”Jag jobbar som polis men jag brukar inte säga att jag är en polis”

”Jag jobbar som polis men jag brukar

inte säga att jag är en polis”

En kvalitativ studie om polisyrkets påverkan på den enskilde individen med fokus

på roller samt emotioner

”I work as a police officer but I

wouldn't say that I am one”

A qualitative study of police profession's impact on the individual, focusing on the

roles and emotions

Sanna Unefäldt

Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Sociologi 3

Kandidatexamensarbete, 15hp Handledare: Markus Arvidson Anna-Lena Haraldsson 22/01-2015

Abstract

The purpose of this study is to gain a better understanding about the police profession's impact on the singular individual, with a focus on roles, regions and emotions. The main question is to understand if and then so, how individuals outside of work will be affected of the profession and professional events. In order to answer this question I carried out six semi-structured in-depth interviews with police officers who worked at the main office in a police region in a midsize city in Sweden. To ensure reliability and allow readers to conduct their own assessments the quotations in this study are anonymous. The analysis of the collected material is based on selected parts of Goffman's theories about dramaturgical perspective as well as selected emotion theories. Those theoretical frameworks are focused to explain, understand and see the consequences for the individual roles, role characters, emotions and the emotional work; which is what this study focuses on. Previous researches has brought inspiration for this study purpose and question, but also given me a deeper understanding of the professionalism of the Police. This study confirms that a certain distinction about the professional role and the individual role is desirable when a small or no personal distinction at all regarding the occupation or workplace can result in stress or burnout. The study shows that Police employees may also be imposed on the front region professionally, when interacting with others when the audience knows the profession of the individual, which results in a lack posterior region where the individual is forced to act upon the audience's expectations of police professionalism. The fact that it is the audience that decides the region and role definition as well as the persona identity of the police together with the social norms and legislation that the police is obliged to act upon it shows that it is hard for the police to step out of the profession and the role of the police even out of duty. The study also shows that the police profession also could be seen thru an emotional aspect where the emotions of the individual both are bought and sold. The emotions of the police could be restricted to the time duty when the police are inclined to act with confidence, respect and self-control.

Sammanfattning

Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring det polisiära yrkets påverkan på den enskilde individen med fokus på roller, regioner samt emotioner. Påverkas individen utanför arbetet av yrket och yrkeshändelser och i så fall hur? För att besvara studiens frågeställning genomfördes sex stycken halvstrukturerade djupintervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i en mellanstor svensk stad. För att säkerställa reliabiliteten samt tillåta läsarna att genomföra egna bedömningar lyfts anonymiserade och analyserade citat i studiens resultat och analysdel. Analyseringen av materialet sker utifrån valda delar av Goffmans

dramaturgiska perspektiv samt valda emotionsteorier. De teoretiska referensramarna fokuserar på att förklara, förstå samt se konsekvenser för individuella roller, rollgestalter, emotioner och det emotionella arbetet utifrån olika faktorer. Tidigare forskning inom ämnesområdet har tillfört både inspiration för denna studies syfte och frågeställning, men även gett en djupare förståelse för det polisiära yrket. Denna studie visar att en viss distinktion kring yrkesrollen och den individuella rollen är önskvärd då en liten eller ingen distinktion kring yrket eller arbetsplatsen kan resultera i både stress och utbrändhet. Polisanställda kan även påtvingas den främre yrkesrollsgestalten under interaktion med andra om publiken får veta individens yrkesroll, detta resulterar i en avsaknad bakre region där individen tvingas agera utifrån publikens polisära egenskapsförväntningar. På grund av att publiken bestämmer region och rollgestalt samt polisförordningens lagar, som inkluderar bestämmelser som även tjänstlediga poliser måste tillämpa, kan en personlighetsförändring upplevas av antingen omgivningen eller av individen själv. Polisyrket ska även ses som ett emotionsarbete där individens känslor både är köpta och sålda. Polisens emotioner är begränsade under arbetstid då poliser ska agera med aktning, utge en förtroendegivande känsla samt ha självkontroll.

Förord

Jag vill tacka min handledare Markus Arvidson för alla tips och råd jag fick under

uppsatsgenomförandet. Jag vill även tacka för all inspiration och motivation du gav mig under handledarmötena.

Innehåll

3.2.1 Regioner och rollgestalter   7  

3.2.2 Intrycksstyrning   8  

3.2.3 Det cyniska och det duperade framträdandet   8  

3.3  Emotioner   8  

3.4  Emotionellt  arbete   9  

4  Metod   11  

4.1  Kvalitativ  forskning   11  

4.1.1 Tolkning och mening   12  

4.1.2 Hermeneutiska spiralen   12  

4.2  Urval  och  urvalsanalys   13  

4.3  Validitet   13  

4.4  Reliabilitet   14  

4.5  Etiska  överväganden   14  

4.6  Kritisk  reflektion  av  metodval   16  

5  Analys  och  resultat   17  

5.1  Bristande  bakre  region   17  

5.2  Yrkesrollens  påverkan  på  individens  individuella  rollgestalt   19  

5.3  Yrkesrollens  emotionspåverkan   21  

5.4  Emotionsstrategier   22  

6  Avslutande  diskussion  och  reflektion   25  

1. Inledning

I Sverige fanns det, under intervjutillfällena med de polisanställda, 21 autonoma länsindelade polismyndigheter med cirka 28 000 anställda varav 20 000 är poliser. År 2015 kommer de autonoma länsindelade polismyndigheterna upplösas och bilda en riksfattande polismyndighet med en intern uppdelning på sju polisregioner. Polismyndigheten har till uppdrag att

förebygga och minska den brottsliga verksamheten samt öka samhällstryggheten genom att exempelvis vara synliga och tillgängliga för samhällsinvånarna (Polisens hemsida). Under tjänstgöring ska poliser utge en förtroendegivande känsla till omgivningen, ha självkontroll och agera med aktning, detta för att motverka en samhällsnegativ syn på det polisiära yrket. De polisanställda har även en ingripandeskyldighet under ledig tid inom det berörda länet hen är anställd inom, detta för att trygga den allmänna ordningen och säkerheten. Dock kommer polismyndighetens länsindelning upplösas och bilda en rikstäckande polismyndighet, vilket resulterar i att ingripandeskyldigheten omfattas i hela landet och ej i det berörda länet (riksdagens hemsida).

Eftersom polisen måste agera efter rådande lagar och regler, som innefattar både agerande och känslokontroll, problematiserade och ifrågasatta jag hur detta kan påverka den enskilde

individen utanför arbetstid. Påverkas individens individuella rollutövande och emotioner av yrket och yrkesrollen och i så fall hur? Jag intresserade mig även om yrkesrelaterade händelser påverkade individen utanför arbetstid och om arbetsgivaren hjälper arbetstagaren med emotionsarbetet, samt använde den enskilde individen någon strategi för att minska den eventuella emotionellt påverkan? Utifrån dessa problemformuleringar utvecklades studiens frågeställning.

1.1 Problemformulering

Individer agerar utefter olika rollgestalter och rollgestalten bestäms av publiken. I den främre regionen, där publiken har tillgång till individen, kan individen använd sig av intrycksstyrning så att publiken får den rätta uppfattningen om hen medan den bakre regionen är till för

återhämtning (Goffman, 1959). Individen kan även dräneras eller fyllas med emotionell energi, och den emotionella energin påverkar exempelvis individens handlingsbenägenhet (Dahlgren & Starrin, 2004). Utifrån dessa teorier utvecklades mitt intresse att utforska yrkets påverkan på den enskilde individen. Jag valde att fokusera på poliser i yttre tjänst då

polisarbetet sker i en främre region, synlig för publik, även under stressfulla samt hotfulla situationer. Då polisarbetet sker i den främre regionen tvingas polisen agera efter en viss rollgestalt med vissa egenskaper, ville jag fokusera på hur detta yrke och denna rollgestalt påverkade den enskilde individen utanför arbetet. Måste individen agera efter polisiära egenskaper även utanför arbetet och påverkas emotionerna av yrket och yrkesrollen?

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka polisyrkets påverkan på den enskilde individen med fokus på roller samt emotioner. Påverkar den polisiära rollen de individuella rollerna utanför arbetet och i så fall hur? Samt påverkar polisiära händelser individens emotioner efter arbetstiden? Med denna studie vill jag bidra till en ökad förståelse för yrkets påverkan på den enskilde individen med fokus på poliser i yttre tjänst. I studien analyseras sex intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i en mellanstor svensk stad och konsekvensen blir att en

generalisering av studiens resultat ej är möjlig.

1.3 Frågeställning

• Påverkas den individuella rollen av yrkesrollen och i så fall hur?

2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag lyfta fram tidigare forskning som fokuserar på polisyrket kopplat till emotioner och rollgestalter. Forskningsartiklarna jag fann intressanta och ansåg relevanta analyserade och problematiserade den amerikanska polisorganisationen samt den amerikanska polisen. Då denna studie fokuserar på den svenska polisrollsgetslatens emotionella påverkan på individen samt polisrollsgetslatens påverkan på den individuella rollgestalten kan man inte anta att studiens analys får liknande resultat som den tidigare, amerikanska forskningen. Viss kulturell skillnad kan finnas mellan den amerikanske och den svenska poliskåren. Då jag inte fann tidigare forskning inom detta ämnesområde kopplat till den Svenska poliskåren valde jag att utgå från den Amerikanska.

Den ena artikeln fokuserar på att fördjupa kunskapen inom det polisiära yrket med fokus på genus, känslouttryck samt hur genusperspektivet påverkar yrket eller organisationens normer. Det polisiära yrket kräver en viss känslokontroll där de maskulina känslorna som exempelvis att vara modig, där agerande inkluderas, och hantering av aggressivitet och ilska utan att själv bli rädd innefattas. Däremot kan den polisiära yrkesrollens känslokontroll resultera i att de maskulina samhällsnormerna förstärks och påtvingar män att utesluta rädslamhetskänslorna och istället agera. Poliserna behöver dock uppvisa en viss känslokontroll inför

samhällsinvånarna för att ha en effektiv verkan. Exempelvis möter poliser individer i nöd, men trots det behöver dem behålla ordningen, ge service och kontrollera brottsligheten. Detta agerande sker i den främre regionen, där publiken har tillgång till poliserna. I den bakre regionen ska polisen kunna ventilera känslor utan en dömande publik. Denna region inkluderar arbetskamrater och där lärs exempelvis de nyanställda poliserna

känsloåterhållsamhet. Eftersom polisyrket innefattar socialisation och kommunikation med samhällsinvånarna behövs en viss social kompetens för att utöva yrkesrollen på ett effektivt sätt (Ehrlich, 1999).

Den andra artikeln fokuserar på hur individer genomgår rekrytering med statushöjning som huvudsyfte. Artikeln belyser att polisyrket kan ses som en statushöjande symbol och i polisrekryteringen inkluderades eventuell en subjektiv rollgestaltsförändring utanför arbetet. Inom utbildningsrekryteringen, där Conti refererar till Brown genomgås en för-professionell socialisation som resulterar i engagemang samt stöd för de nyrekryterade att anta den

3 Teoretiskt förhållningssätt

Denna kvalitativa studie tar avstamp från symbolisk interaktionism vars centrala fokus är människans interaktion och dess konsekvenser. Interaktioner situationstolkas av aktörer för att resultera i ett korrekt agerande (Blumet, 1998). Studien kommer fokusera på begrepp såsom roller, rollgestalter, publik, framträdanden, region/scen, emotioner och emotionellt arbete. En aktör kan ses som synonym för en agerande person och en region kan ses som en scen eller plats där personen kan bli iakttagen av andra individer, dessa individer kallas publik. När personen blir iakttagen av andra personen påverkas personen agerande. Personen införlivar en viss rollgestalt och agerar efter rollgestaltens egenskaper för att få den önskvärda reaktionen från publiken. Detta kallas intrycksstyrning, personen vill att omgivningen ska tro på hens agerande. I den bakre regionen finns ingen publik som påverkar aktörens agerande utan det är på den scenen individen återhämtar sig från den främre regionen samt ventilerar känslor (Goffman, 1959). En emotion är ett socialt konstruerat fenomen som fokuserar på känslor och Collin menade på att den emotionella energin påverkar individens självförtroende,

handlingsbenägenhet och interaktionsbenägenhet. Den emotionella energin är subjektiv och kan fyllas på eller dräneras beroende på interaktionsprocessen utifrån makt och statusaspekter (Dahlgren & Starrin, 2004). Människan är därmed en produkt av en tidigare interaktion och den emotionella energin kvarsitter även efter interaktionsprocessen (Johansson & Lalander, 2010). Ett emotionellt arbete ska ses som en offentlig handling där de anställdas emotioner både är köpta samt sålda (Dahlgren & Starrin, 2004).

Studiens syfte är att öka förståelsen för polisyrkets påverkan på den enskilde individen utifrån agerande- och emotionsaspekter. Teorierna som fokuserar och förklarar människors

integration, agerande, rollövertagande samt den emotionella påverkan, och som studien lyfter, tar avstamp från symbolisk interaktionism. Individers agerande och rollutövande förklaras med hjälp av delar från Erving Goffman dramaturgiska perspektiv. Det dramaturgiska perspektivet lyfter teorier som jag anser mest lämpat för att resultera i en djupare analys av studiens inhämtade material utifrån studiens syfte och frågeställning. Detta eftersom delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv ger en fördjupad inblick i regioner, roller och

rollgestalter. Emotionsperspektiven som lyfts i studien fokuserar på emotionsarbete,

emotioner samt den emotionella påverkan på individen, vilket ger en valid forskningsresultat. Till viss del lyfts även Collins emotionsteorier vilket ger ett visst samklang mellan det

Studien lyfter dessa teoretiska förhållningssätt eftersom jag anser dem mest lämpade till att analysera det inhämtade materialet utifrån studiens syfte och frågeställning.

3.1 Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism utgår från att samhället är ett resultat av många olika

interaktionshändelser och är därmed under en ständig förändringsprocess (Johansson och Lalander, 2010). Meads ansåg att människan ska ses som ett individuellt subjekt som besitter en individuell självuppfattning. Den individuella självuppfattningen påverkar hur individen agerar utifrån föreställningen om hur andra uppfattar individen samt hur hen uppfattar sig själv. Konsekvensen blir att individens subjektiva jag tvingas tolka situationer för att sedan agera eller hantera situationen utifrån tolkningen (Blumer, 1998). I sådana processer sker ett rollövertagande, individen agerar utifrån det förväntade beteendet och det är i mötena individen konsterurar sin identitet. Konsekvensen blir dock att självmedvetandet blir en tolkning av omgivningens uppfattning om individen. Samhället, som är en konsekvens av många pågående interaktionshändelser, är därmed ej statiskt utan i en ständig process och enigt symbolisk interaktionism är den viktigaste delarna av individens liv den sociala interaktionen (Johansson & Lalander, 2010).

3.2 Dramaturgiskt perspektiv

Goffman utvecklade det dramaturgiska perspektivet som fått stor inspiration från

teatervärlden i begreppskonstruktionen. En scen och en region är exempelvis synonymer med varandra och menas den plats där omgivningen får tillgång till individen. Publiken är

åskådarna och en aktör är en agerande individ. Regioner aktören agerar efter är dock ej platsbunden utan påverkas av personerna i omgivningen. Goffman menade att

3.2.1 Regioner och rollgestalter

En roll kan ses som en aktör som införlivar en socialt definierad akt, eller uppträdande, utifrån hens sociala position. Rollgestalten individen agerar utifrån är statusberoende, dock kan statusen förändras beroende på vilken publik individen agerar framför (Giddens, 2007). En region kan jämföras med en scen där individen måste agera utifrån en viss rollgestalt och rollgestalten är beroende på både de materialistiska aspekterna samt publiken, exempelvis påverkar miljön samt publikens respons aktörens rollgestalt. För att aktören ska kunna intrycksstyra publiken till att uppfatta hen som en viss rollgestalt måste den agerande mobilisera sin aktivitet så att, under interaktionen, förmedlar de budskap hen vill förmedla. Beroende på region påverkas rollgestalten då det finns både främre och bakre rollgestalter (Goffman, 1959).

3.2.1.1 Främre region

Individen agerar på den främre scenen utifrån socialt konstruerade roller så att publiken kan definiera situationen utifrån aktörens agerande. Ett felaktigt agerande utifrån en rollgestalt kan resultera i förvirring hos publiken, därmed måste aktören förhålla sig till publikens responser för att minimera risken för förvirring (Giddens, 2007). Så länge aktören är inom syn- och hörhåll inför publiken tvingas aktören upprätthålla sin främre rollgestalt. Aktören kan dock sluta intrycksstyra publiken men aktören kan aldrig sluta överföra intryck till publiken eftersom publiken har konstant tillgång till aktören, och det är på den främre scenen som aktören kan uppvisa ett agerande som upprätthåller och förkroppsligar vissa samhällsnormer. Normerna som inkluderas i den främre scenens rollgestalt är exempelvis hövlighetsnormer, hur individen agerar och behandlar åskådarna, samt anständighetsnormer, där individen visar respekt för auktoritet eller känslomässigt bundna platser (Goffman, 1959).

3.2.1.2 Bakre region

I den bakre regionen tar individen av sig sin främre rollgestalt för att återhämtar sig. Det är publiken som bestämmer om individen befinner sig i en främre eller bakre region då individen måste upprätthålla sin främre rollgestalt inför vissa individer medan den bakre regionen är till för återhämtning och aktiviteter som ej ska förekomma i den främre regionen.

ett lämpligt beteende på den främre scenen. I den bakre regionen finns det ingen publik som aktören behöver agera och upprätthålla sin främre rollgestalt (Giddens, 2007).

3.2.2 Intrycksstyrning

I den främre regionen agerar individen utifrån den främre rollgestalten för att intrycksstyra omgivningen så att aktören får en önskvärd reaktion från publiken. Individen kan även idealisera rollgestalten så att den tydliggörs för publiken. En polis kan exempelvis agera utifrån omgivningens föreställning om den polisiära rollgestalten för att få en önskvärd reaktion från omgivningen (Goffman, 1959). Aktören är oftast mycket känslig för publikens reaktion vilket resulterar i att aktören använder sig av olika former av intrycksstyrning för att försäkra sig om att publiken utger en önskvärd reaktion. Intrycksstyrning kan både användas omedvetet eller medvetet (Giddens, 2007).

3.2.3 Det cyniska och det duperade framträdandet

Goffman ansåg att det fanns två extrema rollgestaltsframträdanden. Det cyniska och det duperade rollgestaltsframträdanden. Det duperade framträdaren agerar i full tro på sin

rollgestalt medan det cyniska rollframträdaren agerar i hopp om att lura publiken till att tro på framträdandet, trots att individen själv ej tror på sitt eget agerande. Individen kan antingen tvingas agera cyniskt för samhällsnytta eller gör de av egenintresse. Individer kan även växla mellan det duperade och det cyniska rollframträdandet beroende på omständigheter

(Goffman, 1959).

3.3 Emotioner

En emotion är ett socialt konstruerat fenomen som fokuserar på känslor. Collin ansåg att det finns emotionell energi och den emotionella energin är mycket viktigt eftersom ju mer emotionell energi en individ har desto större självförtroende, handlingsbenägen samt

interaktionsbenägen med omgivningen blir individen. De emotionella energierna är subjektiva känslor och kan, enligt Collins, dräneras eller fyllas beroende på interaktionsprocessen utifrån makt och statusaspekter. Emotionerna individen uppvisar kan även förknippas med vilken roll individen agerar efter samt vilken social relation individen har till omgivningen eller

samhället. Exempelvis kan en individ som har makten och/eller statusen till att beordra andra tilldelas emotionell energi medan de som blir beordrad förlorar emotionell energi är

genom social interaktion där individerna ser varandra (Johansson & Lalander, 2010). Då emotionsaspekterna påverkar individers agerade måste man inkludera emotionsaspekterna när man förklarar ett agerande. Även det mer urbaniserade och differerade samhället påtvingar individerna ett större krav på känslokontroll. Känslokontrollen, menade Mestrovic,

resulterade i att samhällsinvånarnas emotioner blir alltmer mekaniska och falska och Peter Stearn hävdade att kraftiga känslouttryck har blivit en form av avvikelse i samhället (Dahlgren & Starrin, 2004).

3.4 Emotionellt arbete

Det emotionella arbetet ska ses som en offentlig handling där de anställdas emotioner både är köpta samt sålda. Arbetsgivaren ska kunna nytta någon form av övervakning för att

kontrollera den anställdes emotionella aktivitet, exempelvis genom videoövervakning. Arbetsuppgifterna som ett emotionellt arbete ska inkludera är någon form av social

interaktion i form av mänskligt bemötande eller kommunikation via rösten. Därefter bör den anställde ha förmågan att producera de rätta emotionerna till den andra, exempelvis glädje eller rädsla. Hochschilds ansåg att det emotionella arbetet baserades på tre byggstenar. Dessa byggstenar var:

• Det emotionella engagemanget hos den anställde. Hochschilds gjorde skillnad på ytligt emotionella engagemanget och djupt emotionellt engagemang. Det ytliga emotionella engagemanget innefattade en falsk uppvisning av emotioner, aktörer låtsas uppvisa en känsla, exempel glädje via ett leende, som ej motsvarar den faktiska känslan. Det djupa emotionella engagemanget är ett resultat av upparbetade känslor, känslorna är därmed konstruerade och ej spontana. Därmed är vare sig de ytliga eller djupa emotionerna ett resultat av spontanitet.

• Den andra byggstenen är känsloregeln som inkluderar förpliktelser till hur den anställde emotionellt bör agera i situationer.

• Den tredje byggstenen är det privata emotionella systemet med socialt utbyte av känslor där känsloregeln bestämmer parternas skyldigheter gentemot varandra i form av respekt och hänsyn.

• Antingen kan den anställde identifiera sig mycket starkt med sitt arbete, konsekvensen kan dock bli stress och utbrändhet om ingen distinktion görs. • Om en tydlig distinktion existerar minskas risken för utbrändhet.

4 Metod

Syftet med studien är att få en djupare förståelse om polisyrkets påverkan på individen utanför arbetet, både emotionellt och i rollutövandet. Jag sökte efter en djupare kunskap om

intervjupersonernas livsvärld i sin helhet kopplat till yrket och om, och i så fall hur,

yrkesrollen har påverkat individens fritid emotionellt och i rollutövandet. Därmed sökte jag efter en genomgripande kunskap om den polisanställdes upplevelser, känslor och

rollutövande. Jag använde mig av en halvstrukturerad intervjuguide där intervjupersonerna fick påverka informationstilldelningen i form av öppna svarsalternativ. En halvstrukturerad livsvärldsintervju utgår från intervjupersonens subjektiva perspektiv och forskarens uppgift blir därefter att söka efter olika teman som framträder under livsvärldsintervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Efter informationshämtningen tematiserade jag materialet till; Bristande bakre region, Yrkesrollens påverkan på den individuella rollgestalten, Yrkesrollens

emotionspåverkan samt Emotionsstrategier, för att på lämpligaste sätt besvara studiens frågeställningar. Därefter analyserades det tematiserade materialet utifrån studiens teoretiska referensramar. Jag utgick från den hermeneutiken som fokuserar på tolkning och

tolkningslära, därmed behövde jag ha ett öppet och reflexivt förhållningssätt till materialet eftersom jag analyserade och tolkade det inhämtade materialet utifrån en förkunskap och förkunskapen är subjektiv. Konsekvensen av den hermeneutiska forskningsansatsen är att materialet kan tolkas på ett flertal olika sätt, en existerande sanning förekommer ej.

4.1 Kvalitativ forskning

Inom den kvalitativa forskningen försöker forskaren bemöta varje ny situation

förutsättningslöst för att få en tillfredsställande helhetsbild. Den kvalitativ forskningsansats kan bygga på ett litet antal intervjupersoner, mikroperspektiv, där frågeställningen succesivt fördjupas och fenomen upptäcks allteftersom. Diskurserna, som inkluderar både det skrivna och talade språket, möjliggör för en fördjupad kunskap om intervjupersonens livsvärld. Forskarna bearbetar sedan det inhämtade materialet genom att meningskoncentrera och meningskategorisera materialet för att få materialet hanterbart och överskådligt. När forskarna meningskoncentrerar materialet försöker forskaren korta ner materialet till ett fåtal ord utan att påverka meningsinnebörden. När forskarna menings kategoriserar materialet kategoriseras forskarna meningarna utifrån olika teman (Olsson & Sörensen, 2011). Dock finns det flertal olika kvalitativa forskningsansatser och denna studie utgår från den hermeneutiska

forskningsansatsen. Jag använde mig av både meningskategoriseringen och

region, Yrkesrollens påverkan på den individuella rollgestalten, Yrkesrollens

emotionspåverkan samt Emotionsstrategier för att sedan meningskoncentrera citaten så innehållet ej påverkades men jag exkluderade onödiga utfyllnadsord så att citaten blir lättläsliga.

4.1.1 Tolkning och mening

Hermeneutiken kan ses som en tolkningslära vars centrala fokus ligger på tolkning av diskurser. Hermeneutiken fokuserar på texttolkning inom det humaniora fältet där

texttolkningen syftar till att frambringa en valid tolkning av meningsinnebörden i en text. Att tolka ska ses som att tyda och tolkningen ska resultera i att förmedla en fördjupar insikt om den inhämtade materialet. Diskurserna och de diskursiva praktikerna konstruerar de sociala världarna människan befinner sig i. Dock kan kunskap som inhämtades från en viss situation ej överföras som kunskap till en annan situation eftersom kunskapen är kontextuellt bunden. Konsekvensen blir även att kunskapen ej går att kvantifieras, jämföras eller överföras till andra situationer (Kvale & Brinkmann, 2009). De centrala begreppen för hermeneutik är förförståelse, tolkning och mening och det är via diskurserna som forskarna tolkar människors liv och existens. Språket är en del som utger gemenskap och samhörighet eftersom språket bli en kommunikationskanal som människor kan tyda. Dock finns det inget neutralt och

värderingsfritt språk. Det är alltså via tolkningen som forskarna försöker förstå de mänskliga erfarenheterna och det är via språket människan kan förmedla sin livsvärld samt sin

förförståelse. En ny förståelse kan resultera i en ny förförståelse eftersom vår förståelse är intimt bundet med vår förförståelse (Olsson & Sörensen, 2011).

4.1.2 Hermeneutiska spiralen

Via den hermeneutiska spiralen ökas kunskapen om det man tolkar. För att förstå helheten måste man förstå delen och för att förstå delen måste man förstå helheten. Konsekvensen bli att forskaren måste kontinuerligt röra sig mellan tolkningen av del och helhet för att få en djupare förståelse (Olsson & Sörensen, 2011). Därmed måste diskurserna analyseras separat, i en del, för att sedan relateras till helheten. När forskarna sedan tematiserat delarna ska de ses som autonoma delar som ska tolkas, ändock i relation till helheten då denna dialektik

den hermeneutiska spiralens synsätt. Centrala meningar inom teman analyserades både som autonoma delar, men även som en delar till en helhet. Detta för att få en djupare förståelse av meningens innebörd.

4.2 Urval och urvalsanalys

Studiepopulationen väljs ut antingen strategiskt eller indirekt beroende på forskningsfrågan och det måste framgå tydligt vilka grupper som inkluderas och vilka grupper som exkluderas (Olsson & Sörensen, 2011). Studiepopulation för denna studie var sex stycken

intervjupersoner, tre kvinnor samt tre män. Alla intervjupersoner var tvungna att arbeta inom det polisiära yrket i yttre tjänst under intervjutillfället. Intervjupersonerna fick exempelvis ej vara under aspirantutbildning eller enbart kontorsarbete. Alla poliser var också tvungna att arbeta i den utvalda regionen som studien studerade. Därefter skedde ett tillfällighetsurval. Ett tillfällighetsurval är den svagaste formen av urval då intervjupersonerna väljs ut efter

tillgänglighet. Konsekvensen blir att svaren ej blir representativt generaliserbart för hela populationen (Olsson & Sörensen, 2011). Då denna studie utgick från vissa kriterier är den ej helt baserad utifrån ett tillfällighetsurval. Dock kunde jag ej använda mig av en annan

urvalsmetod då mina möjligheter var begränsade. Exempelvis hade jag vare sig möjlighet eller befogenhet att få tillgång till alla poliser inom regionen som arbetar i yttre tjänst för att sedan använda en annan form av urvalsmetod.

4.3 Validitet

4.4 Reliabilitet

En undersökning som kan återkonstrueras oberoende av forskare eller tidpunkt men ändå får likartat forskningsresultat är en reliabel forskning (Kvale & Brinkmann, 2009). Då denna studie utgick från- och analyserade det inhämtade materialet som tilldelades under

intervjutillfällena, samt att jag använde mig av en halvstrukturerad intervjuguide, resulterar i att undersökningens reliabilitet påverkas negativt. Intervjupersonerna kan ha tillgett viss information beroende på tillfälliga faktorer så som dagshändelser, intervjuaren, samt andra yttre faktorer som påverkade informationslämning. Även tidpunkten kan påverka

informationslämningen, intervjupersonen kan införskaffa sig nya insikter och ny förståelse som påverkar hens upplevelser om exempelvis yrkets påverkan på deras emotioner och rollgestalter. Studien utgår från materialet som tillgavs av sex stycken intervjupersoner som passade in i studiens urvalskriterier. Konsekvensen av studiens intervjubaserade forskning är mikroperspektivet, få intervjupersoner men djup och informationsrik material. Detta eftersom intervjupersonerna kan ändra sina åsikter vilket resulterar i lägre reliabilitet. För att stärka studiens reliabilitet spelades intervjuerna in för att sedan transkriberas så att läsarna kan genomföra egna bedömningar och tolkningar av både citaten som framkommer i studien, men även min analys. Kritiken för den kvalitativa metoden får är forskarens centrala roll. Olika forskare kan tolka samma material olika, även forskarens påverkan till det insamlade materialet problematiseras. Olika forskare kan få fram skiljaktigt material från samma intervjuperson beroende på intervjupersonens skicklighet. Även ledande frågor kan

förekomma under en intervjusituation, ändock omedvetet, och påverkar reliabiliteten (Kvale & Brinkmann, 2009). Studiens inhämtade material är inhämtat från intervjupersoner. Dock kan min oerfarenhet inom intervjusituationer påverka reliabiliteten negativt då jag kan ha, oavsiktligen, haft en inverkan på svaren.

4.5 Etiska överväganden

Under arbetet med studien utgick jag från vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Det fyra huvudkraven jag utgick från var informationskravet som innefattar att forskaren ska informera uppgiftslämnaren eller undersökningsdeltagaren om vilka villkor som gäller för deltagandet, exempelvis att

skall delta. Personen ska också ha valmöjligheten att avbryta sin medverkan i undersökningen utan några konsekvenser för hen. Vid ett beslut att avsluta sin medverkan i undersökningen får ej personen utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Konfidentialitetskravet innefattar att all identifierbar information om uppgiftslämnaren ska avrapporteras på ett sådant sätt så att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet om informationen är av etiskt känslig karaktär. Det ska även vara praktiskt omöjligt för

utomstående att komma åt uppgifterna. Nyttjandekravet innefattar att enskildas uppgifter ej får lämnas ut till kommersiellt bruk eller för icke-vetenskapligt syfte. Informationen får ej resultera i enskilda beslut eller åtgärder som påverkar den enskilde utan ett särskilt

medgivande från personen (Forskningsetiska principer). Innan ämnet var bestämt sökte jag efter tidigare forskning inom det berörda ämnet, dock ansåg jag att det fanns en kunskapsbrist inom roll och emotionsarbetes påverkan på den enskilda individen utanför arbetet med fokus på det polisiära arbetet. Därefter kontaktade jag min handledare för godkännande av ämnet. Efter godkännande utformade jag en intervjuguide, sedan genomfördes en övervägning av de eventuella negativa konsekvenserna av medverkan i studien för intervjupersonerna samt tredje part i relation med den eventuella kunskapshämtningen. Då både jag och handledaren ansåg att kunskapens eventuella lyft inom ämnet skulle överväga de eventuella negativa

konsekvenserna kontaktade jag polisenheten via mailadressen som fanns angiven på polisens hemsida. I mailkontakten informerades polisenheten om studiens syfte, längd, att intervjuerna skulle spelas in för att sedan transkriberas och anonymiseras. Därefter bokades möten med sex intervjupersoner. Innan vardera intervjun påbörjades informerade jag återigen

intervjupersonen om studiens syfte, längd, att de fick välja att avstå från att besvara frågor samt att de fick välja att avsluta intervjun utan att ange orsak samt att intervjun spelas in för att sedan transkriberas och anonymiseras. Jag klargjorde även att ingen annan skulle få ta del av det inspelade materialet eller hela stycken transkriberingar då det kan påverka

anonymiseringen eftersom viss privat information skulle kunna framgå under intervjutillfället. Materialet får ej användas för icke-vetenskapligt eller kommersiellt syfte. Efter avslutad intervju blev intervjupersonen tillfrågad om hen hade några frågor till mig. Intervjupersoner som ville ta del av det färdiganalyserade materialet och studiens slutresultat fick min

4.6 Kritisk reflektion av metodval

Hermeneutiken utgår från tolkning och ifrågasättande av text i relation till både berört tema och textens helhet. En transkriberad text är dock text från ett socialt, levande samtal och blir avkontextualiserat i den nedskrivna texten. Transkriberingen kan därmed påverka

reliabiliteten negativt då all information forskaren blev tilldelad under informationsinhämtningen ej blir nedskrivna, exempelvis gester, leende eller

tonlägesförändringar. Intervjupersonens intervjukunskap, intervjusituationen samt relationen intervjuaren har med intervjupersonen kan påverka informationstilldelningen, vilket kan resultera i att olika forskare får fram olika material från samma intervjuperson. Det analyserade materialet blir därmed ej reliabelt eftersom olika forskare kan få fram olika material från samma intervjuperson (Kvale & Brinkmann, 2009). Studiens

informationstilldelning kan ha påverkats av mig som forskare både positivt och negativt. Jag både blev tilldelad material av intervjupersonerna, dock kan min bristfälliga

intervjuerfarenhet ha resulterat i mindre eller annan informationstilldelning. Det kan även ha förekommit att jag blev exkluderad viss information av intervjupersonerna. Kritiken den kvalitativ intervjustudie ofta får är tolkarens centrala roll, då uppfattningen om att olika forskare kan tolka eller lägger vikt på olika innebörder trots att de utgår från samma material existerar. Konsekvensen av detta synsätt är att man ej ska se den kvalitativ intervju som en vetenskaplig metod. Ett annat synsätt är att analyser på samma intervjumaterial av flertal olika forskare ger ändock en likartad tolkning med fokus på samma innebörd. Hermeneutiken ger även tillåtelse för flertal olika tolkningar och analyser utifrån samma material (Kvale & Brinkmann, 2009). Inom den kvalitativa forskningen kan man använda ett mikroperspektiv och fokuserar på ett fåtal intervjupersoner berättelser och allteftersom materialet bearbetas upptäcks nya fenomen. Intervjuberättelserna utgår även från språket och dess kommunikation. Därmed baseras materialet på kommunikationsförmågan intervjupersonen har samt att

5 Analys och resultat

I det här kapitlet kommer intervjumaterialet tematiseras och analyseras utifrån de teoretiska referensramarna som angavs i studiens teorikapitel för att, på lämpligast sätt, besvara studiens frågeställning. Jag har valt att sammanväva analysdelen med resultatet för att tydliggöra min analys för läsaren. Centrala meningar i det inhämtade materialen lyfts fram i form av citat, dock med meningskoncentrering samt meningstematisering för att stärka min analys, men även ge tillåtelse för läsarna att genomföra egna tolkningar. Meningskoncentrering menas att meningen kortas av utan att meningen förlorar eller ändrar sin innebörd. Även utfyllnadsord som eh, ah, hm kommer att exkluderas från citaten om de ej fyller en reell funktion för

förståelsen av meningen. Citaten kommer även förtydligas i studien genom att omvandlas från talspråk till textspråk, detta för att stärka anonymiseringen då exempelvis dialekter inte lyfts. Intervjupersonerna kommer att anges som P1, P2, P3, P4, P5 & P6. För att stärka

anonymiseringen kommer intervjupersonerna ej tilldelas nummer utifrån intervjuordningen. Information om könstillhörighet till citaten utelämnas, detta för att stärka anonymiseringen samt att studien ej genomför en genusanalys och därmed saknar relevans. Alltför personlig eller känslig information har exkluderats i analysen, detta för att säkerställa

intervjupersonernas anonymisering.

5.1 Bristande bakre region

Den bakre regionen är platsen där återhämtning från den främre rollgestalten ska ske, individen får en plats att yttra känslor och åsikter, genomföra beteenden som ej anses vara acceptabla i den främre regionen samt förbereda sig för att fortsätta agera trovärdigt i den främre rollgestalten. Dock framkom de av flertalet intervjupersoner en avsaknad av bakre region i form av:

[…] vissa säger att man är polis på jobbet, man jobbar som polis man är inte polis. Fast jag håller nog inte riktigt med om det faktiskt. […] man stänger inte av när man är ledig på det sättet […] (P4)

Då detta var ett vanligt förekommande påstående, där intervjupersonen lyfter att man inte stänger av när man är ledig, kan påvisa en viss avsaknad bakre region. Även att hen inte håller med om att man enbart är polis på jobbet kan tyda på att den polisiära rollgestalten har

både den främre och bakre regionens rollgestalt. Aktörer kan även utveckla en duperad tro på till sitt agerande och eftersom polisrollen har integrerats i den individuella rollgestalten. En duperad tro på sin polisiära rollgestalt menas att aktörer agerar i full tro i sin rollgestalt. Dock kan en viss problematik uppstå när aktören befinner sig i en bakre scen om polisrollen har integreras i alltför hör grad i den individuella rollgestalten:

Jag kan tycka att det är jobbigt när dem berättar att jag är polis. Av den enkla anledningen att ibland vill man bara vara sig själv.[…] det klassiska är att man känner att folk inte vågar slappna av i ens sällskap för att man är polis […] (P3)

När personen lyfte att hen kände att folk inte vågar slappna av när vetskapen om att hen är polis framkommer, kan det tyda på att individen tvingas agera utifrån den polisiära främre rollgestalten i en bakre region för att tillfredsställa publiken. Aktören behöver även agera efter anständighets- och hövlighetsnormerna samt även idealisera rollgestalten för att inte förvirra publiken. Agerandet är även statusberoende, där publiken bestämmer vilket agerande ses som mest lämpat. Aktören kan sedan mobilisera sitt agerande för att intrycksstyra publiken så att publiken får den korrekta uppfattningen om aktören. Konsekvensen blir dock att aktören ej kan slappna av och agera utifrån en bakre regiongestalt utan påtvingas en viss polisiär

rollgestaltsagerande. Samhällsstrukturen har påverkat publiken att förknippa ett agerande med en rollgestalt och aktören blir därmed också påtvingad att agera efter publikens förväntningar om hen inkluderas och kategoriseras in i rollgestalten. Ett avvikande agerande kan resultera i negativa påföljder, då aktören i sådana fall bryter de strukturella mönstren publiken följer. Det polisiära yrket har även resulterat i att vissa intervjupersoner sätter högre krav på sig själva, eller så kräver yrket en integration mellan den främre rollgestaltens agerande och den bakre regionens agerande:

[…] det är bra om man följer lagen även om det är ganska små grejer så att man är en någorlunda god förebild […] man får ställa lite högre krav på själv också […]. Och tänka sig för lite.(P5)

[…] skulle det hända något så har vi en skyldighet att ingripa även om vi är lediga. […] vi har en anmälningsskyldighet och ingripandeskyldighet och det kan vara att ringa ett samtal så att polisen kommer. (P1)

interageras till den individuella rollen som norm då individen ska agera efter de polisiära normerna även när individen befinner sig i en bakre region. Även känslan av att behöva vara en god förebild till omgivningen, och följa lagen i även små grejer, lyfts. Intervjupersonen kände en viss obligation att följa lagar som hen ansåg ganska små, kan ses som om den privata rollgestalten försöker intrycksstyra publiken till att sammanlänka agerandet och individen med den polisiära yrkesrollen och därmed även mottaga den förväntade responsen. Intryckstyrandet kan ses som en omedveten, integrerad handling eller en medveten handling. Dock framgår det att en skiljning mellan den polisiära rollgestalten och privata rollgestalten är önskvärt:

[…] när folk frågar; vad jobbar du med, så brukar jag säga att jag jobbar som polis men jag brukar inte säga att jag är en polis. För jag försöker ändå att göra en skillnad på det där. (P2)

Intervjupersonen lyfter därmed att hen vill särskilja sin individualitet från sitt yrke, hen är inte polis utan hen arbetar som polis. En viss åtskillnad ansågs därmed önskvärt. I den bakre regionen kan individen agera på ett sätt som ej anses lämpat i den främre regionen. I den bakre regionen ska individen återhämtas från sitt agerande i den främre regionen, ventilera sina känslor, men även förbereda sin främre rollgestalt. I den bakre regionen finns det ingen publik individen måste agera efter utifrån den främre rollgestalten. Den bakre regionen är central för återhämtningen och avsaknad återhämtning kan resultera i negativa emotioner. Det finns även en avsaknad för poliser att agera i den bakre regionen, agera utanför den polisiära rollgestaltens egenskaper samt ventilera känslor. En avsaknad bakre regionen påverkar individer negativt, då återhämtning sker i den regionen, utan en publik att agera efter. Det är även i den bakre regionen som hen förbereder sin främre rollgestalt.  

5.2 Yrkesrollens påverkan på individens individuella rollgestalt

Det är i mötet med andra som en individ konstruerar sin identitet, och det är genom sin subjektiva situationstolkning individen börjar agera utefter en rollgestalt (Blumer, 1998). Aktören agerar efter publikens respons vilket resulterar i att publiken bestämmer vilken roll individen ska agera efter. Publiken blir därmed aktören som bestämmer vilken scen individen befinner sig på (Goffman 1959). Intervjupersonerna lyfte fram:

är nog både upplevelserna ifrån jobbet och arbetstimmarna som har gjort det. (P2)

Dock framgick det i P2:s intervju att förändringen ses som positiv:

Överlag så upplever jag att jag har fått en positiv förändring, jag trivs med den jag är idag. /…/ Jag har nog fått en bättre personlighet tror jag, sen jag blev polis. (P2)

Intervjupersonen lyfte att både omgivningen och hen anser att en viss personlighetsförändring har skett till följd av yrkesvalet. Den förändrade synen på sig själva eller av andra kan

sammanbindas med publikens tolkning av individens agerande, då ett visst agerande sammanlänkas med den polisiära rollgestalten. Eftersom identiteten ej är en bestående konstruktion, utan utvecklas under interaktionsprocesser där publikens uppfattning om hens agerande påverkar självuppfattningen, kan ett polisiärt agerande resultera i en uppfattad personlighetsförändring. Den polisiära rollgestaltens normer och agerande kan ha

förkroppsligats i den agerande individuella identiteten och därmed agerar polisiärt. Även yrkeskraven som existerar utanför arbetet kan påtvinga individen att upprätthålla en polisiär rollgestalt även i den bakre regionen. Individer som har polisyrket får ej välja att avstå från att agera om de ser ett brott begås, dock tillämpas lagen enbart i det län polisanställde är anställd inom. Även förväntat agerande sammanlänkas med yrkesrollen, en intervjuperson lyfter fram:

[…] man släpper inte polisrollen helt, det gör man inte. Sen är det

ingripandeplikt på fritiden också. […] ser vi ett brott på ledig tid så är ju vi, de står ju i polisförordningen att vi är ju skyldiga att ingripa så mycket vi kan efter situationen.[…] 2015 och då har vi ju en ingripandeskyldighet i hela landet, på ledig tid. (P4)

Intervjupersonen lyfte därmed att hen inte kunde släppa polisrollen helt samt att poliser har ingripandeskyldighet även på fritiden. Individen påtvingas därmed ett polisiärt agerande, enligt lag, även under ledig tid och konsekvensen blir att individen ej har möjlighet att gå tillbaka till den bakre region och ej agera utifrån dem polisiära yrkesnormerna och

Detta kan påverka publikens syn på aktören, då aktören tvingas upprätthålla en viss polisiär rollgestalt även under ledig tid.

5.3 Yrkesrollens emotionspåverkan

Individer som har mycket emotionell energi blir mer handlingsbenägna, interaktionsbenägna samt får ett ökat självförtroende. Dock är den emotionella energin subjektiv och kan även dräneras eller fyllas på (Dahlgren & Starrin, 2004).

[…] vissa dagar så gör man ju faktiskt skillnad. Och det är ju klart att det blir man stärkt av. Det ger ett bättre självförtroende, det gör att de blir roligare att jobba. Positivt. (P3)

Eftersom intervjupersonen lyfter att hen blir stärkt, får bättre självförtroende och tycker arbetet blir roligare när hen har gjort skillnad kan det ses som om individerna fylls på med emotionell energi under arbetspassen som resulterar i bättre självförtroende. Denna positiva känsla kan sedan sitta i under en längre tidsperiod och konsekvensen kan bli att individerna blir mer handlingsbenägna, interaktionsbenägna och får ökat självförtroende. Detta sitter sedan i så länge den emotionella laddningen kvarstår i individen. Även en viss form av känslokontroll återfinns i den polisiära yrkesrollen:

Det är det som är skönt när man tar på sig uniformen då är man ju ändå i sin yrkesroll. Så man behöver inte ta emot alla känslor som folk har. (P3)

När individen lyfter att det är skönt att ta på sig uniformen och att hen ej behöver ta emot alla känslor som folk har genomför aktören en form av känslokontroll där hen agerar utefter den polisära rollgestaltens förbestämda känslonormer samt lagar. Känslokontrollen ska tillämpas av poliserna och ska ses som ett hjälpmedel för att bibehålla samhällsordningen. Ett

emotionsarbete ska ses som om emotionerna är både köpta och sålda (Dahlgren & Starrin, 2004). Arbetsgivaren betalar arbetstagaren att agera efter rådande organisationsnormer samt, den anställde ska kunna producera de korrekta emotionerna. Polisarbetet bör ses som ett emotionsarbete där den polisanställda tvingas agera och utsända vissa emotioner till

samhällsinvånarna. Polisen ska, enligt lag, utge förtroendegivande känsla, ha självkontroll och agera med aktning. Samhällsinvånarna blir den enskilde polisens övervakare, då

yrkesrollsgestalten kan även ses som falsk där individen producerar en känsla till omgivningen som hen egentligen inte känner. Det emotionella engagemanget problematiserades, exempelvis:

Sen är de där en balansgång för du kan inte gräva ner dig i varenda människa som du träffar för de går inte. Då skulle du inte göra annat än att fundera över dåliga saker […] får vara en balansgång lite grann. Man kan inte packa på sig allting i ryggsäcken […] (P4)

När personen lyfter att hen inte kan gräva ner sig i varenda människa kan det emotionella engagemanget individer uttrycker ses som ytligt, då individen producerar den korrekta emotionella energin till omgivningen utifrån vad yrkesrollen kräver. Även ett djupt

emotionellt yrkesrelaterat engagemang ska ses som falskt då de är upparbetade känslor som individen har lärt sig och är därmed ej spontana. Individen som agerar utifrån yrkesrollen agerar utifrån känsloregeln, individen agerar utifrån yrkesrollens förpliktelser. Polisagerandet kan därmed beskrivas utifrån emotiv dissonans, individen agerar och uppvisar en fiktiv känsla. Mestrovic hävdade att samhällsinvånarnas emotioner blev alltmer falska och

mekaniska samt att Peter Stearn ansåg att starka känslor som uttrycktes har blivit en form av avvikelse i samhället. Poliserna agerar utifrån känslokontroll, de ska ej utge starka- eller felaktiga känslor (Dahlgren & Starrin, 2004). Genomför polisarbetaren det avviker hen från polisrollen och normerna som inkluderas i polisrollen av både kollegorna samt

samhällsnivåerna. Därmed kan dem uppvisade känslorna polisen uttrycker ses som

mekaniska, lämpade för situationen och individen som agerar har lärt sig att kontrollera som producera de korrekta känslorna. Dahlgren & Starrin sammanställde tre förhållningssätt individen kan ha gentemot sin arbetsplats och arbetsgivare. Antingen kan arbetstagaren distinktera sig från sin arbetsplats och sina arbetsuppgifter, konsekvensen kan dock bli att individen känner sig allierad från arbetsplatsen. Om en tydlig identifikation sker mellan arbetstagaren och arbetet kan resultatet bli stress och utbrändhet, därmed ska en viss distinktion och en viss identifikation ske för att resultera i en bra arbetsmiljö (Johansson & Lalander, 2010). Poliser som väljer att genomföra en viss distinktion uppvisas en

medvetenhet, där den emotionella balansgången är central för att bibehålla ett gott arbetsklimat.

5.4 Emotionsstrategier

energin kan dock både dräneras när hen befinner sig i exempelvis en situation hen ej vill vara i eller återuppladdas med emotionell energi genom exempelvis social interaktion.

Återuppladdningen kan ske i den bakre regionen där hen ej behöver agera för att sedan ha kraft till att agera utifrån den främre rollgestalten (Johansson & Lalander, 2010). Polisen använder sig av olika strategier för att kontrollera medarbetarnas emotionella status:

Ska man ha ett riktigt avlastningssamtal eller de breefing då har vi det med en de breefing ledare, alltså en person som leder samtalet. (P6)

Det är chefernas uppgift att styra upp det. […] när vi jobbar ett vanligt arbetspass så har vi alltid ett yttre befäl som har ansvaret för personalen och fördela arbetet. Då ser han till att man får ett avlastningssamtal när de har vart något jobbigt, men det får man flagga för själv ibland och ibland så märker han det, att det behövs och sådär. (P3)

Intervjupersonen lyfte att det är ett yttre befäl som alltid har ansvar för personalen samt att fördela arbetet. Det yttre befälet ska även se till att personalen får ett avlastningssamtal om det har hänt något jobbigt, eller så får personalen flagga för det själv. Poliserna erbjuds därmed möjlighet till avlastningssamtal som ska hjälpa känslohanteringen. Under avlastningssamtalen eller de breefing ska den emotionella energin återuppladdas så att poliserna orkar agera i den främre rollgestalten även efter en emotionellt påfrestande händelse som har dränerat den emotionella energin. Dock lyfts en avsaknad av kontrollerna på de anställdas emotionella energi:

Jag skulle tycka att de var bra om vi hade mer återkommande, inte de breefing men att man hade någon form av återkopplande samtal där man försöker fångar upp personalen och kollar läget. Hur är det egentligen, och att man inte ska fråga om det här utan det skulle vara bestämt att

ordningspolis eller polis i yttre tjänst vartannat eller var tredje år ska ha det, […] (P4)

När intervjupersonen lyfte att det skulle vara bra om dem hade mer återkommande samtal där man försöker fånga upp personalen och kolla läger kan det tyda på att den emotionella

energin som ska existera i den främre yrkesrollgestalten kan dräneras i högre utsträckning än återuppladdningen. Samtal som ska hjälpa till med den emotionella bearbetningen samt hjälper till att återuppladda individens emotionella energi lyfts som avsaknad.

[…] oftast så har man en transportsträcka in och man ska sitta och skriva ganska länge, alla jobb medför mycket skrivjobb. Vilket i sig är ganska bra för då får man chansen att bearbeta det man har varit på och man kan prata, om man känner att man behöver det. (P1)

Intervjupersonen lyfte att dem oftast har en transportsträcka samt att alla jobb medför mycket skrivjobb. Under transportsträckan och under kontorsarbetet befinner sig polisen oftast i en bakre region. I dessa situationer, när polisen befinner sig i en bakre region, kan individen agera utifrån en polisiär bakre rollgestalt, uttrycka åsikter som ej anses lämpliga i den främre polisiära rollgestalten. Detta ger en viss återuppladdning av emotionell energi, dock lyfts avsaknaden av avlastningssamtal vilket kan tyda på att den emotionella energin ej tillfullo kan återuppladdas under interaktionen med kollegorna. Ett avlastningsmöte eller de breefing möte anses däremot leda till återuppladdning som sedan kan resultera i att den polisiära

6 Avslutande diskussion och reflektion

Studien visar att en distinktion mellan yrkesrollen och den individuella rollen både behövs och är önskvärd, dock problematiserar polisförordningens lagar denna distinktion då varje enskild polis tvingas ingripa om de ser ett brott begås, även under ledig tid. Dahlgren och Starrin ansåg att om ingen eller en liten distinktion görs från sitt yrke och sin yrkesroll kan det resultera i stress och utbrändhet (Johansson & Lalander, 2010). Då polisrollen måste

integreras in i den individuella rollgestalten för att resultera i handlingsbenägenheten som polisförordningen kräver, kan de anställda agera duperat, samtidigt som en stressrelaterad känsla byggs upp. Konsekvensen blir att individens emotioner påverkas av yrkesrollen genom yrkesrelaterade händelser samt avsaknad distinktion. Polisen lyfter även avsaknaden av den bakre regionen där yrkesrollen påverkar omgivningens förhållningssätt samt förväntningar på individen. Detta resulterar i att en full återhämtning ej blir möjlig då individen tvingas agera efter publikens förväntningar. Ett avvikande beteende från en polisanställd kan resultera i negativa påföljder, då aktören bryter mot de strukturella mönstren. Konsekvens blir därmed att den polisanställde ej får möjlighet till att agera till fullo i den bakre regionen och ventilera känslor samt diskutera händelser. Därmed kan en viss personlighetsförändring upplevas, då aktören tvingas agera utifrån vissa polisiära rollgestaltsegenskaper på grund av

polisförordningen samt publikens förväntningar. Polisenheten erbjuder polisanställda avlastningssamtal eller de breefing samtal vilket ska resultera i en bearbetning av en emotionellt påfrestande händelse. I dessa möten ska även den emotionella energin laddas, dock lyfte poliserna en avsaknad av dessa möten. Konsekvens kan bli att polisanställda får lägre emotionell energi och därmed blir mindre interaktionsbenägna och handlingsbenägna. Samtal med kollegor är en strategi för återhämtning hos de polisanställda, under den

men i den bakre regionen ska även de nyanställda poliserna lära sig känsloåterhållsamhet. Studiens resultat får fram likartade slutsatser som den tidigare forskningen, där

känsloåterhållsamhet ska vara integrerat i den individuella polisen under tjänstgöring eller bland en publik som tillämpar polisrollgestaltens egenskaper på hen utanför tjänstgöringen. Om polisen bryter dem polisiära egenskaperna kan en förvirring skapas bland publiken. Under polisrekryteringen kan en subjektiv rollgestaltsförändring ske och om hen blir antagen till polisutbildningen kommer hen börja anamma polisrollen och dess egenskaper (Conti, 2006). Integrationen mellan den individuella rollgestalten och den polisiära rollgestalten krävs för att polisförordningens lagar och regler, samt publikens egenskapsförväntningar uppfylls. Studiens teoretiska bakgrund bygger på delar av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt emotionsteorierna. Dessa teorier användes kontinuerligt genom hela uppsatsen för att stärka studiens validitet. Teorierna fokuserar på att förklara både rollgestalten och rollgestaltens påverkan men även rollgestaltens emotionella påverkan samt publikens påverkan på både rollgestalten samt emotionerna. Emotionsteorierna lyfte även fram förklaringen- och

konsekvensen av det emotionella arbetet. Därmed sammanlänkades frågeställningen med den teoretiska bakgrunden som användes. Den teoretiska referensramen passade väl in på

analysen av intervjupersonernas svar samt analysera materialet utifrån studiens syfte och frågeställning. Dock skulle fler emotionsteorier ha resulterat i en djupare förståelse av emotionskonsekvenserna av det polisiära yrket och därmed att föredra. Detta märktes i slutet av analysperioden vilket resulterade i tidsbrist till att finna fler emotionsteorier.

Studien material bygger på sex intervjupersoners svar, konsekvensen blir mikroperspektivet. Fåtal djupintervjuer istället för flertal ytliga. Det inhämtade materialet kan därmed ej ses som generaliserbart inom vare sig poliskåren som helhet eller inom den studerande

polisorganisationen. Studien ger dock en inblick i hur polisyrket har påverkat

intervjupersonerna. Om enkätundersökningar skulle genomförts hade reliabiliteten och generaliserbarheten stärkts då den kvantitativa forskningsmetoden fokuserar på flertalet individer, dock skulle det troligtvis ha resulterat i ytligare informationstilldelning med exkludering från dem subjektiva erfarenheterna. I en djupintervju får forskaren tilldelat material som ej behöver vara generaliserbar utan strikt subjektiv, dock ger det en inblick i hur en händelse kan påverka den enskilda individen. I framtiden bör en kvalitativ undersökning göras som resulterar i en generaliserbarhet. Detta kan ske genom en kvantitativ

att genomföra ett flertal djupintervjuer som skulle ha resulterat i en viss generaliserbarhet för poliskåren var dess tidsbegränsning och möjligheten för intervjuer. Att genomföra en reliabel undersökning kan dock ej ses som möjligt om fokus ligger på subjektiva känslor och

upplevelser, då olika händelser påverkar subjektiva känslor kontinuerligt. Därmed kan man ej fastslå att den reella sanningen är på ett visst sätt, då subjektiva känslor förändras och

Referenser

Starrin, Bengt. & Dahlgren, Lars. 2004. Emotioner, vardagsliv och samhälle - en introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber

Blumer, Herbert. 1998. Symbolic Interactionism- Perspective and Method. California: University of California Press.

Brinkmann, Svend. & Kvale, Steinar. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Conti, Norman. (2006). Role Call: Preprofessional Socialization into Police Culture. I Policing and Society: An International Jurnal of Research and Policy (16), 221-242

Ehrlich Martin, Susan. (1999). Police Force or Police Service? Gender and Emotional Labor. I: The annals of the American Academy of Political and Social Science (561), 111-126. Forskningsetiska principer. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-12-01]

Giddens, Anthony. 2007. Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Goffman, Erving. 1959. Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Prisma

Johansson, Thomas. & Lalander, Philip. 2010. Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm: Liber

Olsson, Henny. & Sörensen, Stefan. 2011. Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber

Polisen www.polisen.se [2014-12-01]

Riksdagen

Bilaga 1 - Intervjuguide

1. Vad är din yrkestitel?

2. Hur länge har du arbetat som …? 3. Hur länge har du arbetat i yttre tjänst? 4. Varför valde du att bli polis?

5. Kan du beskriva polisyrket? Arbetsuppgifter

Känslor kopplade till yrket Centrala frågeställningar

6. Kan du ge en allmän beskrivning om poliser i yttre tjänst? Arbetsuppgifter

Värderingar Egenskaper Kännetecken

7. Kan du beskriva egenskaper som en polis i yttre tjänst bör ha? 8. Kan du beskriva värderingar som en polis i yttre tjänst bör ha? 9. Hur förhåller du dig till dem egenskaperna/värderingarna?

10. Kan du beskriva egenskaper som en polis i yttre tjänst inte bör ha? 11. Kan du beskriva värderingar som en polis i yttre tjänst inte bör ha? 12. Hur förhåller du dig till dem egenskaperna/värderingarna?

13. Har polisyrket påverkat dig? Hur?

Förhållningssätt till allmänheten Personlighet

Umgänge

14. Har en arbetsrelaterad händelse påverkat din dag? Hur då?

Positivt/ Negativt? Hur ofta händer det?

Om inte, hur koppar du bort arbetsrelaterade händelser från din vardag? 17. Har det hänt att händelser påverkar dig för mycket?

Kan du beskriva det mer ingående? Känslor

18. Hjälper arbetsgivaren dig med det emotionellt arbete? Om ja, hur då?

Positivt/negativt

19. Hur bearbetar du en emotionellt krävande händelse som skedde under arbetstid? Pratar med andra?

Varför använder du det sättet för att bearbeta känslorna? 20. Har kollegorna någon påverkan på känslohanteringen?

Hur då?

21. Påverkar någon annan faktor din känslohantering? Avslutningsvis

22. Är polisidentiteten en del av din identitet? Svårigheter att skilja?

Vill du skilja?

23. Påverkar ditt yrke hur du ser på dig själv? Hur då?

24. Påverkar omgivningen din individuella identitet med utgångspunkt som polis? Hur då?