Avslutande diskussion

Denna studie har vissa begränsningar vilket påverkar hur väl slutsatserna belyser situationen för socialsekreterare generellt. Även om intervjuerna genererade omfattande analysmaterial baserades det trots allt endast på sex stycken socialsekreterares upplevelser. Detta innebär att det kan finnas viktiga aspekter som studien inte fångat. Därtill har möjligheten att analysera och redovisa allt som framkom i intervjuerna reducerats av studiens begränsade omfattning.

29 Övergripande slutsats i denna studie av distansarbetets inverkan på socialsekreterarnas arbetssituation blir ändå att det finns delar av socialt arbete som just nu förutsätter en flexibilitet i valet av när arbetsdagen kan förläggas hemifrån och när arbete ska utgå ifrån arbetsplatsen. Svårigheten i att etablera nya klientkontakter på distans ställs mot möjligheten till ökad tillgänglighet när kommunikationen sker digitalt. Utmaningar i att hitta sätt att upprätthålla socialt stöd och social samvaro när det inte kan tillhandahållas spontant kräver nya sätt att tänka för att inte avsaknaden av detta stöd ska påverka arbetstillfredsställelsen. De försök till digital social samvaro som av studiens deltagare beskrivits som misslyckade, såsom digitala fikamöten till exempel, skulle kunna förklaras av att det ännu inte finns en etablerad vana och därmed en större benägenhet att göra värderande jämförelser där digitala sammankomster ställs mot fysiska. Att på distans kommunicera relationsskapande ter sig för tillfället svårt men eftersom digitala kommunikationsmedier och även användningen av dem ständigt utvecklas kan detta förändras framöver. Det skulle även kunna medföra en förändrad upplevelse av samtliga kommunikativa delar av distansarbete för socialsekreterare.

En aspekt som framkom i intervjuerna men som inte tagits upp i analysen är den avsevärda fördel samtliga socialsekreterare i studien uppgav gällande att utföra arbetsmoment som innefattade skrivarbete hemifrån jämfört med på kontoret. I vår studie skiljde sig även till viss del den generella upplevelsen av att arbeta på distans mellan flera av socialsekreterarna. De som redan innan direktiven om social distansering till viss del arbetade hemifrån signalerade en mer positiv hållning till distansarbete. Detta resonemang skulle kunna vara aktuellt att behandla vidare i framtida studier, då just distansarbete och digital kommunikation för socialsekreterare ännu är ett relativt outforskat område. Det är möjligt att distansarbete i någon grad kan tänkas bli ett fortsatt alternativ framöver. Att följa upp med en mer omfattande studie i hur förutsättningarna för att utföra socialt arbete på distans förändras, när till exempel vanan väl är etablerat, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap om hur socialsekreterares ansträngda arbetssituation kan förbättras.

Referenslista

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. 2006. Gränslöst arbete: socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Uppl. 1. Malmö: Liber, 2006. Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M. & Torbiörn, I. 2012. Arbets- och organisationspsykologi: individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & Kultur.

Blumer, H. 1986. Symbolic Interactionism: Perspective and Method. Nachdr. Berkeley, California: University of California Press.

Eide, T. & Eide, H. 2006 Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber.

Engstrom, S. 2019. ”Interpersonal Justice: The Importance of Relationships for Child and Family Social Workers”. Journal of Social Work Practice 33, nr 1: 41–53. https://doi.org/10.1080/02650533.2017.1400957.

Fay, M. J. & Kline, S. L. 2011. ”Coworker Relationships and Informal Communication in High-Intensity Telecommuting”. Journal of Applied Communication Research 39, nr 2: 144–63. https://doi.org/10.1080/00909882.2011.556136.

Fiske, J. & Olofsson, L. 1997. Kommunikationsteorier: en introduktion. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Gillberg, N. 2018. Nya sätt att organisera arbete, betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket, 2018:2. Göteborg: Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Golden, T. D., Veiga, J. F. & Dino, R. N. 2008. ”The Impact of Professional Isolation on Teleworker Job Performance and Turnover Intentions: Does Time Spent Teleworking, Interacting Face-to-Face, or Having Access to Communication-Enhancing Technology

Matter?” Journal of Applied Psychology 93, nr 6: 1412–21. https://doi.org/10.1037/a0012722.

Graham, J. R., Shier, M. L., Newberry, A. M. &Esina, E. 2014. ”Aligning Perspectives of Subjective Well-Being: Comparing Spouse and Colleague Perceptions of Social Worker Happiness”. The Qualitative Report 19, nr 23: 1 – 18.

Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. 2014. Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur.

Johnsson, E., Laanemets, L. & Svensson, K. Svensson, 2008. Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.

Kuip Mänttäri-Van der. M. 2015. ”Work-Related Well-Being among Finnish Frontline Social Workers in an Age of Austerity”. https://www.academia.edu/17030022/Workrelated_well_being_among_Finnish_frontlin

e_social_workers_in_an_age_of_austerity Åtkomstdatum 13 november 2020.

Larsson, S. & Svensson, L. 2017. Digitalisering och socialt arbete - en kunskapsöversikt. Lunds universitets internetinstitut (LUii). https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/digitalisering-och-socialt-arbete--en-

kunskapsoeversikt(2d9f41ad-bef2-4147-93a0-e79761ef9334)/export.html.

Lawrence, C. K. 2017. ”Building Caseworker Resilience through Engagement with Children, Families, and Peers”. Families in Society 98, nr 4: 266–74. https://doi.org/10.1606/1044-3894.2017.98.39.

McFadden, P., Anne Campbell, A. & Taylor, B. 2015. ”Resilience and Burnout in Child Protection Social Work: Individual and Organisational Themes from a Systematic Literature Review”. British Journal of Social Work 45, nr 5: 1546–63. https://doi.org/10.1093/bjsw/bct210.

Mead, G. H. 1976. Medvetandet jaget och samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.

SOU 2015:91. Digitaliseringens transformerande kraft - vägval för framtiden: slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer.

Tham, P. 2017. ”A Professional Role in Transition: Swedish Child Welfare Social Workers’ Descriptions of Their Work in 2003 and 2014”. The British Journal of Social Work 48, nr 2: 449–67. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcx016.

Tham, P. & Strömberg, A. ”The Iron Cage of Leadership—the Role of First-Line Managers in Child Welfare”. The British Journal of Social Work 50, nr 2 (01 mars 2020): 369–88. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcz156.

Trevithick, P. 2003. ”Effective Relationship-Based Practice: A Theoretical Exploration”.

Journal of Social Work Practice 17, nr 2: 163–76.

https://doi.org/10.1080/026505302000145699.

Trost, J. & Levin, I. 2011. Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Svenska akademins ordbok [SO] (2014). ”distansarbete | SO | svenska.se”. Åtkomstdatum 13 december 2020. https://svenska.se/so/.

Vayre, E. & Pignault, A. 2014. ”A Systemic Approach to Interpersonal Relationships and Activities among French Teleworkers: French Teleworkers’ Relationships and Activities”.

New Technology, Work and Employment 29, nr 2: 177–92.

https://doi.org/10.1111/ntwe.12032.

Whittaker, A. 2018. ”How Do Child-Protection Practitioners Make Decisions in Real- Life Situations? Lessons from the Psychology of Decision Making”. The British Journal of Social Work 48, nr 7: 1967–84. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcx145.

Bilaga 1: intervjuguide