Det framgår av samtalen i fokusgrupperna att pedagogerna är väl medvetna om vikten av barns inflytande över miljön och har en positiv syn på arbetet på deras respektive avdelning. I alla fokusgrupperna jämför pedagogerna sitt eget arbete med andra avdelningar och förskolor och ser de fördelar som finns med deras egen verksamhet. Något annat som vi också ser som gemensamt är att pedagogerna pratar om att deras egen verksamhet är mycket mer tillåtande än andra avdelningar och förskolor. De uppfattningar, alltså de sociala representationer, som finns i arbetslaget kan stärka gruppens vi-känsla. Att det vi anser är det bästa för barnen är ju också något som påverkas av de sociala representationerna som finns i arbetslaget. Vare sig det handlar om Reggio Emiliapedagogik, utepedagogik eller en avdelning utan en speciell pedagogisk inriktning handlar det om en viss typ av synsätt, där pedagoger som arbetar på avdelningen antas dela samma synsätt på barn.
Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt. Inflytande kan vara att ha tillgängligt material, där barnen själva kan ta fram det som lockar dem, utan att behöva be någon pedagog om hjälp. Att barnen ges inflytande, kan innebära att barnen får välja mellan två alternativ. Det kan också vara så att barngruppen får göra sina röster hörda genom handuppräckning och på så sätt rösta på olika givna alternativ. Det handlar om vilken uppfattning som råder i arbetslaget, och det är ett tydligt exempel på pedagogernas sociala representationer och i sin tur vilken barnsyn pedagogerna har. Pedagogerna ser sina egna uppfattningar om hur barn ska ges inflytande och de uppfattningar de tillsammans delar på sin egen avdelning som en självklarhet. Den uppfattningen är den de har, och innebär inte att den är lika självklar på en annan avdelning.
Det framgår av samtalen i fokusgrupperna att pedagogerna är mycket väl medvetna om att barn ska ha inflytande över miljön på förskolan. De arbetar också för att lyssna på barnen - de ändrar på det de kan efter barnens önskemål och på så sätt kan de skapa nya platser för barnen. Att pedagoger är lyhörda och observerar, för att sedan förändra miljön efter barnens behov är också en form av inflytande och denna form av indirekt inflytande är kanske ännu vanligare i de yngre åldrarna.
35
Eftersom barngruppen kontinuerligt förändras på avdelningen så är det viktigt att det även finns kontinuerliga observationer och dokumentationer på avdelningen för att pedagoger ska kunna vara flexibla och lyhörda för alla barnens behov och önskningar. Denna tolkning visar på hur vårt arbete kan bidra till att utveckla yrkesverksamheten.
Pedagogernas barnsyn är även något som påverkar i vilken utsträckning barnen ges inflytande över miljön. Har pedagogerna en stor tilltro till barnens egen förmåga ger pedagogerna barnen möjligheter att själva lösa problem som uppkommer. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att komma på egna lösningar, ibland med lite hjälp av styrande frågor, exempelvis "Vad behöver du?" eller "Hur ska du göra för att...?". Vi menar att pedagogernas sociala representationer även styr över vilken barnsyn och tilltro till barnens förmågor som pedagogerna har på avdelningen. Vi ser även att ju större tilltro till barnens förmågor pedagogerna har desto större inflytande ger de barnen.
Pedagogerna på förskola B lyfter fram fantasin som något viktigt som kan stimulera och möta barnens intressen. Eftersom pedagogerna själva upplever att andra avdelningar är tillåtande på ett annat sätt än vad de själva är, så menar vi att det då handlar om att de sociala representationerna som finns i arbetslaget styr pedagogernas syn på förskolans uppdrag. Samtidigt medger pedagogerna på förskola B att det också beror på att deras egen verksamhet är anpassad efter femåringar som går på avdelningen, och kan inte alltid jämföras med andra åldersgrupper, då de menar att säkerhet också är en viktig del att ta hänsyn till. Även ur säkerhetsaspekten kan det vara så att pedagogers sociala representationer formar den verksamhet som finns på avdelningen. Pedagogernas rädsla för att inte kunna tillgodose barns säkerhet, kan då innebära att en tillåtande verksamhet begränsas.
Det framgår av samtalen i fokusgrupperna att pedagogerna anser att barnen på deras avdelning har ett stort inflytande över miljön, men vi har sett att det trots detta är olika former av inflytande som barnen haft. En grupp ser en miljö som full av möjligheter, medan en annan ser samma miljö som begränsande. Här blir det tydligt att pedagogernas sociala representationer formar både miljön och verksamheten i förskolan och vår studie visar därmed att de sociala representationerna i ett arbetslag påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Det är därför viktigt att pedagogerna kontinuerligt har diskussioner, både i det egna arbetslaget och med andra pedagoger, för att kunna bli medvetna om varför miljön på förskolan ser ut som den gör och vilket material det innehåller. Det kanske är så att pedagogerna inte själva är medvetna om hur tillåtande de är.
36
Vidare framgår det av samtalen i fokusgrupperna att pedagogerna ser sina egna uppfattningar om materialets tillgänglighet och det ”sunda förnuft” som de tillsammans delar på sin egen avdelning som en självklarhet. Den uppfattningen är den de har, och innebär inte att det är lika självklart på en annan avdelning. Detta blir tydligt då vi ser att de sociala representationerna som finns i det arbetslaget där de yngre barnen vistas, som vi nämnde tidigare, antagligen har en annan gemensam uppfattning om tillgängligt material än vad pedagogerna på en förskola med äldre barn har. Pedagogerna på förskola B och C pratar om att allt ska vara tillgängligt för barnen, det finns en tanke hos pedagogerna att barnen ska kunna göra fria val. Pedagogerna på förskola B menar att materialet står tillgängligt i en hylla för att barnen själva ska kunna ta fram det de vill ha. Förskola C menar att det handlar om att vara närvarande pedagoger för att kunna erbjuda barnen föränderligt material, material som kanske egentligen inte är leksaker men något som barnen vill leka med. De talar om hur barnen förändrar materialets innebörd och användningsområden. Materialets funktioner bör både kunna tillgodose samtliga barns behov men även kunna stimulera barnens individuella utveckling (Granbom, 2011). Pedagogerna på förskola A pratar om att det material som finns på en inneavdelning är begränsande. Vi antar att pedagogerna syftar på material som är begränsat till ett rätt sätt att användas på, som till exempel pussel som vi har nämnt tidigare, som är stereotypt och bara kan användas till det som de är tänkta att användas till. Ett “rum” ute kan göra det svårt att tillföra annat material än det som naturen erbjuder, men erbjuder samtidigt inga stereotypa material för barnen. Förskola A har ingen fysisk inomhusmiljö som de kan forma efter barnens intressen. Utomhusmiljöerna de vistas i är allmänna platser och därför går inte heller de att förändra. Här ser vi att pedagogerna ger barnen ett val mellan olika platser att vistas på och det blir ett exempel på barnens möjlighet till inflytande.
Pedagogerna på förskola A menar att deras barn är friskare, aktivare och kreativare än barn som vistas på en avdelning inne. Att vistas mycket i en utemiljö kan ge större möjligheter för att kunna följa årstider, djur och kretslopp. Kunskaper bygger på upplevelser, och Granbom (2011:119) menar att materialet endast är en liten del av verksamheten i förskolan som därför skall kompletteras med en attraktiv utemiljö och aktiviteter i närmiljön. På förskola A kan det vara så att pedagogernas syn på barnens inflytande över miljön påverkas av att de inte har möjligheten att förändra miljön de befinner sig i, utan istället är beroende av att röra sig mellan olika platser.
37
De tolkningar vi gör av vårt insamlade material bekräftar den tidigare forskning, som vi tagit del av på området. Vi kommer i vår slutsats att redogöra för hur man kan vidareutveckla studier på området.
6.1 Slutsats
På vår frågeställning ”Hur tolkar pedagoger barns inflytande över förskolans miljö? ” är vår slutsats efter att ha tolkat materialet, att alla förskolorna i vår studie, menar att det är viktigt med inflytande och att de ger barnen inflytande. Däremot skiljer sig formen för inflytandet mellan de olika förskolorna, på någon förskola ges barnen möjlighet att välja mellan olika alternativ som ges. Medan inflytande på en annan förskola handlar om barnens möjlighet till indirekt inflytande på sin miljö. Det som möjliggör detta är att pedagogerna observerar barnen och utformar miljön efter de behov barnen ger uttryck för.
På vår nästa fråga ”Vilka sociala representationer i arbetslagen påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö?” ser vi att hur mycket inflytande barnen får över förskolans miljö beror på hur pedagoger ger dem möjligheten. Därmed menar vi att de sociala
representationerna spelar en stor roll, eftersom de både formar miljön och verksamheten i förskolan och därmed även barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vi menar att tolkningar skiljer sig åt mellan de olika förskolorna.
Oavsett den miljö som finns på avdelningen så står det i förskolans läroplan, som vi nämnde i inledningen, att ”det är barnens behov och intressen som ska ligga till grund för utformningen av miljön” (Skolverket, 2010:12). Miljön i förskolan skapas av pedagogerna utifrån den barnsyn som pedagogerna har. Hur vi uppnår detta har vår studie visat att det finns olika uppfattningar om. Genom att ha kontinuerliga diskussioner i det egna arbetslaget och med andra pedagoger, vara observanta och att använda oss av dokumentation kan vi få syn på detta.
38
6.2 Kunskapsbidrag och fortsatt forskning
Vår studie visar att pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö på olika sätt. Studien lyfter fram att dessa tolkningar kan påverkas av vilka sociala representationer som finns i det arbetslag som pedagogerna arbetar i. Detta anser vi är viktigt att alla pedagoger som arbetar i förskolan blir medvetna om. Hur mycket och viken sorts inflytande barnen får över förskolans miljö beror på hur pedagoger ger dem möjligheten.
Tidigare forskning påvisar också behovet av fler studier inom områdena. Vi anser att det även finns anledning till att göra en mer omfattande studie i hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö eftersom vår studie inte kan representera en generalisering av olika tolkningar. En frågeställning som uppkommit under arbetets gång är hur förskolornas olika pedagogiska inriktning påverkar de sociala representationerna som i sin tur påverkar barns möjlighet till inflytande. Eftersom denna inriktning inte fanns med i våra frågeställningar till fokusgrupperna är detta en möjlig frågeställning för fortsatt forskning. Det hade även varit intressant att studera hur de sociala representationerna uppkommer i ett arbetslag och vad det är som håller dem ”levande” och vad som kan bidra till att eventuellt förändra dem.
Slutligen anser vi att det i fortsatta studier är viktigt att lyfta fram att pedagogers sociala representationer spelar en stor roll, eftersom vi menar att de formar både miljön och verksamheten i förskolan och därmed även barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö.
39