4. Skall mellan dessa höga hus en gång stiga en sång?
4.3 Avslutande diskussion
Utifrån ett kunskapsperspektiv har jag konstaterat att Hagalund är ett kulturarv. Men mitt konstaterande borde snarare uttryckas som att Hagalund har ett högt kunskapsvärde som
borde förvaltas inför framtiden. Detta är ett konstaterade jag kan göra efter att tagit del av de teorier presenterade ovan där begreppet kulturarv har visats ha två dimensioner, dels den objektivistiska, dels den konstruktivistiska. Begreppet kulturarv är ur ett konstruktivistiskt perspektiv komplext och svårhanterligt, att det är oklart om det är mätbart. Detta kan vara orsaken till att inom kulturarvssektorn och arkeologin ansluten till denna, har det valts att arbeta med kulturarvet utifrån ett kunskapsvärde och ett mer objektivistiskt perspektiv. DIVE-analysen är utvecklad av kulturarvsinstitutioner vilket troligen innebär att denna sörjer för deras arbetssätt och perspektiv.
Kulturarvsinstitutionerna har möjlighet att starta kulturarvsprocessen och deras ansvar borde sålunda vara att välja objekt som processen skall kretsa kring. Eftersom institutionerna tycks arbeta efter en objektivistisk filosofi ämnar DIVE-analysen fungerar som en vägledare för att identifiera potentiella goda kulturarvsmiljöer vilka förvaltningen kan sätta etiketten kulturarv på. Analysen värderar miljöerna utifrån hur läsbar historien är i dessa, sålunda är det goda miljöer som visar på den sanna historien. Det är sedan kring denna sanna historia som kulturarvsprocessen triggas. Något att ta i beaktande, är om det existerar sanna historier. Om det inte gör det, vad har vi då vår kulturarvsförvaltning till?
Utanför avhandlingens syfte väcks frågor som skulle vara värdefulla att undersöka vidare. DIVE-analysen ger en helhetsbild av miljön och detta möjliggör att identifiera en rad olika nya frågeställningar och syften. Bland annat undrar jag varför det är svårt för oss att acceptera att rekordårens miljöer troligen är kulturarv. När till trots Elisabeth Liljas forskning visar att rekordårens bebyggelse ger identitet åt människor. Utifrån min DIVE-analys kan jag tänka mig att det beror på den kritiken som uppstod vid uppförandet fick en så stor plats att den fortfarande sitter kvar hos oss idag. Samtidigt tycker jag mig se hur attityden till rekordårens bebyggelse börjar förändras i min närhet. Det skulle vara mycket intressant att utreda om min generation har lättare att acceptera de värden som finns i arkitekturen. Kanske är det som nämns i Riksantikvarieämbetets skrift Förändra varsamt, tidsaspekten. Det nya och samtida kulturarvet, som rekordårens miljöer är har svårt att hävda sig. Detta dels för att det
101 Grundberg (2000) sida 19, Andersson (2008) sida 192-193
102 Lindvall (2002) sida 10
fortfarande finns många, det menas att bristen, att något är unikt eller speciellt, gör det lätt att förstå det som och klassificera det som, kulturarv. Detta dels för att vi inte hunnit få distans till dess värderingar och perspektiv.104
Eller kanske beror det på den nostalgiska bild av det trevliga som fanns på platsen innan. Det gamla Hagalund symboliserar idag något som var vitalt och trevligt. Detta är ett vedertaget fenomen som både Ingrid Martins Holmberg105 och Beate Feldman och Birgitta Olsson beskriver. Feldman & Svensson beskriver hur modernismens miljöer i city får stå till svars för prostitutionen på Malmskillnadsgatan. I själva verket har Malmskillnadsgatan alltid haft en nära koppling till prostitution, men i talet om de gamla klarakvarteren som innan 1950-talets cityomvandlingar dominerade södra norrmalm nämns inte prostitution eller missär. Historien har ersatts av nostalgi.106 Den nostalgiska bilden förstärks troligen av Britt Lindeborgs schlager och Olle Olssons målningar. Olsson beskriver till och med hur han gestaltar sitt gamla Hagalund, lägger till något hus, tar bort något, för att göra det skönare. Detta försvårar att få en korrekt bild av det gamla Hagalund.
En annan aspekt skulle även kunna vara att miljön var dålig från början. Det nämns i analysen att de boende tyckte att miljön var opersonlig, storskalig och inte alltid helt genomtänkt. Skulle det helt enkelt kunna vara så att miljön upphöjs inte till kulturarv av den enkla anledningen att den är för dåligt gestaltad och planerad. Vad som motsäger denna tes är Per-Markku Riostilammi beskrivning av hur det vara att flytta till Rosengård som också är en storskalig förort från rekordåren. Miljön var modernt och positivt. De flyttade från Malmös smutsiga och trånga innerstad ut till ljusa och moderna lägenheter.107 Men, han beskriver hur bilden av rekordåren har gått från att symbolisera det moderna till att symbolisera samhällets nederlag.108 Lilja tar upp historielösheten som ett problem för att kunna ta till sig miljön.109 Detta är ett fenomen som är inplanerat i rekordårens bebyggelse. Denna vände ryggen mot dåtiden och blickade mot framtiden.110
En slutlig aspekt på det hela skulle kunna vara det koloniala perspektivet på förortsmiljön. Rekordårens bebyggelse återfinns oftast i förorterna. Sålunda skulle det koloniala perspektivet på förorten utan tvekan kunna spela en stor roll. Troligt är att kulturarvsprocessen pågår för fullt i våra förorter. Lilja beskriver utifrån- och inifrånperspektivet på förorten. Att förorten upplevs olika av de som bor i den och de som ser den på avstånd.111 Min första utgångspunkt grundade sig i det koloniala perspektivet. Att jag utifrån skulle bedöma vilka värden som skall spela roll för människorna som bebor platsen. Jag vill på inget sätt beskylla DIVE-analysen för att vara kolonial eftersom den inte talar om för människor vilka objekt som är rätt och fel att anse som kulturarv. Även om den klargör vilka element i miljön som har ett högt
kunskapsvärde. DIVE-analysen kan självklart brukas i ett kolonialt syfte, men detta är upp till forskaren eller tjänstemannen att undvika.
104 Nilsson Samuelsson (red.) (2004) sida 6
105 Martins Holmberg (2006)
106 Feldman & Svensson (2006) sida 180-184
107 Ristilammi (1993) sida 11
108 Ristilammi (1993) sida 76
109 Lilja (2002)
110 Ericsson, Molinav & Ristilammi (2002) sida 26
Litteraturlista
- Publicerad litteratur:
Ambert, Anne-Marie, Patricia A. Adler, Peter Adler & Daniel F. Detzner (1995)
Understanding and Evaluating Qualitative Reserach. Journal of Marriage and Family 57 (4): 879-893
Aronsson, Peter (2005) ”ett forskningsfält tar form” i Aronsson, P & Hillström, M (red.)
Kulturarvets dynamik s. 9-24 Norrköping: Linköpings Universitet, Tema Kultur och Samhälle Andersson, Henrik O (1981) ”Tätbygdsutveckling och stadsförnyelse 1920-1980” i SOU 1981:100 Stadsförnyelse – kontinuitet, gemenskap, inflytande s. 69-106 Stockholm: Regeringskansliet
Andersson, Joakim (2008) Skilda världar – Samtida föreställningar om kulturarvsplatser Norrköping: Linköpings Universitet, Tema Kultur och Samhälle
Berg, Kristian (1999) ”Det stora bostadsbyggandet”, i Hall, T (red.) Rekordåren s. 24-30 Karlskrona: Boverket
Breitholtz, Björn (1978) Hagalund – ett svunnet 50-tal Stockholm: Liber
Caldenby, Claes (1998a) ”De stora programmens tid” i Caldenby, C (red.) Att bygga ett land s. 142-169 Stockholm: Arkitekturmuseet
Caldenby, Claes (1998b) Att bygga ett land Stockholm:Arkitekturmuseet
Ericsson Urban, Molina Irene & Ristilammi Per-Markku (2002) Miljonprogram och media Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Feldman, Beate & Svensson, Birgitta (2006) ”Människor i centrum” i Nya stadsarkeologiska
horisonter s. 135-228 Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Flyvbjerg, Bent (2006) Five misunderstandings about case-study research. Qualitative Inquiry 12 (2): 219-245
Folkesdotter, Gerd (1981) ”Motiv för förnyelse och bevarande” i SOU 1981:100
Stadsförnyelse – kontinuitet, gemenskap, inflytande s. 107-139 Stockholm: Regeringskansliet Garsten, Christina (2004) ”Etnografi” i Gustavsson, B (red.) Kunskapande metoder s. 145-166 Lund: Studentlitteratur
Grundberg, Jonas (2000) Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag Göteborg: Göteborgs universitet, arkeologiska institutionen
Grundberg, Jonas (2004) Historiebruk, Globalisering och Kulturarvsförvaltning Göteborg: Göteborgs universitet, arkeologiska institutionen
Gummesson, Evert (2004) ”fallstudiebaserad forskning” i Gustavsson, B (red.) Kunskapande
metoder s. 115-144 Lund: Studentlitteratur
Gustavsson (2004) sida ”Grundad teori” i Gustavsson, B (red.) Kunskapande metoder s. 211-236 Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bengt (1997) Den stora stadsomvandlingen. Stockholm: Kulturdepartementet.
Kulturarv i Nationalencyklopedin, webbresurs tillgänglig via sub.su.se (2010-05-16) Lindström, Karl (1924) Hagalund, minnesskrift. Solna: Hagalunds municipalsamhälle
Lilja, Elisabeth (2002) Segregationens motsägelsefullhet. Stockholm: Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen.
Lilja, Kerstin (2005) Hagalunds kyrka, Rapport 2005:23 Stockholm: Stockholms Läns Museum
Lindvall, Karin (2002) Mot en ny kulturarvsideologi. Inspiration diskusson, Agenda kulturarv 1 (1): 4-19
Martins Holmberg, Ingrid (2006) På stadens yta Göteborg: Makadam Möller, Peter (2004) När modernismen kom till byn Stockholms universitet: Kulturgeografiska institutionen
Nilsson Samuelsson (red.) (2004) Förändra varsamt Stockholm: Riksantikvarieämbetet Nyström, Jan (2003) Planeringens grunder Lund: Studentliteratur
Olle Olsson Hagalund i Nationalencyklopedin, webbresurs tillgänglig via sub.su.se (2010-05-20)
Ristilammi, Per-Markku (1993) Rosengård och den svarta poesin Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion
Riksantikvaren (2009) Kulturmiljöanalys – En vägledning för användning av DIVE Oslo: Riksantikvaren
Rudberg, Eva (1998a)”Folkhemmets välfärdsbygge” i Caldenby, C (red.) Att bygga ett land s. 110-141 Stockholm: Arkitekturmuseet
Rudberg, Eva (1998b)”Den tidiga funktonalismen” i Caldenby, C (red.) Att bygga ett land s. 80-109 Stockholm: Arkitekturmuseet
Söderquist, Lisbeth (1999) Rekordår och miljonprogram : flerfamiljshus i stor skala : en
fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik Stockholm: Stockholms Universitet
Vidén (1999) ”Rekordårens bostadsbyggande”, i Hall, T (red.) Rekordåren s. 31-58 Karlskrona: Boverket
Ödman, Per-Johan (2004) ”Hermeneutik och forskningspraktik” i Gustavsson, B (red.)
Kunskapande metoder s 71-94 Lund: Studentlitteratur
Regeringens proposition 1996/97:3 (1996) Kulturpolitik Stockholm: regeringskansliet
- Internetkällor:
Solna Stad (2010a) Blåkulla, Solna.se Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Stadsmiljö \ Arkitektur i Solna \ Hagalund \ Blåkulla (2010-05-05)
Solna Stad (2010b) Kvarteret Odin, solna.se, Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Stadsmiljö \ Kulturmiljöer i Solna \ Hagalund \ Kvarteret Odin (2010-05-17)
Svenska Kyrkan (2010) Hagalunds kyrka, svenskakyrkan.se, Start \ Solna församling \ Kyrkor \ Hagalunds kyrka (2010-05-21)
Helenius, Marianne (2010) Hagalunds kyrkas historia, svenskakyrkan.se, Start \ Solna församling \ Kyrkor \ Hagalunds kyrka \ Hagalunds kyrkas historia ( 2010-05-15)
- Övriga källor
Carlsson, Agnes (2008) On And On, officiell musikvideo Stockholm: King Island Roxystars records AB
Hagalund 1973, dokumentärfilm, tillgänglig via Solna stadsbibliotek
Lantmäteriet (2010) underlag för kartframställning © Lantmäteriet, Gävle 2010, medgivande i 2010/0053 (2010-05-05) samt modifierad av författaren (2010).
Lindeborg, Britt (1968/1999) ”Lyckliga gatan” på musik CDn Lyckliga gatan och andra
guldkorn spår 1 Stockholm: Warner Music Sweden
Lindeborg, Britt (1998) Lyckliga gatan. Intervju med Britt Lindeborg, utgiven på CD Stockholm: Premium
Figurlista:
Omslagsbild, Hagalund sett från ost Källa: författaren (2010).
Figur I : Flygfoto över Hagalund med skola markerat med blått, Hagalunds torg markerat med rött och gångbroar markerat med grönt.
Källa: Lantmäteriet (2010) underlag för kartframställning © Lantmäteriet, Gävle 2010, medgivande i 2010/0053 (2010-05-05) samt modifierad av författaren (2010).
Figur II : Hagalunds bebyggelse sett från terrassplan och ostlig riktning Källa: författaren (2010)
Figur III : Flygfoto över Hagalund med Hagalundskyrka markerat med blått och kvarteret Odin markerat med rött. Källa: Källa: Lantmäteriet (2010) underlag för kartframställning © Lantmäteriet, Gävle 2010, medgivande i 2010/0053 (2010-05-05) samt modifierad av författaren (2010).
Figus IV : Naivistisk målning från Hagalund av Olle Olsson Källa : Nationalencyklopedin (2010-05-20)