Denna studie fokuserar på att undersöka vad en resurspedagog är och hur resurspedagogen arbetar och därav blir fokus även på barn i behov av stöd. Att ansöka om resurspedagog är förskollärarens ansvar, då barnet har rätt till att få det stöd som behövs. I läroplanen bekräftas detta stöd då det står att ”utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet det anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i
26
förskolan. Det innebär att den inte ska utformas på samma sätt överallt och förskolans resurser därför inte ska fördelas lika (Läroplan för förskolan Lpfö18 2018 s.6).”
Både i analys och i diskussion framgår ett tydligt dilemma. Persson (2013) förklarar att förskola och utbildning är motsägande verksamheter, då förskolan ska vara likvärdig och målen ska vara lika för alla samtidigt som den ska vara öppen för att stödja variation samt mångfald. Enligt honom är barn både lika och olika varandra och när förskolan ska ge barnen en likvärdig utbildning trots individers olikheter, så blir det problem då alla individer har olika förutsättningar. Problematiken som Persson (2013) nämner ovan framkommer tydligt i
studiens analys av resurspedagogen, som menar att svårigheten ligger i att kunna bemöta det enskilda barnets behov, barngruppens och samtidigt uppfylla kraven i läroplanen.
Problematiken som lyfts i analysen handlar om ifall det finns en förskola för alla barn. Vad händer ifall en förskola för alla barn inte kan ge barn de förutsättningar som krävs för utveckling och lärande? Vad händer ifall vissa barn inte får möjlighet att lära sig det som behövs? Ifall förskolan ka kunna möta alla barns behov behövs mycket kunskap om hur vi ska möta variationen i utveckling och lärande hos alla barn, precis som rektorn lyfter.
Utifrån ovannämnda slutsatser anser jag att hela arbetet präglas av att se problematiken med resurspedagogen utifrån tre olika perspektiv som är kategoriskt, relationellt och
dilemmaperspektiv. Tidigare har man tittat på barnen ur ett kategoriskt perspektiv, då man anser att barnet är bärande av svårigheter. Idag strävar man efter att titta på barnet utifrån ett relationellt perspektiv, som poängterar att det är miljön vi ska anpassa till barnet för att underlätta för barnets svårigheter. Utifrån ett dilemmaperspektiv så framkom det i studien att svårigheten ligger i att kunna bemöta det enskilda barnets behov, barngruppens och samtidigt uppfylla kraven i läroplanen.
Syfte med studien var att studera vad en resurspedagog är och hur resurspedagogen arbetar. Det framkom i studien att en resurspedagog inte har någon formell utbildning, kunskap eller erfarenhet. Vad är det då som gör att vi anses oss behöva en resurs?
1
7. REFERENSLISTA
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1.. uppl. Stockholm: Liber.
Akalın, S., Demir, Ş., Sucuoğlu, B., Bakkaloğlu, H., & İşcen, F. (2014). The needs of
inclusive preschool teachers about inclusive practices.Eurasian Journal of Educational
Research, 54, 39-60.
Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Björck-Åkesson, Eva (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många
dimensioner. I: C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.) Reflektioner kring specialpedagogik
– sex professorer och forskningsområdet och forskningsfronterna (s 85-93).Rapport 5:2007.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi. Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hannås, Bjørg Mari., & Bahdanovich Hanssen, Natallia. (2016). Special Needs Education in
Light pf the inclusion Principle: An Exploratory Stydy of Special Needs Education Practice in Belarusian and Norwegian Preschools. European Journal Of Special Needs Education, 31(4),
520 - 534.
Hebbeler, Kathlleen, & Spiker, Donna. (2016). Supporting Young Children with
Disabilities.Future Of Children, 26(2), 185 - 205.
Jupp,Victor (2006).The SAGEDictionary of Social Research Methods –Structured
Observation Thousand Oaks: SAGEPublications Inc.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Nilholm, Claes (2006). Möten?: forskning om specialpedagogik i ett internationellt
2
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande
och konsekvenser : delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Diss. Göteborg : Univ.
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2., omarb. uppl. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3., omarb. uppl. Stockholm: Liber.
Purdue, Kerry (2009). Barriers to and Facilitators of Inclusion for Children with Disabilities
in Early Childhood Education.Contemporary Issues in Early Childhood, 10(2), 133-143.
Runström Nilsson, Petra. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera
elevers behov av särskilt stöd.(3., [uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson, Eva. & Granlund, Mats (2010). “Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff’s definition of the
construct.International Journal of Disability, Development and Education,57(1), 43-57.
Sandberg, Anette och Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I: Sandberg, Anette (red). (2014). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humnistisk-samhällsvetenskaplig
3
8. BILAGOR
Intervjufrågor resurspedagog
1. Hur länge har du arbetat som resurspedagog?
2. Har du arbetat med fler barn är barnet du arbetar med nu? 3. Vilken utbildning har du? Hur lång var utbildningen? 4. Vad är dina arbetsuppgifter?
5. Berätta hur en vecka kan se ut.
6. Vilka tider och dagar är du i barngruppen med det aktuella barnet?
7. Har resterande kollegor fått samma utbildning? Om inte, vad händer med det aktuella barnet ifall du blir sjuk?
8. Hur arbetar du/ni för att inkludera barnet i gruppen?
9. Vilka anpassningar har gjorts i verksamheten för barnet ur ett omsorgs perspektiv? 10. Hur fördelas din tid mellan barnet och resterande barngrupp?
11. Hur är kontakten med andra instanser såsom habiliteringen?
12. Hur fördelas din planeringstid och de andra pedagogers tid? Har ni planering ihop eller var för sig?
Intervjufrågor rektor
1. Hur länge har du arbetat som rektor?
2. Har du haft fler förskolor som fått resurspedagog?
3. Hur går urvalsprocessen till kring vem som får resurspedagog?
4. Kan du se något speciellt som är avgörande för ifall man får resurspedagog? 5. Vill du berätta kring hela processen från när man ansöker om resurspedagog till att resurspedagogen väljs ut?
4 Intervjufrågor specialpedagog
1. Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
2. Kan du se någon skillnad utifrån förskolans geografiska placering, ifall man får resurspedagog eller inte?
5
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE