Detta kapitel ämnar svara på arbetets frågeställning; hur skildras regenerativa jordbruk och akvaponiska system i samhällsdebatten i förhållande till det vetenskapliga kunskapsläget? I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen.
Genom att använda oss av innehållsanalys på text som metod istället för exempelvis intervjuer eller enkäter med informanter eller respondenter så tryggas möjligheten för undersökningen att kunna upprepas och tillförlitligheten till studien stärks. Till följd av noggrann dokumentation av studiens tillvägagångsätt har vi ökat möjligheten för att någon annan ska kunna genomföra en liknande studie med reservation för att en annan individ skulle kunna tolka empirin annorlunda. Med innehållsanalys på text som metod har vi också lyckats undvika visst bortfall, exempelvis sådant bortfall som kan kopplas till att informanter eller respondenter inte förstår frågan som ställs eller att tekniken kring metoden inte fungerar, som hade kunnat påverka undersökningens tillförlitlighet. Dagstidningarna har olika politiska inriktningar vilket kan ha färgat resultatet. Dock uttrycks dessa åsikter oftast på ledarsidan medan vår empiri är hämtad från andra delar av tidningarna, därför togs ingen särskild hänsyn till tidningarnas placering på den politiska skalan. Empirin är hämtad ur dagstidningar som finns på en öppen databas, således har vi inte i denna studie tagit någon särskild etisk hänsyn. Däremot har en viktig aspekt för oss varit att inte förvränga vad de olika rösterna säger. Det är dock svårt att undvika helt då den insamlade empirin tas ur sin kontext, bearbetas, kokas ned och analyseras, ibland flera gånger. För att undvika bias har vi försökt att vara så objektiva som möjligt gentemot vår empiri vilket naturligtvis är svårt då vi kommer från det miljövetenskapliga fältet och därmed har en viss förförståelse. Arbetets representativitet anser vi vara relativt hög om man ser till vårt urval där empirin är hämtat ur dagstidningar från en databas med över 9000 dagstidningstitlar från hela Sverige.
Samhällsdebatten rörande akvaponiska system innehåller alla röster (den samordnande rösten, den offentliga rösten, den forskande rösten, den operativa rösten, samt den övriga rösten), medan samhällsdebatten angående regenerativa jordbruk saknar den offentliga rösten. En förklaring till att den offentliga rösten inte har identifierats bland samhällsrösterna i det regenerativa jordbruket kan vara, som tidigare nämnt, att metoden är en mycket ny metod som
saknar forskning. Då metoden dessutom är svår att definiera, kopiera och måste anpassas efter jordtyp problematiserar situationen ytterligare. Utifrån den empiri vi har undersökt är det tydligt att samhällsdebatten jämfört med den vetenskapliga forskningen uttrycker sig olika i jämförelse med varandra, vilket var väntat. Vi har registrerat att rösterna och de argument som fram- kommer inom samhällsdebatten i viss mån är känslobetonade men samtidigt framkallar trovärdighet i egenskap av att individerna bakom rösterna verkligen arbetar med systemen. Den vetenskapliga forskningen och argumenten som går att finna i empirin uppfattas som trovärdiga och formas av logiska förklaringar av individer som besitter akademisk kunskap rörande systemen. Ett exempel på hur olika begrepp och argument används och uppfattas olika mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen är synen på effektivitet. Den operativa rösten inom regenerativa jordbruk berör exempelvis resurseffektivitet, som i korta drag innebär mindre arbete för lika mycket avkastning (Ström i De Fine Licht, 2019, 16 september, s. 8) medans effektivitet inom den vetenskapliga forskningen snarare syftar på att göra systemen bättre (Cohen et al., 2018; Jordan et al., 2018). Det finns en tydlig ekonomisk distinktion rörande vad effektivitet för dem innebär.
Den vetenskapliga forskningen som utgör kunskapsläget och det teoretiska ramverket för den här undersökningen har ett globalt perspektiv, således berör den andra dimensioner än samhällsdebatten som har ett svenskt perspektiv. Ett exempel på detta redogörs för under rubriken möjligheter i analysen där samhällsdebatten rörande akvaponiska system ser en möjlighet att ta tillvara på tomma industri- och jordbrukslokaler, (Bengtsson, 2015, 8 april, s. 6; Skoglund i Färdigh, 2018, 6 september, s. 14; Ljungqvist i Gäre, 2017, 20 oktober, s. 4 - 5) som förmodligen är ett nationellt fenomen, vilket inte nämns som en specifik möjlighet i den vetenskapliga forskningen.
Användandet av insekts- och bekämpningsmedel är ett ständigt förekommande diskussions- ämne. Samhällsdebatten kring regenerativa jordbruk har ett ambivalent förhållande till bekämpningsmedlet glyfosat i vilket det i debatten å ena sidan hävdas att bekämpningsmedlet är nödvändigt för att bekämpa ogräs medan det å andra sidan hävdas att metoden i sig själv bekämpar ogräset och att medlet kan komma att förbjudas i EU (Carlsson & Keller i De Fine Licht, 2019, 20 september, s. 8; Ramel i Östensson, 2018, 31 maj, s. 6). En kombination av ekologiska jordbruk, där kemiska insekts- och bekämpningsmedel är förbjudna, och regenerativa jordbruk skulle kunna vara ett steg i rätt riktning mot en ekonomisk, miljömässig
och hälsomässig hållbar livsmedelsproduktion. Då ekologiska jordbruk dessutom redan har en certifiering och en märkning som konsumenter känner till och i högre grad efterfrågar så borde inte tröskeln vara särskilt hög för att utöka certifieringarna till att även omfatta regenerativa jordbruk samt implementera systemet på marknaden. Tröskeln för akvaponiska system ser ut att vara lite högre då samhällsdebatten dels belyser problemet med gammal och svårapplicerad lagstiftning och dels svårigheten med att få konsumenter att prova nya sorters livsmedel samt att få dem att inte se priset som den viktigaste aspekten (Erlingson, 2017, 22 mars, s. 7; Erlingson, 2017, 18 oktober, s. 7; Unell et al., 2017, 22 december, s. 5). Det akvaponiska systemet tampas dock inte med diskussionen om användande av insekts- och bekämpningsmedel utan där är det val av foder som problematiseras.
Vad som är hållbart och inte är ett ofta förekommande och något komplicerat ämne att diskutera oavsett yrkesmässig bakgrund. EU:s vetenskapliga huvudrådgivare påpekar att det inte finns någon universellt accepterad definition av vad som är ett hållbart livsmedelssystem, definitioner av livsmedelssystem återspeglar åsikter och intressen hos aktörer och är beroende av kontext, skiljer sig åt i skala och förändras över tid (Group of Chief Scientific Advisors, 2020). Det medför en svårighet att definiera hur livsmedel ska produceras på ett hållbart sätt vilket märks tydligt både i den vetenskapliga forskningen och i samhällsdebatten över alternativ livsmedels- produktion där olika miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter vägs mot varandra utan att hitta en balans.
Den vetenskapliga forskningen berör de sociala aspekterna relativt ytligt, vilket inte förvånade oss nämnvärt då forskningen snarare fokuserar på tekniska och biologiska aspekter. Gällande samhällsdebatten visade sig förekomsten av sociala aspekter skilja sig drastiskt åt beroende på vilket alternativt livsmedelsproduktionssystem som undersöktes. Samhällsdebatten rörande regenerativa jordbruk nämner inga sociala aspekter. Vilket förbryllade oss då vi, i likhet med Beingessner och Fletcher (2019), har registrerat den uppåtgående trenden att konsumenter allt mer önskar köpa lokalt producerade livsmedel. Exempelvis har vi noterat stor aktivitet vid lokala marknader såsom Bondens egen marknad och Reko-ring. De sociala aspekterna och strukturerna förekommer ofta inom den akvaponiska kontexten där fokus inte enbart ligger vid att skapa arbetstillfällen utan också på kollektiva- och nätverkande aktiviteter som bidrar till kunskapsspridning (Carlsson i Nyberg, 2019, 21 september, s. 5; Hjelm i Rooth, 2015, 26 juni, s. 4; Isacsson i Sandström, 2018, 20 mars, s. 8; Norberg, 2019, 29 augusti, s. 4; Sykes, 2013,
16 oktober, s. 9). För att de alternativa livsmedelsproduktionssystemen på ett framgångsrikt vis ska kunna utvecklas krävs varaktig kunskapsspridning. Kunskap i olika skepnader är ett återkommande ämne både inom samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen och bägge är överens om att det behövs samarbeten och kunskapsspridning för att systemen ska kunna fortsätta att utvecklas.
Det konventionella jordbruket bygger till stor del på storskaliga specialiserade system som är beroende av fossil energi och insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel (Naturskyddsföreningen, 2013b). Både akvaponiska system och regenerativa jordbruk utmanar detta beroende av fossil energi och insatsmedel och kallas i samhällsdebatten för den nya gröna revolutionen och den nya blågröna vågen (von Heideken i Frölund, 2018, 8 november, s. 8; Sylwan, 2019, 28 augusti, s. 24). Akvaponiska system tillsammans med regenerativa jordbruk målar tillsammans upp vad ett hållbarare livsmedelssystem skulle kunna bestå utav. Den blågröna vågen och jordbruksrevolutionen är tillsammans två engagerade rörelser som har riktat in sig på att bidra till ett paradigmskifte av livsmedelsystemet där hållbarhet alltmer står i centrum. Det finns redan mycket kunskap, engagemang och handlingskraft från flera olika områden i samhällsdebatten såväl som inom den vetenskapliga forskningen. Vidareutveckling av de alternativa livsmedelsproduktionssystemen kräver fortsatt forskning, fler utövare som kan hjälpa till med kunskapsspridning, samarbeten mellan olika system samt lagstiftning, reglering och certifiering som tar hänsyn till de alternativa systemens struktur.
Vår studie redovisar det aktuella kunskapsläget för alternativa livsmedelsproduktionssystem och bidrar till en kunskapsspridning om hur dessa skildras av både den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten. Studien kan användas av forskare och politiker såväl som av olika aktörer inom livsmedelsbranschen. Även om producenterna inom livsmedelssystemet har en stor roll i omställningsarbetet till ett hållbart system måste också politiken stötta och vägleda processen. Vidare sammanställningar och analyser över politiken kring alternativ livsmedelsproduktion tror vi hade varit ett användbart bidrag till forskningen kring hållbara livsmedelssystem. Konsumenternas roll och makt över livsmedelssystemet behöver också tydliggöras för att uppnå hållbarhet.
Referenser
Abusin, S. A. A., & Mandikiana, B. W. (2020). Towards sustainable food production systems in Qatar: Assessment of the viability of aquaponics. Global Food Security. doi:
10.1016/j.gfs.2020.100349
Akoumianaki Joannidou, A., Spentza, R. P., Roussis, I., & Bilalis, D. (2019). Effects of Fertilization on Growth of Zinnia elegans L. Seedlings Grown in Floating System. Bulletin of
University of Agricultural Sciences and Veterinary Medicine Cluj-Napoca: Horticulture, 76(1), 120-123. doi: 10.15835/buasvmcn-hort:2018.0029
Alsanius, B., & Karlén, H. (2016). Stadsbrukets typologi. Alnarp: SLU
Andersson, T. (2019, 25 september). Hållbar matproduktion i Brastad får 300 000 kr.
Lysekilsposten, s. 4.
Avgoustaki, D. D., & Xydis, G. (2020). Indoor Vertical Farming in the Urban Nexus Context: Business Growth and Resource Savings. Sustainability 12(5). doi: 10.3390/su12051965
Axelsson, S. (2019, 13 september). Vill ha fiskodling inomhus i Sågmyra. Falukuriren, s. 4.
Baccar, M., Bouaziz, A., Dugue, P., Gafsi, M., & Le Gal, P.-Y. (2018). The determining factors of farm sustainability in a context of growing agricultural intensification. Agroecology
and Sustainable Food Systems, 43(4), 386 - 408. doi: 10.1080/21683565.2018.148993
Beckers, S. (2019). Aquaponics: a positive impact circular economy approach TO feeding cities. Field Actions Science Reports, 20, 78 - 84.
Beingessner, N., & Fletcher, A. J. (2019). “Going local”: farmers’ perspectives on local food systems in rural Canada. Agriculture and Human Values, 37(1), 129 - 145. doi:
10.1007/s10460-019-09975-6
Bengtsson, H. (2015, 8 april). Finns svaret om maten i vattnet? Laholms Tidning, s. 6
Bertilsson, G. (2019, 14 oktober). Gps:en måste ställas in på en långsiktig väg.
Smålandsposten, s. 5.
Bonnedahl, K.J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens: en
bok om att tänka om. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Campbell, B. M., Beare, D. J., Bennett, E. M., Hall-Spencer, J. M., Ingram, J. S. I., Jaramillo, F., … Shindell, D. (2017). Agriculture production as a major driver of the Earth system exceeding planetary boundaries. Ecology and Society, 22(4). doi: 10.5751/ES-09595-220408
Cohen, A., Malone, S., Morris, Z., Weissburg, M., & Bras, B. (2018). Combined Fish and Lettuce Cultivation: An Aquaponics Life Cycle Assessment. Procedia CIRP, 69, 551 - 556. doi: 10.1016/j.procir.2017.11.029
Colley, T. A., Olsen, S. I., Birkved, M., & Hauschild, M. Z. (2020). Delta Life Cycle Assessment of Regenerative Agriculture in a Sheep Farming System. Integrated
Environmental Assessment & Management, 16(2), 282 - 290. doi: 10.1002/ieam.4238
Couttelle, L. (2019). Deploying urban agriculture solutions: a new offer for regions? The
Journal of Field Actions, 20, 94 - 97.
Danner, R. I., Mankasingh, U., Anamthawat-Jonsson, K., & Thorarinsdottir, R. I. (2019). Designing Aquaponic Production Systems towards Integration into Greenhouse Farming.
Water, 11(10). doi: 10.3390/w11102123
Darius, O. (2017, 25 oktober). Aktiedagen lockade många. Falköpings tidning, s. 6.
Dauda, A. B., Ajadi, A., Tola-Fabunmi, A. S., & Akinwole, A. O. (2019). Waste production in aquaculture: Sources, components and managements in different culture systems.
Aquaculture and Fisheries, 4(3), 81 - 88. doi: 10.1016/j.aaf.2018.10.002
De Fine Licht, K. (2019, 18 september). Ekobonden lämnar plogen- inför nytt jordbrukskoncept. Sala Allehanda, s. 8.
De Fine Licht, K. (2019, 20 september). Intresset ökar för den nya metoden. Sala Allehanda, s. 8.
De Fine Licht, K.(2019, 16 september). Hans fält grönskar året om med minimal insats. Sala
Allehanda, s. 8.
Delaide, B., Delhaye, G., Dermience, M., Gott, J., Soyeurt, H., & Jijakli, M. H. (2017). Plant and fish production performance, nutrient mass balances, energy and water use of the PAFF Box, a small-scale aquaponic system. Aquacultural Engineering, 78, 130 - 139. doi:
10.1016/j.aquaeng.2017.06.002
Eidem, I. (2016, 13 december). Kommunen vill odla fisk och räkor i Högbo. Din Lokaltidning, s. 41.
Eklund, P. (2019, 27 augusti). Låt dalarna bli ett nav för matproduktionen. Dalademokraten, s. 20.
Eklund, P., & Hallström R. (2016, 17 november). ”Nyköping- den gröna ätbara kommunen”.
Södermanlands Nyheter, s. 16.
Ekman, J. (u.å.). Livsmedel. Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-27 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livsmedel
Elevitch, C. R., Mazaroli, D. N., & Ragone, D. (2018). Agroforestry Standards for Regenerative Agriculture. Sustainability, 10(9). doi: 10.3390/su10093337
Engström, L. (2018, 23 mars). EU:s fiskepolitik på rätt väg men det går för långsamt.
Miljömagasinet, s. 6.
Erlingson, K. (2017, 18 oktober). Odlingsrevolt och agenda 2030. Landets fria tidning, s. 7.
Färdigh, D. (2018, 6 september). Djurstallar kan bli fiskodlingar. Magazinet, s. 14 - 15.
Forchino, A. A., Gennotte, V., Maiolo, S., Brigolin, D., Mélard, C., & Pastres, R. (2018). Eco-designing Aquaponics: A Case Study of an Experimental Production System in Belgium.
Procedia CIRP, 69, 546 - 550. doi: 10.1016/j.procir.2017.11.064
Frölund, K. (2018, 8 november). Satsar på att odla fisk i ladugården. Sörmlandsbygden, s. 8.
Ghamkhar, R., Hartleb, C., Wu, F., & Hicks, A. (2020). Life cycle assessment of a cold weather aquaponic food production system. Journal of Cleaner Production, 244. doi: 10.1016/j.jclepro.2019.118767
Gil, J. D. B., Reidsma, P., Giller, K., Todman, L., Whitmore, A., & van Ittersum, M. (2018). Sustainable development goal 2: Improved targets and indicators for agriculture and food security. Ambio, 48(7), 685 - 698. doi: 10.1007/s13280-018-1101-4
Giménez, A., Fernández, J. A., López-Serrano, M., Egea-Gilabert, C., Pascual, J. A., & Ros, M. (2019). An agroindustrial compost as alternative to peat for production of baby leaf red lettuce in a floating system. Scientia Horticulturae, 246, 907 - 915. doi:
10.1016/j.scienta.2018.11.080
Goddek, S., & Koerner, O. (2019). A fully integrated simulation model of multi-loop aquaponics: A case study for system sizing in different environments. Agricultural Systems,
171, 143 - 154. doi: 10.1016/j.agsy.2019.01.010
Godfray H. C. J., Beddington, J. R., Crute, I. R., Haddad, L., Lawrence, D., Muir, J. F., Pretty, J., Robinson, S., Thomas, S. M., & Toulmin C. (2010). Food Security: The Challenge of Feeding 9 Billion People. Science, 327(5967), 812-818. doi: 10.1126/science.1185383
Granström, B. (u.å.). Jordbearbetning. Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-06-03 från https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordbearbetning
Group of Chief Scientific Advisors. (2020). Towards a Sustainable Food System. Moving
from food as commodity to food as more of a common good (Scientific Opinion No:8). doi:
10.2777/282386
Gäre, S. (2017, 20 oktober). Nytänk i fisktanken. Skånska dagbladet, s. 4 - 5.
Hedman, S. (2019, 26 september). Lantbruk satsat på digital teknik. Östra Småland, s.18.
Henriksson, D. (2019, 20 september). Odlafisk på land - en växande näringsgren.
Vetlandaposten, s. 10 - 11.
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2104). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl.). Malmö: Gleerup (Polen).
Hjorth, K. (2018, 26 januari). Nappade på fiskodling till framtidens lantbruk. Nya
Lidköpingstidningen, s. 46 - 47.
Holmberg, K. (2015, 7 december). Smart jordbruk kan göra stor nytta för klimatet. Dagens
ETC, s. 18 - 19.
Hydén, J. (2019, 13 mars). Den orörda jordens filosofi. Skånska Dagbladet, s. 12.
Jordan, R. A., Ribeiro, E. F., de Oliveira, F. C., Geisenhoff, L. O., & Martins, E. A. S. (2018). Yield of lettuce grown in hydroponic and aquaponic systems using different substrates.
Revista Brasileira de Engenharia Agrícola e Ambiental, 22(8), 525 - 529. doi: 10.1590/1807-
1929/agriambi.v22n8p525-529.
Jordbruksverket. (2018). Hållbar produktion och konsumtion av mat (2018:17). Hämtad från https://www2.jordbruksverket.se/download/18.1f1adf26163dc588f3e133ea/1528440029934/r a18_17v2.pdf
Jordbruksverket. (2020). Vattenbruk. Hämtad 2020-06-03 från
https://jordbruksverket.se/utveckla-foretagande-pa-landsbygden/vattenbruk-och- fiske/vattenbruk
Jordbruksverket, Livsmedelsverket & Naturvårdsverket. (2013). Hur liten kan
livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Hämtad från
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr296_1.pdf
Karlén, M. (2017, 13 december). Hemodling löser fiskbristen. Dagens Industri, s. 46.
Kihlberg, J. (2018, 2 januari). Regeringen satsar på vattenbruk. Dagens Nyheter, s. 10.
König, B., Janker, J., Reinhardt, T., Villarroel, M., & Junge, R. (2018). Analysis of
aquaponics as an emerging technological innovation system. Journal of Cleaner Production,
180, 232 - 243. doi: 10.1016/j.jclepro.2018.01.037
Kuylenstierna, J., Barraza, J. H., Benton, T., Frelih Larsen, A., Kurppa, S., Lipper, L., & Virgin, I. (2019). Food Security and Sustainable Food Systems. Research to support a
sustainable, competitive and innovative Swedish food system by 2030. Hämtad från Mistras
webbplats: https://www.mistra.org/wp-content/uploads/2019/04/mistra_bp_- food_security_2019.pdf
LaCanne, C. E., & Lundgren, J. G. (2018). Regenerative agriculture: merging farming and natural resource conservation profitably. PeerJ, 6. doi: 10.7717/peerj.4428
Lantbrukarnas riksförbund. (2020). Självförsörjning. Hämtad 2020-04-15 från
https://www.lrf.se/politikochpaverkan/foretagarvillkor-och-konkurrenskraft/nationell- livsmedelsstrategi/sjalvforsorjning/
Liljedahl, M. (2018, 24 okober). Ny destination för mat och hållbarhet. Göteborgsposten, s. 12.
Limuwa, M. M., Singin, W., & Storebakken, T. (2018). Is Fish Farming an Illusion for Lake Malawi Riparian Communities under Environmental Changes? SUSTAINABILITY, 10(5), 1453-1476. doi:10.3390/su10051453
Martinez-Mate, M. A., Martin-Gorriz, B., Martínez-Alvarez, V., Soto-García, M., & Maestre- Valero, J. F. (2018). Hydroponic system and desalinated seawater as an alternative farm- productive proposal in water scarcity areas: Energy and greenhouse gas emissions analysis of lettuce production in southeast Spain. Journal of Cleaner Production, 172, 1298 - 1310. doi: 10.1016/j.jclepro.2017.10.275
Melvinger, K. (2018, 29 oktober). Mellangrödor odlas för klimatets skull. Ystads Allehanda, s. 4.
Meyfroidt, P., Abeygunawardane, D., Ramankutty, N., Thomson, A., & Zeleke, G. (2019). Interactions between land systems and food systems. Current Opinion in Environmental
Sustainability, 38, 60 - 67. doi: 10.1016/j.cosust.2019.04.010
Miceli, A., Moncada, A., Sabatino, L., & Vetrano, F. (2019). Effect of Gibberellic Acid on Growth, Yield, and Quality of Leaf Lettuce and Rocket Grown in a Floating System.
Agronomy, 9(7), 382 - 404. doi: 10.3390/agronomy9070382
Monsees, H., Suhl, J., Paul, M., Kloas, W., Dannehl, D., & Würtz, S. (2019). Lettuce (Lactuca sativa, variety Salanova) production in decoupled aquaponic systems: Same yield and similar quality as in conventional hydroponic systems but drastically reduced greenhouse gas emissions by saving inorganic fertilizer. PLoS ONE, 14(6), 1 - 23. doi:
Naturskyddsföreningen. (2013b). 100 % ekologiskt? det agroekologiska och ekologiska
jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö. Hämtad från
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/rapporter/hundra_procent_ekologiskt.pdf
Nihlman, H. (2014, 29 november). 100% ekologiskt är vårt mål. Ena-Håbo Tidningen, s. 30.
Nin, S., Petrucci, W. A., Giordani, E., & Marinelli, C. (2018). Soilless systems as an
alternative to wild strawberry (Fragaria vesca L.) traditional open-field cultivation in marginal lands of the Tuscan Apennines to enhance crop yield and producers’ income. Journal of
Horticultural Science & Biotechnology, 93(3), 323 - 335. doi:
10.1080/14620316.2017.1372110
Norberg, J. (2019, 29 augusti). Deras vattenbruk ger fisk och tomater. Dalabygden, s. 4.
Nordquist, E. (2019, 14 september). Stort fokus på klimat och hållbarhet i Ödevata.
Barometern, s. 37.
Nyberg, T. (2019, 21 september). Regnbågarna göder tomaterna i växthuset. Dalademokraten, s. 4 - 5.
Proposition 2016/17:104. En livsmedelsstrategi för Sverige- fler jobb och hållbar tillväxt i
hela landet. Stockholm: Näringsdepartementet.
Rapp, D. (2019, 3 november). Vision om fisk och grönt. Smålänningen (Edition- Ljungby
tidning), s. 5.
Rigtorp, V. (2019, 1 september). Dalabönder lär sig odla fisk i ladugård. Annonsbladet
Rooth, P. (2015, 26 juni). Fiskars avföring gödslar grönsaker. Skånes Fria Tidning, s. 4.
Sambell, R., Andrew, L., Godrich, S., Devine, A., Wolfgang, J., Vandenbroeck, D., Stubley, K., Rose, N., Newman, L., & Horwitz, P. (2019). Local challenges and successes associated with transitioning to sustainable food system practices for a west Australian context: Multi- sector stakeholder perceptions. International Journal of Environmental Research and Public
Health, 16(11). doi: 10.3390/ijerph16112051
Sambo, P., Nicoletto, C., Giro, A., Pii, Y., Valentinuzzi, F., Mimmo, T., Lugli, P., Orzes, G., Mazzetto, F., Astolfi, S., Terzano, R., & Cesco, S. (2019). Hydroponic Solutions for Soilless Production Systems: Issues and Opportunities in a Smart Agriculture Perspective. Frontiers in
Plant Science, 10. doi: 10.3389/fpls.2019.00923
Sandström, K. (2018, 20 mars). Landodlad fisk sparar på miljön och ekonomin. Barometern, s. 8.
SCB. (2019). Jordbruksstatistik sammanställning 2019. Hämtad från
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.2532524316cca0df48ab2548/1566885388130/ JS_2019v2.pdf
Schröter, I., & Mergenthaler, M. (2019). Neuroeconomics Meets Aquaponics: An Eye- tracking Pilot Study on Perception of Information about Aquaponics. Sustainability, 11(13). doi: 10.3390/su11133580
Sistek, H. (2017, 21 augusti). Ekobyn kommer till stan. Etc Göteborg, s. 12 - 13.
Sjöqvist, T. (2018, 14 september). Mot en cirkulär framtid. Växjöbladet Kronobergaren, s. 5.
SLU. (2017). Konventionell odling minskar mångfalden. Hämtad 2020-05-19 från https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/4/konventionell-odling-minskar-mangfalden/
Soares, D. C. E., & Henry-Silva, G. G. (2019.). Emission and absorption of greenhouse gases generated from marine shrimp production (Litopeneaus vannamei)
in high salinity. Journal of Cleaner Production, 218, 367 - 376. doi:10.1016/j.jclepro.2019.02.002
Springmann, M., Clark, M., Mason-D’Croz, D., Wiebe, K., Bodirsky, B. L., Lassaletta, L., … Willett, W. (2018). Options for keeping the food system within environmental limits. Nature,
562(7728), 519 - 543. doi: 10.1038/s41586-018-0594-0
Stattin, G. (2018, 6 december). Vill bli Europaledande inom kretsloppsodling. Tidningen
Ångermanland, s. 5.
Sykes, A. (red.). (2013, 16 oktober). Grönsaker och fisk blir ett kretslopp. Landets fria
tidning, s. 9.
Sykes, A. (2015, 9 december). Allt fler vill handlar direkt av bonden. Landets fria tidning, s. 6 - 7.
Sykes, A. (2016, 23 mars). Föreningen Refarm 2030 stärker stadsodling. Landets fria tidning, s. 6 - 7.
Sveds, Å. (2019, 24 september). Fiskar och växter drar nytta. Gotlands Allehanda, s. 6.
Sylwan, P. (2019, 26 juli). ”En jordbruksrevolution är på gång. Samhället bör träda in och stötta de jordbrukare som byter till att odla ekokonventionellt”. Sydsvenskan, s. 4.
Sylwan, P. (2019, 28 augusti). En ny grön jordbruksrevolution. Skånska Dagbladet, s. 24.
Thörning, A-H. (2019, 4 juli). Paret Axelsson hittade sitt paradis i Ödevata. Kalmar Läns
Tidning, s. 6 - 7.
Tjernström, M. (2019, 20 mars). Fiskodling på land kan få Hofors att blomstra. Arbetarbladet, s. 5.
Unell, M., Skoglund, G., Eklund, P., & Wennberg, N. (2017, 22 december). En revolution som kan ge 4000 nya jobb. Smålandsposten, s. 5.
UN DESA. (2014). World Urbanization Prospects: The 2014 Revision. Hämtad 2020-03-03 från https://read.un-ilibrary.org/human-settlements-and-urban-issues/world-urbanization- prospects_527e5125-en#page2
United Nations Development Programme. (2020). Mål 2: Ingen hunger. Hämtad 2020-04-21 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-2-ingen-hunger/
United Nations. (2020). Sustainable Development Goals. Hämtad 2020-04-21 från https://sustainabledevelopment.un.org/?menu=1300
Victorin, M. (2014, 2 januari). Var klimatsmart på riktigt- odla hemma. Kalmar Läns Tidning, s. 20.
von Malmborg, I. (2018, 23 mars). De blå ängarna svenskt vattenbruk. Miljömagasinet, s.8 - 9.
Weidner, T., & Yang, A. (2020). The potential of urban agriculture in combination with organic waste valorization: Assessment of resource flows and emissions for two european cities. Journal of Cleaner Production, 244. doi: 10.1016/j.jclepro.2019.118490