De didaktiska tillämpningarna på mina två bokexempel visar hur en lärare på ett konkret sätt kan arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen. Genom att applicera Dysthes kunskapsteori på mina två böcker kan det bli bra och nyttiga diskussioner i
klassrummet. Dysthe säger att kunskap är en social konstruktion där eleverna lär sig mycket i samspel med andra. Hon menar att elevernas inlärningsförmåga är som bäst när de tar olika kunskaps delar av andras strukturer och gör till sina egna. Därmed förankras kunskapen till elevens egen livsvärld. Först då blir kunskapen en grund där både förståelse och färdighet kan skapas. Därmed ökar också till exempel elevens förmåga att utnyttja kunskapen på bästa möjliga sätt.66
Allt detta handlar om att skapa ett dialogiskt klassrum där respekten är ömsesidig mellan läraren och eleverna. Istället för att kort svara på elevernas fråga, är det viktigt att uppmuntra dem och bygga vidare på deras svar. Det leder till en social interaktion mellan dem som är viktigt för utvecklande av kunskap. Men det är viktigt att inse at detta tar tid, och kan te sig svårt för oerfarna lärare som samtidigt inte lärt känna klassen. Här spelar rutinen en väsentlig roll, att våga släppa sitt manus och vara beredd på att allt kan hända.
Dysthes kunskapsteori är inte felfri utan den kan leda till stora gruppindelningar där de som läser mest böcker får störst utrymme och de mest lässvaga faller tillbaka. Därför måste läraren hela tiden använda sig av smågrupper för att låta de övriga eleverna få chans att yttra sig.
När det gäller Mörkrets hjärta och Axel von Fersen har jag visat hur väsentliga de är för att skapa ett intresse och söka vidare kunskap. Och det är den viktigaste vinsten när det gäller skönlitterära böcker i undervisningen. Även om de inte är helt sanningsenliga fångar de ända upp tidsandan hur det var och såg ut på den tiden. En som verkligen tror på detta är Queckfeldt. Hon menar att de skönlitterära böckerna är ett bra hjälpmedel för at bli bekant med det som varit, med det förflutna i sig, med dåtidens personer och händelser. Den kan få detta ”då” att bli levande framför oss med sina
miljöbeskrivningar, dofter, ljus mm. Dessutom spelar karaktärerna i de skönlitterära böckerna en stor roll för eleverna, oavsett om de är uppdiktade eller bygger på människor som levt. Därför vi kan ofta ta dem till oss, känna samhörighet eller avsky för dem.
66 Dysthe, Olga, 1996, s 46 f.
Därmed levandegör de det förflutna och får läsaren att känna samhörighet över tid och rum.67
Jag har själv haft den fördelen att ha Eva Queckfeldt som lärare för några år sedan. Då använde hon sig av skönlitteratur i sin undervisning. I mitt fall läste jag Bengt
Liljegrens bok Karl den XII. Det väckte ett stort intresse om denna kung, vilket ledde till att jag läste Voltaires bok om honom. Varför jag valde att läsa den bottnar i att jag tycker Voltaire är en fantastisk författare, samtidigt som det är intressant att läsa hur han verkligen utökar myten om Karl XII.
I böckerna jag valt har jag visat vilken betydelse ovanstående har haft. Genom de båda författarnas sätt att skriva har både tiden och karaktärerna blivit levande. Det jag tänker på är de närgångna porträtten av både Axel von Fersen och Marlow, vilket kan leda till en nära samhörighet till dem. Även om de känner avsky eller samhörighet. En annan viktig fördel med skönlitteraturen är den genealogiska aspekten. Det innebär
att leta sig tillbaka i historien för att söka svar på angelägna frågor i den frågandes egna liv.68
Både i Axel von Fersen och i Mörkrets hjärta kan man arbeta genealogiskt. Börjar vi med den förstnämnda boken kan vi lyfta fram upplysningen och de mänskliga
rättigheterna. Till exempel om eleverna undrar hur deklarationen om de mänskliga rättigheterna kom till. Då kan de leta sig tillbaka i tiden för att få svar på sina frågor, och samtidigt se hur deklarationen förändrats över tid. Förutom det genealogiska
perspektivet etableras då ett historiemedvetande där tempusformerna ”då”, ”nu” och sedan ”sedan” påverkar varandra.
I Mörkrets hjärta kan vi lyfta fram hur rasismen har utvecklats och varför det blivit som det blivit här i västvärlden. Då kan man ta ett avstamp under kolonialismen och se hur allting förändrats över tid.
Jag ansåg att den bäst lämpade teorin för Axel von Fersen var Lous M. Rosenblatts. Den innebär att läsaren söker något som finns för honom eller henne i texten. Hon menar att mötet mellan läsaren och texten är en unik erfarenhet där det inte finns några givna svar.Genom den kan eleverna tolka texten självständigt utan att någon säger att det är rätt eller fel. Till exempel hur synen är på dödsstraff i klassen. I Mörkrets hjärta tycker jag Wolfgang Isers receptionsteori är mest lämpad. Den innebär att eleven eller
67 Queckfeldt, Eva, 2004, s 72-82. 68 Eliasson, Per, 2004, s 298.
läsaren bara kan få förståelse för texten när de förmår fylla i de tomrum som finns i varje text. Vad läsaren lägger in i tomrummen, hämtar han/hon från sin egen värld och sina egna erfarenheter. I och med att den är fylld av symbolspråk är den väsentlig därför alla möter texten olika beroende på bakgrund, uppfostran och kultur. 69
När det gäller de pedagogiska verktygen anser jag att det finns framförallt fyra viktiga moment som är bäst lämpade. Den första är läsloggen vilken jag tycker fungerar bäst på
Axel von Fersen. Genom att låta eleverna regelbundet lämna in den med samma frågor
får läraren en bra uppfattning var eleverna befinner sig och kan dessutom utgå från elevernas anteckningar anonymt vid diskussion. Men det är viktigt att läraren hela tiden kommenterar texten för annars kan eleverna känna att deras anteckningar inte är av relevans.
På grund av Mörkrets hjärtas svåra och långa meningar är närläsning det effektivaste alternativet. Det fungerar precis som läsloggen med den skillnaden att eleverna ställer frågorna, vilket gör det lättare för läraren att arbeta med texten då de vet var
svårigheterna ligger.
Mina examinationsuppgifter på texterna är rollskrivning och den historiska dialogen. Till Axel von Fersen använde jag rollskrivning vilket innebar att de skulle skriva en berättelse hur det var att vara bonde under franska revolutionen. Därmed kunde de få ett annat perspektiv på historian och samtidigt applicera sina kunskaper på sin berättelse.. Den historiska dialogen var en rolig metod att testa på Mörkrets hjärta. Det innebar i korthet att de genom sina nyförvärvade kunskaper skrev ett brev till sin respektive i Sverige för att berätta hur de i form av Marlows styrman upplevde allting.70
En stor nackdel med den historiska dialogen och rollskrivningen är att många inte tar förarbetet i form av läsloggen, eller närläsningen seriöst. Det leder till att de inte
kommer att förstå examinationsformerna på samma sätt som de övriga eleverna. Därför måste läraren hela tiden uppmuntra och ta deras anteckningar seriöst för att få ut det bästa av dem.
När det gäller att utgå från skönlitteratur är problemet den subjektiva aspekten. Att den inte alltid talar sanning. Men då gäller det att som lärare gå igenom källkritik för sina elever. Och andra sidan är det också viktigt att inse att det aldrig finns en historia, utan allt beror på vem som skriver den. Det gäller även vetenskapliga texter. En stor nackdel
69 Molloy, Gunilla, Läraren Litteraturen Eleven, 2002, s 56-73. 70 Molloy, Gunilla, Reflekterande läsning och skrivning, 1996, s 291 ff.
med att använda skönlitteratur i historieundervisningen är att alla historielärare inte är intresserade av det. Mycket bottnar också i att de inte är utbildade som svensklärarna i att arbeta med skönlitteratur. Då väljer de istället att utesluta det. Därför
anser jag att det viktigaste sättet att få mer historielärare intresserade av skönlitteratur i historia är att utveckla ett mer etablerat samarbete med svensklärarna. De har kanske tips hur man skall göra om det uppstår problem av detta slag. Dessutom kan de ge förslag på böcker, tillvägagångssätt men även dela med sig av sina erfarenheter. Förutom intresse spelar även tid och ekonomi en avgörande roll. I historia har även antalet klocktimmar minskat väsentligt vilket leder till stor tidspress att hinna med mycket under kort tid. Då räcker inte tiden till att dessutom använda sig av
skönlitteratur i undervisningen. När det gäller böcker till eleverna handlar det inte om några stycken, utan snarare om 30-40 åt gången. Alla skolor har inte pengar att köpa in stora mängder böcker och får därför använda sig av dem som finns på skolan. Därför vore ett samarbete mellan svensklärarna och historielärarna ett bra sätt att lösa detta. Svensklärarna har kanske tips vart man skall vända sig om det uppstår sådana problem. Till exempel vilka bibliotek som kan tänkas ha böckerna mm.
När det gäller skönlitteratur i historieundervisningen menar jag inte att de skall ersätta läroböckerna utan istället var ett komplement för att på så sätt utnyttja det genealogiskt och genetiska perspektivet. Då blandas är med bör, veta med att minnas och generellt med unikt.
Slutsatsen blir att skönlitteratur kan utnyttjas på ett bra sätt om man etablerar ett samarbete med svensklärarna. De kan ge tips och dela med sig av sina erfarenheter. När det gäller de olika metoderna och teorierna som jag applicerat på de två skönlitterära böckerna är de inte alls svåra att ta del av. Det gäller att man har tålamod. Därefter kommer lärarna få en rutin på det och bli bättre. I slutändan handlar allting om just lärarnas intresse för skönlitteratur. Det är han eller hon som väljer hur de vill planera och genomföra sin undervisning. Men jag hoppas att jag genom min uppsats visat hur lärare på ett bra och enkelt sätt kan utnyttja skönlitteratur i sin historieundervisning. Mitt mål är att historielärarna förstår skönlitteraturens fördelar och successivt börjar använda dem mer. I slutändan är deras fördelar ovärderliga.