Studien har diskuterat vilken roll socialtjänsten respektive civila organisationer uppfattas ha för transpersoner, kopplat till ett normteoretiskt perspektiv. Studien ger exempel på dels upplevelser av dålig kunskap om trans och ett system som inte lämnar plats för transpersoner, dels upplevelsen av att den civila
organisationen besitter unika erfarenheter och kunskaper som socialtjänsten inte har. Det visar sig också en frustration över begränsningarna i den civila
organisationen och en socialtjänst som inte tar vid där den civila organisationen slutar.
Studien bygger på ett litet antal kvalitativa intervjuer och det är därför inte möjligt att dra några definitiva slutsatser av resultatet i studien. Däremot öppnar studien upp för vidare forskningsmöjligheter. Man kan inom ämnesramarna utvidga både kvalitativt och kvantitativt. Ett fokus på hur transpersoner själva upplever mötet med socialtjänsten hade kunnat ge ett bredare perspektiv om på vilket vis
är små och har ont om resurser, även om de skulle vilja ersätta funktioner som skulle kunna finnas hos socialtjänsten hade det varit svårt för dem att göra det. Ett utvidgande av de studerade civila organsationerna skulle kunna ge mer kunskap om rollen civila organsiationer spelar för transpersoners hälsa. Ett problem i studier av transpersoner är att fältet är slutet och mörkertalen stora
(Folkhälsomyndigheten, 2015).
Informanterna berättar både om upplevelser av brist på kunskap hos
socialtjänsten, men också att dåliga erfarenheter sprider sig och blir till sanning för de flesta transpersoner, oavsett om man själv har dåliga erfarenheter eller inte. En möjlig ond cirkel visar sig. Bristen på kunskap hos professionella skapar dåliga erfarenheter som sprider sig bland transpersoner, detta gör att färre
transpersoner väljer att vända sig till socialtjänsten och ju färre transpersoner som professionella träffar, desto mindre kunskap får professionella om trans. Chansen är också mindre att professionella känner ett behov av kunskap om trans eftersom de aldrig träffar transpersoner i sin yrkesroll. I linje med tidigare studier (Bauer, 2009; Pyne, 2011) kan detta leda till att transpersoner utesluts från samhällets resurser. Eftersom transpersoner känner sig illa bemötta och diskriminerade i mötet med myndigheter, väljer transpersoner att inte vända sig till, till exempel socialtjänsten även om behovet finns. De blir på så sätt uteslutna ur systemet och samhällets skyddsnät. Uteslutning kan också bero på att systemet är utformat efter ett binärt könssystem som inte lämnar plats för transpersoner. Det yttrar sig alltså här ett behov av utökad kunskap om trans i samhället, men främst i utbildning av professionella. Detta var något som flera informanter påpekade och upplevelsen av brist på kunskap var slående.
Några av informanterna pratade också mycket om begränsningarna hos organisationen. Informanterna pratar om att man i organisationen besitter
kunskaper som bygger på erfarenheter om trans, som man i vissa fall kanske hade haft svårt att replikera hos socialtjänsten. Meeuwisse (2007) menar att den egna gruppen ofta har en annan syn på diskriminering och utsattheten hos den egna gruppen än vad utomstående kan ha. Civila organisationer som är skapade av till exempel transpersoner, för transpersoner besitter en styrka i att ha ett
inifrånperspektiv som är svårt att upprätta inom offentliga organisationer. Tyvärr är en upplevelse utifrån intervjuerna att på grund av att organisationen drivs av målgruppen själv, så är organisationen begränsad i vad man kan stötta med, eftersom de verksamma själva har sina bekymmer som de brottas med. Detta blir en begränsning för organisationen, andra begränsningar är resurser och att organisationen bygger på frivillighet och icke-professionella.
Att prata om begränsningar hos organisationen kan ge intrycket av att det är organisationen i sig själv som brister. Här kan man dock ifrågasätta var ansvaret ligger och överväga för- och nackdelar med att lägga allt ansvar på de civila organisationerna. Det stöd, den gemenskap och de erfarenheter som de studerade civila organisationerna erbjuder transpersoner är svårt att replikera i någon annan form av organisation. Som tidigare nämnts finns det också demokratiska poänger med civila organisationer eftersom de ofta driver opinion, vilket också är sant när det kommer till de civila organsiationerna i denna studie. Däremot finns det risker med att lägga hela ansvaret på civila organisationer. Eftersom de inte har ett officiellt ansvar och dessutom ofta dåligt med resurser, är det både svårt att förlita sig på att organisationen alltid kommer vara där och stötta upp när det behövs. Det är också svårare att ställa de civila organisationerna till svars, något vi har större
möjlighet att göra när det gäller offentliga organisationer. (Salamon m.fl., 2000) Det kan finnas många anledningar till att man som transperson behöver vända sig till socialtjänsten, precis som alla andra människor befinner sig transpersoner i alla möjliga samhällsskikt. Det finns därför ingen anledning att denna grupp på något vis enbart ska behöva förlita sig på civila organisationer för att få tillgång till medborgerliga rättigheter som alla andra i samhället har rätt till. Det är både onödigt och riskabelt att lägga allt ansvar på civila organisationer.
REFERENSER
Aspers P, (2011) Etnografiska metoder. Malmö, Liber.
Bauer G R, Hammond R, Travers R, Kaay M, Hohenadel & Boyce M, (2009) ‘‘I Don’t Think This Is Theoretical; This Is Our Lives’’: How Erasure Impacts Health Care for Transgender People. Journal of the association of nurses in AIDS
care, Vol. 20, No. 5, September/October 2009, 348-361
Berner B (1989) Kunskapens vägar: Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund, Studentlitteratur. S 188-212
Butler J, (1988) Performative Acts and Gender Constitution: An Essay in Phenomenology and Feminist Theory. Theatre Journal, Vol. 40, No. 4 (Dec., 1988), pp. 519-531
Ellis S J, Bailey L & McNeil J, (2016) Transphobic victimisation and perceptions of future risk: a large-scale study of the experiences of trans people in the UK,
Psychology & Sexuality, 7:3, 211-224
Etikrådet (2018) Etikprövning för etiskt känsliga studentarbeten.
https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/halsa-och-samhalle-startsida/student- pa-hs/etikprovning-/HTML (2018-06-17)
Folkhälsomyndigheten, (2015) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer hos
transpersoner. >https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa-och-stor-utsatthet-bland-transpersoner/< PDF (2018-05-16)
FPES, (2018) Fpes – föreningen för transpersoner. >https://fpes.se/< HTML (2018-05-16)
Grant J M, Mottet L A, Tanis J, Harrison J, Herman J L and Keisling M, (2011) INJUSTICE AT EVERY TURN: A report of the national transgender
discrimination survey. Washington: National Center for Transgender Equality
and National Gay and Lesbian Task Force, 2011.
Grossman A H & D'augelli A R, (2006) Transgender Youth. Journal of
Homosexuality, 51:1, 111-128
Hammare U, (2010) Utrymme för flexibilitet. Värdegrund, särart och mervärde i
en socialt inriktad idébaserad organisation. Stockholm, Ersta Sköndal högskola.
Horne C, (2001) Sociological perspectives on the emergence of social norms. I: Opp, K, & Hechter, M. Social Norms, Russell Sage Foundation, New York. Jeppsson Grassman E, (2004) Makt, socialt kapital och hjälpgivande. Om kvinnor
och män i civilsamhället. I: Socialstyrelsen. Genus och civilt samhälle.
Johansson T & Lalander P, (2013) Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm, Liber.
Mattsson T, (2007) Socialt arbete, kön och normalitet. I: Svensson K (Red)
Normer och normalitet i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur.
Meeuwisse A, (2007) Sociala kategoriseringar, ojämlikhet och
motståndsstrategier. I: Svensson K (Red) Normer och normalitet i socialt arbete.
Lund, Studentlitteratur.
Pyne J, (2011) UNSUITABLE BODIES: Trans People and Cisnormativity in Shelter Services. Canadian Social Work Review / Revue canadienne de service social, Vol. 28, No. 1,pp. 129-137
Riggs D W & Bartholomaeus C, (2016) Australian mental health professionals’ competencies for working with trans clients: a comparative study, Psychology &
Sexuality, 7:3, 225-238
Salamon L M, Hems L C and Chinnock K, (2000) The Nonprofit Sector: For What and for Whom? Working Papers of the Johns Hopkins Comparative
Nonprofit Sector Project, no. 37.
Shipherd J C , Green K E & Abramovitz S, (2010) Transgender Clients:
Identifying and Minimizing Barriers to Mental Health Treatment, Journal of Gay
& Lesbian Mental Health, 14:2, 94-108
Statens offentliga utredningar, 2017:92 Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor.
Svensson K (Red) Normer och normalitet i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur. Swärd H, (2007) Om outsiders och att hålla normalitetsdjävulen i schack. I: Svensson K (Red) Normer och normalitet i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur. Transammans, (2018) Transammans – förbundet för transpersoner och
närstående. >https://www.transammans.se/om-oss/om-transammans<HTML (2018-05-16)
Ungdomsstyrelsen, (2012) Om unga hbtq-personer, fritid.
>https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/om-unga-hbtq- fritid.pdf< PDF (2018-05-16)
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed.
>https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/< PDF (2018-05-16) Whittle S, Turner L, Combs R & Rhodes S, (2008) Transgender Eurostudy: Legal
survey and focus on the transgender experience of health care.
BILAGA 1 - Informationsbrev
Syftet med studien är att få en ökad förståelse för om, hur och varför civila organisationer uppfattar sig själva som ersättande i förhållande till offentliga organisationer som är tänkta att vara samhällets skyddsnät, det vill säga socialtjänst/hälso- och sjukvård. Vidare söker studien förståelse för om ett lågt förtroende för offentliga organisationer delvis kan påverka att transpersoner söker sig till civila organisationer. Samhällets skyddsnät är tänkt att vara till för alla, inte bara de som passar in i mallen, därför är dessa frågor viktiga att ställa. Studien kommer att utföras genom enskilda intervjuer med verksamma inom civila organisationer som kommer i kontakt med transpersoner i sitt arbete inom organisationen. Intervjupersonerna har kontaktats via mail, med bakgrund av deras verksamhet i civila organisationer som riktar sig till eller kommer i kontakt med transpersoner. I vissa fall har jag kommit i kontakt med intervjupersoner med hjälp av personliga kontakter. Eftersom vissa av mina utvalda organisationer är drivna av transpersoner och deras anhöriga finns risken att intervjupersonerna har personliga erfarenheter av studiens ämnesområde. Intervjupersonerna intervjuas enbart med tanke på den stödjande funktion de har för transpersoner, men det är naturligt att personliga erfarenheter kan spela in och påverka i intervjusituationen. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt
deltagande utan närmare motivering. Konfidentialitet eftersträvas i
undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för mig som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö universitet eller i annan form av publicering kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Projektets titel (obligatoriskt):
Civila organisationer och förtroendet för socialtjänsten Datum: 2018-04-13 Studieansvarig/a: (student/er) Louise Donovan Din E-post louisedonovan@yahoo.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och
samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Socionomprogrammet Nivå: Kandidat
Information om projektet:
Mitt namn är Louise Donovan, jag är socionomstuderande och skriver för närvarande mitt examensarbete. Arbetet har som bas en rapport om hälsan hos transpersoner (https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa-och-stor-utsatthet-bland-transpersoner/) där det bland annat framgår att det finns lågt förtroende för socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård bland transpersoner.
Informationsbrev
Bilaga 1
Informa
Informationsbilaga BILAGA 1
Färdig studie kommer att göras tillgänglig för de intervjupersoner som önskar läsa den.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Med vänlig hälsning Louise Donovan
BILAGA 2 - Intervjuguide
Syfte och frågeställningar
Jag vill genom denna studie undersöka om civila organisationer upplever att det finns en ovilja att vända sig till offentliga organisationer bland transpersoner och förstå om det finns ett upplevt samband mellan lågt förtroende för offentliga organisationer och kontakten med civila organisationer.
Studien syftar till att försöka förstå om man inom civila organisationer uppfattar att ett lågt förtroende för offentliga organisationer delvis kan påverka att transpersoner söker sig till dem. Vidare vill vi få en ökad förståelse för om, hur och varför civila organisationer uppfattar sig själva som ersättande i förhållande till offentliga organisationer som är tänkta att vara samhällets skyddsnät, det vill säga socialtjänst/hälso- och sjukvård.
Upplever verksamma inom organisationen att de har en ersättande funktion i relation till offentliga organisationer?
o På vilket vis?
Finns det en upplevelse av att transpersoner delvis vänder sig till den civila organisationen för att hen inte kan eller vill vända sig till offentliga
organisationer?
-Vad beror det på i så fall?
Teman:
Har du några spontana tankar om ämnet?
Hur uppfattar du den professionella kunskapen om transpersoner inom socialtjänst? Tror du att det finns brist på professionell kunskap om
transpersoner inom socialtjänst? Hur hanterar ni en upplevd brist på kunskap i er organisation? Vad tror du kan vara anledningen till att det finns en
kunskapsbrist? I så fall tror du att den organisation som du verkar i ersätter i någon mån? Finns det något hål som ni känner att ni vill fylla?
Kommunikation/bemötande/(icke)bekräftelse i kontakten med socialtjänst Har kommunikation/bemötande del av lågt förtroende – tror du? Spelar mötet/bemötandet roll för lågt förtroende? I vilken utsträckning spelar redan existerande attityder någon roll?
-Vilken roll spelar cisnormen i relation till kunskap och kommunikation/bemötande? Hur, på vilket sätt, exempel? Socialtjänsten/Offentliga organisationer
Hur upplever du attityder bland transpersoner mot samhällsinstitutioner som socialtjänst/polis/hälso- och sjukvård? Talas det om attityder? Hur kan sådana se ut? Vad handlar dem om?
Civila organisationers ställning i samhället
Tror du att civila organisationer ersätter till viss del det kommunala sociala arbetet? Socialt stöd, psykologiskt stöd, hjälp, rådgivning (juridiskt, kunskap, vägledning, föräldraroll)
BILAGA 3 – Transkribtionsnyckel
Transkribtionsnyckeln är lånad från: Burcar, V (2005) Gestaltningar av
offererfarenheter: samtal med unga män som utsatts för brott. Lund University,
Dept. of Sociology, P.O. Box 114 SE-221 00 Lund, Sweden ss. 36-40. _____ : (understruket) eftertryck
: : ( t ex aha:) utdraget (fler kolon= längre utdraget)
? : frågande
. : avslutande
, : fortlöpande
- : abrupt avslutning, t ex öppn- [ ] : samtidigt tal
(.) : kort paus (upp till c. 3 sekunder)
(3) : lång paus (3 sekunder eller längre) markeras i tid > < : snabbare tal
̊ ̊ : tyst tal
AH : (versaler) högt tal
” ” : outtalade citationstecken, intervjupersonen citerar eller härmar någon
annan (eller sig själv)
( ) : ej säker på vad som sägs, eventuell gissning (( )) : förklarande kommentarer