UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Idrott och Hälsa C: Hälsopedagogik 4DI004, 15hp.
VT2011
Skollunch? - ”typ varje dag”
en studie om elevers kostval under skoldagen
Författare: Handledare:
Sofia Wretström Jenny Langwaagen
Jesper Stahre Examinator:
Lena Nilsson
2
Sammanfattning/Abstract
Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande;
Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?
Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?
Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?
Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod. 12 elever har deltagit, uppdelade under två intervjutillfällen, där det har varit en jämn fördelning mellan kön.
De resultat vi fått fram är att eleverna upplever att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen samt att eleverna har teoretiska kunskaper om kost men att de ibland bortser från att göra hälsosamma kostval. Vad detta beror på finns flera möjliga förklaringar till, bland annat att de har svårt att omvandla teoretiska kunskaper i handling eller att eleverna prioriterar andra delar som de upplever har ett större mervärde för dem. Det eleverna prioriterar är bland annat smak, tid, tillgänglighet och att maten ska vara fräsch. Ytterligare en aspekt som framkommit i denna studie är att eleverna inte ser någon direkt hotbild kopplat till sig själva och gör då inte alltid hälsosamma val. Detta trots att de uppvisar att de har kunskaper om kostrelaterade sjukdomar.
Nyckelord: Hälsa, Kost, Mervärde, Påverkansfaktorer, Skola, Fokusgruppintervju
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 5
2. DISPOSITION ... 6
3. BAKGRUND ... 7
3.1 CENTRALA BEGREPP ... 7
3.1.1 Hälsa (hälsosam) ... 7
3.1.2 Kost ... 7
3.2 TIDIGARE FORSKNING ... 7
3.2.1 Gun Åbacka‐ Att lära för livet hemma och i skolan ... 7
3.2.2 Annika Wesslén – Teenagers and Food ... 8
3.2.3 Wulf Becker och Heléne Enghardt Barbieri‐ Svenska barns matvanor 2003 ... 8
3.2.4 Richard Shepherd – Resistance to changes in diet ... 9
3.2.5 Ming‐Ling Fu m.fl. ‐ Association between Unhealthful Eating Patterns and Unfavorable Overall School Performance in Children ... 10
3.3 SKOLLAGEN OCH SKOLMÅLTIDER ... 10
3.4 REKOMMENDATIONER ‐ LIVSMEDELSVERKET ... 11
3.4.1 Faktaruta 1 – kostråd ... 11
3.4.2 Faktaruta 2 ... 11
3.5 UNGAS MATVANOR ... 12
3.5.1 Tabell 1 – sammanställning av kostvanor årskurs 5 ... 12
3.5.2 Tabell 2 – sammanställning av kostvanor åldrarna 16‐19 samt 20‐24 ... 12
3.6 OLIKA FORMER AV PÅVERKAN VID KOSTVAL ... 13
3.6.1 Pris, plats, produkt och påverkan – klassiska konkurrensmedel ... 14
3.6.2 Produktionsmetod ... 14
3.6.3 Förädlingsgrad ... 14
3.6.3.1 Figur 1 – mervärde genom grad av service ... 14
3.6.4 Estetiska värden och hälsomervärde ... 15
3.6.4.1 Figur 2 – mervärdespotential som produkten har för konsumenten ... 15
3.7 FÖRHÅLLANDE MELLAN INFORMATIONSSÖKANDE OCH FÖRKUNSKAP OM PRODUKTEN ... 15
3.8 RICHARD SHEPHERD – FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRT KONSUMENTBETEENDE OCH VAL AV MAT ... 17
3.8.1 Figur 4 – schematisk representation av faktorer som påverkar vårt matval och matintag ... 17
4. PROBLEM... 18
4.1 SYFTE ... 18
4.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 18
5. METOD ... 19
5.1 UTFORMANDE AV INTERVJUGUIDE ... 19
5.2 FORSKNINGSETISKA REFLEKTIONER ... 20
5.3 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 20
5.4 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 21
5.5 GENOMFÖRANDE AV GRUPPINTERVJU OCH BEARBETNING AV DATA ... 21
6. RESULTAT ... 23
6.1 PRODUKTUTBUD I SKOLKAFETERIAN ... 23
6.1.1 Faktaruta 3‐ kafeterians utbud ... 23
6.2 ALLMÄNNA FRÅGOR ... 23
6.2.1 Intervju 1 ... 23
6.2.2 Intervju 2 ... 24
6.3 VAD ÄR VIKTIGT NÄR DU VÄLJER DEN MAT DU SKA ÄTA (ÄVEN DRYCK)? ... 25
6.3.1 Intervju 1 ... 25
6.3.2 Intervju 2 ... 25
6.4 ANSER DU ATT DET ÄR VIKTIGT ATT HA KUNSKAPER OM KOST? ... 25
4
6.4.1 Intervju 1 ... 25
6.4.2 Intervju 2 ... 26
6.5 OM DU SKULLE VÄLJA ATT BYTA TILL ETT MER HÄLSOSAMT KOSTVAL ‐ VAD SKULLE FÅ DIG ATT GÖRA ETT ANNAT VAL? ... 26
6.5.1 Intervju 1 ... 26
6.5.2 Intervju 2 ... 27
6.6 VAD BETYDER DET FÖR DIG ATT MAT ÄR HÄLSOSAM? ... 27
6.6.1 Intervju 1 ... 27
6.6.2 Intervju 2 ... 27
6.7 TROR DU ATT DIN KOST PÅVERKAR DIN HÄLSA? ... 28
6.7.1 Intervju 1 ... 28
6.7.2 Intervju 2 ... 28
6.8 FINNS DET MÖJLIGHET FÖR DIG ATT GÖRA ETT HÄLSOSAMT KOSTVAL HÄR PÅ SKOLAN ELLER I NÄRHETEN AV SKOLAN? ... 28
6.8.1 Intervju 1 ... 28
6.8.2 Intervju 2 ... 29
6.9 SCENARIO: SKOLANS MATSAL SERVERAR EN MATRÄTT DU INTE TYCKER OM. DU HAR MÅNGA TIMMAR KVAR PÅ SKOLDAGEN OCH KÄNNER ATT DU ÄR VÄLDIGT HUNGRIG. VAD GÖR DU? ... 29
6.9.1 Intervju 1 ... 29
6.9.2 Intervju 2 ... 29
6.10 SCENARIO 2: SÄG ATT DU SKULLE STARTA EN EGEN KAFETERIA HÄR PÅ SKOLAN. VAD SKULLE DU DÅ VÄLJA ATT SERVERA? ... 29
6.10.1 Intervju 1 ... 29
6.10.2 Intervju 2 ... 30
6.11 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 30
7. ANALYS ... 31
7.1 VILKA MÖJLIGHETER, ENLIGT ELEVERNA, FINNS DET FÖR ATT GÖRA HÄLSOSAMMA KOSTVAL UNDER SKOLDAGEN? ... 31
7.2 HUR VÄL MEDVETNA ÄR ELEVERNA OM VAD SOM ÄR ETT HÄLSOSAMT VAL? ... 32
7.3 VAD LIGGER TILL GRUND FÖR VILKA KOSTVAL ELEVERNA GÖR, OCH VILKA KOSTVAL GÖR DE? ... 33
8. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 35
9. METODDISKUSSION ... 37
10. VIDARE FORSKNING ... 38
11. REFERENSER ... 39
12. BILAGA 1 ‐ FRÅGOR TILL FOKUSGRUPP ... 41
5
1. Inledning
Skollunchen är ett ämne som har gett stora rubriker och skapat livlig debatt från och till i media. I början av 2000-talet var diskussionen i media att svenska fängelsekunder fick dyrare mat än skolbarnen. I England skapade Tv-kocken Jamie Oliver stora rubriker med sitt projekt att förändra den engelska skolmaten. För tre år sedan startades ett liknande Tv-projekt av svenske kändisentreprenören Bert Karlsson genom matakuten som sändes i Tv4.
28 oktober 2008 går Bert Karlsson ut med en artikel i aftonbladet och kritiserar den nya skollagen för att inte ta sitt ansvar gällande skollunchen. Karlsson menar att trots att vi känner till sambandet mellan kost och skolprestationer så väljer politikerna att inte lyfta fram ett enda ord om kvalité och näringsvärde i den nya skollagen (Aftonbladet 28.10.2008). Nu år 2011 har tillägget näringsriktig mat tillagts i skollagen för grundskolan, dock finns ingen närmare förklaring på vad detta innebär (SFS, 2011:800).
Faktum är att barnens konsumtion av godis, läsk och snabbmat ökar med åldern, att 15-20% av barnen i åldrarna fyra, åtta och elva år är överviktiga. I årskurs fem börjar det bli vanligare att hoppa över skollunchen helt, framförallt bland flickor. Detta är några av de intresseväckande resultat som livsmedelsverket fått fram i sin undersökning svenska barns matvanor 2003 (Livsmedelsverket, 2006:1).
I och med ovanstående kritik av skolans lunch är det intressant att undersöka elevernas inställning till skollunchen, väljer de att äta skolans lunch eller finns det en kafeteria på skolan som lockar mer? Eller väljer eleverna helt enkelt att gå ifrån skolans område för att få i sig mat under skoldagen. Frågor som vi ställer oss i denna undersökning är vilka val av kost eleverna gör under skoldagen, hur pass medvetna eleverna är i sina kostval, vilka förutsättningar eleverna har för att göra bra kostval i skolan samt vilka faktorer som påverkar deras val.
6
2. Disposition
I denna studie har vi valt att dela upp undersökningstillfällena mellan oss enligt följande; Jesper har varit moderator och ansvarig för intervjutillfälle 1 och Sofia har vart ansvarig och moderator för intervjutillfälle 2. Vidare beskrivning av detta finns under rubriken genomförande av gruppintervju och bearbetning av data under huvudrubrik Metod. Resterande delar är utarbetad gemensamt, detta för att skapa en entydighet för studien.
För att få en bild över studiens upplägg kommer här en beskrivning av dess kapitel; under rubriken Bakgrund finns Centrala begrepp som kommer att behandlas i studien, Tidigare forskning och en litteraturgenomgång som senare kommer att analyseras tillsammans med resultatet från undersökningen. Efter kapitlet Bakgrund finns rubriken Problem som följs av studien Syfte och Frågeställningar. Vidare i studien finns rubriken Metod, där redogörs tillvägagångssätt för hur det empiriska materialet har samlats in samt hur detta kommer att behandlas och analyseras. Under rubriken Resultat finns en beskrivning av det empiriska materialet som samlats in vid de två intervjutillfällena. Det empiriska materialet bearbetas och kopplas sedan samman med vår bakgrund under rubrikerna Analys för att sedan diskuteras under rubriken Diskussion. Under rubriken Metoddiskussion och Vidare forskning analyserar vi vår valda metod och kommer med uppslag till hur denna studie kan utvecklas för framtida studier. Efter detta följer denna studies Referenser.
7
3. Bakgrund
3.1 Centrala begrepp 3.1.1 Hälsa (hälsosam)
År 1948 kom world health organization (WHO) med en definition av begreppet hälsa; ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” (Ewles & Simnett, 2005:19). En definition som kan tyckas svår att till fullo uppfylla men visar på en större helhet i motsats till den rent biologiskt medicinska synen på hälsa. I denna studie använder vi oss av begreppet hälsosam vilket är kost som bidrar till att hålla oss friska och må bra. Denna studies användning av begreppet hälsa utgår alltså från ett salutogent perspektiv på hälsa (Antonovsky 1993: 26-27).
3.1.2 Kost
Kost kan beskrivas som ”den blandning av olika livsmedel som man intar dagligen för att täcka sitt näringsbehov. Kostens sammansättning kan variera inom vida gränser och ändå täcka det aktuella näringsbehovet om olika livsmedel kombineras på lämpligt sätt” (Nationalencyklopedin 2011). I denna undersökning innefattar begreppet kost alla former av näringsintag. Detta för att kunna belysa elevernas näringsintag även utöver eventuella måltider.
3.2 Tidigare forskning
3.2.1 Gun Åbacka- Att lära för livet hemma och i skolan
Gun Åbacka har intervjuat 30 elever i årskurs sju om vilka kunskaper och förhållningssätt de har angående kost och hälsa samt hur de fostras i detta ämne både i hemmet och i sin omgivande miljö så som skolan. Åbacka har även undersökt effekterna av undervisningen i huslig ekonomi i fråga om kost och hälsa, konsumtion samt privatekonomi (Åbacka, 2008:13).
De resultat som Åbacka finner är att eleverna tvingas att äta oplanerat och spontant i vistelser utanför hemmet eller skolan. Det är främst den privata ekonomin som styr valet av dessa oplanerade, spontana födointag vilket leder till att snabbmat blir deras val. Detta trots att Åbackas resultat har visat att eleverna, både pojkar och flickor, visat betydande kunskaper om sunda födointag. Åbacka menar att eleverna besitter kunskaperna men har svårt att omvandla dessa kunskaper i praktiken då eleverna måste fatta egna självständiga beslut. Tendensen blir då att inte prioritera hälsoaspekten (Åbacka, 2008:183). Resultatet i studien visar även att eleverna har en hög medvetenhet om de mest uppmärksammade orsakerna till kostrelaterade sjukdomar som de
8 själva kan påverka genom en god kosthållning. Dock visar resultatet att kunskaperna om kostrelaterade sjukdomar inte utgör en tillräcklig fördjupning när det gäller inlärning. Resultatet visar även att kunskaperna om kostrelaterade sjukdomar inte presenterar en tillräckligt stark intellektuell hotbild för att eleverna ska motiveras att använda sina kunskaper i praktiken (ibid).
Åbacka sammanfattar sitt resultat med att skolan saknar tillräckligt med tidsmässiga resurser för att kunna ge eleverna den inlärningsfördjupning som behövs för att eleverna ska kunna utveckla ett hållbart och moget beteende vid kostintag. Åbacka menar att både teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter behövs för att skapa ett sunt förhållningssätt och ett gynnsamt beteende, vilket än så länge saknas hos eleverna när de måste ta eget ansvar (Åbacka, 2008:183- 184).
3.2.2 Annika Wesslén – Teenagers and Food
Annika Wesslén har gjort en kvalitativ studie där hon har använt metoden fokusgrupper för att ta reda på vilka attityder elever har till kost i sin vardag. I undersökningen har 136 elever deltagit varav 60 pojkar och 76 tjejer där medelåldern har varit 17 år.
De resultat som Wesslén har funnit är att den största påverkansfaktorn vid konsumtion av mat är hemmet och till största del sin mamma. Det är hemmet som skapar vanorna till mat och inte vännerna. Majoriteten av deltagarna i undersökningen såg matlagning som ett ”kvinnogöra”.
Vidare resultat visade att ”bra mat” var hemmalagad och att man åt snabbmat endast för njutningen. De viktigaste faktorerna när man skulle välja vilken mat man skulle äta var hur det smakade, det var även viktigt att det skulle gå snabbt och vara enkelt att förbereda. Det var inte vanligt att personerna i undersökningen åt utanför hemmet eller skolan (Wesslén, 2000:2).
Skillnaden mellan tjejerna och killarna var att tjejerna upplevde att de var mer medvetna i deras kostval än killarna och att de kände att de måste tänka på att äta mat som innehöll lite kalorier och lite fett. Detta för att de skulle vara attraktiva och smala. Killarna däremot beskrev deras kostintag som ett sätt att stilla hungern utan att tänka på om maten innehåller fett eller låg kalorihalt. Killarna var mer intresserade för att prova nya spektakulära mattrender. Media tycktes påverka tjejerna i högre utsträckning än killarna (ibid).
3.2.3 Wulf Becker och Heléne Enghardt Barbieri- Svenska barns matvanor 2003
Livsmedelsverket fick i uppdrag av jordbruksdepartementet att genomföra en kostundersökning som skulle omfatta barn och ungdomars kostvanor. Undersökningen omfattar barn i åldrarna fyra, åtta och elva år. Syftet med undersökningen är att få kunskaper om vad barn i denna ålder äter och dricker, vilka måltidsmönster som finns samt eventuella samband mellan matvanor och bakgrundsfaktorer (Livsmedelsverket, 2006:3).
9 Ett urval av Sveriges kommuner (56 stycken) är representerade i undersökningen och utgör ett
”Miniatyr-Sverige”. Sammanlagt deltog 1945 barn i enkätundersökningen.
Det resultat som undersökningen visar är att de flesta barnen äter både frukost och kvällsmat varje dag. De tillfrågade fick även svara på hur ofta de äter skollunch vilket visade sig att detta skiljde sig något mellan åldrarna. I årskurs två var det 91 % som åt skollunchen fem dagar i veckan medan det i årskurs fem bara var 77 %. Det var fler flickor i årskurs fem som hoppade över lunchen än pojkar. Mer än hälften av barnen tyckte att skollunchen var god eller mycket god. Det var fler barn i årskurs fem än i årskurs två som tyckte att skollunchen inte var speciellt god eller inte alls god (Livsmedelsverket, 2006:6).
Eleverna fick även svara på frågor om den egna kroppsuppfattningen. Resultatet visade att två av tre barn i årskurs två tyckte att deras vikt var lagom. Omkring 10 % ansåg att de vägde antingen för mycket eller för lite och 1-2 % ansåg sig väga alldeles för mycket. I årskurs fem ansåg två av tre barn att de vägde lagom mycket. Fler flickor än pojkar tyckte att de vägde för mycket (ibid.).
3.2.4 Richard Shepherd – Resistance to changes in diet
Richard Shepherd, professor vid University of Surrey beskriver tre huvudfaktorer som kan komma att påverka vid förändring av våra kostvanor. Dessa är konkurrerande influenser, tveksam attityd till förändring och överoptimism eller orealistisk optimism. Med konkurrerande influenser menar Shepard att förändring i kost är mer komplex än vad som vanligtvis framställs. En rad olika faktorer spelar in i vårt val av kost. Det är enligt Shepard inte så enkelt som att bara se till näringsbehov, psykologiska förklaringar och hälsoaspekter utan måste även innefatta biologiska och genetiska skillnader samt sociala och kulturella (Shepherd 2002:267-272).
Med begreppet tveksam attityd till förändring menar Shepherd att attityd till förändring också påverkar ens beteende. Vi blir, enligt Shepard, påverkade av både positiva och negativa attityder till olika sorters kost. Med denna kluvenhet försvåras våra val. Ett exempel som Shepard belyser är hur media framställer mat. Mat som är onyttig framställs ofta som väldigt välsmakande men samtidigt beskrivs det i media hur onyttigt de är för dig. Har man blandade känslor inför sina kostval så tenderar man att har lägre förståelse för sambandet mellan attityder och avsikter. När man ställs inför ett specifikt sammanhang där mat är representerad så har vi antingen positiva eller negativa känslor angående maten framför oss. I olika sammanhang väger antingen det positiva till maten eller det negativa till maten tyngre. Shepard menar att de personer som är osäkra tenderar att gå på första sinnesintrycket (ibid).
10 Orealistisk optimism eller överoptimism menar Shepherd är ett av de största hindrena för beteendeförändring. Det svåraste är att få människor att inse att de behöver en förändring i sitt beteende. Shepherd menar att människor oftast underskattar riskerna och tror att det inte händer en själv utan drabbar bara andra (ibid).
3.2.5 Ming-Ling Fu m.fl. - Association between Unhealthful Eating Patterns and Unfavorable Overall School Performance in Children
I denna studie har 2222 barn ingått från olika grundskolor i Taiwan med syfte att undersöka sambandet mellan matvanor och skolprestationer. Resultatet visar att det finns ett samband mellan lågpresterande elever och ohälsosamma kostvanor. Exempel på dåliga matvanor var ett högt intag av sötsaker och friterad mat och ett lågt intag av mejeriprodukter och näringsrik mat.
Resultatet visar även att elever med ett lågt värde av järn och zink klart förbättrade sina resultat i IQ-test och sin kognitiva förmåga efter att man fått extra tillskott av dessa ämnen. Studiens huvudresultat pekar på att barn som inte fått i sig tillräckligt med näring presterar klart sämre vid skolsammanhang (Fu m.fl, 2007:1935-1943).
3.3 Skollagen och skolmåltider
Eva Gullberg beskriver i sin avhandling Det välnärda barnet att skolmåltiden tas för givet och att det är en självklar del av vår välfärdsstat (Gullenberg 2004: 11). År 1946 kom ett beslut om en generell skolmåltid. Det första förslaget skulle innebära att alla barn skulle få en varm
”middagsmåltid” var skoldag. Det fanns dock dispenser och undantag och enligt Gullenberg, kom den inte att omfatta alla förrän ett tjugotal år senare (ibid).
I den nu gällande skollagen finns beskrivet om skolans ansvar att erbjuda kostnadsfria skolmåltider, ”Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider”(SFS, 1997:1212).
En liknande beskrivning finns för särskolan samt sameskolan. För gymnasieskolan finns i nuläget inget inskrivet i skollagen om måltider för eleverna under skoldagen.
I den nya skollagen som träder i kraft i juli 2011 finns ett förtydligande inskrivet i lagen gällande grundskolans skolmåltider. ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider” (SFS, 2010:800). Det tillägg som givits till den nya skollagen är att skolmåltider skall vara näringsriktiga.
Någon närmare beskrivning om vad näringsriktig kost innebär ges inte. Precis som i sin föregångare finns inga beskrivningar i nya skollagen över hur gymnasieskolan skall förhålla sig till skolmåltider för sina elever. Detta blir en lösning som var skola får tolka själva. Det som finns inskrivet i nya skollagens kapitel om gymnasieskolan är dock att ”Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri” (Ibid). Enstaka inslag under läsåret får dock innebära en obetydlig kostnad för
11 - Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre
frukter och två rejäla nävar grönsaker
- Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris - Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel
- Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan
- Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen
- Tillräckligt med mat - Tillräckligt med tid att äta - Trivsam och lugn matsalsmiljö
- Skolan är fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker - Tillgång till bra mellanmål på eftermiddagen
- Måltider på fasta, regelbundna tider - Tillgång till dricksvatten hela skoldagen
eleverna och utöver dessa beskrivningar är det öppet för respektive skola att själva ta beslut om huruvida de skall erbjuda eleverna skolmåltider.
3.4 Rekommendationer - livsmedelsverket
Livsmedelverket presenterar kostråd och näringsrekommendationer för en hälsosam varierad kost;
(Livsmedelsverket, 2011) 3.4.1 Faktaruta 1 – kostråd
Livsmedelsverket har, på uppdrag av regeringen, utarbetat råd för hur svenska skolor kan arbeta med bra kost och mat i skolan. Det livsmedelsverket beskriver är några principer för elevernas kosthållning under skoldagen. Några av de förslag som livsmedelsverket presenterar är följande;
(Livsmedelsverket 2007: 4)
3.4.2 Faktaruta 2
Livsmedelsverket har även arbetat fram rekommendationer för vilka riktlinjer skolornas kafeterior bör arbeta utifrån samt hur deras utbud bör se ut. Det utbud som livsmedelsverket funnit vanliga inom skolors kafeterior är ofta allt för feta eller söta produkter så som exempelvis fruktyogurt, nyponsoppa, chokladbollar och kanelbullar. Skolan bör enligt livsmedelsverket, ta ansvar för sin verksamhet och föregå med gott exempel för att främja en sund livsstil hos eleverna. Sett utifrån de näringsbehov som barn och ungdomar har anser livsmedelsverket att kafeterior inte bör sälja söta drycker, bakverk, glass, godis och snacks utan istället erbjuda nyckelhålsmärkta mjölkprodukter, flingor/gryn/müsli/bröd, smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg och grönsaker. Förutom ovanstående bör kafeteriorna ha ett stort utbud av frukt (Livsmedelsverket, 2007: 24).
12 3.5 Ungas matvanor
De flesta barn äter regelbundna huvudmåltider, detta fastställs i livsmedelsverkets undersökning svenska barns matvanor 2003. De flesta äter frukost, lunch och middag och får i sig tillräckligt med mineraler och vitaminer. Något som, enligt livsmedelsverket, dock oroar är att 15-20% av barnen var överviktiga och med tanke på att konsumtionen av läsk, godis och snabbmat ökar med åldern är dessa siffror alarmerande. Bland de tillfrågade i årskurs fem såg siffrorna för onyttig kost ut på följande vis;
3.5.1 Tabell 1 – sammanställning av kostvanor årskurs 5
1-2 / vecka 3< / veckan
Läsk 47% 37%
Godis/choklad 62% 26%
Glass 40% 22%
Snacks (Chips, popcorn, nötter) 59% 15%
(Livsmedelsverket, 2006) I socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 framkommer att de flesta ungdomar äter lunch dagligen vilket även livsmedelsverket fastslår i sin undersökning. Av de ungdomar som hoppar över lunchen är en större del flickor än pojkar.
3.5.2 Tabell 2 – sammanställning av kostvanor åldrarna 16-19 samt 20-24 Kvinnor
16-19
Kvinnor 20-24
Män 16-19
Män 20-24 Varken grönsaker,
frukt eller bär dagligen
16% 22% 33% 42%
Läsk minst 5
ggr/vecka 5% 5% 21% 16%
Sötsaker/choklad
minst 5 ggr/vecka 6% 7% 6% 5%
Chips minst
5ggr/vecka 1% 1% 2% 1%
(Socialstyrelsen, 2009) Det är som beskrivet ovan vanligare att äta frukt och grönt i åldrarna 16-19 år, något som är gemensamt för både kvinnor och män och sett till helheten är det 20% av kvinnorna och 40% av männen som inte äter frukt och grönt dagligen. Sötsaker, läsk och snacks är precis som i yngre åldrar, se tabell 1, tämligen vanligt i en vardaglig kost hos de tillfrågade (Socialstyrelsen 2009:
93ff).
13 Bland barn i årskurs fem hade 19% av flickor respektive 16% av pojkarna ett BMI på 25 eller högre (Livsmedelsverket, 2006). I socialstyrelsens folkhälsorapport hade 13 procent av alla kvinnor i åldrarna 16-24 år övervikt eller led av fetma, för männen var denna siffra 20%. Inom kategorin fetma (Body mass index, över 30) var siffrorna lika mellan kvinnor och män i åldrarna 16-24, vilket var på 3%. Bland kvinnor var undervikt ungefär lika vanligt som övervikt medan bland män var övervikt klart vanligare än undervikt, hela fyra gånger vanligare (ibid).
Statistiska centralbyrån genomförde år 2005 en undersökning om barn och ungdomars syn på kost under skoldagen. Det som framkom av undersökningen var att en majoritet, 65%, tyckte att skolmaten på skolan antingen var ganska bra eller mycket bra. 35% ansåg istället att skolmaten var ganska eller mycket dålig. 61% av de tillfrågade åt aldrig snabbmat (pizza, hamburgare, korv) istället för skolmaten och 32% åt nästan aldrig. 6% åt ibland och 1% åt dagligen snabbmat istället för skolmaten. Precis som vid snabbmaten visade undersökningen på att de tillfrågade eleverna helller inte åt frukt, godis, choklad, bullar, glass eller dricka istället för skollunchen. 59% svarade att de ”aldrig” äter ovanstående produkter istället för skolans mat och 27% ”nästan aldrig” äter dessa istället för skolans mat (SCB, 2005).
På frågan om de tillfrågade eleverna äter frukt svarade en majoritet att de äter en eller mer frukt om dagen. Bland de som äter två eller tre frukter om dagen är det fler flickor än pojkar och sammantaget tenderar flickor att äta mer frukt än pojkar. På frågan om eleverna själva tar med frukt till skolan svarar dock en klar majoritet att de inte gör det eller nästan aldrig gör det. Även här tenderar flickor att ta med sig frukt till skolan i större utsträckning än pojkar (ibid).
3.6 Olika former av påverkan vid kostval
För att kunna beskriva hur eleverna resonerar kring deras kostval och vilka faktorer som kan påverka deras val har vi valt att nedan presentera olika grunder för mervärde, sett utifrån eleverna som konsumenter. Cecilia Mark-Herbert, docent vid Svenska lantbruksuniversitetet beskriver åtta olika delar av mervärde för konsumenter. Fem av dessa åtta kommer att presenteras nedan. Vi har valt att välja bort tre av dessa mervärden, politiska, estetiska samt marknadsföringskanaler, då vi inte finner dessa intressanta för vår studie. Dessa borttagna mervärden är intressanta ur ett företags synvinkel men ger i denna studie ingen ytterligare aspekt på elevernas mervärden. Vi kommer att använda oss av Philip Kotlers definition av begreppen pris, plats, produkt och påverkan då Mark-Herbert inte ger en närmare beskrivningar av dessa begrepp. De fyra p:na tillsammans är en av Mark-Herberts åtta mervärdesgrunder. Ytterligare mervärdesgrunder är produktionsmetod, förädlingsgrad, estetiska värden samt hälsomervärden som tas upp nedan.
14 3.6.1 Pris, plats, produkt och påverkan – klassiska konkurrensmedel
De fyra P som ingår inom Philip Kotlers klassiska konkurrensmedel är pris, plats, produkt och påverkan. Med produkt menas den fysiska varan som säljs tillsammans med eventuell service eller tjänster som tillgår varan vid försäljningen. Pris är det konsumenten betalar för varan vilket kan vara ett mervärde i form av att konsumenten upplever sig få mer än han/hon betalar för och därmed kan locka fler konsumenter att köpa varan. Plats är de möjligheter för konsumenter att komma i kontakt med varan och där försäljning kan ske. Påverkan är de kanaler som företagen använder för att marknadsföra produkten och därmed göra konsumenten medveten om varför de skall välja deras varor (Kotler, Armstrong 2008: 50-51).
3.6.2 Produktionsmetod
Inom begreppet produktionsmetod beskriver Mark-Herbert delar eller koncept av produktionen som exempelvis biodynamisk odling, ekologisk odling, konventionell slakt, kosherslakt, konventionell odling. Att man väljer dessa delar eller koncept gör att det skapas ett mervärde som ska tilltala en viss konsumentgrupp och på så vis konkurrera ut andra varor (Mark-Herbert 2008, förläsning 8/4).
3.6.3 Förädlingsgrad
Med begreppet förädlingsgrad beskriver Mark-Herbert i vilken omfattning en vara uppfyller en grad av service eller tjänst för konsumenten. I figuren nedan kan man utläsa hur en ökad grad av service ger ett mervärde för konsumenten. Konsumenten värderar produkten i sin helhet och om servicen är hög konkurrerar denna vara ut andra liknande varor som från början varit likvärdiga.
3.6.3.1 Figur 1 – mervärde genom grad av service
(Ibid)
Service Fysisk produkt
15 3.6.4 Estetiska värden och hälsomervärde
Med begreppet hälsomervärde menar Mark-Herbert att konsumenterna får en hälsoeffekt av produkten. Exempel kan vara att en produkt är bra för matsmältningen, är ett laktosfritt alternativ, eller en mer naturlig vara utan tillsatser. Något som även är av vikt är att produkten skall vara estetiskt tilltalande för konsumenten, där design och formgivning kan vara exempel på mervärden som tilltalar (ibid).
3.6.4.1 Figur 2 – mervärdespotential som produkten har för konsumenten
I figur 2 beskrivs produktens möjliga mervärde. Här representerar varje svart ring en av Mark- Herbert mervärdesgrunder. Desto mer av ringarna som utnyttjas, desto större mervärde ger det för konsumenten. Den inre blå ringen skall här vidgas till att i bästa fall bli i storlek med den yttre blå ringen. Vid denna ring fångas konsumenternas mervärdesgrunder in i största möjliga mån och produkten blir därmed attraktiv för konsumenten att köpa (ibid).
3.7 Förhållande mellan informationssökande och förkunskap om produkten
B
A C
3.7.1 Figur 3 – informationssökande hos konsumenter beroende av förkunskap om produkten
Förkunskap
c
Informationssökande
16 Michael R. Solomon beskriver i Consumer behavior (2002) om hur konsumenter söker information inför eventuella köp. I figur 3 beskriver Solomon hur konsumenter söker information beroende på vilka förkunskaper som han/hon har sedan innan. Om en konsument har lite förkunskaper om produkten (A) kommer han/hon, enligt Solomon, heller inte söka sig nya kunskaper.
Liknande är det för konsumenter med mycket förkunskaper (C), de kommer heller inte att söka sig nya kunskaper om produkten. De som söker mest ny kunskap är de konsumenter som har måttliga förkunskaper om produkten, som befinner sig vid punkt B.
Vid punkt A har inte konsumenterna tillräckliga förkunskaper för att kunna söka efter ny kunskap även fast dessa konsumenter borde vara de som är mest sporrade av att skaffa sig nya kunskaper. Dock kan dessa konsumenter sakna verktygen för att kunna söka sig till ny kunskap.
Konsumenterna vid punkt A tenderar att köpa produkter som de känner igen och förlita sig på andras kunskaper och åsikter. När de väljer varor går de mer på kända märken och antydningar i produktens slogan samt även varans pris. Vi punkt C upplever konsumenterna att de har tillräckliga kunskaper och söker därför inga nya. Vid punkt B är balansen mellan förkunskap och behov av ny kunskap uppfylld vilket leder till att konsumenten söker som mest (Solomon, 2002:
265-266).
17 3.8 Richard Shepherd – faktorer som påverkar vårt konsumentbeteende och val av mat
Mat Individ Ekonomi/ sociala faktorer
(Shepherd, 2002: 268)
3.8.1 Figur 4 – schematisk representation av faktorer som påverkar vårt matval och matintag
Shepherd delar in påverkansfaktorerna i tre kategorier, mat, individen och ekonomiska/social faktorer och inom dessa görs de matval som sedan blir av. Med figuren ovan menar Shepherd att hur vi gör våra val påverkas utifrån en mängd olika sammanvävningar av faktorer, vilka alla är personliga i tyngd och mening. Att man upplever något av de sensoriska attributen så som smak, konsistens och utseende som tilltalande, betyder inte detta att konsumenten per definition väljer varan. Detta påverkas även utav andra aspekter så som de ekonomiska och sociala faktorerna (Ibid).
Fysiologiska effekter – exempelvis personlighet, erfarenhet, humör eller övertygelser
Matintag
Attityder – exempelvis sensoriska egenskaper, hälsa eller näringsinnehåll, pris eller värdet
Fysiologiska effekter – exempelvis mättnad, hunger, törst eller aptit
Matval
Uppfattning av sensoriska attributen – exempelvis utseende, arom, smak och konsistens
Fysiska eller kemiska egenskaper,
näringsämnesinnehåll
Pristillgänglighet, varumärke, sociala eller kulturella faktorer
18
4. Problem
Unga ställs idag inför många val gällande kost och dryck. Kost och hälsofrågor är något som är högst aktuellt och diskuteras i många sammanhang. Media, vänner, föräldrar, skolan och dietister är bara några av de som påverkar våra kostvanor. En fråga vi ställt oss är hur elever tolkar alla dessa signaler och intryck av omvärlden samt hur detta påverkar deras beteende och kostvanor.
Utifrån detta problem har vi kommit fram till följande syfte och frågeställningar.
4.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka elevernas kostval under skoldagen. Vilka valmöjligheter finns på och kring skolans område och hur pass medvetna är eleverna över de kostval de gör.
Vidare syfte är att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val.
4.2 Frågeställningar
Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?
Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?
Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?
19
5. Metod
Vi har funnit det mest lämpligt att använda en kvalitativ forskningsansats till denna studie. I den kvalitativa forskningsansatsen försöker man utifrån den sociala verkligheten skapa en förståelse av hur deltagarna tolkar denna verklighet (Bryman, 2002:250). Med detta menas att det är deltagarnas perspektiv som sätts i fokus och som är utgångspunkten för undersökningen. Den kvalitativa forskaren är generellt angelägen om att få en nära kontakt med deltagarna i undersökningen, detta för att kunna beskriva deltagarnas verklighet utifrån deras perspektiv (Bryman, 2002:272).
Inom den kvalitativa forskningsstrategin kan man tillämpa flera tänkbara datainsamlingsmetoder.
Till denna studie används fokusgrupp som metod. Med fokusgrupp menas att man genomför fokuserade intervjuer i grupp då syftet är att fånga deltagarnas reflektioner och analys av frågeställningarna. För att deltagarna skall ges möjlighet till reflektion och analys är det viktigt att intervjuerna hålls relativt ostrukturerade. Gruppledaren (moderator) bör ge deltagarna utrymme till fritt reflekterande men genom intervjun föda diskussionen med nya frågor eller teman (Bryman 2002: 324ff).
Med fokusgruppintervjuer kan man förutom att fånga upp varje enskild deltagares tankar även se deltagarnas reaktioner och förhållningssätt till andra deltagares åsikter. Här ges forskaren möjlighet att skapa sig en bild av deltagarnas verklighet, något vi eftersöker i denna studie (Ibid).
Ytterligare fördelar med fokusgruppsintervjuer är att till skillnad mot enskilda samtalsintervjuer minskar intervjuarens styrande roll samt att varje tema får en bredare belysning (Esaiasson, 2010:362).
Studien kommer att utgå från en induktiv ansats, med detta menas att vi inte på förhand har någon ställd hypotes (Bryman, 2002:249). Detta går väl ihop med den forskningsstrategi som kommer att användas i denna studie då vi som gruppledare inte på förhand har några ställda hypoteser som kan påverka vår roll som gruppledare.
5.1 Utformande av intervjuguide
För att underlätta vid genomförandet av fokusgruppintervjuerna utformades en intervjuguide med övergripande teman och följdfrågor tänkta att föra diskussionen vidare (se bilaga 1). De övergripande teman som användes är gjorda för att skapa en öppen diskussion och ge möjligheter till reflektion. Deltagarna fick inför intervjun läsa igenom intervjuguiden och hade även en varsin kopia till hands under genomförandet av intervjun. Detta för att deltagarna skulle få möjlighet att
20 själva tänka igenom eventuella ställningstaganden innan intervjun startade och få en övergripande bild över intervjuns helhet. Tanken är även att gruppledaren inte nödvändigtvis behöver styra samtalen utan att deltagarna med hjälp av intervjuguiden kan få uppslag och föra samtalet vidare på egen hand. Det skapas då ett bättre flyt i intervjun och gruppledaren kan påverka diskussionen så lite som möjligt (Bryman, 2002:330-331).
Inför intervjuerna genomförde vi pilotintervjuer, detta för att säkerställa att intervjufrågorna var rätt ställda eller inte gick att missförstå. Dessa pilotintervjuer genomfördes med hjälp av två elever i samma ålder som de i studien. Resultatet av dessa intervjuer kommer inte att användas i studien. Mer information kring pilotintervjuerna finns under rubriken metoddiskussion.
5.2 Forskningsetiska reflektioner
Genomförandet av fokusgrupperna har utgått ifrån vad Bryman kallar de forskningsetiska principerna vilket innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Med informationskravet menas att deltagarna informeras om studiens syfte, att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta intervjun om de så önskar. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva väljer om de vill delta i intervjun eller ej. Med konfidentialitetskravet menas att deltagarnas uppgifter och information skyddas och att deltagarna är anonyma i undersökningen. Det sista kravet, nyttjandekravet innebär att uppgifterna som deltagarna ger inte används i något annat syfte än till denna studie (Bryman, 2002:440f).
5.3 Urval och avgränsningar
I fokusgrupperna deltog sammanlagt tolv elever i åldrarna 16-17år. Av de tolv deltagarna var hälften killar och hälften tjejer. Eleverna går i samma skola och samma årskurs men i olika programinriktningar inom skolan. Som urvalsteknik har vi utgått från ett snöbollsurval där vi med hjälp av kontakter på skolan har fått vidare kontakter inom skolan för att till sist ha tolv respondenter med lika fördelning i könstillhörighet.
Denna studie är utformad som en fallstudie av en utvald skola. Detta ger en mindre möjlighet att jämföra resultatet med andra skolor och elever i allmänhet, men ger i istället en större möjlighet till fördjupning av just denna skola. En fallstudie är en användbar metod i samband med fokusgrupper och har som mål att öppna för vidare studier eller ge en möjlig bild av ett forskningsområde (Bryman 2002:64).
21 5.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet inom den kvalitativa forskningen skiljer sig åt i jämförelse med den kvantitativa. När man inom den kvantitativa forskningen vill mäta och generalisera svar syftar den kvalitativa forskningen till att tolka en social verklighet, en social miljö (Bryman 2002:257f).
Den externa validiteten, jämförbarheten i resultaten, är en av kvalitativa forskningens svagheter. I denna studie kan resultaten visa tendenser inom en viss grupp och blir därmed svåra att generalisera och jämföra med andra undersökningar. Det denna studie kan besvara är ett urval av deltagares uppfattningar. Den svaghet som finns inom den externa validiteten vägs, inom den kvalitativa forskningen, upp av den interna validiteten. Då forskaren kan komma deltagarna nära och ges möjlighet att följa upp tolkningar, kan studien ge djupare svar än vid en kvantitativ design (ibid).
Reliabiliteten inom en studie kan, enligt Bryman, precis som validitet delas in i en extern och intern del. Den externa reliabiliteten innebär att studien skall vara replikerbar, vilket innebär att studien skall kunna upprepas. Denna del är svår, men inte omöjlig, att uppnå inom den kvalitativa forskningen. För att denna kvalitativa studie skall kunna genomföras igen finns intervjuguiden, vårt tillvägagångssätt och urvalet beskrivet. Det som anses som svårt vid den externa reliabiliteten är att man inte kan återskapa den sociala miljö som infunnit sig vid intervjutillfället men att man kan försöka att återskapa en liknande miljö. Den interna reliabiliteten bygger på att forskarlaget måste fastställa hur de definierar begrepp och tolkar data som ryms inom undersökningen (ibid.).
För att stärka den interna reliabiliteten har vi båda gruppledare deltagit vid båda intervjutillfällen samt varit noga med att diskutera och definiera begrepp som används i undersökningen.
5.5 Genomförande av gruppintervju och bearbetning av data
I genomförandet av intervjuerna användes ett avskilt konferensrum där vi inte blev störda av skolan övriga verksamhet. Intervjuerna skedde i två omgångar efter varandra där vardera sex respondenter deltog uppdelade i tre tjejer och tre killar inom varje intervju. Vi valde att spela in intervjuerna med digitalt hjälpmedel samt även anteckna vid sidan om. Inför intervjuerna valde vi att dela upp ansvaret mellan oss där en förde anteckningar medan den andra var moderator och förde intervjun. I och med att vi antecknade kunde vi fånga elevernas uttryck och minspel något som kan vara svårt att fånga vid inspelning.
Innan vi startade intervjun blev alla respondenter tilldelade intervjuguiden och hade då chans att läsa igenom frågorna och samla sina tankar. Vi informerade även respondenterna om de etiska principerna. Genomförandet gick till på följande sätt; moderator presenterar huvudfrågan för att sedan låta respondenterna diskutera fritt inom olika teman, och till hjälp för diskussionen fanns en rad följdfrågor under varje tema ifall samtalet skulle bli trevande (Esaiasson 2010:361). Efter
22 intervjuerna transkriberades utvalda delar av materialet. För att ge en bra bild av respondenternas diskussioner valde vi att redovisa resultatet av intervjuerna efter intervjuguidens huvudfrågor. För att på bästa sätt ge möjlighet för en vidare analys har vi kategoriserat liknande svar för att få en bild av hur gruppen i helhet ställer sig till frågorna.
23 5 sorters mackor (alla vitt bröd)
Ställ med olika godisbitar (snickers, twix och mars) 4 lådor av olika godissorter (säljs styckvis)
Toast med kycklingröra Billys panpizza
Powerking energidryck
7 sorters dryck (Fanta, Trocadero, olika smaker av Mer samt loka och Vitamin Well) Risifrutti
Drickyougurt Glass
Skål med äpplen Bullar och wienerbröd
Findus färdigrätter (två sorter)
6. Resultat
Nedan presenteras de resultat som framkommit under fokusgruppsintervjuerna. I presentationen av intervjuerna har vi valt att utgå från intervjuguidens huvudfrågor för att sedan beskriva vad som framkom från både fokusgruppintervju 1 och sedan fokusgruppsintervju 2. Detta för att underlätta, och att man som läsare kan göra en direkt jämförelse av de båda intervjugrupperna.
Samtliga huvudfrågor och följdfrågor finns att hitta under bilaga 1. Respondenterna kommer att beskrivas med k respektive t beroende på om det är en kille eller tjej samt ett eget nummer, 1-3 vid första intervjutillfället och 4-6 vid andra intervjutillfället. För att ge en bild av vad skolans elever kan välja på i kafeterian har vi sammanställt deras utbud nedan. Detta för att i diskussionen kunna jämföra detta med elevernas upplevda valmöjligheter.
6.1 Produktutbud i skolkafeterian
6.1.1 Faktaruta 3- kafeterians utbud 6.2 Allmänna frågor
6.2.1 Intervju 1
På frågan hur ofta respondenterna åt lunchen i skolan så svarade majoriteten att de åt dagligen.
Två av respondenterna, k3 och t3, svarade ”varje dag mer eller mindre”. Dock så upplevdes inte maten speciellt bra, salladsbordet var ifrågasatt där respondenterna ansåg att det var för enformigt och att de grönsaker som erbjöds ofta bara var tomat, gurka och isbergssallad. Dessa ansåg
24 respondenterna endast bestod av vatten. Respondenterna önskade att salladsbordet skulle innehålla mer variation. Respondenterna ifrågasatt även lunchen vissa dagar då skola serverade pannkakor, soppa och gröt. Detta tyckte respondenterna inte var tillräckligt för att kalla lunch.
K2 upplevde dock att skolans lunch ändå var ”helt OK” och att de försökte att presentera kostcirkeln.
På frågan om vilka produkter de åt från kafeterian var svaren blandade. Gemensamt för alla var att de åt lite av varje. Toast, frukt, drycker och godis var de vanligaste varorna. På följdfrågan om det fanns något mer ”matigt” att köpa i kafeterian svarade respondenterna att det endast serverades frysta färdigrätter så som billys pizza. Respondenterna svarade att dessa var dyra och inte tilltalande.
Fyra av sex respondenter åt regelbunden frukost. K1 och k2 åt sällan eller aldrig frukost. K1 ansåg sig vara för trött för att äta frukost och tog istället ett glas mjölk. De respondenter som svarade att de åt frukost beskrev produkter som yougurt och flingor, mackor med pålägg och juice.
Snabbmat var något som majoriteten av respondenterna ansåg sig äta relativt sällan.
Respondenterna diskuterade fram att en gång i månaden var så ofta som man ansåg sig äta snabbmat. K1 tillade att han oftast åt snabbmat i samband med ”fylla”. Diskussion om vad som egentligen var snabbmat fördes på tal där respondenterna hade olika åsikter. T2 ställde sig frågande till om sushi egentligen var snabbmat, vilket hon fick medhåll av de andra respondenterna att det inte var. Respondenterna associerade snabbmat med hamburgare, pizza, gatuköksmat, kebab. Sushi och macka från subway ansågs inte som snabbmat hos respondenterna.
6.2.2 Intervju 2
Fyra av respondenterna svarade att de åt skolans lunch ”typ varje dag”, medan två respondenter, t4 och t5, svarade att de aldrig åt skolans lunch. Majoriteten av respondenterna ansåg att skolans lunch var under all kritik. De ansåg att maten var dålig tillagad, salladsbordet erbjöd för lite av det som de tyckte om, samt att de kände att de ofta fick äta rester av föregående dags mat. Dock var det en respondent, t6, som inte höll med de andra och ansåg att kritiken var obefogad. Hon tyckte att skolans lunch var ganska bra även om den inte alltid var så smakrik.
Favoritprodukter i kafeterian var drickyougurt, mackor, chokladbollar samt powerking (energidryck). Respondenterna ifrågasatte utbudet i kafeterian då de fått reda på att skolan inte fick servera coca-cola och istället serverade läsk som trocadero samt energidryck så som powerking.
25 Tre av sex respondenter åt regelbunden frukost, en åt som oftast frukost samt två som sällan eller aldrig åt frukost.
Respondenterna var alla överens och ansåg sig äta snabbmat minst två gånger i veckan och definierade snabbmat så som pizza, hamburgare, kebab. Dock ansåg inte respondenterna att mackor från subway eller färdiga sallader räknades in i kategorin snabbmat.
6.3 Vad är viktigt när du väljer den mat du ska äta (även dryck)?
6.3.1 Intervju 1
Alla respondenter var överens om att maten och drycken först och främst skulle smaka gott. T1 ansåg att priset var viktigt vilket hon fick medhåll från flertalet av respondenterna. K1 ansåg att maten skulle innehålla mycket proteiner medan t2 och t3 tyckte att det var viktigt att kosten innehöll alla delar av kostcirkeln. K3 tyckte att det var viktigast att man fick mest mat för pengarna och att man skulle bli mätt var extra viktigt. T1 tyckte att det var viktigt att man fick sallad med till maten. Majoriteten ansåg att de ville äta ”fräsch” mat och inte någon form av snabbmat men uttrycker att de såg skillnad på mat från subway som de ansåg vara bra. Alla tjejerna tyckte att det var viktigt att maten var hälsosam. T1 uttryckte dock att man ibland kunde bortse från det kriteriet. På följdfrågan om den fanns varor där det var extra viktigt att de är hälsosamma kom diskussionen in på socker. Här ansåg killarna att så kallade lightprodukter var att föredra framför produkter med socker. K1 uttryckte det som ”jag vill inte dricka massa kalorier”. T1 och t2 ställde sig frågande till lightprodukter och ansåg att man då istället fick i sig tillsatser och sockerersättningar.
6.3.2 Intervju 2
Respondenterna var alla överens om att det var viktigast att maten skulle smaka gott. T4 ville gärna veta vem som tillagat maten och om denne var duktig. En majoritet av respondenterna ville att matens skulle vara nyttig men två av respondenterna, t4 och t5, ville extra tydliggöra vikten av att maten skulle nyttig. Övriga kriterier som framkom var att bristen på tid gjorde att respondenterna eftersökte den mat som gick snabbt samt att priset inte fick vara för högt.
6.4 Anser du att det är viktigt att ha kunskaper om kost?
6.4.1 Intervju 1
Alla respondenterna var överens om att kunskaper om kost var viktigt och att de upplever att de har kunskaper. K2 ansåg att kunskaper kunde komma till hands om man ville gå ner i vikt, då det
26 var att veta hur man kan göra för att det skulle bli effektivt. Kunskaperna som respondenterna hade kom från föräldrar och då först och främst mamman, skolan och från olika former av media, främst tv-program med inriktningar mot kost och mat. I skolan har de gått igenom näringslära och kost. K1 jämför media och skolan och säger att; ”tv, där pratar de mest om det är bra eller dåligt men nu har man fått lite mer om varför det är bra eller dåligt” och får medhåll från de andra respondenterna. På följdfrågan om de diskuterar kost hemma svarar t2 att de diskuterar kost hemma mycket på grund av att hennes syster har diabetes, ”mamma och pappa har kollat upp vad hon får äta å så det blir lite mer naturligt att vi pratar om det”. T1 upplevde att de pratar om kost men inte så pass direkt som hemma hos t2. Hon upplevde att de istället pratar om det sporadiskt och uttrycker ”ja, det är ju inget som vi sätter oss ner i snackar om”. Endast en av respondenterna, t3, bor själv och på frågan om det finns ohälsosamma varor som de brukar köpa svarar alla förutom t3 att det är föräldrarna som styr inköpen och att dessa även bestämmer valet av kost hemma. T3 beskriver att hon brukar köpa varor hon känner igen och brukar göra listor innan som hon sedan följer när hon handlar. T2 är den enda av respondenterna som brukar läsa på produktens innehållsförteckning, och då bara ibland.
6.4.2 Intervju 2
Alla respondenter tycker att det är viktigt att ha kunskaper om kost och de anser även att de har kunskaper själva. K5 anser att det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring för att orka dagarna och då det är bra att ha kunskaper om den kost man äter. T4:s mamma är kock vilket gör att kost ofta diskuteras hemma. De övriga respondenterna upplever även de att kost diskuteras hemma men att diskussionen ofta uppkommer när något har hänt eller om det är nått speciellt just då.
Exempel kan, enligt respondenterna, vara om det varit nått om kost på tv. I familjen upplevde respondenterna att det först och främst var mamman som tog upp kost på diskussion och att det framförallt var mamman som valde innehållet i deras kost hemma.
Alla respondenter tyckte att undervisningen om kost i skolan hade varit bra och nyttig för dem.
De upplevde att de nu hade mer kunskaper om varför det inte är bra att äta vissa saker och att de nu såg med mer kritiska ögon på hur deras kost ser ut.
6.5 Om du skulle välja att byta till ett mer hälsosamt kostval - vad skulle få dig att göra ett annat val?
6.5.1 Intervju 1
K2 uttryckte att om han skulle börja må fysiskt eller psykiskt dåligt så skulle han börja fundera över sina kostval och försöka finna förändringar. K1 beskriver att det som skulle förändra hans kostvanor var om det skulle börja bli lite ”slappt här och där”. T3 berättade om en nära vän vars pappa hade dött i hjärtinfarkt och tyckte att detta hade påverkat hennes syn på kost och vad hon
27 själv stoppade i sig. Hon förtydligade att vännens pappa hade varit väldigt smal och att det inte hade märkts på utsidan att han var väldigt ohälsosam, vilket hon visste att han var sedan tidigare.
K1 uttryckte att han kände igen sig i dilemmat och menade att han kunde äta vad som helst utan att gå upp i vikt, ”jag antar att jag har hög förbränning eller nått”. T3 svarade då med att ”då är det ju extra farligt”. T2 beskrev att då hennes syster fick diagnosen diabetes har hon och hela familjen blivit extra noga med vad de äter hemma. Alla respondenter är överens om att det måste hända något extra allvarligt för att man ska förändra sina kostvanor. K3 menar att oddsen inte är så stora att något allvarligt ska hända honom eftersom han är så pass ung. T1 håller med och säger ”sådär tänker jag med allting, det där händer inte mig”.
6.5.2 Intervju 2
Respondenterna var alla överens om att de kunde se sig själva göra en förändring i sin kost om något drastiskt hände i deras liv men vad detta skulle kunna vara var de osäkra på. Några exempel var om någon skulle bli sjuk eller om man skulle behöva gå ner i vikt. Tjejerna var överens om att de kunde göra små förändringar i sin dagliga kost och äta mer sallad men att det ofta var under perioder. Detta upplevde de ofta hängde ihop med att de vill göra förändringar riktade mot att gå ner i vikt. Killarna hade inte prövat någon diet men k4 trodde att om det var så att han hade gått upp i vikt så kunde han pröva.
6.6 Vad betyder det för dig att mat är hälsosam?
6.6.1 Intervju 1
T1 definierade hälsosamt val som något som gör att man lever längre, att man tar hand om sin kropp. T2 ansåg att det var viktigt att man tog in lika mycket energi som man gjorde av med och att man då ”inte behövde oroa sig”. Både k1 och k3 beskrev att det räckte att göra små förändringar i vardagen. Exempel som de beskrev var att man bytte ut produkter och ersatte med fullkorn. T1 poängterade att det ibland räckte med att ta mindre portioner, hon tyckte det var onödigt ”att äta sig proppmätt”. Både t2 och t3 diskuterade att man inte fick bli allt för ”insnöad”
på att man måste förändra all kost, t2 menade att ”vissa blir för extrema”. Respondenterna gav olika exempel på dieter men kom överens om att normal balanserad kost var det bästa alternativet. T2 beskrev bland annat att ”potatis och pasta är inte alltid dålig att äta om det inte är i syfte att gå ner i vikt”.
6.6.2 Intervju 2
Respondenterna beskriver i olika former att balanserad kost är det bästa, man pratar bland annat om begrepp så som variation, bra blandning och tallriksmodellen. T4 beskriver att det är viktigt att äta fisk för det gör en ”typ smart eller nått sånt” men menar att fisken i skolan bara består av
28 panering. Ytterligare tankar om hälsosam kost är att maten inte ska innehålla socker, mindre kolhydrater och mer kött och sallad. Maten ska helst inte vara friterad. Både t5 och t6 beskriver att om de inte äter tillräckligt med mat i skolan så blir de ”tjuriga” och har svårt att koncentrera sig. T5 beskriver att hon brukar lösa detta genom ”att dricka två powerking för att orka dagen”.
6.7 Tror du att din kost påverkar din hälsa?
6.7.1 Intervju 1
Alla respondenter var överens om att deras kost påverkar deras hälsa. Som exempel beskriver k2 att om man vill gå ner i vikt så kan man göra detta genom att förändra sin kost. T3 upplever att hon blir piggare och gladare av att äta hälsosamt men att hon ändå inte alltid gör det. K3 beskriver att det kan vara bra att sätta upp mål för sig själv när man tränar men att det är svårare att göra detta med kost, ”ofta säger man att man ska äta mer hälsosamt men det är svårt att hålla sen i verkligheten”.
6.7.2 Intervju 2
Respondenterna tror alla att kosten påverkar hälsan. K6 och t6 beskriver att det kan vara svårt att veta hur man ska äta bra där k6 säger att ”man hör så mycket från olika håll om vad man ska äta och vad man inte ska äta så man blir helt snurrig fan”. Respondenterna diskuterar att man ändå har en ganska bra uppfattning på vad som är bra eller dåligt men att det i slutändan väljer det som de tycker är gott och som de har råd med. T5 beskriver att hon ibland får halsbränna av vissa ohälsosamma produkter vilket gör att hon brukar tänka på att äta mer hälsosamt.
6.8 Finns det möjlighet för dig att göra ett hälsosamt kostval här på skolan eller i närheten av skolan?
6.8.1 Intervju 1
På denna fråga är respondenterna klart övertygade om det måste till förbättringar för att de skall kunna göra hälsosamma kostval. De är överens om att skolmaten inte alltid täcker in deras behov och att de inte får i sig alla delar av kostcirkeln. Respondenterna diskuterar att detta ibland kan bero på att de inte tycker om maten. I kafeterian går det att köpa frukt och mackor som mellanmål men de tycker att utbudet är för smalt och mackorna inte finns i fullkorn. K1 och k2 upplever att det inte finns alternativ för dem som är laktos eller glutenallergiker vid kafeterian och att de därmed inte har annat än godis och läsk att välja på . Det finns en ICA-butik i närheten, men som de är överens om ligger för lång bort för att hinna till på rasten.
T3 och t2 beskriver att de ibland har med sig frukt till skolan och att de gärna köper frukt i kafeterian. De upplever att de behöver ta med sig frukt för att skolans kafeteria bara säljer äpplen.
29 K1 uttrycker att han märkt ett samband i skolans matsal mellan bra mat och frukt. Han tycker att skolan bara erbjuder frukt i matsalen när det är god mat, detta tror han innebär att skolan sparar pengar eftersom alla då äter sig mätta på lunchen.
6.8.2 Intervju 2
T5 och t6 tycker inte att skolans kafeteria erbjuder hälsosamma kostval. De beskriver att kafeterian endast erbjuder vitt bröd och för lite frukt men att de i slutändan köper dessa varor då de inte orkar ta med eget hemifrån. T5 tycker att det vore en bra idé om skolan skulle ha en mikrovågsugn att erbjuda till eleverna då de skulle finnas möjlighet att ta med sig matlåda hemifrån. K4 beskriver att när han inte får i sig tillräckligt med mat under skoldagen så påverkar detta även hans fritid under helgerna då han känner sig trött och sliten. Han beskriver även att han direkt går till kylskåpet när han kommer hem från skolan. K6 och k5 uttrycker att de känner igen sig i k4:s beskrivning. T6 beskriver att hon ibland undviker att äta i skolans matsal för att hon upplever att det är för stressig miljö, vilket även t5 uttrycker sig uppleva.
6.9 Scenario: Skolans matsal serverar en maträtt du inte tycker om. Du har många timmar kvar på skoldagen och känner att du är väldigt hungrig. Vad gör du?
6.9.1 Intervju 1
Svaren på denna fråga var blandade, t1 skulle välja att äta extra mycket grönsaker i matsalen medan t2 och 3 skulle strunta i att äta alls. K1 skulle ”dricka en liter mjölk typ” för att stilla hungern medan k2 och k3 upplever att de måste ha mer mat och skulle välja att äta knäckebröd från matsalen. K1 tycker att de ska servera mer frukt när maten inte är god.
6.9.2 Intervju 2
En klar majoritet av respondenterna svarar direkt att de inte gör något alls, att de ”struntar i det”
(t4). Efter lite eftertanke svarar tre av dessa fem att de skulle välja att köpa en macka i kafeterian eller äta extra sallad i matsalen.
6.10 Scenario 2: Säg att du skulle starta en egen kafeteria här på skolan. Vad skulle du då välja att servera?
6.10.1 Intervju 1
Respondenterna är eniga om att de skulle sälja mer hälsosamma varor, där exempel var att det skulle finnas ett stort utbud av frukt samt att man får komponera ihop sin egna macka ”så som på subway fast kanske inte lika exklusivt”. Gemensamt diskuterade respondenterna även fram att det
30 måste finnas ett visst utbud av godis för annars ”skulle vissa bli sura” men att dessa varor inte skulle stå längst fram och locka kunderna.
6.10.2 Intervju 2
Några punkter som respondenterna tycker är viktiga att ha i kafeterian är sallader, grovt bröd och nyttigare drycker. Alla respondenter är villiga att betala lite extra för att få mer hälsosamma varor i kafeterian men understryker att det inte får bli för mycket eftersom de anser att de redan är för dyrt. T5 anser att kafeterian inte skulle behövas om det skulle vara bra mat i matsalen.
6.11 Sammanfattning av resultat Av de tillfrågade i studien svarade:
- En majoritet att de äter frukost varje dag
- En majoritet att de äter skolans lunch dagligen eller oftast - En majoritet att de tyckte skolans lunch var dålig
- Fokusgrupp 1 att de åt snabbmat ca en gång i månaden - Fokusgrupp 2 att de åt minst två gånger i veckan
- Samtliga att smaken var den viktigaste faktorn vid val av mat. Ytterligare faktorer var pris, alla delar av kostcirkeln, hälsosamt/nyttigt, fräscht, snabbt, mycket protein, mest mat för pengarna och vem som gjort maten.
- Samtliga att kunskaper om kost var viktigt och att de ansåg sig även ha kunskaper
- Samtliga att något drastiskt måste hända för att få dem att byta till ett mer hälsosamt kostval - Respondenterna med olika beskrivningar om vad hälsosam mat var för dem. Exempel var; gör att man lever längre, tar in lika mycket som man gör av med, små förändringar i vardagen, mindre portioner, balanserad kost, tallriksmodellen, mycket fisk, inte innehålla socker, mindre kolhydrater, mer kött och sallad och inte friterat.
- Samtliga att kosten påverkar deras hälsa
- Samtliga att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen, eller att det behöver till förbättringar för att de skall kunna göra hälsosamma kostval under skoldagen.
