande att dessa har bristande moral (O’Neill, 2013).

Den kritik som liberalfeminismen har fått utstå är att denna bortser från reella skillnader samt att det kan vara ineffektivt att arbeta för lika möjligheter.

Anledningen till detta är på grund av att lika möjligheter inte alltid medför ett rättvist resultat (a.a).

4.3 Social learning theory

Albert Bandura (1971) har utvecklat en teori om hur människan tar till sig och lär sig olika beteende. Bandura förklarar att människan har en förmåga till att lära sig via en så kallad modellinlärning. Denna syftade på att en lär sig ett beteende genom observation av andra. Efter denna observation kommer individen till att imitera detta beteende. För att ha något att ta till sig måste det även finnas ett exempel på ett beteende som är eftersträvansvärt. Inlärning via observationer enligt Social learning theory innebär en inlärning via informationella funktioner samt att det till observationen behövs informativa funktioner. Vidare förklarar Banduras även att denna teori utgår från föreställningar och verbala representativa system. Detta innebär att när en person ser och tar till sig genom observation tar denne även till sig återhämtningsbara föreställningar av ett beteende och kan komma till att skapa olika associationer. Ett exempel på detta är om ett namn konsekvent blir associerat med en person, blir det till slut svårt att höra detta namn och inte tänka på personen (a.a).

5. METOD

I detta avsnitt kommer det framgå en presentation av tillvägagångssättet för datainsamlingen, samt en presentation för hur filmanalyserna har utförts. Samtliga tillvägagångssätt kommer att delas upp och presenteras med tidigare forskning och teorin tillsammans, och metoden för filmanalysen för sig. Även valet av filmer och forskningsetiska principer kommer att presenteras.

5.1 Datainsamling och urval av litteratur

För att samla information till den tidigare beskrivna teorin samt till tidigare forskning har det använts litteratur i form av böcker likaväl av litteratur som sökts fram genom vetenskapligt publicerade artiklar online. Till de artiklar som tagits från internet har sökmotorerna Libsearch, Sociological Abstracts samt Google Scholar legat till grund. För att endast de vetenskapliga artiklarna skulle visas har boxen ”peer-reviewed” markerats. Detta innebär att de artiklar som blivit

publicerade är gjorda som metaanalyser samt att de även har blivit granskade av andra forskare, vilket medför en bra tillförlitlighet samt kvalitet på den kunskap som används till denna studie.

Sökmotorn Sociological Abstracts innehåller publicerad forskning inom socialt arbete, vilket är relevant för denna studie. Både Libsearch och Google Scholar, som även använts till denna studie, är stora databaser vilket kan innebära en framkomlig väg genom att sökningen genererar till många träffar, men samtidigt en snårig väg genom att det kan vara svårt för uppsatsförfattaren att hitta den information som behövs och är relevant.

De sökord som använts för att få fram artiklar som skulle kunna vara relevanta för denna studie har baserats på problemformuleringen och det innehåll som sökts få fram. Till exempel användes sökord i form av: ”stigmatization AND women”, ”filmanalysis methods”, och ”attitudes AND prost*”. Efter att ha skrivit in sökord förekom en genomgång av det framkomna materialet. Detta granskades och en

grovsållning förekom för att sortera bort det material och de artiklar som inte var relevanta. Uppsatsförfattaren tog därefter del av de artiklar vars sammanfattningar ansågs kunde bidra till undersökningen.

Det insamlade materialet är inhämtat från böcker och artiklar som publicerats vid olika tidpunkter. Några böcker och ett fåtal artiklar publicerades under 1990-talet. Att använda äldre data kan bli problematiskt eftersom det kan vara material som inte längre är aktuellt. Samtliga artiklar och böcker till denna undersökning har däremot genomgått en bedömning som medfört att dess forskning är aktuell och relevant.

Större del av det insamlade materialet är sekundär data, vilket innebär att forskare i sina artiklar tagit del av och hänvisar till andra forskare. Även om sekundär data har sina fördelar finns det även begräsningar med denna. En av dessa är att det kan ta lång tid för en att läsa igenom och på något sätt bli bekant med det material denne tar del av. Om uppsatsförfattaren inte tar sig denna tid kan det resultera i en felaktig tolkning av det material denne tar del av. En annan begränsning som kan inträffa är att uppsatsförfattaren tar för givet att de sökmotorer denne använder sig av är tillräckligt goda för att ge tydliga resultat för dennes undersökning. Här är det även viktigt att påpeka att det material som samlas in via sekundär data tenderar att ha andra syften än vad uppsatsförfattaren har. Detta innebär att det kan vara svårt att granska betydelsen för materialet och dess påverkan på dennes undersökning (Bryman, 2008). När uppsatsförfattaren till denna undersökning läst artiklar som hänvisat till annan forskning, har det genomgåtts en sökning till den hänvisade forskningen för att ta del av denna. Detta gör att mellanhänderna vid forskningen blir färre och en större tillförlitlighet kan ges eftersom eventuella tolkningar från mellanhanden undgås.

5.1.1 Exklusionstermer

De artiklar som belyser manlig prostitution har inte beaktats till denna studie och har därmed valts bort. Denna studie är avgränsad till kvinnor som säljer sex och därmed är övrig forskning som inte involverar denna insyn irrelevant för denna studie. Att ta med forskning som inte har ett syfte kan vara missvisande. 5.2 Underlag till filmanalys

För att ta reda på hur filmer kan konstruera prostitution som ett socialt problem, samt vilka attityder som kan förekomma på filmduken, har olika metoder för filmanalyser gåtts igenom. Däribland semiotik och även den dramaturgiska modellen. Däremot var dessa två relativt stora ingångar till att göra en filmanalys, då semiotiken även syftar till att få med betydelsen för musiken som spelas i filmen samt hur kamerans placering kan påverka en scen. Den dramaturgiska modellen syftar till att göra en mer djupgående presentation till filmens karaktärer, för att sedan även få med konflikter, känslor och hur dessa avgörs. Dessa två utgångspunkter till filmanalys upplevdes som väldigt djupa och breda samt att de inte hade en tydlig koppling till undersökningens syfte. Därför tog denna

undersökning del av John Bateman & Karl-Heinrich Schimdts (2013) bok Multimodal film analysis: How films mean. I denna bok förklarar författarna vad diskursiv semiotik innebär, som presenteras på nästa sida, samt hur den används vid filmanalys. Detta tillvägagångssätt för filmanalysen upplevdes som en lättare ingång till studiens syfte eftersom denna del är begränsad till tolkningar tittaren kan göra. Som komplement till denna bok har uppsatsförfattaren även valt att använda sig av några inklusionstermer vid filmanalyserna, som kommer

presenteras senare. Anledningen till att inklusionstermerna valdes att ta med som komplement beror på att det kan finnas många olika tolkningar som kan göras under en films gång. Många olika ingångar kan medföra en svårighet kring att skapa en förståelse för vilka tolkningar som har betydelse för studien. Genom att begränsa tolkningarna till att endast ta del av få och specifika inklusionstermer innebär det även en sållning och ett bortfall av förståelser som inte har en betydelse för studien. Det underlättade därmed att söka svar till studiens frågeställningar eftersom inriktningen blev mer specifik.

5.2.1 Diskursiv semiotik

Diskursiv semiotik innebär att försöka hitta relationer mellan handlingen i filmerna och tidigare forskning. Detta används för att sedan försöka knyta an till hur filmer påverkar tittaren och vilka attityder som är förekommande på

filmduken. Denna utgångspunkt till filmanalys innebär att bli medveten om och ifrågasätta de tolkningar som kan göras, vilket tenderar att vara en association kring mönster för att bidra till ett socialt värde. Det krävs därmed att vara kritiskt till de utsagor som filmer utspelar. Den diskursiva semiotiken används för att förse en med en starkare och tydligare grund till olika antydningar som kan representeras på filmduken (Bateman & Schmidt, 2013).

Bateman & Schmidt (2013) förklarar att det förkommer två olika tolkningar när tittaren ser på filmer. Den första är att människan tolkar den information som denne ser direkt på filmduken och som på något sätt kommuniceras direkt till tittaren. Den andra är tolkningar som tittaren kan göra efter att ha sett det som kommunicerats. Även om det till viss del finns olika sätt att tolka handlingar i filmer på, menar författarna att den diskursiva semiotiken visar på att den så kallade ”världskunskapen” och de rådande normerna i samhället på något sätt begränsar de tolkningar som kan göras (a.a).

5.2.2 Tillvägagångssätt för filmanalys

Med tanke på att denna studie syftar till att undersöka hur filmer kan konstruera prostitution, samt hur attityderna i filmerna kan kopplas samman med

stigmatisering och feminism, var det en fördel att utföra filmanalyser. Att göra dessa med hjälp av diskursiv semiotik och tolkningar bidrar till en tydligare bild av hur filmer kan komma till att representera samhället, normer, samt hur filmer kan komma till att påverka de tolkningar som tittaren kan göra. Det bör ändå påpekas att en filmanalys inte med säkerhet kan ge en generaliserad bild av hur alla filmer produceras och kan komma till att återspegla samhället.

I nedan tabell presenteras de inklusionstermer uppsatsförfattaren skrivit ner på ett papper som denne sedan hade framför sig och som beaktades under tiden filmerna spelades.

Inklusionstermer vid filmanalys

Vilka tolkningar kan göras kopplat till prostitution? Utgår tolkningarna från rådande normer i samhället? Hur porträtteras prostituerade?

Vilka attityder är förekommande? Förekommer stigmatisering? Tabell 2. Inklusionstermer.

När uppsatsförfattaren under filmens gång gjorde tolkningar, sattes filmen på paus för att möjligheten skulle ges att anteckna medan det fortfarande var färskt i minnet. Efter att filmen var slut sammanställdes tolkningarna och en analys av dessa utfördes. Till analysen återgick uppsatsförfattaren till kapitlet om tidigare forskning samt till teorin för att kunna knyta an. Analysen kommer senare att presenteras utifrån tema som upptäcktes i filmerna, kopplade till teorin och tidigare forskning. Uppsatsförfattaren spelade upp varje film 2 gånger under olika tillfällen för att se om tolkningar uteblivit från första gången, eller om

tolkningarna hade kunnat göras annorlunda. Däremot upplevde uppsatsförfattaren att de tolkningar denne gjort under de första tillfällena stod fast även vid andra gången som filmerna spelades upp.

De fördelar som har kommit med att använda diskursiv semiotik har visat sig genom en förenkling av att förstå hur tolkningar kan uppfattas och varför dessa kan göras. Att använda tolkningar har underlättat för att ta reda på syftet och frågeställningarna till denna undersökning. Det som kan begränsas i sättet att använda diskursiv semiotik kan vara att överanalysera och leta efter tolkningar som kanske inte finns. Till denna filmanalys har endast en del av semiotiken använts, den diskursiva, för att undvika den stora bredden samt för att kunna ha en tydligare ingång som representerar denna undersökning. Själva semiotiken som utgångspunkt vid filmanalys kan vara brett med tanke på att denne även

inkluderar att ha med hur kamerans placering kan påverka en scen, hur skådespelarna talar, samt vilken musik som spelas och hur denne kan påverka tittaren till att uppfatta karaktärer. Genom begränsning till endast diskursiv semiotik förekom även ett tydligare ingångssätt till att utföra filmanalyserna. Tillvägagångssättet för både datainsamling samt till filmanalyserna har dels varit en framkomlig väg, och dels varit en snårig väg, till att besvara undersökningens frågeställningar. Detta eftersom det finns mycket forskning kring kunskapsläget samt kring den valda teorin. Att det finns mycket forskning kring dessa innebar en framkomlig väg eftersom det var lättillgängligt att ta del av det material som denna undersökning avsågs behöva. Den snåriga vägen visade sig genom att en del av sökorden genererade till många träffar, vilket innebar en svårighet för uppsatsförfattaren att ta del av större delen av det material som sökorden gav. 5.2.3 Diskussion av valda filmer

Det fanns tidigt ett intresse hos uppsatsförfattaren att filmen Pretty Woman skulle vara med i undersökningen på grund av att filmen fortfarande är relevant och förekommande i dagens samhälle. För att hitta de övriga medierna som även dem skulle tillhöra analysen bestämde sig uppsatsförfattaren för att göra en sökning på Google för att se vilka filmer och dokumentärer det finns med utgångspunkt för kvinnlig prostitution. De övriga tre filmerna valdes utifrån studiens avgränsning samt utefter vilket årtal de släpptes. Detta på grund av en önskan till att ha underlag till senare och kanske mer relevanta filmer vars attityder är jämförbart med hur det ser ut i samhället idag.

Till undersökningen har två filmer och två dokumentärer analyserats. Att Pretty Woman valdes att analyseras beror på att det är en film som många känner till, men kanske inte lägger märke till hur filmen kan påverka tittaren. Även The client list är en spelfilm med relevans för denna undersökning. Sexwork, love and mr. right samt Sex for sale: Prostitution är båda dokumentärer och valdes eftersom även denna typ av film kan ha ett porträtterande av attityder gentemot

målgruppen. Att ha fyra filmer som underlag till denna undersökning bidrar till en mer tillförlitlig och generaliserbar analys. Att det var 28 år sedan filmen Pretty Woman kom ut kan vara begränsande till viss del eftersom samhället ständigt är i utveckling. Däremot visar forskning på att det fortfarande finns ett negativt synsätt gentemot kvinnor som säljer sex, samt att detta synsätt till stor del är liknande idag som när filmen släpptes, vilket därmed gör att filmen fortfarande är relevant. Det som även bör påpekas är att det sedan filmen släpptes har stadgats en svensk lag gällande förbud gentemot köp av sexuella tjänster. Filmen är trots sin ålder fortfarande förekommande och samhället tar del av den, vilket kan tyda på att filmen fortfarande kan reproducera normer och tankar som kan påverka tittaren. Övriga filmer och dokumentärer är samtliga inspelade under sent 2000-tal vilket innebär en tydligare koppling till nutida normer och attityder.

Det som skiljer spelfilmerna och dokumentärerna åt är att spelfilmerna tenderar att få tittaren att undermedvetet anta attityder som utspelar sig på filmduken, medan dokumentärfilmerna istället talar om vilka attityder som förekommer kring tankar om målgruppen. Det blir i dokumentärfilmerna uttalat på ett tydligare sätt att prostituerade är en socialt utsatt grupp, samt att individerna som medverkar i mediet själva ger en inblick i sina egna tankar och attityder, samtidigt som de återberättar hur de själva kan komma till att porträtteras och uppfattas i samhället. Trots att spelfilmer och dokumentärer kan ha sina skillnader så kan de även ha sina likheter, bara att de uttrycks på olika sätt. Båda medierna kan utifrån detta användas till en senare analys.

5.3 Forskningsetiska principer

Forskare har en skyldighet att bedriva sitt arbete och sina studier utifrån moraliska och etiska regler. Tre av dessa är att forskaren öppet ska redovisa de metoder som använts och vilket resultat som framkommit, forskaren ska använda sig av

nödvändig dokumentation, samt att den forskning som görs inte får komma till att skada människor eller djur (Vetenskapsrådet, 2017). Vid sökning av material till denna studie har det endast använts böcker och vetenskapliga artiklar eftersom innehållet skulle styrkas av tidigare forskning och inte eventuella antaganden. Det material som använts i denna undersökning har enbart använts och analyserats utefter undersökningens syfte (Bryman, 2008). Redovisning av de olika metoder som använts förekommer samt en förklaring av tillvägagångssätten.

Dokumentation användes under tiden filmerna spelades upp för att komma ihåg de faktorer som önskades att ta reda på för en senare analys. En tydlighet har även getts till läsaren från början, samt återkommande, genom att presentera syftet med denna undersökning vilket inte är att finna lösningar på sociala problem.

Till analysen har uppsatsförfattaren inte reflekterat de tankar och värderingar som denne själv kan ha haft, utan analysen syftar till att visa på hur filmer kan

konstruera prostituerade som ett socialt problem, samt att analysera hur attityder tolkningar i filmerna kan kopplas samman med studiens teorier (Berner, 1981). Att en öppenhet till metoder och tillvägagångssätt, samt att inte reflektera utifrån uppsatsförfattarens egna värderingar, visar på en större tillförlitlighet till det material som presenterats i undersökningen (Francke & Sundin, 2016).

6. RESULTAT OCH ANALYS

Detta kapitel börjar med en synopsis, en summering, av samtliga filmer och dokumentärer som användes till denna undersökning. Därefter påbörjas analysen och presentationen av studiens resultat, som kommer kopplas till teorin om stigmatisering och feminism, samt till tidigare forskning. Analysen kommer att presenteras och diskuteras utifrån de teman som uppsatsförfattaren hittat i

filmerna. Den sista rubriken i denna del, 6.9 prostitution, socialt arbete och lagen, kommer däremot inte att vara en analys som utgår från undersökningens filmer. Analysen kommer även denna att utgå från normer och attityder, men en inblick kommer att ges i hur dessa kan införliva sig i det sociala arbetet med

prostituerade. Anledningen till att denna sista del är viktig att ha med är på grund av att uppsatsförfattaren även vill ge en inblick och tydlighet i undersökningens koppling till socialt arbete.

6.1 Summering av Pretty Woman

Detta är en 1 timme och 56 minuter lång amerikansk spelfilm som släpptes 1990. Den handlar om hur en prostituerad kvinna vid namn Vivian (spelad av Julia Roberts) träffar en rik man, Edward (spelad av Richard Gere). Under filmens gång erbjuder Edward att Vivian kan spendera en vecka med honom till ett pris av 3000 dollar. Under denna vecka blir Vivian bortskämd med nya kläder, hon får följa med på fina middagar och tillställningar, och de båda börjar att få känslor för varandra.

6.2 Summering av The client list

The client list är en dramatiserad spelfilm som är baserad på en verklig händelse. Filmen handlar om hur en familj får ekonomiska svårigheter och där mamman, Sam, tar på sig att försörja familjen genom att ta ett arbete på en

massageinstitution som även erbjuder sexuella tjänster. När Sam gör detta stabiliseras familjens ekonomi. Men Sams liv ska snart komma till att förändras då borgmästaren till slut får reda på verksamheten och kvinnorna blir gripna. I samband med detta får även Sams man, Rex, reda på att Sam prostituerat sig. 6.3 Summering av Sexwork, love and mr. right

I denna dokumentär får vi främst följa Lina och hennes pojkvän Sean. Tittaren får ta del av anledningen till att Lina arbetar på Red Light District i Holland, får en inblick i hur Lina ser på saker och ting, samt får följa Linas sökande efter om Sean är hennes mr. Right.

6.4 Summering av Sex for sale: prostitution

I denna dokumentär från 2010 får vi följa olika perspektiv och ingångar i

prostitution. Dokumentären har tagit del av kvinnors berättelser från olika länder, såsom Bangladesh, Australien och USA. En del av kvinnorna berättar att deras ingång berott på att de blivit sålda när de var barn, medan andra berättar att de arbetar som prostituerade av eget val.

6.5 Den avvikande kvinnan

De normer som finns kring det kvinnliga könet innefattar bland annat att ha moral. Det som kan uppfattas vara problematiskt kring detta är att när en kvinna gör något som kan komma till att få henne att betraktas som att hon saknar moral, kommer hon inte längre ses som kvinnlig. Om kvinnan även gör något som är kriminellt, bland annat genom att utföra sexuella handlingar, kan hon även

komma till att stigmatiseras. På så sätt kan denne komma till att betraktas som dubbelt avvikande. Detta eftersom prostitution är ifrågasatt på grunder av moral och legalitet (Zats, 1997). I samtliga filmer som analyserats till denna studie finns en förekomst av eller som pekar mot stigmatisering. Dessa förekomster kan visa sig på olika sätt och i olika sammanhang.

Vivian: “How much for this?”

Butiksbiträde: “I don’t think this would fit you.”

Vivian: “Well, I didn’t ask if it would fit. I asked how much it was.”

Butiksbiträde: “[…] It’s very expensive.” Vivian: “Look I got money to spend in here.”

Butiksbiträde: “I don’t think we have anything for you. You’re obviously in the wrong place, please leave.”

(Pretty Woman) I citatet ovan blir det tydligt att butiksbiträdet utgår från stereotyper som finns kring prostituerade. Sådana kan vara i likhet med de som Giulia Garofalo

Geymonat (2016) och Jolanda Sallmann (2010) förklarar genom att individer drar paralleller kring att prostituerade har ekonomiska svårigheter samt att de anses vara blinda för moral. I en del fall kan det stämma att kvinnor som säljer sex gör detta på grund av ekonomiska svårigheter (Hedin & Månsson, 1998).

Utifrån teorin om stigmatisering kan en tolkning göras att Vivian blev ombad att lämna butiken på grund av att hon avviker från samhällsnormerna, vilket

butiksbiträdena uppfattade genom de kläder Vivian bar som indikerade på att hon var annorlunda. Kläderna blev i detta fall en symbol som kopplade samman Vivian till att hon var olik övriga i butiken (Jönsson, 2007; Goffman, 1990). I enighet med Elias & Scotson (2010) kan det även förstås utifrån att butiksbiträdet kunde påpeka för Vivian att hon var annorlunda eftersom denne själv var

etablerad i samhällets maktpositioner. Butiksbiträdet bad alltså Vivian att lämna på grund av att denne ville påpeka sin sociala överlägsenhet. Detta visar på en stöttning av de fördomar och attityder som finns kring prostituerade.

Citatet visar på att filmen Pretty Woman har en representation av ”de andra” och att det finns en skillnad mellan de olika karaktärerna som är med i scenen. Detta genom att expediten uttrycker att Vivian är annorlunda och avvikande. Enligt Lindell (2004) förekommer det att bli problematiskt när detta sker på grund av att detta tankesätt kan komma till att bli förstärkt och uttryckas ute i samhället. Det kan tänkas att de stereotyper som porträtteras i filmer sedan kommer att leva vidare och åtas av omgivningen, samt att de attityder som är förekommande kan komma till att påverka tankesätt och normer (a.a). Anledningen till detta är att människan tar till sig och lär sig beteende bland annat genom observation. Efter att ha lärt sig ett beteende från filmduken kan individen komma till att imitera detta ute i samhället eftersom denne anser att beteendet är eftersträvansvärt (Bandura, 1971). På så sätt påverkar den enskilde individen samhället och har en inverkan på vilka beteende som omgivningen tar till sig vid inlärning. Citatet ovan från Pretty Woman kan påverka tittaren till att göra kopplingar gällande att

I dokumentären Sexwork, love and mr. right förekommer det även en förklaring till stigmatisering, vilket vi kan se enligt nedan citat.

Lina: “Coming from a very conservative family, that was bad, very bad. You know what I mean. Girls without any moral and stuff like that. I was laughing at them in most of the shit way. […] I was very rude to them. And in the end after so many years, look at where I ended. So now I see them in a completely different view, and I understand them”.

(Sexwork, love and mr. right)

Här blir det tydligt att Lina berättar att hon tidigare sett kvinnorna som omoraliska på grund av hur hon blivit upplärd till att tänka kring prostitution. Detta kan även förstås utifrån vilka fördomar och värderingar det finns kring kvinnor och deras kön. Det kan även tolkas som att citatet ovan indikerar på att Lina menar att hon har varit på båda sidor, att peka ut andra som annorlunda samt att själv bli utpekad som annorlunda, vilket innebär att hon inte visste hur hon skulle påverkas och betraktas av omgivningen innan hon fått ”gå i deras skor”.

Det som är viktigt att lyfta fram är att det är normerna som ligger till grund för om en individ anses ha ett avvikande beteende. I Sverige är normen att människor inte ska sälja sex, vilket medför att de kvinnor som faktiskt gör detta löper större risk för stigmatisering och omdefiniering av sin identitet. I länder som Holland där det är lagligt att sälja sex och normer kring detta därmed kan vara något annorlunda, skulle kunna innebära att en omdefiniering till något negativt inte inträffar för de prostituerade eftersom de inte anses göra något omoraliskt.

Det kan utefter de svenska värderingarna tänkas att de som pekar ut individer som avvikande även besitter en viss makt. Detta eftersom de själva lever efter

samhälleliga värderingar, vilket därmed innebär att de individer som inte gör detta hamnar i underläge (Elias & Scotson, 2010). Genom denna makt förekommer det även en upprätthållning kring vilka beteenden, arbeten, etc som är att betraktas som önskvärda i samhället.

Enligt tidigare presenterad teori, se kapitel 3.1 stigmatisering, kan detta diskuteras vidare genom att de attityder som finns kring kvinnor som säljer sex kan påverka samhällets synsätt, vilket i sin tur även påverkar de kvinnor som är prostituerade. Kanske kan de prostituerade kvinnorna i samhället börja leva två olika världar för att undvika att bli associerade med något negativt samt för att undvika

stigmatisering. Det kan även sätta sig djupt hos dessa kvinnor vilket innebär att de ständigt tänker på vad andra i omgivningen kommer tycka och tänka om dem. De prostituerade kan komma till att känna skam i ett imaginärt tillstånd.

Lindell (2004) anser att prostituerade i filmer blir representerade som den ”dåliga” kvinnan, vilket till viss del stämmer överens med filmerna Pretty Woman och The client list. Här kan tolkningar enligt den diskursiva semiotiken göras, som kopplar samman prostituerade med ekonomiska svårigheter och droger, för att bara nämna några få. Genom att göra detta tar filmerna del av samhällets normer och

begränsar tittarens tolkningar till dessa (Bateman & Schmidt). Dessa tolkningar kan även innebära att filmen är med och konstruerar och sammanför stereotyper med kvinnor som säljer sex. Det förekommer även att åskådaren till filmer kan komma till att göra kopplingar till de individer som mediet porträtterar, vilket kan