Studien visar att en distinktion mellan yrkesrollen och den individuella rollen både behövs och är önskvärd, dock problematiserar polisförordningens lagar denna distinktion då varje enskild polis tvingas ingripa om de ser ett brott begås, även under ledig tid. Dahlgren och Starrin ansåg att om ingen eller en liten distinktion görs från sitt yrke och sin yrkesroll kan det resultera i stress och utbrändhet (Johansson & Lalander, 2010). Då polisrollen måste
integreras in i den individuella rollgestalten för att resultera i handlingsbenägenheten som polisförordningen kräver, kan de anställda agera duperat, samtidigt som en stressrelaterad känsla byggs upp. Konsekvensen blir att individens emotioner påverkas av yrkesrollen genom yrkesrelaterade händelser samt avsaknad distinktion. Polisen lyfter även avsaknaden av den bakre regionen där yrkesrollen påverkar omgivningens förhållningssätt samt förväntningar på individen. Detta resulterar i att en full återhämtning ej blir möjlig då individen tvingas agera efter publikens förväntningar. Ett avvikande beteende från en polisanställd kan resultera i negativa påföljder, då aktören bryter mot de strukturella mönstren. Konsekvens blir därmed att den polisanställde ej får möjlighet till att agera till fullo i den bakre regionen och ventilera känslor samt diskutera händelser. Därmed kan en viss personlighetsförändring upplevas, då aktören tvingas agera utifrån vissa polisiära rollgestaltsegenskaper på grund av
polisförordningen samt publikens förväntningar. Polisenheten erbjuder polisanställda avlastningssamtal eller de breefing samtal vilket ska resultera i en bearbetning av en emotionellt påfrestande händelse. I dessa möten ska även den emotionella energin laddas, dock lyfte poliserna en avsaknad av dessa möten. Konsekvens kan bli att polisanställda får lägre emotionell energi och därmed blir mindre interaktionsbenägna och handlingsbenägna. Samtal med kollegor är en strategi för återhämtning hos de polisanställda, under den
interaktionen sker en viss uppladdning av den emotionella energin. En polisanställd behöver agera utifrån vissa känslonormer samt lagar under arbetstid, vilket påtvingar individen till att utveckla en viss känslokontroll. Polisyrket ska även ses som ett emotionsarbete där den anställdes emotioner är både köpta och sålda. Polisernas emotioner är begränsade under arbetstid där hen måste agera med aktning, utge en förtroendeingivande känsla samt ha självkontroll. Känslokontrollen ansåg Mestrovic resultera i ett alltmer mekaniska och falska emotioner (Johansson & Lalander, 2010). Konsekvensen kan därmed bli att polisernas emotioner blir mekaniserade till en viss utsträckning. Polisen tvingas använda sig av känslokontroll i den främre rollgestalten för att ha en effektiv verkan på samhällsinvånarna (Ehrlich, 1999). Poliser ska även ha tillgång till en bakre region där hen kan ventilera känslor
men i den bakre regionen ska även de nyanställda poliserna lära sig känsloåterhållsamhet. Studiens resultat får fram likartade slutsatser som den tidigare forskningen, där
känsloåterhållsamhet ska vara integrerat i den individuella polisen under tjänstgöring eller bland en publik som tillämpar polisrollgestaltens egenskaper på hen utanför tjänstgöringen. Om polisen bryter dem polisiära egenskaperna kan en förvirring skapas bland publiken. Under polisrekryteringen kan en subjektiv rollgestaltsförändring ske och om hen blir antagen till polisutbildningen kommer hen börja anamma polisrollen och dess egenskaper (Conti, 2006). Integrationen mellan den individuella rollgestalten och den polisiära rollgestalten krävs för att polisförordningens lagar och regler, samt publikens egenskapsförväntningar uppfylls. Studiens teoretiska bakgrund bygger på delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt emotionsteorierna. Dessa teorier användes kontinuerligt genom hela uppsatsen för att stärka studiens validitet. Teorierna fokuserar på att förklara både rollgestalten och rollgestaltens påverkan men även rollgestaltens emotionella påverkan samt publikens påverkan på både rollgestalten samt emotionerna. Emotionsteorierna lyfte även fram förklaringen- och
konsekvensen av det emotionella arbetet. Därmed sammanlänkades frågeställningen med den teoretiska bakgrunden som användes. Den teoretiska referensramen passade väl in på
analysen av intervjupersonernas svar samt analysera materialet utifrån studiens syfte och frågeställning. Dock skulle fler emotionsteorier ha resulterat i en djupare förståelse av emotionskonsekvenserna av det polisiära yrket och därmed att föredra. Detta märktes i slutet av analysperioden vilket resulterade i tidsbrist till att finna fler emotionsteorier.
Studien material bygger på sex intervjupersoners svar, konsekvensen blir mikroperspektivet. Fåtal djupintervjuer istället för flertal ytliga. Det inhämtade materialet kan därmed ej ses som generaliserbart inom vare sig poliskåren som helhet eller inom den studerande
polisorganisationen. Studien ger dock en inblick i hur polisyrket har påverkat
intervjupersonerna. Om enkätundersökningar skulle genomförts hade reliabiliteten och generaliserbarheten stärkts då den kvantitativa forskningsmetoden fokuserar på flertalet individer, dock skulle det troligtvis ha resulterat i ytligare informationstilldelning med exkludering från dem subjektiva erfarenheterna. I en djupintervju får forskaren tilldelat material som ej behöver vara generaliserbar utan strikt subjektiv, dock ger det en inblick i hur en händelse kan påverka den enskilda individen. I framtiden bör en kvalitativ undersökning göras som resulterar i en generaliserbarhet. Detta kan ske genom en kvantitativ
att genomföra ett flertal djupintervjuer som skulle ha resulterat i en viss generaliserbarhet för poliskåren var dess tidsbegränsning och möjligheten för intervjuer. Att genomföra en reliabel undersökning kan dock ej ses som möjligt om fokus ligger på subjektiva känslor och
upplevelser, då olika händelser påverkar subjektiva känslor kontinuerligt. Därmed kan man ej fastslå att den reella sanningen är på ett visst sätt, då subjektiva känslor förändras och
utvecklas. Därmed kan undersökningen ses som reliabel under en viss tidsbegränsad period, men ej som en bestående sanning. Framtida forskningen bör därmed försöka genomföra generaliserbara undersökningar men ej stäva efter ett reliabel svar. Även en undersökning som fokuserar på polisförordningens påverkan på den enskilde individen utanför arbetet är av intresse. Detta eftersom polisförordningens lagar inkluderar även tiden utanför arbetet. Därmed skulle det vara av intresse att se om, och i så fall hur, dessa lagar påverkar individernas rollgestalt och emotioner utanför arbetet.
Referenser
Starrin, Bengt. & Dahlgren, Lars. 2004. Emotioner, vardagsliv och samhälle - en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber
Blumer, Herbert. 1998. Symbolic Interactionism- Perspective and Method. California: University of California Press.
Brinkmann, Svend. & Kvale, Steinar. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Conti, Norman. (2006). Role Call: Preprofessional Socialization into Police Culture. I Policing and Society: An International Jurnal of Research and Policy (16), 221-242
Ehrlich Martin, Susan. (1999). Police Force or Police Service? Gender and Emotional Labor. I: The annals of the American Academy of Political and Social Science (561), 111-126. Forskningsetiska principer. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-12-01]
Giddens, Anthony. 2007. Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, Erving. 1959. Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma
Johansson, Thomas. & Lalander, Philip. 2010. Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm: Liber
Olsson, Henny. & Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber
Polisen www.polisen.se [2014-12-01]
Riksdagen
Bilaga 1 - Intervjuguide
Bakgrundsfrågor1. Vad är din yrkestitel?
2. Hur länge har du arbetat som …? 3. Hur länge har du arbetat i yttre tjänst? 4. Varför valde du att bli polis?
5. Kan du beskriva polisyrket? Arbetsuppgifter
Känslor kopplade till yrket Centrala frågeställningar
6. Kan du ge en allmän beskrivning om poliser i yttre tjänst? Arbetsuppgifter
Värderingar Egenskaper Kännetecken
7. Kan du beskriva egenskaper som en polis i yttre tjänst bör ha? 8. Kan du beskriva värderingar som en polis i yttre tjänst bör ha? 9. Hur förhåller du dig till dem egenskaperna/värderingarna?
10. Kan du beskriva egenskaper som en polis i yttre tjänst inte bör ha? 11. Kan du beskriva värderingar som en polis i yttre tjänst inte bör ha? 12. Hur förhåller du dig till dem egenskaperna/värderingarna?
13. Har polisyrket påverkat dig? Hur?
Förhållningssätt till allmänheten Personlighet
Umgänge
14. Har en arbetsrelaterad händelse påverkat din dag? Hur då?
Positivt/ Negativt? Hur ofta händer det?
15. Är det främst positiva eller negativa händelser? 16. Försöker du begränsa händelsernas påverkan?
Om inte, hur koppar du bort arbetsrelaterade händelser från din vardag? 17. Har det hänt att händelser påverkar dig för mycket?
Kan du beskriva det mer ingående? Känslor
18. Hjälper arbetsgivaren dig med det emotionellt arbete? Om ja, hur då?
Positivt/negativt
19. Hur bearbetar du en emotionellt krävande händelse som skedde under arbetstid? Pratar med andra?
Varför använder du det sättet för att bearbeta känslorna? 20. Har kollegorna någon påverkan på känslohanteringen?
Hur då?
21. Påverkar någon annan faktor din känslohantering? Avslutningsvis
22. Är polisidentiteten en del av din identitet? Svårigheter att skilja?
Vill du skilja?
23. Påverkar ditt yrke hur du ser på dig själv? Hur då?
24. Påverkar omgivningen din individuella identitet med utgångspunkt som polis? Hur då?