I det här avslutande avsnittet kommer jag att diskutera det insamlade materialet i jämförelse med litteraturen därefter kommer jag dra en slutsats. Avsnittet är indelat i diskussion och slutsats.
5.1 Diskussion
Hur man arbetar med integrerad fritidsverksamhet är inte något som det finns speciellt mycket tidigare forskning om. Däremot finns det mycket skrivet om integrering i skolans verksamhet, vilket även fritidshemmen regleras i men inte nämns speciellt ofta. I skolans styrdokument, där även fritidshemmet verksamhet ingår finns det riktlinjer för hur vi ska arbeta integrerat. Vi måste vara medvetna om att utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya
förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet.
Enligt skollagen och övriga styrdokument är trygghetsarbete, likabehandling och barns rättigheter något vi ständigt måste arbeta med. För att man ska kunna utveckla integrerade fritidshem krävs det att man har en tydlig formulering om hur man har det med finansieringen av fritidshemmen, bekämpningen av fördomar och upplysta och positiva förhållningssätt. Detta lyfts fram av respondenterna som vi flertal tillfällen nämner just ekonomin som ett stort problem i fritidshemmens verksamhet. Det finns för lite ekonomi för att kunna ge det stöd som vissa barn så väl skulle behöva. Man måste kunna ge en bra behovsanpassad verksamhet och stödtjänster åt alla barn. Det ska finnas en väl genomtänk pedagogik och möjlighet till utvärdering av verksamheten. Detta benämns också tydligt av respondenterna i mina intervjuer. Ingenting kan någonsin bli så bra så att det aldrig kan bli bättre eller mer utvecklande. Det är vi vuxna som måste uppmärksamma och stödja barn som på olika sätt försöker förmedla till oss att de inte mår bra. Det är denna utmaning som skolan och barnomsorgen står inför om vi ska kunna förverkliga målet av att ge varje barn de bästa möjliga förutsättningarna till att utvecklas rikt och mångsidigt.54 Alla lär på olika sätt, lär olika i olika miljöer.
Vad vi har nu är många skolor/ fritidshem där man i organisationen redan förutsätter att alla lär efter samma koncept, och detta tänkande måste vi ändra på.55 Att vi skaffar oss mer kunskaper om funktionsnedsättningar och svårigheter av skilda slag och hur det sambandet med olika orsaksfaktorer är en nödvändighet för att kampen(en skola/fritidshem för alla) skall kunna föras framgångsrikt.56 Vitsen är ju att en skola och fritidshem för alla ska rymma mångfald och tillåta olikheter. Som min undersökning visar på är det viktigt med utbildat personal inom fritidshemmen, att alla pedagoger har en kunskap om mångfald och olikheter. Integration i fritidshemmen handlar om att kunna tillhandahålla en ram inom vilka alla barn – oavsett egenskaper, kön, språk, etnisk eller kulturell bakgrund – kan bli värderade lika och behandlade med respekt. Den uppgift som det integrerade fritidshemmet står inför är att utveckla en pedagogik med barnet i centrum som har förutsättningar att med framgång ge en kvalitetsfylld fritid åt alla barn, ett integrerat fritidshem hade varit bra tycker jag, då får alla barnen en rättvis möjlighet. Fritidshem som sätter barnet i centrum är en utbildningsbas för ett människoorienterat samhälle som klart och tydligt respekterar alla människor. För att
integrering skall kunna utvecklas måste verksamheten i gruppen planeras och genomföras så att alla tillgängliga resurser kan användas effektivt, något som gynnar hela gruppen till att bli fungerande. Respondenterna i mina intervjuer nämner ofta vikten med att vara en arbetsgrupp som alla strävar åt samma riktning, Ett fritidshem för alla.
Barn med särskilda behov är inte en tydligt avvikande grupp på något sätt för alla barn har väl någon gång i fritidshemmets verksamhet haft behov av särskilt stöd eller hjälp? Inget barn är av sig själv avvikande eller speciell. Det blir barnet först när han/hon definieras som sådan i mötet mellan pedagogernas krav och barnets behov.57 Alla inom skola/fritids måste bidra till att barnen får den extra hjälp som behövs och att vi har förståelse för att alla är olika.
Samhället måste sluta tro att alla är gjutna i samma form, att avvikande inte alltid är negativt utan kan faktiskt vara charmigt också. Vi tar för givet att förtryck, diskriminering och
exkludering är av ondo, vilket vi oftast inte ifrågasätter. Det som då blir intressant är att motsatsen till alla dessa saker räknas som goda. Det innebär att likvärdighet, deltagande och inkludering blir sättet som vi bör bedriva fritidsverksamheten på. Ja tanken är ju god men är det verkligheten i dagens samhälle? Är det som pedagogen ser och det som barnet har behov av samma sak? Det är barnets individuella behov som ska tillfredställas inte pedagogens
55 Andersson, Christer. Motamedaria, Soghra. Ambition och utveckling, En kvalitativ studie om vilka hinder och möjligheter det finns i en skolorganisation för ett interkulturellt förhållningssätt. 2010 s23
56
Andersson, B & Thorsson, L. 2007 s6
behov av ett skötsamt barn. Det är dock pedagogens uppgift att se barnets behov om inte barnet kan se det själv. Barnet ska få den hjälp som behövs utefter de behov som den har, pedagogen ska kunna anpassa sin verksamhet utefter alla barn, den rättigheten tycker jag alla barn ska ha på fritids. Om man har ett alltför byråkratiskt system för att ge resurser för särskilt stöd så hamnar barn lätt i kläm. Integrering= likaberättigande och goda
utvecklingsbetingelser för alla.
Jag vet om att lärandet har förändrats de senaste årtiondena och förändras hela tiden. I dag lär sig barn mer utanför skolan än i skolan och därför är fritidshemmen en sådan viktig del i hela skolans verksamhet och en viktig del i barnens fritid. Alla lär hela tiden. Värderingar och förhållningssätt ifrågasätts och de traditionella organisationerna kommer att granskas allt mer. Ur allt detta växer något nytt. Det är där allt egentligen börjar ”att möta den andre i sig själv” för att kunna möta andra med annat sätt att tänka. Vilket leder till att kunna förenas i nya former av möten.
Efter mitt möte med pedagogen på det integrerade fritidshemmet så förstår jag att det går att få ett fritidshem för alla, oavsett vilka behov eller förutsättningar barnen har. I denna
fritidsverksamhet har pedagogerna fått lära sig tidigt vikten av att ha en integrerad
verksamhet. Detta fritidshem är lokaliserat i en skola som ligger i ett mångkulturellt område. Här kommer barnen från alla tänkbara länder på vår jord. Alla har det olika behov och
förutsättningar och bakgrunder. Här har barnen en tydlig förståelse för att alla är olika och att de kan få kunskap från varandra. Pedagogerna har fått kämpa för sin fritidsverksamhet och för att höja statusen inom sin yrkesroll. De är aktiva med att prata och berätta om deras fritidshem runtom i landet vid olika seminarium. Pedagogen berättade för mig att det är även viktigt att som pedagog ta verksamheten på allvar för tar pedagogerna inte den på allvar ska dem inte förvänta sig att andra ska göra det heller, varken barn, föräldrar eller ledning.
Det hela handlar om oss pedagoger och vårt förhållningssätt. Att vi kan sätta oss in i barnens värld och vägleda dem i livet. Att ledningen, kommunerna och politikerna förstår hur viktigt barnens fritid är och deras tid i fritidshemmen. Det handlar också om att vi ska få den resurshjälp och den ekonomin som fritidshemmen är berättigade till. Pedagogerna ska ha en kvalitativ verksamhet som de är stolta över och att ledningen ger pedagogerna tid till planering och reflektion i sitt arbete.
5.2 Slutsatser
Som pedagog är det viktigt att ha en medvetenhet om att attityder och förhållningssätt speglar beteendet gentemot barnen och vilka val jag väljer att göra i arbetet med barnen. Som
pedagog påverkas mina attityder och mitt förhållningssätt av de kunskaper jag tillägnat mig. Om jag inte har kunskaper som behövs för barnets bästa, så kanske jag omedvetet inte agerar för barnets bästa. Å andra sidan om jag har kunskaper får jag även en förståelse för individers olika behov, som påverkar vilka val jag kommer att göra i arbetet med barnen.
Av all de fakta jag samlat in och gått igenom och genom mina kvalitativa intervjuer kan jag se en gemensam faktor i att det finns en ambition och vilja att alltid sträva efter en
fritidsverksamhet som är till för alla barn. Det är också en möjlighet, det krävs dock
engagemang från pedagoger, skolpersonal och ledningen. Ingen dag är den andra lik, speciellt inte bland barnen i fritidshemmen, därför är det viktigt att det är en bra, rättvis och
pedagogisk kvalitet i fritidshemmen så att alla barn känner sig välkomna och trygga. Lär barnen att deras verksamhet alltid ska präglas av ömsesidig respekt för varandra trots olikheter. Skapa utrymmen för barnen i fritidshemmen så att de kan uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser, det borde vara en av fritidshemmens största uppgifter. Genom nya upplevelser uppmuntras kreativitet och personligt skapande. När barnet vågar visa vem hon/han själv är, får barnet samtidigt modet att lyssna med respekt på andras tankar och åsikter. För att kunna ha ett fritidshem för alla så måste pedagogerna ha inställningen att alla är olika och att ingen har samma behov eller samma förutsättningar. Pedagogerna måste vara i fas med barnens verklighet. Fritidshemmen är inte alltid så bra på är att visa upp att de har en bra och kvalitativ verksamhet, detta måste de bli bättre på. Att våga tala om att de gör ett bra jobb, då får pedagogerna den respekten från andra som de behöver, då blir det lättare att få igenom de krav som de har. Det är rättvist att det är orättvist, alla har inte samma
förutsättningar, alla har inte samma bakgrund, då måste pedagogerna behandla barnen olika. Det är svårt att förstå ibland för så har inte tankesättet varit innan, då har man tänkt att alla är lika.
Fritidshemmen är i dagens samhälle är lågt prioriterade, vilken annan verksamhet inom skolan är så lågt prioriterad och dåligt uppmärksammad? Vilken pedagog är den som är mest
bortglömd men är så viktig för så många barn. Fritidshemmen är oftast den verksamhet som får minst resurser och tid, eftersom verksamheten i mångas ögon, speciellt bland politiker endast handlar om barnpassning. Detta är tråkigt då verksamheten på fritids är väl och
noggrant planerad av pedagogerna så att alla barn skall få en lärorik och rolig fritid utefter deras enskilda behov och förutsättningar. Ett fritidshem för alla ska vara en självklarhet i dagens samhälle 2011.
Referenser
Litteratur
Ahlström, Karl-Georg, Emanuelsson, Ingemar & Wallin, Erik. Skolans krav- elevernas behov. Lund. Studentlitteratur 1986
Andersson, B. Thorsson, L. Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2007
Andersson, Christer. Motamedaria, Soghra. Ambition och utveckling, En kvalitativ studie om
vilka hinder och möjligheter det finns i en skolorganisation för ett interkulturellt förhållningssätt. Lunds Universitet. 2010
Egelund, N. Haug, P. Persson, B & Rosenqvist, J. Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv. Stockholm. Liber 2006
Frithiof, Elisabet. Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola. Växjö. Allkopia.2002
Handisam. Riv hindren, riktlinjer för tillgänglighet. Andra upplagan. Edita. Stockholm 2009.
Holmström, Pia. Bergenzaun, Liselotte och Fernandez, Helena. Låt det gå runt - som vi gör –
gör barnen. Bohusläns Museum. Uddevalla 1993
Imsen,G. Elevens värld - introduktion till pedagogisk psykologi. Lund. Studentlitteratur 2006
Jerlang, Espen & Ringstedt, Suzanne. Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm. Liber 1999
Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun andra upplagan. Lund. Studentlitteratur 2009
Larsson- Swärd, G. Åtgärdsprogram – för barn med behov av särskilt stöd. Lund. Studentlitteratur 1995
Nilholm, Claes. Inkludering av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling 2006
Patel, Runa och Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur 2003
Persson, B. Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber 2007.
SFS 2000:1108. Grundskoleförordningen. Stockholm: Fritzes
Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem. Stockholm 2007 Skolverket. Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. Stockholm 2007
Skolverket. Handikapp i skolan Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. 2005
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(Lgr 11). Stockholm 2011
SPSM. Lika värde. Specialpedagogiska skolmyndigheten. #3/2010.
Svenska Unescorådet. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm. Utbildningsdepartementet 2006
Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur 2010 Vetenskapsrådet. Forskningsetika principer.Elanders, Gotab 2002
Vetenskapsrådets rapport 5:2007. Reflektioner kring specialpedagogik. Vetenskapsrådet2007