Uppsatsarbetet kommer här diskuteras utifrån mina tankar som väckts under arbetets gång och med hjälp av tidigare redovisad litteratur och mina egna erfarenheter från arbetslivet.
Analys av teori och empiri – ökad kommunikation
Jag tror att de problem som upplevdes på skolan med ”stökiga” elever och där det kändes hopplöst att nå ett samförstånd med föräldrar löstes genom en ökad kommunikation. Att samla föräldrarna och låta majoriteten bestämma hur de ville att skolans regler skulle se ut, blev en variant som undersökningen visade, som gav styrka för pedagogerna i klassrummet. Jag tror att även att föräldrarna kände att de fick verktyg att hantera konflikter i hemmet genom dels förläsningen och dels genom de värdegrundsdiskussioner som fanns på skolan och att det ledde till ett bättre samarbetet med skolan. Den ”top down” relation mellan hem och skola som Ståhle redovisade, som rådde tidigare vill jag tro, är på väg att fasas ut. Jag tror att det blir viktigare med en mer aktiv föräldrasamverkan i skolan än det som är brukligt idag. Av egen erfarenhet (2 egna barn + arbetslivserfarenhet) brukar de flesta kontakterna med skolan ske genom föräldramöte, utvecklingssamtal och vid redovisningar som klassen framför. Dessa är naturligtvis viktiga och fyller sin funktion men alltför ofta blir föräldrarna passiviserade istället för aktiverade. Jag tror att som blivande lärare måste jag klara av att skapa ett öppet klassrum med nära kontakter med föräldrarna. Det blir viktigt, för som jag ser det, har vårt samhälle förändrats och en ny generation växer upp och kommer att leva under andra omständigheter som gör att en bra kontakt med familjen, kan bli en förutsättning för hur väl en elev klarar skolgången. Mångfalden är redan stor med olika sätt att uppfostra barn på men fler skolor kommer också att vara mångkulturella i framtiden än idag. Nabila Alfakir (2004) tar på ett praktiskt sätt upp i sin bok ” Skapa dialog med föräldrarna- integration i praktiken” tips som kan underlätta dialogen med föräldrar. Jag upplever att hennes tips är bra för alla barn oavsett kulturell bakgrund. Att det behövs en trygg och lugn arbetsmiljö för god inlärning vet alla, men hur ska vi lyckas skapa en sådan om vi inte vet ”vem” vi har i klass- rummet. Oavsett vilken bakgrund eleverna har så finns föräldrarna i klassrummet dagligen
som ”osynliga elefanter”, genom att föräldrars värderingar har överförts till barnet. Den modell av skolutveckling som låg till grund för mitt examensarbete synliggjorde dessa ”elefanter”. Föräldrarnas värderingar blev synliga och det blev en kraft som pedagogerna kunde känna sig trygga med i klassrumsarbetet. Liksom Alfakir menar Zetterberg att samhället har förändrats men där Alfakir ser det som en styrka för skolan med en utvecklad föräldrasamverkan ser Zetterberg mer det som ett hot mot pedagogers yrkesstatus. Zetterbergs utgångspunkt ligger i att förr var föräldrar mer eniga med läraren om att barn behövde styras för allas bästa och att det idag råder mer oenighet mellan föräldrar och föräldrar, föräldrar och lärare när det gäller skolans roll som fostrare. Uppfostransmetoder har växlat i alla tider och det som verka vara viktigast nu är valfriheten över vilken skola som passar min filosofi bäst. Jag håller med Zetterberg, det får inte bli så att föräldrarna dikterar vilkoren för skolans verksamhet och innehåll men den här uppsatsen visar att det går att ge föräldrarna inflytande. Jag tror att det blir enklare med skolans demokratiska uppdrag om ”alla är med på tåget”. Föräldrars olika sätt att uppfostra på gör det viktigt med en samsyn när det gäller värdegrunden och skolans roll som utbildare av demokratiska samhällsmedborgare.
Det som jag upplevde positivt med den här formen av skolutveckling var bland annat hur de hade aktiverat föräldrarna med värdegrundsövningar vilket jag tror ökade förståelsen för skolans uppdrag. När trivselreglerna hade sammanställts, efter många diskussioner, blev det en styrka för pedagogerna i klassrummet att föräldrarna stod bakom reglerna.
Framtida pedagogrollen
Den rollen som läraren hade tidigare som Zettterberg beskrivet, tror jag, inte kommer tillbaka. Samhället har förändrats och en ny generation elever med andra kunskaper ställer andra krav på läraren idag. En del ligger i den snabba tekniska utvecklingen som genomsyrar samhället, vilket gör att många av dagens generation av elever besitter (data) kunskaper som den äldre generationen saknar. Rollen som lärare har förändrats från att ha varit den som ”kan allt” till att bli en som genom sin kunskap och livserfarenhet hjälper eleverna att söka kunskap och lära dem att kritiskt granska den information de har hittat. Jag tror att för att inte förlora fotfäste så blir de demokratiska värderingarna ännu viktigare att förmedla som pedagog till eleverna och att personalen är enig om dessa. På den undersökta skolan framkom det som en pedagog uttryckte det att det var ingen slump att skolan hade höga resultat i kommunen för som hon såg det handlade det om att alla var medvetna och jobbade åt samma håll och hade en gemensam värdegrund att stå på.
Personalens värdegrundsarbete och kommunikation
Utvecklingsarbetet som jag tolkar det, startade på skolan ”inifrån” för att sedan inkludera föräldrarna. Rokkjaer menar att förändringsarbetet är en ständigt pågående process och min tolkning av hans modell, är att pedagogerna står för utvecklingen genom att förändra förhållningssätt och blir mer medvetna om sig själva och varandra. Pedagogerna på den undersökta skolan fick diskutera värdegrundsfrågor för att enas och i de samtalen ”blotta” sina tankar och öka förståelsen mellan varandra. Rokkjaers modell med att skapa en organisation där regelbundna reflektionsmöten hålls och där den enskilde pedagogen utvecklas genom diskussioner med sina kollegor, som i sin tur ska genererar nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i klassrummet genomfördes delvis på den undersökta skolan. Det blev en ökad kommunikation mellan pedagogerna men den nya arbetslagsindelningen fungerade inte fullt ut och upplevdes som negativ av en del pedagoger. När rektorn bytte tjänst återgick de också till den gamla arbetslagsindelningen. Det hade kanske funnits andra vägar att välja för att skapa en öppen organisation än den som rektorn valde. Det som var konstigt för mig var att skolan återgick till den tidigare organisationsformen där fritids skickar en representant till arbetsplatsmöten, dagtid. Detta innebär att när ett beslut ska fattas får det gå på ”remiss” till övrig fritidspersonal som sedan får återkomma med deras åsikter, innan det kan fattas. Jag ser det som ett problem när alla inte kan närvara vid beslut som rör hela skolan. Det är ett dilemma för många skolor för om kvällsmöten ska kunna uteslutas måste problematiken lösas på annat sätt. På den undersökta skolan bildar återigen fritids ett eget arbetslag och hamnar enligt mig utanför. Jag tycker inte att det räcker med en representant på arbetsenhetsmötena. Jag vill påpeka att den undersökta skolan inte uppfattar det som mig och verkar inte tycka att det är något problem.
Av den kommunikativa organisationsmodellen uppfattar jag att på den undersökta skolan pågick förändringsarbetet mycket intensivt under den period som rektorn hade startat upp det för att sedan klinga av när hon slutade. Jag tror att det är viktigt med att ha en vision för hur skolan ska verka men det behöver nödvändigtvis inte vara just den här modellen men en som får alla att fortsätta att dra åt samma håll. När det gäller skolans vision tar Sigurdson upp att läroplaner måste diskuteras och verklighetsförankras för det går inte att göra några som är helt tolkningsfria. Jag håller med om att våra styrdokument lämnar mycket till fri tolkning. Det blir därför, tror jag viktigt att varje skola har sin egen vision om hur kunskap ska förmedlas och att enighet råder kring värdegrunden på den enskilda skolan. Alfakir menar att det mångkulturella samhället kanske kommer att tvinga fram en ny pedagogik för att möta nya
krav på skolan som kunskapsförmedlare. Rent historiskt har det gjort det, menar hon. Detta tycker jag är intressant för jag tror att det handlar inte bara om det mångkulturella utan även om den mångfald som vårt samhälle består av, olika individer som tycker olika om saker som Sigurdson påpekar.
Andy Hargreaves tankar kring hur den globala ekonomin påverkar skolan tycker jag är intressant. Den ”tvingar” skolan att bli kostnadseffektiv och nya läroplaner skapas för att vårt samhälle ska kunna hålla jämna steg med den utveckling som sker i övriga världen. Hargreaves menar att nya metoder och läroplaner för att nå målen (= vad samhället kräver för att nå en viss nivå av kunskapsutveckling) kan upplevas som påtvingad av lärarna. Han talar bland annat om den påtvingade kollegialiteten där arbetet ska organiseras på ett sätt som minskar den fria planeringstiden och valfriheten med vem som ska samarbeta med vem för läraren. Kompetensen som lärarna besitter ifrågasätts också anser Hargreaves eftersom lärarna inte blir betrodda med att fritt få disponera sin arbetstid utan tvingas till att utföra administrativa arbetsuppgifter och avsätta tid till olika möten, som i sin tur stjäl tid från lektionsplaneringen. Det har framkommit av tidigare forskning att samarbete med andra kollegor är positivt för utvecklingen av skolan och jag tror att det är nödvändigt med en flexibel organisation som har det inbyggt på ett naturligt sätt. Då tiden är ett faktum som styr skolans verksamhet måste den enskilda skolan bestämma hur den ska förvaltas tillsammans med de som arbetar där. På de flesta skolor idag är organisationen så tajt att tiden för ett spontant samarbete över klassgränser knappast existerar. Jag tror att det hade gynnat skolans utveckling om tid för den spontana samverkan hade fått mer utrymme. När det gäller den undersökta skolan fanns det individer som ville förfoga över sin egen arbetstid och få bestämma själva vem de ville samverka med, samtidigt hade rektorn sin vision av hur hon ville att arbetsorganisationen skulle se ut. Jag tror inte att alla delade rektorns vision men majoriteten av de anställda gjorde det.
Framtida forskning
När det gäller framtida forskning av skolutveckling verkar det som att värdegrunden behöver utredas vidare och framför allt, själva implementeringen av den. I mitt arbete har jag presenterat en modell där värdegrunden ställdes i fokus, men det finns flera olika sätt naturligtvis att utveckla skolor på. Det som känns angeläget är att ställa sig frågan om vilken och vems värdegrund som skolan ska stå för. I vårt mångkulturella samhälle måste vi ta vara på den kompetens som ”nysvenskarna” står för i form av andra traditioner och synsätt som
kan berika vår kultur utan att vi tappar vårt eget perspektiv. Det krävs mer forskning på hur vi kan utveckla metoder för ett bättre samarbete över klass och kulturgränser för ett demokratiskt samhälles överlevnad. Vi kanske står inför en brytningspunkt som den Alfakir benämner i samband med utvecklingen av skolan när det gällde arbetarbarnen kontra medelklassläraren, men från ett annat perspektiv. Kommer detta att leda till att det mångfaldiga samhället utvecklar en ny pedagogik som vi ska förhålla oss till?
REFERENSER
Agell, Anders (red.) Zetterberg, Hans L (2001) Fostrar skolan goda medborgare? Ett
mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället. Göteborg: Elanders Graphic
Systems
Alfakir, Nabila (2004) Skapa dialog med föräldrarna- integration i praktiken. Malmö: Primfo/Team Offset
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: studentlitteratur
Bell, Judith (2008) Introduktion till Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Busk, Yvonne (2003) Rinkebyskolan, framtidstro- ledarskap- helhetssyn. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Lärarens handbok. (2004) Stockholm: Lärarförbundet
Rokkjaer, Lars (1998) En skola för reflektion & lärande ”Det sitter i skolans väggar”. Hässleholm: Exakta Offset
Rokkjaer, Lars (1998) En skola för reflektion & lärande ”Den Kommunikativa
Organisationen”. Hässleholm: Exakta Offset
Sigurdson, Ola (2002) Den goda skolan. Lund: Studentlitteratur
Skolöverstyrelsen (1988) Skolans arbetsklimat Vad kan vi göra? Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB
Svedner, Per Olov & Johansson, Bo (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen,
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
Zackari, Gunnilla & Modigh, Fredrik (2000) Värdegrundsboken, om samtal för demokratisk
KÄLLOR
Rektor intervjuades 10-03-09
Lärare 1 intervjuades 10-10-09 Fritidspedagog intervjuades 10-10-09 Förskolelärare intervjuades 10-10-09 Förälder intervjuades 10-10-09 Lärare 2 intervjuades 10-11-09