4.1 Klass 1890–1939
När jag utgår från Holgerssons tankar om klass finner jag att klassystemet egentligen genomsyrar nästan hela debatten kring arbetarnas situation och strejker. Framförallt i början av undersökningsperioden kring 1890-talet där det är tydligt att klassfrågan är viktig då de både talar om klass och även själva väljer att använda klassbegreppet. Klassfrågan används även som en del av argumenten till varför en förändring av villkoren för lantarbetarna inte bör ske. Men redan under början av 1900-talet kan man se en förändring i de artiklar som Landtmannen publicerar. Sättet de väljer att tala om klass förändras. I början av undersökningsperioden lägger de större vikt vid karaktärsdrag och det moraliska medan mot slutet av undersökningsperioden, på 1930-talet, diskuterar man mer praktiska frågor så som ekonomi, rationalisering av jordbruket samt vad som anses vara mest lönsamt för företaget. Detta påminner om Hanna Johanssons resultat där Arbetsgivarföreningens motiv till statarsystemets avskaffande grundade sig i vad som ansågs vara mest ekonomiskt rationellt.68
Likt det Mats Johansson kommer fram till i Mörekonflikten: Klassformering, agrar kapitalism
och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929–1931 står inte lantbrukarna heller helt
enade i frågorna men ändå tillräckligt för att man ska kunna se en förändring över en längre period. 69Även om skillnaderna mellan lantbrukare och lantarbetare till viss del finns kvar vid slutet av undersökningsperioden är det tydligt att dessa skillnader är under upplösning. Redan 1908 talas det om samarbete mellan lantbrukare och lantarbetare. Gården har under 1938–39 blivit ett företag vilket drivs av en företagare som fungerar som arbetsgivare åt företagets anställda. Här har även relationen mellan lantbrukaren och lantarbetaren förändras. Under slutet av 1800-talet ses bonden vara likt en husfar åt arbetarna och benämningar som husbonde och tjänare används. Under 1930-talet används istället arbetsgivare och arbetstagare. Förhållandet mellan lantbrukare och lantarbetare i Landtmannens artiklar utvecklas till mer opersonligt och stämmer då även mer överens med tidens tankar om företagande och relationen mellan arbetsgivare och anställd.
68 Johansson, Hanna, Statarsystemets avskaffande, Luleå tekniska universitet, 2004
69 Johansson, Mats, Mörekonflikten: Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och
34
4.2 Genus 1890–1939
I de artiklar jag har undersökt i Landtmannen talar man väldigt sällan om just kvinnan. När hon väl nämns är det som en extra arbetskraft för att underlätta för mannen eller för att ansvara för hemmet och matlagningen.
Det sker ingen större förändring i isärhållandet av män och kvinnor utifrån artiklarna i
Landtmannen. J. Södergren 1891 talar om kvinnor som mindre dugliga jämfört med förr om
åren och som en del av orsaken till statkarlens olycka men även som ett eventuellt verktyg till att förbättra statkarlens lycka, men enbart om hon anses duglig nog.
Emma Nymans undersökning av Lantarbetaren 1920–1946 visar att genussystemet i början av perioden var upplöst men att det gick mot att arbetsindelningen av manligt och kvinnligt blev tydligare senare under undersökningsperioden.70 I Landtmannens artiklar sker ingen synlig förändring av genussystemet eller arbetsindelningen. I artikeln från 1938 talar William Weibull om risken att förlora den kvinnliga och minderåriga arbetskraften och att detta skulle skapa problem för rotfruktsodlingar. Han ser att i samband med att man avskaffar statarsystemet försvinner även den extra arbetskraft som annars ingick i statkarlens kontrakt, det vill säga arbetarnas hustrur och barn. Det framgår att kvinnan får ersättning för sitt arbete men inte något om en egen stat eller betalning in natura. Att han tar upp just rotfruktsodling kan även visa på att det var ett arbete för just kvinnorna att få möjlighet att bidra till hushållets kassa medan männen kunde ägnade sig åt andra arbetssysslor.
4.3 Samverkan mellan klass och genus
I Södergrens artikel kan man se att kvinnan enligt honom är en del av arbetarklassen men samtidigt gör han ändå skillnad på könen i vad gäller ansvar och skyldigheter inom samma klass, vilket är ett exempel på ett intersektionellt förhållande där klass och genus går in i varandra.
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka bilden av lantarbetare i tidningen Landtmannen ur ett klass- och genusperspektiv samt hur lantbrukarnas attityder och åsikter gentemot sina anställda, lantarbetarna, har förändrats över tid. Slutsatsen man kan dra är att det faktiskt sker en förändring i lantbrukarnas attityder gentemot sina anställda. Klasskillnaderna är vid undersökningsperiodens slut under upplösning. Lantarbetaren ses som en anställd istället för en tjänare som är i behov av uppfostran och beskydd. Förändringen av attityder gentemot de
35 kvinnliga arbetarna är däremot inte lika tydliga. Vid periodens slut finns det fortfarande, i de artiklar där kvinnan nämns, kvar ett isärhållande av könen där kvinnan anses vara underordnad mannen.
Något som hade varit intressant att gå vidare med och fördjupa sig i är en mer utvidgad litteraturstudie kring frågor som berör synen på kvinnor inom lantbruket. Vilka attityder och åsikter framställs gentemot pigan, statarhustrun eller lantbrukarhustrun och hennes döttrar? Vem får synas mest i Landtmannen och varför? I artiklarna till denna undersökning kan man mest urskilja en tendens av relationen mellan män och kvinnor men det borde finns mer att hitta i tidningen Landtmannen om man bara vet vad man ska söka efter.
36