Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Skolutveckling med värdegrunden som bas
En modell som inkluderar föräldrarna
School development with a base of value foundation
A model which includes the parents
Åsa Bergmanis
Lärarexamen 210 hp Examinator: Lisbeth Amhag Lärarutbildningen 90hp
Sammanfattning
I detta examensarbete undersökte jag en grundskolas utvecklingsarbete, där värdegrunden och samverkan med föräldrar stod i fokus, för att vända en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i årskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fånga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegångarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha föräldrarna med sig i värdegrundsarbetet. Det finns forskning som styrker att det positiva med föräldrasamverkan också kan vara en nödvändighet för den mångkulturella skolan i Sverige, då värdegrunden väcker många frågor om vilka traditioner som ska föras vidare.
Nyckelord: Arbetslagsindelning av personal, Föräldrasamverkan, Kommunikativ organisation, Värdegrund.
FÖRORD
Det här examensarbetet har tagit sin lilla tid att göra vilket inneburit en påfrestning för framför allt min familj. Tack för ert stöd under den här processen och ert tålamod. Jag vill också tacka kurskollegor för er uppmuntran och stöd. Ett särskilt tack vill jag rikta till Eva som har läst och kommit med förslag på ändringar när allt kändes som svåras . Tack vill jag också säga till min handledare, Jan Härdig, som gav mig friheten att få jobba i min egen takt.
INLEDNING ... 6
Bakgrund ... 7
Förändringsarbetets olika faser ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
TIDIGARE FORSKNING ... 9
Samverkan mellan hem och skola ... 9
TEORETISK RAM ... 11
Föräldrasamverkan ... 11
Den kommunikativa organisationen som modell ... 13
METOD ... 15 Val av metod ... 15 Avgränsning... 16 Urval ... 17 Informanter ... 17 Skolan ... 17 Genomförandet av intervjuerna ... 18
Tillförlitlighet och validitet ... 19
Forskningsetisk aspekt ... 20
RESULTAT ... 21
Vision ... 21
Delegering ... 22
Personalens upplevelser av den nya organisationen... 22
Värdegrundsarbetet med föräldrarna ... 23
Det positiva projektet ... 23
Hur de började jobba med värdegrunden ... 24
Diskussionsgrupper med föräldrar ... 24
Personal deltar på olika sätt ... 25
Personalens upplevelser under arbetets gång med föräldrarna ... 25
Rektorn slutar ... 26
Värdegrundsarbetet idag ... 26
Trivselregler ... 27
ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 27
Analys av skolutvecklingsmodellen ... 28
Värdegrundsarbetet med föräldrarna ... 29
AVSLUTANDE DISKUSSION ... 31
Analys av teori och empiri – ökad kommunikation ... 31
Framtida pedagogrollen ... 32
Personalens värdegrundsarbete och kommunikation ... 33
Framtida forskning ... 34
REFERENSER ... 36
KÄLLOR ... 37
Bakgrund
Många skolor ”brottas” idag med problem kring elever som upplevs som ”stökiga” och att jargongen har blivit hård och tuff med svordomar och könsord. Nästan dagligen möts vi också i media av rubriker om bränder och annan skadegörelse på skolans egendom. Vad kan skolan göra för att bryta ett negativt mönster? Kan vi genom värdegrundsarbete på skolan skapa en bättre miljö? Vems värdegrund är det i så fall som Lpo94 syftar på att vi ska fostra dagens generation till, för att bli demokratiska medborgare. Mångfalden finns redan oavsett om skolan är mångkulturell eller ej genom att vi tycker att olika saker är viktiga. Ska det vara tillåtet att ha keps på sig inomhus eller svära när man blir arg?
Skolan som jag undersökte är en liten skola och ligger idylliskt, i ett vackert villakvarter i södra Skåne. Det kan tyckas att den borde vara en problemfri skola med en i stort sätt homogen sammansättning av elever. Sanningen var att under läsåret 2005/2006 upplevde den dåvarande rektorn på skolan att det fanns klasser som upplevdes som mer stökigare än tidigare. Det hade ”smugit” sig in en attitydförändring som var negativ och bland personalen upplevde en del att de inte blev sedda, med resultatet att samarbetet mellan personal inte fungerade så bra. Med sin ledningsvision startade rektorn ett förändringsarbete som väckte mitt intresse. Värdegrundsfrågor sattes i fokus och föräldrarna skulle vara med och skapa en trygg miljö för sina barn. Rektorn som arbetade på skolan i tre år fick vara med om att genomföra utvecklingsarbetet men fick aldrig uppleva utvärderingsfasen eller se resultatet av förändringen. När utvecklingsfasen var gjord genomfördes en organisationsförändring där alla rektorer fick byta arbetsplats/skolor i kommunen.
Förändringsarbetets olika faser
Skolan genomgick tre olika faser för att komma till rätta med problemen på skolan dels genom en förändring av arbetslags indelning av pedagogerna som skulle öka kommunikationen dem emellan, värdegrunds diskussioner för att komma fram till vad personalen tyckte var viktigt och dels samverkan med föräldrarna där de var aktiva i processen av skapandet av trivselregler. Skolutvecklingens alla förändringsdelar hör ihop eftersom värdegrunden ingick i allt, men på olika plan. Läsåret 2005/2006 upplevde rektorn att det fanns en trötthet i organisationen. Det fanns ingen riktig arbetsglädje och ofta låg fokus på negativa saker. Hon upplevde att arbetsorganisationen som fanns var ett ineffektivt forum. Ett annat problem som hon ville hitta en lösning på var att få med fritids, som kände sig utanför, eftersom de inte ingick i något arbetslag. Efter att ha rannsakat sig själv kom hon
fram till att hon inte hade varit tillräckligt tydlig i sin vision och ledning. Att det inte fanns synliga ledtrådar i organisationen, alla kände sig inte sedda och hörda och det var inte bara av henne utan även av varandra i arbetsenheten och arbetslagen. Rektorn ville att de skulle samarbeta mer och dela med sig av sin kunskap och att det skulle införas mötesregler och bättre struktur på mötena.
Jag vill genom min examensuppsats lyfta fram en skolutvecklings modell där värdegrunden och föräldrarnas samverkan med skolan står i fokus samt den kommunikativa organisationen. Det står i Lpo94 att ”… Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.” (Lärarens handbok, s.37, 2008) Jag tror att de flesta pedagoger samarbetar med föräldrarna men frågan är på vilket sätt? Den värdegrundsprocess som jag belyser i detta arbete, visar på hur pedagoger och föräldrar gemensamt kan arbeta fram skolans trivselregler och där både pedagoger och föräldrarna förväntas vara aktiva i processen. Uppsatsen lyfter också fram en utvecklingsmodell som förespråkar förändringsarbete på många plan, dels det individuella, dels det pedagogiska och dels på det organisatoriska planet.
Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med uppsatsen var att belysa en skolutvecklingsmodell där föräldrarna var inkluderade och där utvecklingsarbetet fokuserade på värdegrunden för att komma till rätta med problemen som upplevdes på skolan. Ett annat syfte med undersökningen var att kartlägga hur personal och rektor gick tillväga med utvecklingsarbetet, fånga hur utvecklingsarbetet hade upplevts och varför de valde en viss modell samt hur mycket av de tankegångarna som fanns kvar i verksamheten idag, 2009.
Frågeställningar
• Vilka anledningar låg till grund för organisationsutvecklingen på skolan?
• Vilket syfte fanns det bland pedagogerna för att inkludera föräldrarna i värdegrundsarbetet?
• Hur gick personalen till väga med utvecklingsarbetet på skolan?
• Hur upplever pedagogerna dagens värdegrundsarbete kontra den som genomfördes för fem år sedan?
TIDIGARE FORSKNING
Den tidigare forskning, som beskrivs i detta kapitel tar upp dels historik om hur samverkan mellan skola och hem har vuxit fram, dels om värdegrunden och hur komplicerad den kan vara. När det gäller värdegrunden finns det många som har forskat på området och det finns många sätt att tolka vad värdegrunden ska stå för. Mitt syfte med det här arbetet har inte varit att utröna den komplicerade frågan vad värdegrunden skall stå för, men jag vill lyfta lite olika synsätt för att visa på hur viktig den kan vara i samverkan med föräldrar. Det finns de som anser att det är näst intill ett måste för skolan att föräldrarna tar en aktiv del i skolans verksamhet och andra som ser att föräldrarna kan bli en del av skolans problem om deras inflytande ökar. Jag har också lyft fram några punkter från styrdokument Lpo94 där det står beskrivet vilka riktlinjer som skolan ska följa när det gäller värdegrunden och föräldrasamverkan. Den kommunikativa organisationen belyses också för att kunna sätta in rektorns vision av skolans organisationsutveckling i ett ledningsperspektiv.
Samverkan mellan hem och skola
Skolutredningarna som är gjorda från mitten av 1900-talet och framåt talar om vikten av samverkan mellan hem och skola. De innehåller beskrivningar av myndigheters idéer om hur kontakten mellan hem och skola skulle byggas upp. Ylva Ståhle (2000) skriver om skolans utveckling i forsknings och utvecklings rapporten, FoU 2000:2, att skolans relation till föräldrarna beskrivs i utredningarna med ett ”Top down perspektiv”. Det var på skolans premisser som föräldrasamverkan skulle ske. Föräldrarna behövde utbildas och kvalificera sig för skolkontakter. 1940 föreslogs det därför studiecirklar för föräldrar och 1946 diskuterade skolkommissionen hur man skulle förbättra kontakten med de föräldrar som upplevdes som likgiltiga och otillgängliga. Längre fram, 1957, konstaterar Ståhle att det ansågs att skolans och hemmets uppfostringsnormer borde stämma överens. Det var skolans normer som skulle fortsätta att dominera.
Ståhle (2000) tar upp att under 1960- och 1970-talet genomgick skolan stora organisationsförändringar och grundskolan infördes. Hon menar att det då talades om att information skulle gå i båda riktningarna, skola - hem, hem och skola. Det gjordes en SIA-utredningen 1974 ( om skolans inre arbete) som förde fram nya tanka, bland annat en rad punkter för ett utvecklingsprogram som skulle förbättra kontakten mellan hem och skola. Några av de punkter som Ståhle (2000) nämner är som till exempel, kvartssamtal, klassmöten, skolans uppsökande verksamhet och informationsinsatser. Det som var nytt, enligt Ståhle
(2000), var förslaget att inrätta styrelser i skolan där både elever och föräldrar hade representanter med. Hon menar att det har påverkat Lgr 80´s utformning eftersom många av de här tankarna återspeglades i Lgr 80, genom att en utveckling av föräldrasamverkan fanns med trots att förslaget om föräldrastyrelser dock inte kom med. (Ståhle, 2000)
I läroplanen, Lpo94, som vi arbetar efter idag, talas det om att föräldrarnas inflytande måste ökas, men Ståhle (2000) menar att det inte står om formerna för hur detta skall se ut. Ansvaret för att det sker ligger på den verksamhetsansvarige att se till att samverkan och möjlighet till inflytande för föräldrarna kommer till stånd. När det gäller rättigheter och skyldigheter står det att finna i Lpo94 att den enskilda skolan skall vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer, vilket är en förutsättning för att elever och vårdnadshavare skall kunna påverka och ha inflytande. Det som också lyfts fram är att undervisningen skall bedrivas så att eleverna förbereds för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Det är i samarbetet med hemmen som skolan skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhälls- medlemmar.
Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper- från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (Lärarens handbok, 2008, s. 37)
Skolans samverkan med föräldrar har präglats av den samhällsutveckling som skett under 1900-talet. Hans L. Zetterberg (2001) menar att en del kallar det för den demokratiska människans sekel. Han lyfter fram Förenta Nationernas barnkonvention som särskilt relevant för skolan. Zetterberg menar att det var barnkonventionen med barns rätt till att vara barn, som lade grunden för det som under 1990-talet lanserades som skolans värdegrund i Sverige. Zetterberg (2001) diskuterar också faran med att, om föräldrar får för stort inflytande i skolan, så skulle det föreligga en risk för att lärarnas professionalism blev försvagad. Zetterberg menar att förr var föräldrar mer eniga med läraren om att barn behövde styras för allas bästa. Nu råder det mer oenighet och föräldrar tycker väldigt olika, en del vill att skolan ska ge barnen en viss livsstil och andra vill att skolan ska uppfostra barn till att bli fria individer som själva får välja livsstil och moral. Men Zetterberg anser att det är värdefullt att föräldrar har makten att välja skola för sitt barn. Däremot tycker han att annan föräldramakt över skolorna är inte alltid en del av lösningen på skolproblem utan en del av problemen. (Zetterberg, 2001)
TEORETISK RAM
I detta kapitel kommer jag att ta upp de teorier kring värdegrundsfrågor som jag har utgått från i detta arbete. Tyngdpunkten ligger på olika synsätt som tidigare forskning visar kring föräldrasamverkans vikt och problematiken kring hur Lpo94 riktlinjer kan tolkas. När det gäller värdegrunden är det enligt min uppfattning något som är mångfacetterarat och som måste diskuteras och en gemensam grund måste skapas på varje arbetsplats för att få ett bra arbetsklimat.
Föräldrasamverkan
När det gäller värdegrunden och hur skolan ska samverka med föräldrarna belyser Zackari & Modigh (2000) att om inte skolan lyckas med att utveckla en dialog med föräldrarna riskeras det att det blir ett vi och ett dom. Detta ser Zackari och Modigh som ett hinder eller att det försvårar skolans möjlighet till att arbeta med barns värderingar. Risken bedömer de också som stor att barn kommer i kläm mellan skolans värdegrund och föräldrarnas etiska och moraliska övertygelse.
För vissa barn till föräldrar med invandrarbakgrund uppstår inte sällan värdekonflikter mellan det ”svenska” och föräldrarnas åsikter. Risken är att barnen får dubbla budskap som är kulturbundna. Inte minst många flickor med invandrarbakgrund slits idag mellan dubbla lojaliteter, mellan det kodex som präglar hemmet och de värderingar som gäller i skolan, bland kompisar och resten av samhället. (Zackari & Modigh, 2000, s. 65)
Det finns mycket forskning som visar att föräldrars engagemang i sina barns skolgång är till fördel för barnet. Även om mycket av värdegrundsforskningen utgår från ett mångkulturellt samhälle kan även skolor som inte är det, ha glädje av den metodik som Nabila Alfakir (2004) lyfter fram, om skolans otillräcklighet när det gäller förankringen i människors liv. Hon menar att många av föräldrarnas föreställningar och förväntningar inte alltid stämmer överens med vad som är den svenska skolans mål och inriktning, utan hon konstaterar att hemmet och skolan kan ha olika uppfattningar om varandras uppgifter och ansvarsområden. (Alfakir,2004) Historiskt sett har skolan alltid varit en kulturell mötesplats och Alfakir (2004) påtalar att arbetarbarnens skolgång har varit en utmaning för lärarna som kom från medelklassen. Det var inte förrän samhället hade uppmärksammat problemet och forskat på fenomenet, som
förståelsen ökades och en ny metodik växte fram för att möta dessa barn. Alfakir förespråkar dialogmetoden, samtal där alla parter som deltager blir betraktade som jämbördiga. Hon har många års erfarenhet av arbete med familjer med invandrarbakgrund och menar att det är viktigt att deras kunskap tas i beaktning. Alfakir (2004) tar upp saker som verkar enkla men som hon upplever att många kollegor tycks ”glömma” bort, som att kunskap inte ägs av ett språk. Alfakir anser också att föräldramötens upplägg borde förändras och istället för att föräldrar passivt som ”underdåniga barn” tar emot information, göra det till ett tillfälle där olika frågor diskuteras. Det är genom dialog med föräldrarna som du som pedagog kan fånga värderingar och inställningar till skolan, menar hon. Det blir därför enligt Alfakir, viktigt att betrakta föräldrarna som kompetenta och jämlika samt göra dem synliga och lika viktiga som lärarna för barnens skolgång. Föräldrarnas förtroende för läraren och hans eller hennes arbete ökar då. Likaså respekten för skolans insatser för barnen. (Alfakir, 2004)
Ett av skolans viktigaste ansvarsområde förutom att förmedla kunskap är också att förbereda nästa generation på livet som medborgare i ett samhälle. I de styrdokument pedagogerna har till sitt förfogande står det först och främst att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grunder. I lärarens handbok (2008) står det som första punkt i Lpo 94:
Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap.2§). (lärarens handbok, 2008, s. 35)
Skolan ska förmedla och förankra grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på och de värden som skolan skall förmedla och gestalta är enligt Lpo94:”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta”. (Lärarens handbok, 2008, s.35)
Ola Sigurdson (2002) ställer olika frågor som är tankeväckande kring den komplicerade värdegrunden i skolan som;
Vilka skall dessa grundläggande värden vara? Finns det verkligen grund för att hävda att ett samhälles medborgare är överens om vissa grundläggande värden? Om inte, skall skolan då ägna sig åt indoktrinering? I vems tjänst? Vem bestämmer vad som är rättvist, jämlikt, tillitsfullt, och fredligt? (Sigurdson, 2002, s.35)
Han inriktar sig bland annat på etiken i skolan och lyfter fram att Lpo94 betonar vikten av att skolan fostrar eleverna till demokratiska medborgare och inte bara förmedlar kunskap. Genom att titta på tre olika moralfilosofiska traditioner, liberalism, kommunitarism och postmodernism har han reflekterat kring begreppen moral och etik. Hans slutsatser är bland annat ”Etik i skolan handlar till syvende och sist inte bara om vad en elev får säga eller inte säga eller göra gentemot en annan elev eller en lärare, utan även om vad eleven anser att skolan är, vad samhället är och vad tillvaron går ut på”. (Sigurdson, 2002, s.149) När det gäller värdegrunden och traditioner menar han att det har funnits en förkärlek i Svensk historia att lösa samhälliga problem på ett sätt och endast ett sätt. I ett mångkulturellt Sverige kommer, enligt Sigurdson, landets institutioner oundvikligen förändras och att det ligger i den svenska demokratins intresse att inse att värdegrunden kan gestaltas på många olika sätt. Det blir också enligt hans synsätt viktigt att skolans uppgift att fostra demokratiska medborgare till att lära sig leva med människor som har andra perspektiv på tillvaron, perspektiv som kan stå i konflikt med ens eget utan att man ska ta till våld för den delen. Sigurdson avslutar med att säga ”Formuleringarna i en läroplan måste tolkas och konkretiseras för att överhuvudtaget kunna ha en praktisk betydelse… Den tvingar oss att ställa frågan om hur den goda skolan ska förverkligas”. (Sigurdson, 2000, s.149)
Den kommunikativa organisationen som modell
Rektorn på den undersökta skolan arbetade utifrån den kommunikativa utvecklingsmodellen. Det är en modell där utvecklingen sker på tre nivåer, den organisatoriska - , individuella - och den pedagogiska nivån, för att en förändring ska håller över tid. Lars Rokkjaer (1998) som förespråkar den kommunikativa modellen, talar om att all utveckling kräver förändring och att all förändring kräver trygghet. Han ser skolutveckling som en pågående process där reflektionsmöte med pedagoger står i fokus. Rokkjaer menar att alla människor uppfattar omvärlden på olika sätt och att vi genom kommunikation skapar olika relationsmönster, utan att vi är helt medvetna om det intar vi människor bestämda roller när vi kommunicera med varandra. För att synliggöra vårt handlingsmönster är det, enligt Rokkjaer viktigt att reflektera över sina egna reaktioner och agerande tillsammans med andra. När ett mönster förs upp till ett medvetet plan kan vi förändra det och hitta andra lösningar på problem som inte var möjligt tidigare. Idén med den kommunikativa organisationen utgår från hypotesen att det på arbetsplatsen finns mycket kunskap men att den är okänd, så kallad tyst kunskap. Det är den kunskapen som ska förvaltas och komma fram i utvecklingsarbetet, enligt Rokkjaer (1998).
Rokkjaer ser organisationen som en organism som aldrig slutar att förändra sig. I en kommunikativ organisation är själva hjärtat en kommunikationsprocess som synliggör samtliga medarbetares kvaliteter och som inspirerar alla till nyfikenhet, reflektion, lärande och utveckling. En av anledningarna till att skolutvecklingsprojekt har misslyckats, är enligt Rokkjaer, för att man antingen har satsat på att utveckla organisationen eller pedagogiken eller lärarna. Rokkjaer ser dessa områden som oupplösliga och att de därför måste ingå i samma process och utvecklas parallellt i förhållande till ett gemensamt perspektiv.
I Skultuna där Rokkjaer har varit verksam sedan 1996 arbetar de efter denna modell för att få alla att ”hoppa på tåget” i att utveckla skolan med barnen som utgångspunkten. När det gäller föräldrasamverkan mellan skolan och hemmet tar han upp vikten för att ett barn ska kunna utvecklas måste det finnas minst en vuxen som verkligen håller av barnet och är känslomässigt engagerad i det. Han menar i tider där resurserna krymper måste vi släppa in föräldrarna i undervisningen. ”En lärare som använder tid för att dra in föräldrarna i barnets lärande tillför resurser som han aldrig ensam kan bidra med”. (Rokkjaer, 1998, s. 52)
En annan forskare som har fördjupat sig i skolutveckling är Andy Hargreaves. Han lyfter fram landets ekonomi och hur den globala ekonomin tvingar fram ett företagsekonomiskt tänk för skolan och hur det kan påverka lärarnas arbetssituation. Andy Hargreaves 1998) diskuterar olika faktorer som påverkar läraryrket där han menar att samhällets förändring gör att skolan blir ”samhällets papperskorg”. Hargreaves (1998) menar att skolan ses som problemlösningen där landet inte har lyckats med den ekonomiska utvecklingen eller har halkat efter i kunskapsutvecklingen när det gäller den tekniska utvecklingen som ses som framtidens hopp till nya arbete. En större press har lagts på lärarna att eleverna måste höja sin kunskapsnivå inom områden som matematik, naturvetenskapliga ämne och teknologi. För att nå dessa mål ser Hargreaves att skolan utsätts för olika typer av förändringar, många är centralt styrda och som de lärare som arbetar inom skolan saknar inflytande över. Det är nya läroplaner som ska förverkligas och ofta under en pressad budget. En av de faktorer som Hargreavs lyfter fram som enligt hans undersökning visar är att samverkan med kollegor kan uppfattas på olika sätt. Enligt Hargreaves (1998) finns det forskning som påvisar ett positivt resultat när det gäller samarbete mellan kollegor. Det skapar en trygghet som gör att lärarna vågar experimentera olika undervisningsformer detta leder i sin tur till en ökad benägenhet att betrakta en pågående utveckling som en del av yrket. Förutsättningarna för att skapa en lyckad skola
beror till stor del på hur väl samarbetet mellan kollegor på skolan fungerar. Det är kollegialet som ska bära upp reformarbetet för de direktiv som kommer centralt utifrån. Det som Hargreaves har lyft fram är att allt samarbete inte alltid fungera som det är tänkt. Han talar om en påtvingad kollegialitet där lärarnas samarbetsrelationer inte är spontana, frivilliga och utvecklingsorienterade. Det som kännetecknar påtvingad kollegialitet är administrativ reglering, vilket innebär att det är inte lärarna som bestämt att de ska samarbeta och ha möten utan att det är ett administrativt påbud. Det finns också ett inbyggt obligatoriskt deltagande vilket gör att läraren tvingas in i till exempel temaarbete och planeringsarbete när den hade velat välja något annat sätt att arbeta på. När det gäller implementeringen av till exempel en ny läroplan ”övertalas” lärarna till att samarbeta vilket kan betraktas som en förlängning av administrationen. Den påtvingade kollegialiteten kännetecknas också av bundna tider och platser som gör att det skapas ett konstruerat samarbete på undervisningsfri tid. Avslutnings- vis syftar den påtvingade kollegialiteten att ge ett relativt förutsägbart resultat. ”Spontana, oförutsägbara och svårkontrollerade former av samarbete, som bygger på lärarnas egna initiativ, ersätts av samarbetsformer som är fastställda, begränsade och konstruerade av administrationen”. (Hargreaves, 1998, s. 208) Hargreaves menar att det gäller att kompetens- förklara lärare genom att minska detaljstyrning och centralt fastställda riktlinjer. Detta skulle öka ansvaret för lärarna och resultera i en som Hargreaves ser det en nödvändig flexibilitet när det gäller skolans utveckling.
METOD
I detta kapitel kommer jag att redogöra för mitt tillvägagångssätt och mitt val av metod för detta arbete. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som innebär att jag genom intervjuer försökt fånga intervjupersonernas upplevelser av ett förändringsarbete.
Val av metod
Det finns en mängd litteratur där olika metoder beskrivs med både dess fördelar och nack- delar. Det finns den kvantitativa metoden där enkäter är ett vanligt tillvägagångssätt att samla information på. Den är bra om man vill kartlägga samband mellan det man är intresserad av och fakta som ålder, kön, tidigare utbildningar etc. Vill man ta reda på förhållningssätt, synsätt och liknande är enkäter mindre bra eftersom det kan bli svårt att formulera specifika och väl avgränsade frågor. (Johansson & Svedner, 2006)
För att få svar på frågor som rör intresse, attityd, värderingar med mera, kan den kvalitativa metoden vara mer lämplig att använda. Ofta bygger kvalitativa metoder på intervjuer. Johansson & Svedner (2006), talar om att det finns två olika typer av intervjuer. En som
bygger på fasta frågor, den strukturerade intervjun och en där frågeställningen är friare och som kan varieras under intervjuns gång, den kvalitativa intervjun. I en kvalitativ intervju måste man vara medveten om fallgropar som t.ex. att intervjun lätt kan glida över till attbli en strukturerad intervju eller till och med blir en muntligt genomförd enkät.
I detta arbete ville jag undersöka hur ett utvecklingsarbete hade gått till och hur pedagogerna upplevt det. Valet av metod föll på att göra kvalitativa intervjuer eftersom jag ville fånga just personalens erfarenheter och tankar kring ett utvecklingsarbete som deras skola hade genom- fört. Det var deras minnen av arbetet som fick styra intervjun därför skiftade också frågorna beroende av vad de kom ihåg och/eller valde att prata om. Det finns minnesforskare som menar att minnet är uppbyggt associativt. Där minnet av en händelse ligger lagrat i form av episoder som sedan är hoplänkade med associationer. (Johansson & Svedner, 2006). Alla mina informanter fick samma typ av uppmaning i inledningen av intervjun och att de skulle berätta om deras minnen av värdegrundsarbetet som föregicks för fem år sedan. För att jag skulle kunna vara lyhörd och inte missa något genom att anteckna, valde jag att spela in samtliga intervjuer.
Avgränsning
Uppsatsens fokus ligger på skolutveckling med värdegrundsfrågor som bas och på vilket vis den undersökta skolan inkluderade föräldrarna i detta arbete, men även en organisations- förändring för personalen eftersom det ingick i rektorns vision om en ”öppen skola”. Jag har begränsat mig till att försöka fånga personalens syn på utvecklingsarbetet för att få en uppfattning om hur denna variant av skolutveckling såg ut. Jag har därmed valt bort föräldrarna i denna undersökning dels på grund av att mitt syfte var att undersöka en modell för skolutveckling som kunde användas av pedagoger, dels av tidsbrist. Jag ansåg att den tid som var avsatt för detta arbete inte skulle räcka till, då det bland annat förelåg svårigheter att få reda på vilka föräldrar som deltog i värdegrundsarbetet och tid till att hinna nå ett tillfredsställande antal föräldrar att intervjua eller alternativt skicka enkäter till. En förälder intervjuades dock men det materialet används inte i redovisningen på grund av att hon inte var så insatt i värdegrundsarbetet som jag först fått information om. Hon hade varit en eldsjäl i ett annat utvecklingsprojekt på skolan, gröna skolgårdar. Det projektet redovisas inte detta arbete då fokus låg på samverkansprojektet som hade värdegrundsfrågor som bas. Uppsatsen är inte heller tänkt som någon form av utvärdering av den undersökta utvecklingsmodellen, som till exempel, hur många som var positivt eller negativt inställda till föräldrasamverkan av de som
deltog i värdegrundsarbetet. En annan begränsning ligger i antalet intervjuer. De begränsades till fem stycken, rektor och fyra pedagoger, då jag upplevde att informationen började upprepa sig. Då de intervjupersoner som ställde upp var positivt inställda till föräldrasamverkan kan det innebära att jag kan ha gått miste om information av mindre positivt inställda pedagoger med så få intervjuer. Jag bedömer dock den risken som liten eftersom skolan är liten och sammanhållningen är god.
Urval
Mitt intresse för utvecklingsarbetet som hade gjorts på skolan väcktes tidigt genom ett värdegrundsarbete med eleverna under min lärarpraktik på skolan. Jag fick då reda på att de hade genomfört ett värdegrundsarbete tillsammans med föräldrarna. När jag berättade för personalen på skolan att jag ville få mer kunskap om detta utvecklingsarbete som hade gjorts, var de flesta villiga att ställa upp på en intervju.
Informanter
Jag besökte skolan i september 2009 och då bokade jag tid med de pedagoger som råkade befinna sig i personalrummet. Urvalet av informanter blev därför ett slumpmässigt urval på skolan. Jag hade dock ett önskemål och det var att få tag på informanter från olika yrkeskategorier på skolan. Detta för att se om graden av delaktighet hade varit lika hög oavsett yrkesroll. Det slumpade sig så att olika yrkeskategorier råkade befinna sig i personalrummet vid det tillfället. En pedagog tackade nej och två var lite tveksamma till om de kom ihåg så mycket att de hade något att tillföra, men ställde gärna upp ändå. Det visade sig att de hade många minnen att dela med sig vid intervjutillfället några dagar senare. Jag tog också kontakt med den dåvarande rektorn på skolan som var positivt inställd till att få berätta om utvecklingsarbetet. De personer som jag intervjuade var den dåvarande rektorn, en fritidspedagog, en förskolelärare, två lärare samt en förälder. Det var en medveten strategi från min sida att försöka intervjua så många yrkeskategorier som möjligt för att få en bild över graden av delaktighet. Jag begränsade mig till sex intervjuer då jag upplevde att informationen jag fick fram kändes som en upprepning. Det är möjligt att jag därmed missat kunskap men troligtvis inte av sådan karaktär att det skulle förändra innehållet i denna uppsats något nämnvärt.
Skolan
Skolan där undersökningen gjordes, ligger i en kommun i södra Skåne och startade1986 efter en sammanslagning av två mindre byskolor. Den har cirka 150 elever. Det finns verksamhet
från förskoleklass upp till årskurs 6. I skolans lokaler finns även fritidshem och ett bibliotek. Intill skolan finns en välutrustad idrottshall som används även efter skoltid av olika föreningar liksom biblioteket som har öppet några kvällar i veckan för allmänheten.
Skolverksamheten präglas av dess läge och har inte många elever med annan kulturell bakgrund. Eftersom möjligheten att välja skola är begränsad geografiskt sett, eftersträvar man från skolans sida ingen ensidig profilering. Istället vill man på skolan arbeta för hög allmän kunskapsnivå och en öppenhet för elevers och föräldrars önskemål. För ungefär fem år sedan rustades skolgården upp i ett projekt, gröna skolgårdar, där både föräldrar och personal från skolan var engagerade. Resultatet blev en härlig utemiljö med stora möjligheter till aktivitet såsom hinderbana, klättervägg, fotbollsplan, basketplan, gungor och skolans stolthet en amfi- teater m.m. De flesta barn bor på gång- eller cykelavstånd till skolan, men det finns även barn som kommer utanför byn och som åker skolbuss varje dag. (Skolans hemsidan, 2009)
Genomförandet av intervjuerna
Rektorn kontaktade jag via telefon och bokade tid för ett möte med henne på hennes arbetsplats. Det var en självklarhet att anpassa mig efter hennes önskemål om tid och plats. Vid telefonkontakten informerade jag rektorn om mina avsikter med intervjun. Rektorn hade haft några dagar på sig att fundera och tänka genom värdegrundsarbetet som gjordes på skolan innan vårt möte ägde rum. Vid vårt möte hade hon förberett sig genom att plocka fram olika dokument som hon sparat och som berörde ämnet. Jag använde diktafon vid tillfället. Intervjun förlöpte under trevliga former och stämningen var god. Eftersom jag fick tillgång till den dokumentation som rektorn hade sparat blev det en intervju som inriktade sig på upplevelserna av utvecklingsarbetet i stort, då allt material om, visioner, föräldramöte m.m. var dokumenterat med tidsangivelser. Under intervjutillfället fanns en rädsla av att ha missat viktig information eftersom jag inte hann läsa igenom dokumenten där vid den tidpunkten och att jag inte skulle ha ställt frågor som täckte upp allt det jag ville undersöka. Det fanns möjlighet att komplettera i efterhand men efter min översiktliga analys ansåg jag att det inte behövdes.
Intervjuerna med pedagogerna genomfördes på skolan när de hade tid att avsätta ett möte med mig. En intervju tog plats i personalrummet och nackdelen med det var att i slutet av intervjun blev vi störda över att det kom in en personal i rummet. De andra intervjuerna utfördes i arbetsrum eller i klassrum och varade mellan 30-40 minuter per intervju. Intervjuerna förlöpte enligt den intervjuguide som jag hade förberett och därefter transkriberades allt intervju-
material. I kapitlet resultat redovisas intervjuerna och jag har valt att benämna mina informanter med sin yrkestitel, fritidspedagog, förskolelärare samt lärare 1 och 2 för att särskilja vems röst som blir synlig i materialet. De intervjuade har många års erfarenhet av sitt yrke och som på många andra skolor för de tidiga skolåren är fyra av de fem personer som intervjuades kvinnor i sina bästa år.
Tillförlitlighet och validitet
Valet av vilken metod som väljs att använda, styrs av vilket syftet är med arbetet, men valet måste ändå alltid granskas kritiskt. Tillförlitligheten eller reliabilitet, är ett mått på om olika tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt samma omständigheter. (Bell, 2008)
Johanson & Svedner (2006) tar upp att det i praktiken sällan som reliabiliteten är perfekt. Reliabilitetsbrister vid intervjuer menar Johanson & Svedner beror ofta på att alla inte blivit intervjuade av samma person med samma frågor och under samma yttre omständigheter. Jag kände att min roll som intervjuare inte påverkade mina informanter, för när det gäller själva upplägget av arbetet skulle de kunna berätta ungefär samma saker för någon annan person än mig. När det kommer till informationen som kan ha upplevts som känslig för informanterna hade jag kanske fördel av att jag känner mina intervjupersoner och de känner mig, genom min lärarpraktik på skolan. Föräldern som ställde upp på en intervju undantagen. Det var första gången jag träffade henne. Det finns både fördelar och nackdelar med att känna informanterna som ska intervjuas. En nackdel är att jag kanske missuppfattar det informanten säger för att jag redan tror mig veta vad hon/han ska berätta eller för att jag har tagit ställning till hur jag uppfattar utvecklingsarbetet. Information kan också gå miste för att ämnet har berörts tidigare vid andra tillfällen än vid intervjutillfället. Risken kan finnas att upplevelsen av att, det här har vi redan pratat om och det finns inget att tillägga, kan göra att allt inte blir dokumenterat. Jag kan också ha påverkat deras minnen genom att ha haft en frågeställning som förvisso inte följdes slaviskt men som kan ha stört deras tankegångar om vad de egentligen ville förmedla. Efter att ha rannsakat mig själv så kan jag säga att det har funnits tillfällen då jag har missuppfattat och därigenom ställt ”fel” följdfråga. Det har då handlat om att jag har velat gå vidare med min frågeställning och inte inväntat informanternas svar fullt ut. Jag tror inte att det har varit av sådan karaktär att det har påverkat resultatet något nämnvärt eftersom mina informanter har själva återkommit till det spår där jag ”avbröt deras tankar” längre fram i intervjun.
När det kommer till validiteten eller giltigheten utrycker Judith Bell (2006) det så här: ”Det är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det man vill mäta eller beskriva.” vilket hon själv menar är en vag definition” (Bell, 2006, s. 117). Bell (2006) lyfter upp Sapsford & Judd formulering som en mer exakt definition. De menar att validitet är detsamma som ”utformningen av en forskningsinsats i syfte att kunna ge trovärdiga slutsatser och att de resultat och belägg som en undersökning leder fram till ska utgöra starkt stöd för de tolkningar som görs” (s.118).
Jag intervjuade fem personer och upplevde att händelseförloppet upprepade sig efter några intervjuer och därigenom tror jag att jag har uppnått en tillfredsställande grad av validitet i min undersökning. Det transkriberade intervjumaterialet ligger som grund i detta arbete för min analys av en skolutvecklingsmodell. Upplevelsen av värdegrundsarbetet och organisationsförändringen skilde sig åt något, vilket går att jämföra och mäta som skillnader och likheter. Det är naturligt att ett förändringsarbete upplevs olika av människor och att olika faktorer påverkar hur ditt engagemang ser ut. I detta arbete mäter jag uppfattningar och min analys grundar sig på resultatet av intervjuerna vilket gör att det känns viktigt att jag är medveten om vad jag mäter och kommer fram till har en grund i det material som används i arbetet, det vill säga, har hög validitet.
Forskningsetisk aspekt
Den forskningsetiska aspekten bygger på att inte föra människor bakom ljuset. De personer som ingår i undersökningen måste uppleva att de känner sig trygga med att ha fått klart för sig vilket syftet är med undersökningen. De ska också känna att de får lov att avbryta sitt deltagande utan att detta medför någon negativ konsekvens för dem. Deltagarna ska också vara säkra på att deras identitet skyddas genom att den färdiga rapporten inte innehåller namn eller någon annan information som kan härleda var undersökningen är genomförd. Om deltagare inte är myndiga krävs det ett samtycke från vårdnadshavare om barnets deltagande (Johansson & Svedner, 2006).
När jag utförde mina intervjuer för detta arbete informerade jag noga om mitt syfte och det kändes viktigt att alla mina intervjupersoner kände sig trygga med att jag var medveten om de forskningsetiska aspekterna. Det handlar om ett förtroendekapital som inte får missbrukas. Jag hoppas och tror att alla som deltog i min undersökning förstod hur intresserad jag
verkligen var av att försöka fånga så mycket information om deras skolutvecklingsprojekt som möjligt och att jag inte skulle missbruka deras förtroende.
RESULTAT
Här redovisar jag en sammanställning av de dokument som jag fick av den dåvarande rektorn på skolan och resultatet från mina intervjuer med pedagogerna. Det förekom tre nästan parallella utvecklingsarbeten på skolan som jag undersökte, värdegrundsarbetet med föräldrarna samt organisationsförändringen för personalen och värdegrundsdiskussion personalen emellan. Tyngdpunken i detta arbete ligger på organisationsförändringen och samverkan med föräldrarna. Detta var, som jag ser, det grunden för att komma tillrätta med problemen som rektorn hade identifierat på skolan.
Vision
Målet för rektorn var att skapa en lärande och utvecklande organisation för all personal, där alla kände delaktighet för alla barn. I sin ledningsdeklaration försökte hon förmedla vad hon ville uppnå, bland annat var det att de skulle våga pröva något nytt och inte köra fast i det gamla, få med fritispersonalen i arbetslagen och få en bättre samhörighet på hela skolan. Den innehöll också att arbetet med barnen skulle präglas av en helhetssyn på barns utveckling och lärande baserat på varje barns förutsättningar. Arbetet med barnen skulle också utgå från och ta tillvara barnets/elevens aktiviteter, idéer och skaparkraft samt vara tematiskt och ämnesövergripande. När det gällde personalgruppen skulle det präglas av ett öppet och tillåtande klimat. Vidare byggde deklarationen på att personalen skulle arbeta i arbetslag med inflytande, ansvar och samverkan. Viktigt var att ta tillvara på yrkeskunnandet och allmän mänsklig kompetens. Sammanfattningsvis ville rektorn verka för:
• en lärande och utvecklande organisation.
• ett öppet arbetsklimat, delaktighet och medansvar.
• att genom olika möten skapa möjligheter till pedagogiska diskussioner. • att uppmuntra, stödja och stimulera personalen i det dagliga arbetet. • att ta tillvara föräldrars kunskaper och erfarenheter.
Genom denna ledningsdeklaration ville hon uppnå en anda av solidaritet, ansvar, omtanke och att vänlighet skulle genomsyra verksamheten. Alla, såväl barn som vuxna skulle gå till förskolan/skolan med glädje för att där skulle de möta varandra med förståelse och respekt. Delegering
Rektorn gav ledningsgruppen, som bestod av två lärare och en fritidspedagog, i uppgift att titta över organisationen och arbetslagen för att se hur man skulle kunna skapa mer dynamik i verksamheten. De starkaste skälen för att blanda arbetslagen var att lyssna på personalen och att alla skulle få uppleva att de hade status. Fritids skulle känna samhörighet med skolan och för att det behövdes ett ”nytänk”. Personalen blev indelad i två olika arbetslag som skulle träffas varannan vecka på måndagar efter lunchen. Arbetslagen kallade man för Alfa och Beta. När Alfa hade sitt möte skulle personal från arbetslaget Beta gå in och täcka upp på fritids och när Beta hade sitt möte skulle Alfa gå in och täcka upp på fritids. Arbetslaget Alfa bestod av pedagoger från Fsk-klass, åk.1, åk.4, åk.6, speciallärare, fritids och elevassistent. Beta arbetslaget bestod av pedagoger från åk.2, åk.3, åk.5, idrottsläraren, fritidspedagoger.
Personalens upplevelser av den nya organisationen
Personalen upplevde att det var en stor förändring mot hur de hade varit organiserade tidigare. Då var pedagogerna uppdelade i arbetslag låg- och mellanstadium och fritids fick bilda ett eget arbetslag. Den nya sammansättningen av arbetslag fick blandad respons från personalen allt ifrån att det går väl bra att jobba så här, till att jag sjukskriver mig om vi måste vara organiserade så här. Det sista såg rektorn mer som ett hot än att det verkligen var så att någon tänkte sjukskriva sig. ”Några tyckte att de blev utsatta.... Men det var ju inte meningen att utsätta någon så, utan det var för att få det bättre.... Och det tror jag nog att de förstod.” Lärare 1 säger att ”jag upplevde det som trögast när vi hade arbetslagsmötena, som handlade om att vi skulle planera tillsammans. Vi är ju inga paralleller vilket gör att vi i 4-6 använder mötena till det. Nu skulle jag sitta och planera med alla … tillsammans med fritids som tillhör lågstadiet som jag aldrig jobbar med, aldrig någonsin, det var bara slöseri med tid.... jag är inte utbildad fritidspedagog jag vet inte vad jag skulle göra.... Jag tyckte att det var något arbete som jag inte visste vad jag skulle ha det till.” En fritidspedagog uttryckte det så här ”Nej, det var inte omtyckt, nej.... alltså dom gjorde det för dom var tvungna till det, men det var inte jättepositivt ändå. Det var vissa som inte alls hade problem med det men någon som hade problem med det så…”
Idag jobbar personalen mer traditionellt igen med arbetslag som är indelade i ett låg- och mellanstadium. Förskoleläraren menade att ”hade rektorn varit kvar hade det nog fortsatt, det var ju inte så populärt, men hon hade en övertygelse om det här och jag tror att det gjorde henne besviken då, när hon faktiskt aldrig fick avsluta det här arbetslagstänket, för det hade kanske inte blivit så precis som hon hade tänkt, men i förlängningen kanske det hade blivit något som var bra. Just i arbetsfasen var det rätt jobbigt.”
Fritidspedagogen tycker att det fungerar bättre idag. ”Jag har nog bättre kontakt med dem idag alltså, fritids kontra skolan än vi hade då faktiskt, för man har en helt annan, vad ska man säga, man diskuterar om saker med sina kollegor på ett helt annat sätt….” Samma person fortsätter lite längre fram i intervjun med att säga ” För dom är ändå intresserade av hur vi har det .... och de problem som kan finnas i mellan åt. Det kan vara samma problem i klassen och tvärtom så att säga.”
Värdegrundsarbetet med föräldrarna
Parallellt med arbetet med organisationsförändringen, påbörjades värdegrundsarbetet och i slutet av mars månad 2005 ansökte rektorn pengar för ”Positiva projektet”. I hennes projektbeskrivning står det att de upplever att barn och ungdomar har en dålig uppfattning om hur de ska bete sig på skolan, både mot varandra och mot vuxna. Språkbruket är också många gånger under all kritik med svordomar och andra tillmälen. Skolan arbetar dagligen med värdegrundsfrågor men upplever att de inte alltid har samma syn som många föräldrar. Pedagogerna tror att det är viktigt att börja med gränssättning och värdegrundsfrågor redan i tidig ålder.
Det positiva projektet
Rektorn delade in ”positiva projektet” i 2 steg. I det första steget fick all personal en utbildningsdag i ”Gränssättning och Moral och Etik” med två erfarna föreläsare. I steg två var det utbildning för föräldrarna. Samma utbildning som personalen fått i gränssättning och värdegrundsfrågor. Målet för projektet var att få en samsyn på värdegrundsfrågorna. Rektorn ansåg också som hon uttryckte sig i ansökan att, eftersom byn är liten och många föräldrar håller i fritidsaktiviteter, skulle det vara värdefullt om personalen kunde mötas föräldrar- barnomsorg- skola- och fritidsverksamhet. På längre sikt var förhoppningen från rektorns och pedagogernas sida att barn och ungdomar skulle värna om sin omgivning och ha en god och handlingskraftig människosyn. Det positiva projektet som finansierade de två föreläsningarna för personal och föräldrar startade värdegrundsarbetet på skolan.
Hur de började jobba med värdegrunden
När personalen hade varit på förläsningen började de diskutera värdegrundsfrågor på skolan. Lärare 1 sa så här: ” Vi hade rätt så mycket diskussioner innan det som utmynnade i vår tavla här, som finns här. Som handlar om de här orden…vilka ord, som vi kunde stå för och det blev jättemycket diskussioner på personalmöten om det här. Vad är viktigt och vad står vi för så det började med personalen och vi läste sen ett dokument som jag tror att lärarförbundet gav ut som hette värdegrunden, ett arbetsmaterial, som rektorn beställde som vi fick. Det hade vi som utgångspunkt också förutom de här föreläsningarna.”
Efter det att personalen hade pratat sig samman var det föräldrarnas tur att gå på föreläsning. Det var god uppslutning och många föräldrar tyckte att det hade varit en bra och givande förläsning enligt både rektor och personal. Anledningen till att man valde att jobba med värdegrunden i samverkan med föräldrarna var som lärare 2 uttryckte det för att ” man ville få med alla på tåget och att alla ska inse att alla kan dra sitt strå till stacken, för att det ska bli en god miljö och bra resultat och en bra inlärningsmiljö. Alla är viktiga och allas attityd och vad alla säger där hemma till sina barn, det är viktigt.”
Lärare 1 tyckte att ” Det som jag upplevde mest positivt var faktiskt, även om vi inte fick med oss alla, så fick vi väldigt många föräldrar, det var många som kom till föreläsningarna. Det var många som var med på de här kvällarna som vi satt och jobbade med de här frågorna. Även om det är klart att man önskade att det var många fler, så ..ändå tycker jag att det var rätt så god uppslutning.” Hon fortsatte med, det är en styrka tycker jag att föräldrarna är med på det hela…”
En förskolelärare minns att det hade kommit fram föräldrar efter föreläsningen och sagt till henne ”gud så bra, det var något jag behövde bli stärkt i eller .. ja, det var vinklat så att man kunde ta itu med situationen”. Förskoleläraren berättade vidare att det var en förälder som till och med hade sagt att ” detta konceptet ska jag ta med mig….. föräldern kom från Sjöbo eller någonstans.”
Diskussionsgrupper med föräldrar
Efter förläsningen fortsatte arbetet med föräldrarna en annan kväll med ett föräldramöte där de blev indelade i tvärgrupper från förskoleklassen till åk 6. Grupperna fick varsin frågeställning med sig att diskutera och sedan sammanställa vad de hade kommit fram till.
Det var samrådsgrupperna på skolan och förskolan som hade kommit överens om att de skulle börja med att inrikta sig på de ”fyra ringarna” som föreläsarna tog upp; Artighet- Respekt- Språkbruk- Empati. I klassrummen jobbade man också med olika värderingsövningar. Fritidspedagogen beskriver att innan läraren och fritidspedagogen gick in i klassrummet var de eniga. "Jo, ... vi var eniga båda två… Sen var det intressant att se hur föräldrarna …. hur dom ställde sig. Alltså dom föräldrarna vi hade var ju inga problem så, vi hade fyra hörn och så skulle man ställa sig om man tyckte det var bra, dåligt, mindre bra och typ sånt där… och oftast var det så att alla gick och ställde sig i samma hörn, så var det kanske en som inte alls… skulle göra tvärtom typ… Lärare 2 kommer ihåg ”till exempel hos mig, värdegrundsövningar, av typen ska det vara ok att låt oss säga att vi svär i klassrummet eller använder könsord? Så fick de ställa sig i instämmer, instämmer delvis och så vidare. Så fick vi diskutera varför ställer du dig där med instämmer helt…. ”
Åsikterna bland föräldrarna gick isär om vad som skulle vara tillåtet och inte tillåtet, men majoriteten av föräldrarna tyckte inte att det var okej att svära och säga könsord till varandra. Lärare 1 uttryckte sig så här: ” Ja, man kan inte få med sig alla, så är det med hela samhället, det är inte alla som ställer upp på hastighetsbegränsningarna på motorvägen heller…. Så är det med allt utav demokrati där måste ju ändå vara så att majoriteten har bestämt lagarna och så följer man dem eller så röstar man fram en annan regel.”
Personal deltar på olika sätt
Förskoleläraren minns att hon inte hade någon egen grupp utan kunde istället gå runt och lyssna i de olika grupperna. ”Jag vet att jag var inte med i någon grupp men annars var det personal i varje grupp. Jag var runt och lyssnade i de olika grupperna. Det var väldigt trevligt. Det präntades ner olika saker som man tyckte var viktiga, mindmaps liknande eller något sånt där man skrev ihop allt, ifrån varje grupp. Sen hade rektorn det stora jobbet att sammanställa det.” Lite längre fram i intervjun säger hon så här ”Vi gick runt med känslan när vi pratade med föräldrarna, vilka kloka idéer de kommer med och som de skrev ner och diskuterade. Vi var kollosalt positiva vi som hade varit med på de här mötena och jag tror att den andan spreds sig rätt så mycket.”
Personalens upplevelser under arbetets gång med föräldrarna
Det fanns en känsla av ovisshet i hur detta möte skulle arta sig och vad som skulle komma fram. Förskoleläraren uttryckte sig så här” Rektorn sa att jag vill att ni ska vara med allihop.
Det är inget att snacka om och sen blir det så att det är ju inte så dumt ändå…. För jag tänkte att det var så mäktigt det gick inte att greppa det, vad ska det mynna i … Det visste vi ju inte egentligen för det kan man inte bestämma tror jag, för det kan ju bli vilken vändning som helst.”
I december 2005 sammanställdes och skapades ett dokument för de trivselregler som än i dag lever kvar på skolan. Där står det bland annat att deras mål är att skapa en gemensam värdegrund, som alla känner sig delaktiga i. I dokumentet presenteras de fyra områdena Artighet- Respekt- Språkbruk- Empati och vad man har kommit fram till i diskussionerna vad som de fyra områdena skulle stå för.
Rektorn slutar
Det fortsatta arbetet med utvärdering och uppföljning av värdegrundsarbetet blev inte riktigt som det var tänkt från början. Rektorn slutade på grund av en stor omorganisation av alla rektorer i X kommun och det förelåg en viss turbulens kring den nye rektorn som skulle tillträda på skolan. Det uppstod en situation där skolan mer eller mindre stod utan rektor i en termin. Den avgående rektorn uttryckte att det fanns en oro bland föräldrarna över vad som skulle hända när hon inte fanns där längre. Det hade varit så positivt med värdegrundsarbetet och de ville fortsätta med det. ”För de sa det här på föräldramötet, det sa ju föräldrarna, då när jag skulle sluta… hur ska det gå nu… när du inte är kvar…. Och då sa jag det kan jag inte säga, men det ända jag kan säga är att, man måste informera den som kommer efter mig, att det här vill vi fortsätta med… för det är viktigt…. Vi hade tänkt då att följa upp det och ha årliga träffar och då revidera … kanske gå vidare…”
Idag revideras trivselreglerna regelbundet av samrådsgruppen och elevrådet. Värdegrundsarbetet idag
De pedagoger som jag intervjuade menade att det var inte aktuellt att jobba med värdegrundsfrågorna nu, på det viset som man gjorde i det positiva projektet men att det hade varit positivt med återkommande förläsningar i ämnet. Lärare 1 sa så här: ” En diskussion som vi hade med rektorn innan hon fick sluta var att vi skulle ha återkommande föreläsningar, man kan använda jättemycket, ja, man kan använda kyrkan och man kan använda allt möjligt som…. Föreläsningar på olika sätt…. För att få just föräldrarna engagerade kanske man behöver det. Även för eleverna, visst gör vi värderingsövningar och alla dom här, stå på linjen… men det hade varit också trevligt om någon kom utifrån för dem, och gör lite sådana här övningar, för det ger mycket. ….. Men det är helt och hållet fråga om pengar.”
Trivselregler
Resultatet av värdegrundsarbetet blev en broschyr med trivselregler och att det är en mycket trevlig stämning på skolan. Alla hälsar på varandra när man ses och värdegrunden hålls i liv i klassrummen på olika sätt. Det som har varit positivt med värdegrundsarbetet när det gäller barnen är att pedagogerna har upplevt en styrka att ha föräldrarna bakom sig. Lärare 2 sa så här: ”… man kunde markera jättestarkt och det blev någon slags lugn och trygghet, tycker jag. … Jag tror alltså, barnen kan känna att det är viktigt att det är många vuxna bakom reglerna. Jag vet att det är jätteviktigt. Den här skolan har de bästa resultaten i x- kommun. Kan säga och det är inte någon slump, för alla är medvetna och jobbar åt samma håll och det här med värdegrunden är en del i det här, va, och miljön i förskolan….. det är en del i det hela.” Fritidspedagogen uttryckte sig så här ”Även om man inte jobbar med det hela tiden, så tänker man liksom värdegrunden det finns ju alltid där ändå va, hos mig så att säga. Man har det tänket liksom.”
ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION
Under detta kapitel diskuterar jag resultatet över den skolutvecklingsmodell som jag har försökt kartlägga utifrån hur jag har uppfattat modellen. Syfte med undersökningen var att kartlägga hur personal och rektor gick tillväga med utvecklingsarbetet, fånga hur utvecklingsarbetet hade upplevts och varför de valde just den här modellen samt hur mycket av de tankegångarna som fanns kvar i verksamheten idag, 2009. Valet av intervju som metod för att få fram informationen av skolutvecklingsarbetet utvärderas också.
Metod
Valet av metod, att göra intervjuer, kändes naturligt med tanke på att jag ville kartlägga en skolutvecklings modell och samtidigt ta reda på hur den hade upplevts av pedagogerna på skolan. Jag ville se vilka fördelar och nackdelar som fanns med den här formen av förändrings arbete. Mitt syfte var att hitta en modell där föräldrasamverkan var utvecklad för att bryta en negativ trend av förtroendekris mellan hem och skola, men det framkom av intervjuerna även att kommunikationen på skolan mellan pedagoger behövde ökas. Metoden med intervjuer fungerade väl, men jag hade kanske fått det enklare att reda ut med en mer strukturerad intervjuform än den jag använde. Skolutvecklingsarbetet låg några år tillbaka i tiden och jag
ville fånga pedagogernas minne av den så jag lät dem berätta fritt vad de kom ihåg. Jag utgick från ett mindre antal öppna frågor som egentligen mer kan betraktas som följdfrågor om de skulle ”fastna” i deras minne och inte komma vidare. I efterarbetet med att transkribera materialet hade det underlättat med en mer strukturerad intervju för att lättare ringa in områden som lyfts fram i redovisningen av resultatet.
Analys av skolutvecklingsmodellen
Den skolutvecklingsmodell som rektorn grundade sitt utvecklingsarbete på var den kommunikativa organisationsmodellen. Rektorn hade upptäckt att det fanns en trötthet i organisationen och ingen riktig arbetsglädje. De indikationer hon hade fått var att alla inte kände sig sedda och lyssnade på i organisationen. Detta ville hon ändra på, för att få en organisation, där alla kände sig delaktiga och sedda genom värdegrunds diskussioner samt organisationsförändring av nya arbetslag. Enligt den kommunikativa organisationsmodellen är det viktigt att skapa en plattform för diskussioner mellan pedagogerna. Rokkjaer (1998)som förespråkar den kommunikativa organisationsmodellen menar att det är i den processen som utvecklingen på en arbetsplats sker. När det gäller organisationsförändringen framkom det av mina intervjupersoner att de nya arbetslagen med ”tvärgrupper” från förskoleklass till årskurs 6, inte var helt problemfritt. En pedagog menade att eftersom det inte fanns några paralleller att samarbeta med var det viktigt att ha en nära kontakt med de årskurser som låg närmast. Grundtanken som jag tolkar det, var att rektorn ville med organisationsförändringen öka kommunikationen. Hon ville göra det möjligt för all personal att träffas och känna delaktighet av hela skolans verksamhet, även med de som de inte arbetar direkt med. Min tolkning är att rektorn försökte öppna ”gränserna” mellan pedagogerna för att få dem att känna större ansvar, än för sina egna klasser. Rektorn hade också som mål att fritidsverksamheten som tidigare hade kommit sidan om skolans verksamhet skulle vara med i de nya arbetslagen. Enligt rektorn ville hon utjämna statusskillnader som hon upplevde fanns när fritidspedagogerna inte var med i arbetslagen. Rokkjaer (1998) menar att det är viktigt att alla på en arbetsplats får en ökad förståelse för varandras handlingssätt. Det är genom samtal och diskussioner med hur andra upplever situationer som den enskilde individen kan få en ökad medvetenhet om sina egna handlingsmönster. Bland personalen fanns det blandade känslor av att behöva gå in och arbeta en eftermiddag på fritids varannan vecka, för att frigöra så att fritidspedagoger kunde deltaga i arbetslagsmötena. Det fanns olika anledningar till att pedagogerna upplevde organisationsförändringen negativt och bland annat var det upplevelsen av att vilja arbeta där individens yrkeskompetens och intresseområde var som starkast och inte behöva känna
osäkerhet inför något som låg utanför ens kompetens. Tidsaspekten var också viktig, om du inte upplever att det är meningsfullt att avlösa en kollega inom ett annat arbetsområde för att det finns andra arbetsuppgifter som väntar på dig, blir det en stressfaktor av att vara på ”fel” ställe. En pedagog uttryckte att hon saknade rätt kompetens och stressen av att ha andra arbetsuppgifter som väntade på henne blev också tydlig. Enligt Rokkjaer (1998) är det viktigt i förändringsarbetet med trygghet, för all utveckling kräver förändring. Min tolkning är att alla inte kände sig riktigt säkra och trygga i rollen som vikarierande fritidspedagoger och då kan utvecklingsarbetet upplevas som negativt och sakna mening för den enskilde pedagogen. Det kan också betraktas som en form av påtvingad kollegialitet som Hargreaves (1998) talar om där pedagoger ska ingå i ett arbetslag som inte känns naturligt utan tvingande. Några av de intervjuade upplevde det inte alls som negativt med de nya arbetslagen. Det som framkom av min undersökning var ändå att samarbetet mellan skolan och fritids upplevdes som att det hade ökat, trots att de hade gått tillbaka till samma arbetslags indelningen som de hade haft innan organisations- förändringen. Detta kan tolkas som att diskussionerna om värdegrunden hade skapat en djupare förståelse för varandra och att den kvarstår trots att ganska lång tid har förflutet sedan diskussionerna hölls . Rokkjaer (1998) menar för att en förändring ska vara över tid måste utvecklingsarbetet ske på tre olika nivåer på en arbetsplats. Det måste ske rent organisatoriskt genom att skapa kommunikationsmöjligheter för de berörda och på det individuella planet, få till stånd en utveckling genom samtal med andra som gör att det på det pedagogiska planet, kan ske en utveckling i form av förändrat förhållningssätt till eleverna. Jag tolkar rektorns försök till att utveckla skolans verksamhet var genom att arbeta brett med olika insatser. De arbetade dels med värdegrunden för att öka samförståndet mellan varandra och dels skapades det fler mötestillfällen genom de nya arbetslag. Det fanns pedagoger som menade att det förmodligen inte skulle ha sett ut så idag, även om rektorn stannat kvar, men att rektorns ”arbetstänk” hade upplevts som intressant. Min tolkning av organisations- utvecklingen som skolan genomgick var att rektorn hade en vision som hon faktisk gjorde praktik av. Den stannade inte som en pappersprodukt för kommunens förvaltning.
Värdegrundsarbetet med föräldrarna
Enligt Lpo94, ankommer det på den verksamhetsansvarige att se till att samverkan och inflytande för föräldrar kommer till stånd. Rektorn har genom sin vision och handlingskraft i samarbete med personalen gjort det möjligt för samverkan med föräldrarna på ett tydligt sätt genom att bjuda in föräldrarna att aktivt deltaga och vara med och påverka beslut i utvecklingsarbetet. Min uppfattning är att det gav många vinster, genom att involvera
föräldrarna i värdegrundsarbetet på skolan. Det uttrycktes också en känsla bland personalen att ju fler vuxna som stod bakom reglerna på skolan desto tryggare var det för barnen. Zackari och Modigh (2000) menar att det är viktigt med att skolan har en dialog med föräldrarna för att öka förståelsen för skolans verksamhet. Tryggheten för eleverna ökar när föräldrar- kontakten är god med skolan.
Ola Sigurdson tar upp att den värdegrund som står beskrivet i Lpo94 måste tolkas och diskuteras för värdegrunden kan aldrig bli beskriven så att den är tolkningsfri eller självklar. Min undersökning visade att värdegrundsarbetet kan vara problematiskt för mångfalden kan vara stor även om det föreligger en etnisk homogenitet som det var på den undersökta skolan. En pedagog uttryckte att det fanns en oro över hur mötet med föräldrarna skulle avlöpa eftersom att det gick inte att på förhand veta hur diskussionerna skulle sluta. Ämnet var också stort och svårt att greppa, enligt pedagogen. Nabila Alfakir som arbetar enligt dialogmetoden, menar att det är genom dialogen med föräldrarna som du som pedagog kan fånga värderingar och inställningar till skolan. Det är också viktigt, enligt henne, att betrakta föräldrarna som kompetenta och jämlika för då gör vi dem synliga och lika viktiga som lärarna för barnens skolgång. Detta ökar föräldrarnas förtroende för läraren och hans eller hennes arbete samt respekten för skolans insatser för barnen. Värdegrundsarbetet med föräldrarna på den undersökta skolan ökade, enligt mig, respekten för lärarna men även lärarnas respekt för föräldrarna. En Pedagog som hade gått runt och lyssnat i de olika grupperna tyckte att många föräldrarna hade kloka tankar och idéer. De värderingsövningar som gjordes med föräldrarna och frågeställningarna som diskuterades visade att alla inte höll inte med, men majoritetens vilja fick råda. Jag tolkar det som att även om inte alla föräldrar tyckte lika, så var det diskussionen kring problematiken som skapade den förankringen bland majoriteten av föräldrarna som ledde till att pedagogerna känner sig tryggare i sin pedagogroll idag. För pedagogernas del innebar det som en pedagog uttryckte det att de kunde ”markera jättestarkt” i vetskap om att de flesta föräldrarna stod bakom reglerna. De hade även upplevt att det hade blivit lugnare i klassrummet.
Skolan är idag en väl fungerande skola och även om personalen upplevde det som mindre aktuellt att arbeta med värdegrundsfrågorna nu som de gjorde då, ser jag det som att nu har de en beredskap, om de känner att de måste göra det. En handlingsplan som de vet fungerar där de kan möta föräldrarna i en diskussion om att ha ett fungerande regelverket på skolan som alla står för. Genom mina egna observationer när jag har varit där på min verksamhets
