Sammanställningen av resultatet och analysen har skapat en del intresseväckande tankar och frågor. Området vi undersökt, hur eleverna gör kostval, alltså hur unga konsumenter resonerar kring sina matvanor och hur de väljer varor är en komplex sammanvävning av flera faktorer, vilket våra svar ger en bild av. Till skillnad från att undersöka konsumenter i allmänhet är eleverna begränsade i att göra fria kostval under dagen. De är i många fall låsta till vad som serveras i matsalen och vad som erbjuds i kafeterian. Det är därmed viktigt att skolan erbjuder möjligheter till bra kostval. Det resultatet visar är att respondenterna har en bra uppfattning om vad som erbjuds i kafeterian. Det är därmed inte en fråga om att eleverna inte är medvetna om eventuella hälsosamma val utan att kafeterian faktiskt inte erbjuder speciell många hälsosamma kostval. Respondenterna är medvetna om hur diskussioner har gått angående kafeterian vilket vi tycker visar på att det är en fråga som är viktigt för dem. Respondenterna upplever att skolan har agerat felaktigt när de har valt att sluta servera coca-cola men istället serverar drycker som trocadero, fanta och energidrycker. Något resultatet visar är att eleverna har ideér om hur skolan kan göra kafeterian bättre, vilket vi anser skolan bör lyssna till och ta vara på.
Det som har framkommit i resultatet och analysen är att eleverna anser själva att de har kunskaper om vad som är bra kostval och anser att det är viktigt att ha kunskaper. Det som syns i elevernas svar tyder på att de har teoretiska kunskaper, som exempel beskriver eleverna att det är viktigt att äta en balanserad kost, ofta hänvisar de till kostcirkeln, eleverna visar även att de förstår sambandet mellan trötthet/koncentration och dålig kost. Vidare kunskaper är att eleverna är medvetna om kostrelaterade sjukdomar, light produkternas vara eller inte vara, samt att de anser att det är viktigt att äta mycket frukt och grönt. Även att byta ut produkter till fullkorn och att fisk ska ingå regelbundet i kosten är tecken som visar på att de har kunskaper. På frågan om vad som är hälsosam mat för respondenterna får vi dock inte ett direkt svar. De talar istället mycket om förhållningssätt kring kost och hur man ska göra för att inte vara osund. Samtidigt som eleverna visar att de har teoretiska kunskaper samt en analytisk förmåga inom ämnet ser vi att de i realiteten vid flera fall gör ohälsosamma val. Exempel på när elevernas teoretiska kunskaper går emot deras faktiska kostval är att de inom intervju 2 äter snabbmat två gånger i veckan, att man från båda intervjuerna beskriver att man ibland inte äter lunch under dagen, att läsk, godis och energidrycker är vanliga tillägg eller ibland substitut till mat under skoldagen. I deras diskussion om vad som är snabbmat så ser vi även där brister i deras kunskaper då de betonar att subway är ett hälsosamt val, vilket vi kan tycka att man borde ifrågasätta.
Som Shepherd beskriver är ett kostval väldigt komplext och påverkas av flera olika faktorer vilket även har kommit fram i denna studie (Shepherd, 2000). Att eleverna beskriver att de äter snabbmat (i intervjugrupp 2 väldigt ofta) kanske inte endast beror på att kunskaper om maten
36 brister utan att de är andra faktorer som spelar in och att de i nuläget värderar andra faktorer högre än att maten ska vara hälsosam. Detta tror vi kan vara, som Åbacka och Shepherd beskriver, att hotbilden för eleverna just nu inte är tillräckligt stark för att påverka deras kostval.
Åbacka fortsätter även att beskriva att hon ser en brist i skolans undervisning, där man inte har tillräckligt med tid för djupinlärning och där kunskaperna om kost tenderar att endast bli faktabaserade (Åbacka, 2008). Eleverna kan inte använda sina teoretiska kunskaper i praktiken, något som även kan vara fallet i denna studie, ändock upplever eleverna att deras undervisning i kost har gett dem en större förståelse kring varför viss mat är bra eller dålig.
Ett anmärkningsvärt resultat som framkommit i denna studie är att eleverna inte upplever att skolans matsal eller kafeteria har det som eleverna eftersöker när de vill äta hälsosamt. Skolans kafeteria erbjuder få hälsosamma alternativ till mellanmål och för lite frukt. Eleverna vill ha en kafeteria som är hälsosam, livsmedelsverket rekommenderar att skolan ska erbjuda hälsosamma varor i kafeterian, ändå serverar skolan ett stort utbud av ohälsosamma varor. En fråga vi ställer oss är om inte skolan borde ha ett ansvar i frågan om vad som serveras i kafeterian på skolan. Till skolans bästa vore ju om man fick eleverna att göra hälsosamma val under dagen, när skolmaten inte passar eleverna, borde det finnas ett alternativ som håller en viss standard och gör att eleverna ändå kan hålla sig pigga och fräscha under skoldagen. Om man lyssnar till vad eleverna i denna studie beskriver så finns det en efterfrågan på uppvärmningsmöjligheter då eleverna skulle kunna ta med egen mat att värma, vilket skulle vara en mindre investering för skolan.
Idag har gymnasieskolan inga lagliga krav på sig att erbjuda lunch under skoldagen och de lagar som gäller för grundskolan beskriver först nu att skolmåltiderna skall vara näringsriktiga. Här blir det svårt för eleverna att kräva att skolans skall agera men sett utifrån skolans egna intressen, såväl som elevernas, tycker vi att det borde finnas ett värde att ha pigga och alerta elever på lektionerna.
Intressant är också att livsmedelsverket, på uppdrag av regeringen, har fått fram rekommendationer och förslag till hur skolorna kan arbeta med dessa frågor, alltså finns ett intresse även från regeringens sida att utveckla skolans hälsotänk. Så länge rekommendationer förblir rekommendationer så finns det heller inga direkta krav på skolan att erbjuda eleverna hälsosamma kostval under skoldagen. Som redan nämnt vore enkla åtgärder för skolan att servera mer frukt i kafeterian, lyfta bort de onyttiga produkterna och satsa mer på fullkornsprodukter samt att mikrovågsugnar finns tillgängliga för eleverna på skolan.
37
9. Metoddiskussion
Studiens utgångspunkt var att ta reda på vilka kostval eleverna gör under skoldagen, hur pass medvetna de är i sina val samt vilka faktorer som påverkar dessa val. Dessa frågor har besvarats, dock kan man alltid diskutera om en annan metod skulle ge ett ”bättre” resultat. I en övervägning att använda fokusgrupp som metod behövde vi även tänka på vad vi inte kunde få ut av denna metod. Det resultat vi får fram i en fokusgruppintervju gör inte att vi kan uttala oss generellt om elevers kostvanor utan ger möjlighet att öka förståelsen för olika resonemang inom gruppen och generera idéer för vidare studier. Inför undersökningen diskuterade vi både en enkätstudie, där vi kunde nå fler respondenter, samt även enskilda intervjuer. Varför valet inte föll på någon av de ovan nämnda var därför att man i en större enkätundersökning kan ge svar som går att generalisera och jämföra, men att det däremot är svårt att få något djup i svaren. Tankar och diskussioner som respondenterna har försvinner. Omfattningen och tiden utsatt för studien hade även med största sannolikhet begränsat antalet respondenter i en enkätundersökning till ett så pass litet urval att det inte gått att generalisera svaren. Detta hade gett en studie utan varken bredd eller djup. I och med att vi ville ta reda på hur pass medvetna eleverna är i sina kostval såg vi även att detta skulle bli svårt att ta reda på med hjälp av direkt ställda frågor i en enkätundersökning. Det är i diskussioner och reflektioner vi har kunnat utläsa elevernas medvetandegrad. Enskilda intervjuer upplevde vi skulle kunna ta mer form som ett läxförhör, även om kostval inte är något direkt känsligt ämne så kan det fortfarande, för respondenterna, kännas som att man måste anpassa sina svar för att inte framstå som en ohälsosam person. Valet blev fokusgrupper som metod vilket vi ansåg vara en metod som skulle kunna ge oss intressanta svar och intressanta diskussioner. I och med en inbördes dynamik som skapas i en fokusgrupp så kan tankar och reflektioner leda till att samtalen flyter på och intressanta svar går att utskilja (Esaiasson 2010:362). Då eleverna i denna studie är jämnåriga och känner varandra väl (då de går i samma klass) så var det märkbart att eleverna hade lätt att öppna sig och dela med sig av sina tankar. Fokusgruppintervjuerna föll bra ut och intressanta diskussioner skapades, dock upplevde vi att vid en fråga under intervjuerna, gällande hur ofta de ansåg sig äta snabbmat, blev svaren väldigt skilda från de båda fokusgrupperna. Svaret kan vara så enkelt att de är olika personer med olika vanor men en möjlighet finns även att det kan vara så att en person var snabb med att komma med ett svar och då kände de andra i gruppen att de borde hålla med. Överlag skapades diskussioner runt varje fråga men denna fråga gav ett kort svar som alla var överens om. I och med att fokusgrupper som metod ger respondenterna möjlighet att göra ställningstaganden till varandras svar finns möjlighet att de påverkar varandra. Även om det är anmärkningsvärt att svaren är så pass åtskilda finns inga anledningar för oss att tro att respondenterna inte svarar uppriktigt och efter eget huvud.
38