7 Avslutande diskussion
Ett av syftena med denna studie var att analysera om det finns några samband mellan turbulensen i ett företags yttre miljö och dess decentraliseringsgrad samt utformning av styrsystem. Både korrelationstestet samt LISREL-analysen visar på ett statistiskt säkert samband mellan turbulens i omgivningen och en ökad grad av decentralisering. Hypotes 1 verifieras därmed. Detta resultat bekräftas även i ett antal tidigare studier och teorin gällande detta samband kan sägas vara relativt entydig. Anledningarna till denna anpassning av organisationsformen kan vara flera men som beskrivits tidigare är flexibilitet och ett snabbt beslutsfattande viktigt i en turbulent miljö. Detta bör en decentraliserad organisation vara bättre lämpad att hantera. Något som framhävts i tidigare studier är att i en stabil miljö kan ledningen i ett företag utforma mallar och rutiner för hur olika situationer ska hanteras av den verkställande personalen. I en mer turbulent miljö uppstår oftare situationer som inte kan hanteras inom ramen för dessa rutiner, vilket leder till att frågor måste skickas uppåt i organisationen. Om alltför många frågor måste vidarebefordras uppåt kan inte organisationen fungera på ett effektivt sätt. Ett sätt att lösa detta skulle då vara att öka möjligheten för chefer på lägre nivå att fatta diskretionära beslut. Den ökade decentraliseringen skulle därför vara en reaktion på att ett alltför centraliserat beslutsfattande hämmar företagets funktion.
Sambandet mellan turbulens och styrsystem med avseende på användning av icke-monetära mått är signifikant i LISREL-analysen men inte i korrelationstestet. Vi tar dock fasta på sambandsanalysen i LISREL och anser att även hypotes 2 kan bekräftas. Även detta samband kan förklaras utifrån ett företags behov av information. Det första sambandet förklaras utifrån företagets behov att kunna behandla information. Detta samband handlar istället om hur företag ska få in den stora mängd information som krävs i en turbulent miljö.
Finansiell information är inte tillräcklig i en turbulent miljö eftersom informationsinnehållet är relativt snävt. I stället krävs bredare information som kan ta in fler aspekter för att kunna bedöma företagets omgivning bättre.
Slutligen visar analysen att det tredje sambandet mellan decentralisering och styrsystem inte ger något signifikant resultat vare sig i LISREL eller genom ett korrelationstest. Hypotes 3 måste därmed förkastas. Analysen antyder istället ett negativt samband mellan de två variablerna, dvs. ett resultat som går rakt emot den uppställda hypotes 3. Sambandet är dock inte signifikant på 95%-nivån. Det är dock noterbart att sambandet är till 83% säkerställt.
Att inget signifikant resultat ges för detta samband verkar även stämma väl med de olika utfall som tidigare studier visat. Det har även i tidigare undersökningar visat sig svårt att med säkerhet utläsa något entydigt samband, varken positivt eller negativt.
En tänkbar orsak till att hypotes 3 inte kan bekräftas är att starkt decentraliserade enheter i stor utsträckning får sköta sig själv så länge de presterar finansiellt. Företagsledningen bedömer därmed den decentraliserade enheten efter i första hand finansiella resultat mått och den centrala ledningens fokusering på icke-monetära mått är därför mindre.
Vad gäller effektivitetsanalysen är resultaten svårtolkade. Å ena sidan visar analysen att företag, verksamma i en turbulent omgivning, som är decentraliserade och använder icke-monetära mått i hög utsträckning presterar signifikant bättre. Detta innebär att företag som anpassar sig efter hypotes 1 och 2 presterar bättre än de som inte anpassar sig. Å andra sidan antyds att för företag i en stabil omgivning är förhållandet det motsatta. De som i enlighet med hypoteserna 1 och 2 valt en lägre grad av decentralisering och användning av icke-monetära mått i en stabil miljö verkar ha en lägre effektivitetsnivå. Istället är det företagen som har en decentraliserad organisation och fokus på icke-monetära mått som är effektivast.
Detta resultat har dock en lägre grad av säkerhet, knappt 90%.
Resultaten kan ges två alternativa förklaringar. Som vi nämner ovan är det behov av information och att kunna hantera denna som styr företagets organisation och styrsystem.
Styrsystem som inkluderar även icke monetära mått genererar mer information och en decentraliserad organisation är bättre lämpad att behandla denna. Företag som verkar i en turbulent omgivning måste därför anpassa sig efter detta. I en stabil omgivning är mängden information som måste bearbetas mindre än i en turbulent omgivning. Skulle företag ändå välja en decentraliserad organisation med fokus på icke-monetära mått innebär det att de har en utformning som är anpassad för att kunna verka i mer komplex miljö än vad som är aktuellt. Organisationen har därmed en viss överkapacitet att tillgodogöra sig information.
Givetvis kan detta medföra nackdelar t.ex. genom att ett spritt beslutsfattande kan försvåra att upprätta mallar och rutiner. Det kan också innebära att företagets utformning kräver mer resurser än vad som skulle vara nödvändigt i en så stabil situation. Vi anser dock inte att det vore en lika stor nackdel för en organisations effektivitet att ha överkapacitet jämfört med underkapacitet. Det skulle då förklara varför anpassade organisationer i turbulent omgivning är signifikant effektivare medan anpassade organisationer i en stabil miljö inte är det.
En annan tänkbar förklaring är att decentralisering och icke-monetära mått alltid är att föredra, dvs. närmast en universell syn. Det skulle innebära att det inte förbättrar företags
effektivitet att anpassa sig efter sin specifika situation. Åtminstone inte efter de contingency-variabler vi analyserat.
Vilken av dessa förklaringar som är den korrekta är svårt att ge något svar på, men det är givetvis inte orimligt att tänka sig att en hög grad av decentralisering gynnar i stort sett alla stora företag med mer än 200 anställda oavsett vilken miljö de befinner sig i. Om det är så kan relevansen av situationsperspektivet delvis ifrågasättas.
Är dessa resultat trovärdiga? Som diskuterats i tidigare avsnitt angående metodkritik finns ett flertal problem med denna typ av undersökningar. Vad som kan tilläggas här är att valen av vilka enkätfrågor som används som indikatorer för en variabel påverkar självfallet resultatet. Flera olika tester av samband har utförts med olika indikatorer och små förändringar kan ge relativt skiftande utfall. Resultaten bör därmed tolkas med viss försiktighet.