Alla analyserade kampanjer utnyttjar en offentlig miljö som sitt kreativa medium.Varumärkenas medieval är antingen lik den produkt som marknadsförs, har en eller flera egenskaper som återfinns på marknadsförd produkt, förmedlar ett budskap eller känd slogan, jämför avsändare med konkurrerande varumärken eller har inslag från tidigare marknadsföring i traditionella medier som sedan återskapas på offentlig plats. Dessa kreativa medieval menar Dahlén har hög trovärdighet samt att varumärkena undviker den reklamträngsel som är en negativ faktor för att fånga människors uppmärksamhet. Om
intresset för mediet är stort tävlar reklamen även här om människors uppmärksamhet och då minskar generellt intresset för reklamen. I dessa analyserade exempel kan man anta att människor inte har ett djupgående intresse för exempelvis en exitskylt, vändkors eller rulltrappa vilket innebär att dessa mediakontexter alltså inte konkurrerar med reklamen om mottagarnas uppmärksamhet.
Reklamträngseln som Dahlén beskriver minskar alltså troligtvis i de kreativa mediavalen som gjorts då avsändaren står ensam. Reklamhågkomsten är alltså i dessa fall troligtvis hög, samt att mottagarens avkodning av avsändarens budskap möjligtvis därmed blir lättare och korrekt eftersom
kommunikationen, enligt Shulmans kommunikationsmodell, bedöms vara effektiv.
Rulltrappan och den vanliga trappan förekommer vid två olika tillfällen i två olika kampanjer. Dess konnotation blir dock helt annorlunda beroende på vad som marknadsförs eller vem som är
avsändaren. För DHL symboliserar rulltrappan ett snabb och smidigt tillvägagångssätt att transportera något från punkt A till punkt B och den vanliga trappan representerar ett tillvägagångssätt som inte är lika effektivt. I Nikes reklam är rulltrappan istället något som bör undvikas för att de anser att
människan bör motionera mer vilket de kan göra genom att använda en vanlig trappa. Trots att samma medium används lyckas de olika varumärkena att få fram sitt budskap med visuella medel och ett kreativt mediaval som skapar rätt associationer eller bekräftar de associationer som redan finns hos konsumenten om varumärkena.
När det kommer till just det visuella kan gerillakampanjer i sin helhet möjligtvis anses vara ett pop-out objekt i sig själv då de verkar i offentliga miljöer i en mediakontext som människor inte är vana vid att reklam exponeras i. Designen som helhet eller de enskilda visuella elementen som används i
kampanjens design kan också fungera som pop-out effekter. Färgval är det visuella element som studien diskuterar mest då färg är närvarande i alla kampanjer där den antingen har en tydlig pop-out effekt eller har möjlighet att sticka ut mer.
Varumärkenas visuella närvaro i kampanjerna varierar också från inte alls närvarande till att varumärkenas logotyp samt kända företagsfärger används. Man kan tänka sig att kända varumärken behöver mindre visuell närvaro för att kunna identifieras och mer okända varumärken behöver desto mer visuell närvaro. Ingen närvaro alls kan anses göra kampanjen helt onödig då avkodningen av sändarens budskap inte kan genera någon återkoppling. I fyra av de fem fallen är företagen identifierbara via åtminstone en logotyp. Dock kan logotypen i vissa av exemplen möjligen göras tydligare för att chansen om återkoppling till avsändaren ska bli större.
Sammanfattningsvis kan man genom denna studie konstatera att de analyserade gerillakampanjerna tar plats på offentliga platser som på något sätt gynnar marknadsförd produkt/tjänst, varumärket i stort eller varumärkets huvudsakliga budskap/ slogan. Dessa kreativa mediaval är en del av kampanjens
visuella egenskap. När designen på gerillarekampanjerna analyseras mer djupgående verkar dess innehåll vara något som ska hinna uppfattas snabbt av mottagarna. Därför är informationen i dem sparsamma med fokus på att kort och koncist förmedla rätt budskap och avsändare. Detta görs flera gånger genom att färg som pop-out effekt används samt att färgval som går att koppla till avsändarens varumärke är dominerande. I andra fall är färgen anpassad efter sitt medium vilket kan göra
avsändaren mindre framträdande men kanske också generera mer underhållningsvärde när de väl upptäcks.
Med Shulmans kommunikationsmodell i åtanke kan man avslutningsvis konstatera att en bra
genomförd gerillakampanj har en tydlig visuell varumärkesidentitet som de lyckas förmedla på ett kort och koncist sätt och som är lätt för mottagarna att avkoda och härleda till varumärket (går inte
varumärket att identifiera kan det vara svårt för företaget att genom sin reklam generera konsumtion), samt att valt medium främjar vad det är som marknadsförs. Är avsändaren och dess budskap inte tydligt blir avkodningen av budskapet inte heller korrekt. Grafisk design är således ytterst väsentlig för att en gerillakampanj ska kunna vara effektfull.
KRITIK TILL STUDIEN & FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Denna studie har haft som syfte att diskuterat den grafiska designens betydelse inom
gerillamarknadsföring, Den ger dock inte en helt uttömmande bild av grafisk designs betydelse eftersom gerillareklamens faktiska effekter hos mottagaren inte mäts. Den semiotiska bildanalysen utgår istället från forskarens egna kulturella och sociala erfarenheter vilket därmed också formar studiens resultat. Därför kan en studie som utforskar hur gerillareklamem faktiskt uppfattas och tas emot av en grupp konsumenter vara av intresse att utföra som ett komplement till detta
forskningsresultat. Denna studie har också nämnt vissa etiska aspekter som finns med de kreativa mediavalen som är en stor del av marknadsföringsmetoden. Det offentliga rummet är nämligen inte alltid, ur ett juridiskt perspektiv, tillgängligt att användas hur som helst och överträdelser kan resultera i rättsliga åtgärder. En marknadsförare bör därför ha detta i åtanke när reklamkampanjer skapas och en studie kring detta är därmed av nytta. Slutligen, som nämndes inledningsvis, så är grafisk design inom gerillamarknadsföring en aspekt som det inte tidigare forskats om. Det finns därför en hel del vidare forskning att göra som kan fördjupa ämnet.
LITTERATURLISTA
Ay, C. Aytekin, P. Nardali, S. 2010. Guerrilla Marketing Communication Tools and Ethical Problems in
Guerilla Advertising. American Journal of Economics and Business Administration. Vol. 2:3, s. 280-286.
https://doi.org/10.3844/ajebasp.2010.280.286
Dahlén, Micael. 2003. Marknadsförarens nya regelbok - varumärken, reklam och media i nytt ljus. Malmö: Liber Ekonomi.
Dahlén, Micael. 2013. THE MEDIUM AS A CONTEXTUAL CUE: Effects of Creative Media Choice. Journal
of Advertising 34:3: 89-98, https://doi.org/10.1080/00913367.2005.10639197
Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ekberg, Stefan. 2013. Gerillaföretagaren – hur du marknadsför ditt företag med kreativitet och energi snarare
än med pengar. 3. rev. Uppl. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen.
Grenros, Mikael; Granlund, Anton. 2007. Gerillareklam- överraskande effektivt: En jämförelse mellan
gerillareklam och traditionell reklam. Handelshögskolan Stockholm.
http://arc.hhs.se/download.aspx?MediumId=328
Guerrilla Marketing Global, LLC. 2020. What is Guerrilla Markting?. https://www.gmarketing.com/what-is- guerrilla-marketing/ (hämtad 2020-04-12)
Hutter, Katharina. Hoffman, Stefan. 2011. Guerilla marketing: The Nature of the Concept and Propositions for
Further Research. Asian Journal of Marketing. Vol. 5:2, s. 39-54. 10.3923/ajm.2011.39.54
Jacobsen, Dag I. Thorsvik, Jan. 2014. Hur moderna organisationer fungerar. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB Klein, Naomi. 2003. No Logo –Märkena, marknaden, motståndet. Danmark: Ordfront Förlag
Kljunic, Marko; Mitrovic, Aleksandra. 2009. Gerillamarknadsföring: En studie som granskar viral marketing
och word of mouth. Mälardalens Högskola. urn:nbn:se:mdh:diva-8330
Lyth, Einar.[u.å]. Nationalencyklopedin. Gerillakrigföring.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gerillakrigföring (hämtad 2020-05-10).
Lautenslager, Al; Levinson, Jay Conrad. 2014. Guerrilla marketing in 30 Days. 3. uppl. Irvine: Entrepreneur Media, Inc.
Lindgren, Simon. 2009. Populärkultur : teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
McCormick, Carlos; Banksy; Pasternack, Anne; Schiller Mark; Schiller, Sara: Serra, J. Tony. 2010. Trespass. A
History of Uncommissioned Urban Art. Köln: Taschen.
Mossberg, Lena. Sundström, Malin. 2011. Marknadsföringsboken. Lund: Studentlitteratur AB. Olsson, Andreas; Öhman, Jon. 2006. Gerillamarknadsföring: konsten att nå konventionella mål med
okonventionella metoder. Uppsala Universitet. urn:nbn:se:uu:diva-9013
Rose, Gillian. 2016. Visual Methodologies - An Introduction to Researching with Visual Materials. 4. uppl. London: Sage.