Ett fritidshem för alla

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Annelie Svanberg

Ett fritidshem för alla

Att kunna se möjligheter för alla barn att delta

An after-school for all

To see the opportunity for all children to participate

Examensarbete 15hp

Lärarprogrammet

Datum: 2011-06-01 Handledare: Linda Harkman Examinator: Anders Broman

Abstract

The purpose of this essay is that based on past research and conducted interviews with pedagogues and principal, examine whether there are opportunities to create a common after- school for all children, in which each child's needs and circumstances are taken into

consideration. What does it take for us to get integrated leisure in modern society?

As a future teacher in the after-school, I feel a big responsibility to always respond to children according to their abilities, needs and conditions. I think I have an important role as a teacher to try to see the possibilities and not the difficulties in an integrated leisure. I must have a good attitude that I can provide in a positive way to children.

The after-school is regulated of the Education Act and the curriculum (Lgr 11). After-schools mission is through pedagogic activities complementing and provide children with meaningful leisure along their individual needs.

It is in today's society a possibility to create an after-school for all children. The things that are most important for there to be a possibility is the pedagogues’ attitudes in the working group and towards the children, it is also important that there is a driving force among the pedagogues and the management team to ensure each child's individual needs.

Keywords: integrated leisure, needs and circumstances.

Sammandrag

Som blivande lärare inom fritidshem känner jag ett stort ansvar att alltid bemöta barn utifrån deras egna förmågor, behov och förutsättningar. Jag tycker att jag har en viktig roll som pedagog att försöka se möjligheterna och inte svårigheterna i ett integrerat fritidshem. Jag måste ha ett bra förhållningssätt som jag kan förmedla på ett positivt sätt till barnen.

Fritidshemmet regleras i skollagen och läroplanen (Lgr 11). Fritidshemmets uppgift är genom pedagogisk verksamhet komplettera och erbjuda barn en meningsfull fritid utefter deras enskilda behov.

Syftet med detta arbete är att utifrån tidigare forskning och utförda intervjuer med fritidspedagoger och rektor undersöka om det finns möjligheter att skapa ett gemensamt fritidshem för alla barn, där varje enskilt barns behov och förutsättningar tas i beaktning. Vad krävs det för att vi ska få integrerade fritidshem i dagens samhälle?

Resultatet i min undersökning visar att det finns möjligheter att skapa ett fritidshem för alla barn. De saker som är mest avgörande om det ska bli en möjlighet är pedagogernas

förhållningssätt i arbetsgruppen och gentemot barnen Det är också viktigt att det finns en drivkraft hos pedagogerna och i ledningsgruppen till att se varje enskilt barns behov och förutsättningar.

Nyckelord: integrerat fritidshem, behov och förutsättningar

Innehållsförteckning

1 Inledning………..

1.1 Bakgrund………...3

1.2 Syfte………4

1.3 Frågeställningar………...4

1.4 Styrdokument för fritidshemmen………5

1.4.1 Skollagen………...5

1.4.2 Lgr 11………...5

1.4.3 Allmänna råd och kommentarer………...6

1.4.4 Grundskoleförordningen………..6

1.4.5 Salamancadeklarationen………...6

2 Metod………...….

2.1 Kvalitativa intervjuer………..8

2.2 Val av respondenter………9

2.3 Genomförandet av intervju………10

2.4 Tillförlitlighet……….11

2.5 Reliabilitet och validitet……….12

2.6 Val av litteratur………...13

3 Forskning och litteraturöversikt………...

3.1 Teori………...14

3.2 Integrering………..14

3.3 Skolan och kommunens ansvar………..16

3.4 Engagemang, förståelse och god vilja………16

4 Resultat av intervjuer……….

4.1 Fritidspedagog 1……….19

4.2 Fritidspedagog 2……….20

4.3 Rektor……….21

4.4 Sammanfattning av resultat………23

5 Avslutande diskussion och slutsats………....

5.1 Diskussion………..25 5.2 Slutsats………...28

Referenser

Bilaga 1

1 Inledning

Här inleder jag mitt arbete. Jag kommer att ge en bakgrund till val av ämne. Jag kommer att redogöra för arbetets syfte och frågeställningar samt slutligen vad styrdokumenten

förespråkar.

1.1 Bakgrund

Under många år har jag arbetat inom skolan och fritidshemmens verksamhet och alltid undrat varför fritidshemmens verksamhet inte är anpassat efter olika barns behov? Vid flertal

tillfällen har jag sett elever som har behov av särskilt stöd får detta i skolan men som sedan får klara sig helt på egen hand när det är dags för fritids. Dessa barn behöver den trygga strukturen även under sina timmar i fritidshemmet. Jag upplever att pengarna för extrahjälpen åt barn med behov av särskilt stöd tar slut vid skoldagens slut, då har barnen inte lika mycket rättigheter längre. Varför är det så och är det rimligt? Kanske barnen behöver den där lugna vrån som de kan försvinna till en stund för att få ro eller kanske de behöver den extra stöttningen från en pedagog som har tid att gå ifrån övrig grupp. Jag har alltid haft inställningen att alla är vi olika och unika men att vi alla har samma rättigheter i vårt

samhälle. Jag tycker att i dagens samhälle 2011 bör vi kunna möta de olika behoven som barn behöver i fritidshemmen. Vi måste forma en verksamhet utefter deras enskilda behov men vad är det då som krävs? Vad betyder egentligen ett fritidshem för alla och hur ska vi förhålla oss till det? Är integrering ett socialt och politiskt mål och hur ska vi i så fall betrakta möjligheter till integrering? Integrering betyder förena eller samföra till helhet.¹ Ett första steg mot ett fritidshem för alla måste vara att sluta tala om normalitet och avvikelser och istället lyfta fram variation och olikheter som någonting positivt och värdefullt. Om barnen är utgångspunkten för verksamheten måste pedagogerna vara flexibla och anpassa sig efter barnen och inte tvärtom, även om fritidshemmen är en arbetsplats också för pedagogerna. Inom barnomsorg och skola är det alltid viktigt att sträva efter att se varje barn som en unik person och att bekräfta det i sin särskildhet.² En viktig uppgift som pedagoger har är att utveckla egna positiva förhållningssätt till olikheter och variation som sedan förmedlas till barnen.

1 www.svenskaakademin.se/web/ordlista

2 Bergenzaun, Liselotte, Fernandez, Helena och Holmström, Pia. Låt det gå runt - som vi gör – gör barnen. 1993 s9

Det är genom våra förhållningssätt som barnen lär sig hur det ska förhålla sig till saker i livet.³ I barnkonventionen står det nu skrivet att barn har rättigheter. Sverige har undertecknat barnkonventionen. Den är uppbyggd kring fyra grundprinciper. En av dem är att alla barn har samma rättigheter och lika värde. En annan är att varje barn har rätt att överleva och

utvecklas. En tredje att barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Den fjärde grundprincipen är att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.⁴

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns möjligheter och vad som i sådana fall krävs för att skapa ett gemensamt fritidshem för alla barn, där varje enskilt barns behov och förutsättningar tas i beaktning.

1.3 Frågeställningar

 På vilket sätt kan fritidshemmen utformas efter varje enskilt barns behov och

förutsättningar?

 Vad krävs för att integrering skulle kunna bli möjligt i dagens fritidshem?

3 Holmström, Pia, Bergenzaun, L. 1993 s9f

4 Skolverket. Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. 2002 s3

1.4 Styrdokument för fritidshemmen

Fritidshemmen regleras först av skollagen och därefter i följande styrdokument såsom jag illustrerat i den egengjorda figuren nedan.

1.4.1 Skollagen

Enligt skollagen skall:

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Alla barn behöver stöd för sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela sin tid i fritidshemmet.⁵

1.4.2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lgr 11

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.⁶

Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.⁷.

5 Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem.2007 s30

6 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 2011 s5

7 Ibid. s11

skollagen

Läroplanen

Allmänna råd

&

kommentarer

Grundskole förordningen

Salamanca deklarationen

Som en pedagogisk ledare för lärarna och övrig personal på skolan har rektorn det

övergripande ansvaret för att undervisningen och verksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.⁸

1.4.3 Allmänna råd och kommentarer – Kvalitet i fritidshem

I Allmänna råd och kommentarer kan man läsa följande:

Skolbarnomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid.

Skolbarnomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som har fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver.⁹

”Kommunen bör sträva efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har kompetens för detta”.¹⁰

1.4.4 Grundskoleförordningen

”Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör”.¹¹

1.4.5 Svenska Unescorådet, Salamancadeklarationen och

Salamanca +10

Salamancadeklarationen säger följande:

Alla elever har unika behov och utvecklingsmöjligheter. Var och en måste uppmärksammas och mötas utifrån sina individuella förutsättningar. Vissa elever behöver större insatser än andra för att nå utbildningens mål.¹²

Elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och kan tillgodose dessa behov.¹³

8 Skolverket. 2011 s15

9 Skolverket. 2007s11

10 Ibid. s30

11 SFS. Grundskoleförordningen. 2000:1108 5kap. 5§

12 Svenska Unescorådet. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. 2006 s6

Den uppgift som den integrerade skolan står för är att utveckla en pedagogik med barnet i centrum som har förutsättningar att med framgång ge undervisning åt alla barn.¹⁴

”Integrerad skola är det effektivast sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater”.¹⁵

13 Svenska Unescorådet. 2006 s11

14 Ibid s16

15 Ibid.s19

2 Metod

Här kommer jag att beskriva undersökningens metod. Det kommer att redovisas i underrubrikerna: Kvalitativa intervjuer, val av respondenter, genomförandet av intervju, tillförlitlighet samt slutligen val av litteratur.

2.1 Kvalitativa intervjuer

Det finns olika sätt att samla information för att få svar på våra frågeställningar. Vi kan använda befintliga dokument, test och prov, observationer, intervjuer och enkäter. Ingen av dessa kan sägas vara bättre eller sämre än någon annan. Vilken teknik vi väljer beror oftast på vad som troligtvis kan ge oss bäst svar på vår frågeställning i förhållande till den tid och de medel som står till vårt förfogande.¹⁶

Vid en intervju kommer motivationen att påverkas ytterligare av den personkemi som kan uppstå mellan intervjuaren och intervjupersonen under själva intervjun. Det är viktigt att visa ett genuint intresse och förståelse för intervjupersonen. Intervjuaren måste också kunna visa medgivenhet med avseende på intervjupersonens uttryck av känslor och attityder. Det kan lätt väckas en försvarsattityd hos intervjupersonen om det uppfattas som om intervjuaren dömer eller kritiserar. Det är viktigt att komma ihåg att man talar inte bara med ord utan vi använder oss lika mycket av gester och ansiktsmimik.¹⁷

Den metod som jag valde för mitt examensarbete är kvalitativ intervju. När det gäller kvalitativa intervjuer använder jag Kvale och Brinkmann och deras tankar runt intervjuer.¹⁸ De nämner två varianter när det gäller kvalitativa intervjumetoder. De benämner dem som

”malmletare” och ”resenär” detta för att lättare kunna skilja metoderna åt. Till skillnad från resenären befinner sig malmletaren i en modern värld medan resenären är postmodern.

Malmletaren uppfattar den kunskap han söker som ”nergrävd” och är den som ska gräva upp den ur intervjupersonen. Malmletaren är den som förhåller sig till modernismens tankar

16 Patel, Runa och Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2003 s 63

17 Ibid. s71

18 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun andra upplagan. 2009 passim

eftersom han ser på kunskap som något statiskt som inte kan förändras. Resenären är förutsättningslös i sin kunskapssyn och anpassar den efter omständigheterna.

Han ser kunskap som något föränderligt som kan berika honom som forskare.¹⁹ Jag har varit både ”resenär” och ”malmletare” i mina kvalitativa intervjuer.

Jag har intervjuat en rektor som är ansvarig för ett fritidshem i en kommun, och två

fritidspedagoger från olika fritidshem i olika kommuner, där ett av dessa fritidshem arbetar integrerat. Intervjuerna genomfördes enskilt. Jag spelade in intervjuerna då det är lättare att se tillbaka när jag ska analysera och sammanfatta.

Jag ställde samma frågor till dem alla tre (se bilaga 1). Frågorna handlade bland annat om hur vi ska kunna forma ett fritidshem utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar och hur vi kan finna ett sätt till att ha ett integrerat fritidshem.

Varför jag valde kvalitativa intervjuer beror på att jag tycker det är lättare att få ut det resultat jag vill få ut. Jag kan också då ställa följdfrågor som kan komma att dyka upp under själva intervjun vilket gör att jag inte enbart behöver ställa de frågor som jag har bestämt på förhand.

Jag tycker också att man får en relation till den intervjuade som inte skulle uppstå om jag använde mig av metoden enkätundersökning i stället. Det känns tryggare att intervjua än att skicka ut en enkät. Under en intervju kan intervjuaren formulera om frågor eller ge

förklaringar om det är något som den intervjuade funderar över eller inte förstår.

2.2 Val av respondenter

När jag gjorde valet av intervjupersoner valde jag att göra detta med personer som har olika erfarenheter och olika bakgrunder efterson detta kan öka chansen att finna viktiga

uppfattningar och varianter av dem.²⁰

Jag valde att göra en intervju med en pedagog på min VFU plats. Detta val var ganska enkelt då jag vet att pedagogen är väl insatt i fritidshemmet verksamhet.

19 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. 2009 s64

20 Johansson, Bo. Swedner, Per-olov. Examensarbete i lärarutbildningen. 2010. s39

Pedagogen kommer också att till hösten ingå i ett nytt arbetslag på ett annat fritidshem, där det finns möjligheter till integrerad verksamhet. Jag anser att relationen mellan mig och pedagogen var till fördel för intervjun och dess resultat. Pedagogen vet att jag är intresserad av mitt valda ämne vilket i sin tur ger en positiv respons tillbaka. Den andra pedagogen som jag intervjuade fick jag rekommendationer av från en vän. På detta fritidshem arbetar de redan integrerat. Detta gjorde mig nyfiken på verksamheten. Den här fritidsverksamheten eller personalen känner jag inte vilket gjorde att jag först kontaktade rektorn på skolan för att höra efter om jag fick lov att ta kontakt med pedagogen och jag förklarade för rektorn mitt syfte och att jag ville göra en intervju. Detta var godkänt från denne så efter det tog jag kontakt med vederbörande pedagog via telefon och e- mail. Mitt tredje val av respondent föll på rektorn för fritidshemmen i en annan kommun. Jag vet sedan tidigare att rektorn har själv arbetat inom fritidshemmens verksamhet och att den är väl insatt i denna verksamhet vilket gjorde det ännu mer intressant att intervjua vederbörande. Jag valde att intervjua en rektor för att jag vill se om där fanns skillnader respektive likheter mellan svaren från intervjufrågorna då det kom från någon på ledningsnivå.

2.3 Genomförande av intervjuer

Jag har utgått från Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.²¹ Jag började förberedelserna för mina intervjuer genom att finna lämpliga frågor som skulle ge mig relevanta svar för mitt examensarbete. Därefter ringde jag och skickade även e-mail till alla tre som jag skulle

intervjua. Jag informerade i telefonen och i e- mailet om att jag skrev mitt examensarbete, vad det handlade om och undrade om jag kunde få intervjua dem.

När jag kom till det förbestämda intervjumötet förklarade jag att alla som jag intervjuar kommer att vara anonyma, att inga namn, kommuner eller fritidshemsnamn kommer att bli nämnda i mitt examensarbete och att all insamlad information från intervjuerna endast ska användas i syfte att försöka få svar på mina frågeställningar i mitt examensarbete.

21 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer.2002 s6

Innan jag påbörjade intervjuerna frågade jag vederbörande om de misstyckte om jag spelade in samtalet. Jag förklarade att det är lättare för mig att se tillbaka när jag ska analysera och sammanfatta och att det minskar risken för feltolkningar. Nackdelen med att spela in intervjun kan vara att närvaron av en bandspelare kan påverka svaren. Jag upplevde dock aldrig under intervjuerna att det var några svårigheter med detta. Det kan dock hända om man stänger av bandspelaren att personerna som blir intervjuade börjar prata mer spontant och inte är så angelägna om att framstå som logiska och förnuftiga längre.²² Detta upplevde aldrig jag under intervjuerna, varken före eller efter.

Intervjufrågorna är bifogade i mitt examensarbete som bilaga 1.

2.4 Tillförlitlighet

Tillförlitligheten känns hög i undersökningens intervjuer eftersom intervjupersonerna har kunskap och vanor kring ämnet som studien undersöker. En möjlig kritik mot kvalitativa intervjuers trovärdighet är enligt Kvale och Brinkmann,²³ att resultat kan vara ogiltiga då intervjupersonernas svar kan vara falska. Min åsikt är dock att samtliga intervjupersoner i min undersökning har svarat trovärdigt och övertygande på intervjufrågorna. Det gäller som intervjuare att vid intervjutillfället vara uppmärksam på tonfall, ansiktsuttryck samt andra kroppsrörelse. Eftersom jag valde att banda samtliga intervjuer så kände jag att jag fick ur mycket av just tonfallen. Jag fick också god kontakt med personerna under själva intervjun, där jag kunde ha ögonkontakt med samtliga och visa mig intresserad av det som de hade att säga. Följaktligen känner jag att alla svarade ärligt och trovärdigt på mina frågor. Jag har även kunnat läsa av deras kroppsspråk och haft tillfälle att lägga märke till deras olika uttryck och tonfall. När en kvalitativ studie görs är det viktigt att intervjuförutsättningarna är lika för alla som intervjuas.²⁴ Så är fallet i denna undersökning, då intervjutillfällena såg likadana ut.

22 Patel, Runa . Davidsson, Bo. 2003 s83

23 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. 2009 s65

24 Trost, J. Kvalitativa intervjuer. 2010 s 77

2.5 Reliabilitet och validitet

Undersökningens reliabilitet (tillförlitligheten) beror på om intervjudesignen är genomtänkt och senare bidrar till att göra en trovärdig analys. Reliabiliteten kan översättas till hur bra mitt mätinstrument är på att mäta.²⁵ Jag anser att min intervjudesign varit väl genomtänkt och att jag har kunnat göra en trovärdig analys. För att kontrollera reliabiliteten kan vi ”lagra”

verkligheten, då kan vi ta den i repris så många gånger som behövs för att försäkra oss om att det vi uppfattat är korrekt.²⁶ Jag valde därför att spela in mina kvalitativa intervjuer vilket var mycket bra, då kunde jag i lugn och ro sedan analysera svaren så korrekt som möjligt. Jag har lyssnat på svaren många gånger när jag skrivit ner resultatet, vilket gör att jag fått med allt av vikt som har blivit sagt.

Undersökningens validitet (giltighet) beror på trovärdigheten i intervjupersonernas svar men också på översättningen från muntligt till skriftligt språk i rapporteringen liksom i tolkningen av intervjun.²⁷ Validiteten handlar också om tillförlitligheten hos undersökningspersonens rapport och kvaliteten på själva intervjuerna, som ska omfatta en noggrann utfrågning om meningen i det som sägs och ständig kontroll av den information som erhålls.²⁸ Under intervjuerna ställdes många klargörande frågor till respondenterna för att de skulle få

möjlighet att förtydliga sina svar så att jag kunde försäkra mig om att de uppfattats på rätt sätt.

Jag bedömer att studien har en bra validitet.

25 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. 2009 s69

26 Patel, Runa . Davidsson, Bo. 2003 s100

27 Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. 2009 s72

28 Ibid. s74

2.6 Val av litteratur

När jag läste specialpedagogik kom jag i kontakt med mycket bra och intressant litteratur som handlar om barn i behov av särskilt stöd och integrering i skolans verksamhet.

Det har varit mycket svårt att hitta vetenskapliga rapporter, uppsatser, forskningsbaserade källor, tidigare teorier och undersökningar om ämnet ett fritidshem för alla. Det skrivs väldigt lite om fritidshemmen men eftersom fritidshemmen regleras av skollagen och läroplanen har jag tagit med en del av det som skrivs om en skola för alla. Detta tycker jag är ett mycket närliggande ämne. Jag har funnit en del rapporter och undersökningar på integrering av barn i behov av särskilt stöd.

Jag har valt relevant litteratur som har med mitt valda ämne att göra och jag har funnit mycket riktlinjer i skolan och fritidshemmets olika styrdokument.

3 Forsknings- och litteraturöversikt

Under detta avsnitt kommer jag gå igenom en del av den litteratur och forskning som finns kring ämnet integrering/inkludering.

3.1 Teori

Lev Vygotskijs teorier kallas ofta för sociokulturell då han såg miljön som väsentlig för individens framsteg och prestation. Han kom med suggestiva, men ibland svårtolkade idéer.

Ett av hans intresseområden var psykologins betydelse och användbarhet för pedagogiken.

Vygotskij menade att alla former av psykiskt liv, stimuleras genom socialt och mänskligt samspel. Av den anledningen ansåg han att samspelet i undervisningen var viktig, och framhävde även att inlärningen och därmed kunskapsförmedlingen skulle anpassas så att den främjade utvecklingen och styrde den. Att anpassa undervisningen för att hjälpa och lyfta fram varje enskilt barn är mycket det som integrering, en skola för alla och individuell utveckling handlar om.²⁹

3.2 Integrering

Ordet integrering har betydelsen av något helt, något man varken kan eller får lov att dela.

Styrdokumenten som skolan (och fritids) arbetar efter strävar efter en skola för alla, det vill säga en helhet som ska råda, då ska inte heller barn som anses avvikande särskiljas, de ingår i den odelade helheten. Det handlar om att bygga upp en helhet av olika delar. Alla barn är olika, alla barn bidrar med sin byggsten till helheten.³⁰

I Anderssons & Thorssons bok kan man läsa följande:

Integration som mål är en konsekvens av en demokratisk människosyn. Alla har rätt till hel och full delaktighet. Eftersom alla är lika värda kan heller ingen uteslutas eller avskiljas som oumbärlig eller oönskad. Olikheter människor emellan betraktas mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter. Hot mot den integrerade

29 Jerlang, Espen & Ringstedt, Suzanne. Utvecklingspsykologiska teorier. 1999 s 94

30 Frithiof, Elisabet. Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola.2002 s 34

gemenskapen är alltså ett hot mot helhetens möjligheter till förverkligande och utveckling av önskad och nödvändig, individuell likaväl som kollektiv, kompetens i olika avseenden.³¹

Integrering handlar om både form och innehåll. Integrering ska vara en

utvecklingsstimulerande verksamhet som kräver strikt planering. Man måste minska avståndet mellan miljöns krav och barnens förutsättningar . Man ska inte betrakta enskilda barn som integrerade eftersom det speglar ett handikappbegrepp. Tanken blir då att barnet ska normaliseras och orsakerna till svårigheterna läggs på det enskilda barnet. Ett barn med funktionsnedsättning kan känna sig lika utanför i en ordinarie klass som i segregerad undervisning om barnet inte har möjlighet till full delaktighet i för barnet meningsfulla situationer.³²

För att en integrering ska bli lyckad krävs det att hela skolans syn förändras så att barnens olikheter ses som en resurs i stället för ett problem. Det krävs oftast inte speciella

undervisningsformer utan det är synen på barnens möjligheter som avgör.³³Förutsättningarna för att det ska bli en skola för alla är att skolan måste förändras och bli mer sammanhållen för att passa alla barn.³⁴

Nilholm beskriver En skola för alla som en skola öppen för alla, ingen avfärdas eller pekas ut.

Det är en skola där varje barn går i en klass eller grupp, en skola där undervisningen är anpassad efter varje enskilt barns behov och förutsättning. Demokrati råder, det vill säga alla barn deltar i och bidrar till gemenskap efter egna förutsättningar och alla ska känna personligt utbyte i form av självkänsla, förståelse, kompetens, synsätt, insikter och inte minst ett socialt nätverk.³⁵ Vidare skriver Nilholm att man kan se framtidssynen om En skola för alla som en vision om gemenskap med andra beteckningar som ”En inkluderande skola” eller ” En integrerad skola”. Används nya begrepp kan det ses som ett försök att föra fram samma idé i delvis ett nytt ljus, att det inte faller i glömska.³⁶

31 Andersson, B & Thorsson, L. Därför inkludering. 2007 s 13f

32 Ahlström, K-G, Emanuelsson, I & Wallin, E. Skolans krav – elevernas behov. 1986 s 55

33 Egelund, N, Haug, P, Persson, B & Rosenqvist, J. Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. 2006 s 72

34 Andersson, B & Thorsson, L. 2007 s 57

35 Nilholm, Claes. Inkludering av elever med behov av särskilt stöd. 2006 s 88

36 Ibid. s91

3.3 Skolan och kommunens skyldighet

Skolan har en absolut skyldighet att hjälpa de barn som behöver stöd, hur det stödet ska se ut är upp till varje kommun och skolans rektor att avgöra. Grundskoleförordningen har ändrat sin formulering från tidigare ”elever med särskilda behov” till att numera skriva ”elever i behov av särskilt stöd”. Istället för att lägga problematiken till enbart barnet vill de se barnets möjligheter till utveckling så att det pedagogiska arbetet kan anpassas till vars och ens

förutsättningar.³⁷ Staten ålägger skolorna ett omfattande ansvar när det gäller att ge stöd och hjälp till dessa barn, men säger ingenting om hur stödet ska se ut. Om förändringsarbetet med ett fritidshem för alla inte bara ska bäras av eldsjälar inom fritidsverksamheten bör visioner och tankar finnas tydligt förankrade på alla nivåer i kommunen. Det innebär att skolplaner och andra politiska beslut ska genomsyras av målet om en skola/ fritidshem för alla.³⁸

3.4 Engagemang, förståelse och god vilja

Samhällets målsättning har under den senare delen av 1900-talet varit att skapa en skola och omsorg för alla barn. Särbehandling av barn i särskilda specialskolor ska undvikas enligt Socialstyrelsen 1991:1. Målsättningen att integrera alla barn i skolor, förskolor och fritidshem ställer stora krav på pedagogerna som verkar inom dessa områden. De ska kunna ta hänsyn till varje barns egna resurser men också stödja de barn som är i behov av särskilt stöd.³⁹ I många länder har det visat sig att integrering av barn och ungdomar med behov av särskilt stöd i undervisningen sker bäst i reguljära och allmänna skolor. Samtidigt som de får möjlighet att bli delaktiga i samhället och möjlighet till att uppnå de bästa inlärningsresultaten. Utbildning i gemensamma grupper har en stor betydelse när det gäller att öka förståelsen för olikheter, främja gemenskapen bland barnen och att motverka mobbning.⁴⁰ För att detta ska kunna lyckas krävs en samordnad insats mellan lärare, skolpersonal, kamrater och familjer. Vid en förbättring av samhällsinstitutioner krävs det att vi har en övertygelse, engagemang och den

37 Persson, B. Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2007s18

38 Andersson, B & Thorsson, L. 2007 s47

39 Larsson- Swärd, G. Åtgärdsprogram – för barn med behov av särskilt stöd. 1995 s8

40 Vetenskapsrådets rapport 5:2007. Reflektioner kring specialpedagogik.2007 s27

goda viljan.⁴¹ Om pedagogerna utnyttjar variationer bland barnen kan det leda till utveckling och möjligheter i gruppen.

I vetenskapsrådets rapport tas det klart och tydligt upp att om pedagoger accepterar

variationer så leder detta till stora möjligheter i gruppen och möjligheter för de barn som har en funktionsnedsättning. Inom detta område har det lyfts fram studier om barns olikheter och hur deras olikheter kan ses som möjligheter i undervisningen i stället för att se det som ett hinder att alla är olika.⁴² Det handlar många gånger om att kunna se barn med

funktionsnedsättningars behov, att kunna bemöta dem på ett värdigt sätt och att vara

medveten om att de har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.⁴³ Hur barnen blir uppfattade av sina kamrater eller pedagoger påverkar det stöd och den omsorg de får. För att barn ska kunna utvecklas optimalt, är det viktigt att de blir positivt definierade, så att de blir uppfattade av andra och av sig själv som personer som har utvecklingsmöjligheter.⁴⁴ Inom fritids ska det också finnas en tillgänglighet för de barn som har funktionsnedsättningar.

Dessa barn ska kunna delta på lika villkor som övriga barn.⁴⁵ Tillgängligheten för barn med nedsatt rörelseförmåga innebär främst att de ska vara möjligt för dem att förflytta sig säkert i fritidshemmets miljö, detta är myndigheternas ansvar.⁴⁶ Tillgänglighet handlar också om samspelet mellan barnets förutsättningar, den pedagogiska miljön och den fysiska miljön.

Man måste alltid utgå från barnets behov.⁴⁷

Om barnet tillåts att vara annorlunda så ser övriga barn att det är positivt med olikheter i en grupp.⁴⁸ Likheter är grunden för gemenskap, olikheter är grunden för utveckling. Endast genom att se våra olikheter, förstå dem och acceptera dem, kan vi upptäcka våra likheter.⁴⁹ Det finns vissa villkor som ska vara uppfyllda om integreringen av barn med behov av särskilt stöd ska vara framgångsrikt . Den första är strukturella villkor och de vill säga, mindre

barngruppsstorlek och personalförstärkning. Personalen måste också få en god utbildning och fortbildning om behovsbarn och god handledning. Som pedagog måste man alltid arbeta aktivt för en miljö där olikheter framhålls som något positivt.

41Vetenskapsrådets rapport 5:2007 s48

42 Ibid. s63

43 Skolverket. Handikapp i skolan Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270 s.9

44www.spsm.se

45 Handisam. Riv hindren, riktlinjer för tillgänglighet. Andra upplagan.2009 s12

46 Ibid. s20

47 SPSM. Lika värde. #3/2010 s3

48 Vetenskapsrådets rapport 5:2007 s22

49 Andersson, B & Thorsson, L. 2007 s60

Att markera för alla att verksamheten bedrivs utifrån ett rättviseperspektiv, som innebär att man gör olika beroende på barnets olikheter.⁵⁰ En klar målsättning för varje enskilt barn är viktigt, för att personalen ska kunna förbereda för en god integrering.⁵¹ Att göra

fritidsverksamheten tillgänglig för alla barn betyder att integrera, det ska ingå i

myndigheternas planering, beslut och processer samt att ledningen ska ta sitt ansvar som arbetsledare för verksamheten.⁵² Om det tillämpas mer flexibla och anpassningsbara system som tar bättre och mer hänsyn till barnets olika behov och förutsättningar bidrar man till både pedagogiska framgångar och till integrering.⁵³

50 www.spsm.se

51 Larsson- Swärd, G.1995 s12

52 Handisam. 2009 s8

53 Svenska Unescorådet 2006 s24

4 Resultat av intervjuer

Jag kommer här att redovisa mina resultat utifrån de olika kvalitativa intervjuerna jag gjort utifrån mitt syfte att ta reda på hur vi ska kunna forma ett fritidshem för alla barn. Därefter avslutar jag med ett sammanfattande avsnitt.

4.1 Fritidspedagog 1

Pedagogen har arbetat som fritidspedagog i 30 år på olika fritidshem. Där pedagogen nu arbetar är det ungefär 50 barn inskrivna på två olika avdelningar. I denna fritidsverksamhet försöker de alltid se till barnens behov. De barn som av vissa skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som behövs, ibland blir det dock på bekostnad av de andra barnen i gruppen. När det är stora barngrupper och få resurser så blir det oftast de barnen som har absolut störst behov som pedagogen ser till att i första hand tillgodose. Personalen försöker planera en verksamhet där alla har någonting de kan lära sig på olika nivåer, i planeringen är det viktigt att tillgodose så många olika sorters behov som möjligt, genom att göra olika aktiviteter med samma arbete fast med olika svårighetsgrader på. Pedagogen försöker alltid ha något att utgå från och ändå ha tillräckligt med spelrum för varje individ att kunna hitta det som de är intresserade av.

Grundaktiviteterna måste alltså läggas så att alla kan ha glädje och nytta av dem fast på olika sätt. För att på bästa sätt kunna skapa ett fritidshem utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar så krävs det planeringstid, bra personaltäthet och en utbildad personal, även en lagom stor barngrupp är viktigt så att man hinner samspela med alla barn. En annan viktig sak är att kommunen och ledningen också vill ha ett fritidshem för alla. Om fritidshemmet har pedagoger som absolut vill arbeta med att alla barn ska platsa på deras fritidshem men

signalerna uppifrån ledningen kommer med att det inte finns resurser, extra stöd eller extra tid och till och med organisatoriskt plockar ut dessa barn i behov av stöd och skapar speciella enheter och tar bort kuratorer och specialpedagoger från skolan och fritidsverksamheter då kan vi kanske aldrig få en verksamhet för alla. När kommunen jobbar tvärs emot så är det svårt för personalen på fritidshemmen att jobba mot ett fritidshem för alla.

Pedagogen förklarar för mig att de alltid har velat ha alla barn hos dem i deras verksamhet oavsett vilka behov barnen har. De har istället motverkats från kommunen håll där de ibland plockar ut barnen från verksamheten i stället. Dessa barn behöver precis som alla andra barn sina lekkompisar, sina kontakter, att vara delaktiga och ha en grupp att tillhöra och få vara en del av samhället och föreningslivet runtomkring där man bor. Nedskärningarna i

fritidshemmens ekonomi tenderar också till att minska möjligheterna till att fritidshemmen ska vara en integrerad verksamhet men framför att så är det ledningens synsätt förklarar pedagogen. Finns det resurser som skall läggas på fritidshemmen så väljer ibland rektorerna att använda fritidshemmen som en buffert, alltså rektorerna förflyttar personal från

fritidshemmen för att se till att det fungerar i skolan eftersom det i första hand är barnens skolgång och den tid de är i skolan som vi får se till att det finns någon som helst kvalitet i.

Kanske är det för att skolan har t.ex. nationella prov där de kan se mätbara resultat. På fritids räknas inte kvalitén. Även om fritidshemmen ibland har resurser som skulle kunna hjälpa barn i behov av extra stöd när de är på fritids så väljer man att ta den resursen till skolan.

Ledningen tar inte fritidsverksamheten på allvar. Om man ser till organisationen inom skolan så ligger fritidshemmen som en ”boj” utanför och guppar och är helt beroende av den personal som arbetar där. Det är en inställningssak och sällan en budgetsak som minskar

förutsättningarna för ett fritidshem för alla. Vi måste se till att alla barns dag blir bra, hela dagen och inte bara fram till klockan 12. Vi måste börja ta barnens fritid på allvar.

För att kunna tillgodose alla barns olika behov är det också viktigt pedagogerna försöker hitta sina roller så att de kan komplettera varandra på bästa sätt. Det är viktigt att har samma syn på vad barnens dag ska innehålla, gemensam syn på skoldagen, fritidstiden och en gemensam tolkning av läroplanerna. Först då kan pedagogerna balansera varandra.

4.2 Fritidspedagog 2

Pedagogen har arbetat som fritidspedagog i 35 år och arbetar nu på ett integrerat fritidshem.

Det är ungefär 35 barn varav åtta barn är från särskolan och flera barn med andra särskilda behov. Detta är ett mångkulturellt fritidshem, där arbetar alla pedagoger utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar och har gjort detta i några år. Det är mycket olika faktorer som har betydelse när det på bästa sätt ska formas ett fritidshem utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar. Det kan vara utbildning, var barnen kommer ifrån utan att vara

fördomsfull och det finns klasskillnader i samhället. Det är ledningens ansvar därför är det också ledningens skyldighet att se till att det blir ett fritidshem för alla barn.

Pedagogernas synsätt regleras i skollagen och det som är viktigt är att pedagogerna drar åt samma håll i en verksamhet annars kan det vara ett hinder i att den inte kan formas efter varje enskilt barns behov. Ett effektivt lagarbete för att tillgodose alla barns olika behov bör vara en självklarhet.

Det som gör att de kan ha en fritidsverksamhet för alla är att de upprätthåller en viss nivå men de vill naturligtvis komma ännu längre med verksamhet. Många gånger måste de tänka utanför ramarna, förklarar pedagogen. Hitta nya lösningar i den situation de befinner sig i och med den resurs pedagogerna har. Nedskärningar i fritidshemmens ekonomi tenderar att minska förutsättningarna för en integrerad verksamhet på fritids och det kommer till en gräns då möjligheten till integrering minskar, då kan pedagogerna inte tänka att det löser detta med lite personal ändå, utan de måste veta vad kvalitet är på fritids och att det är svårt att uppnå den kvalitén utan tillräckligt med stöd och resurser. Inom fritidsverksamheten måste de visa resultat annars får pedagogerna aldrig rektorn med sig i sin tänkta verksamhet.

Fritidspedagogerna måste bli bättre på att visa verksamheten och att den är mycket

betydelsefull för barnen. De måste lära sig att ta hjälp av föräldrarna och visa för dem vad de gör i verksamheten. Det är även bra för barnen om det finns en bra föräldrakontakt. En annan viktig del är tid till gemensam planering för pedagogerna, det är mycket viktigt från rektorns sida att ge tid till planering. För att stärka sin yrkesroll ska planering vara schemalagd på förmiddagarna så att pedagogerna kan arbeta med barnen på eftermiddagarna, det är då fritids är och man behövs för alla barn.

4.3 Rektor

Rektorn har arbetat inom fritidsverksamheter i ett flertal år och är numera rektor för några av fritidshemmen i en kommun i Västra Sverige. På frågan om barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg på fritidshemmen som deras speciella behov kräver, vilket står klart och tydligt att de har rätt till i skollagen blir svaret nej. De barn som har fysiska handikapp eller sjukdomar, dem är de duktiga på att ta hand om. De barnen som har

andra behov såsom till exempel utåtagerande, dem kan man säga ”passar” pedagogerna så att jobbiga situationer inte uppstår. Det arbetas inte så mycket förebyggande utan det är alltså mer ett vaktande för att det inte ska hända något. De barnen som är lugna och tysta som ändå är i behov av särskilt stöd, de får inte det stödet de behöver heller. Detta beror oftast på ekonomi och kompetens bland personal. Fritidshemmen har för stora barngrupper, personalen har svårt för att hinna med alla barnen och svårt för att kunna se varje enskilt barns behov. Det är alldeles för få utbildad personal på fritidshemmen i kommunen. Det arbetas dock effektivt i kommunen för att hitta bra lösningar på detta.

Det bästa sättet att forma ett fritidshem utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar är att ha kompetent personal och ledning som vet vad fritidshemmet verksamhet står för och hur viktig kvalitén är där. Det ska finnas en vilja att förändra, en vilja att skapa något nytt och gemensamt och en grogrund att stå på. För att få en integrerad verksamhet på fritidshemmen så beror det mycket på pedagogernas tankesätt, anser pedagogerna att det är jobbigt med utåtagerande barn och inte kan ha en förståelse för dem så blir det väldigt jobbigt också.

Utbildade fritidspedagoger med specialpedagogisk kompetens, det är vad fritidshemmen behöver, menar rektorn. Noggrannheten i gruppsammansättningen ska vara lika viktig när fritidsgrupper ska starta som när skolklasser startar. När skolgrupper startar är det alltid noga med rätt barnstorlek i gruppen, rätt barn i rätt grupp och att det är rätt pedagog i rätt grupp.

Sedan när barnen ska sättas samman på eftermiddagarna i fritids då är det inte lika viktigt längre och såhär får det inte vara, anser rektorn. Sammansättningen ska vara viktigt hela tiden.

Rektorn menar att vi som fritidspedagoger måste lyfta verksamheten, personalen på

fritidshemmen är dåliga på att informera föräldrarna om att fritidshemmen är en pedagogisk verksamhet och att vi är lagstyrda.

Rektorn menar att ekonomin gör att fritidshemmet kan hindras att utvecklas till ett fritidshem för alla. När det görs nedskärningar i fritidshemmens ekonomi så kan vi inte ha ett fritidshem för alla, det går helt enkelt inte. När det blir grupper på 40-50 barn så är det inte realistiskt att tro det. I sådana lägen är det viktigt att säga att detta klarar vi inte. Det är bättre än att säga att vi har en verksamhet i fritidshemmen för alla, för det har vi inte, de målen klara vi inte att nå.

Rektorn berättar att hon kämpar för att det ska bli ett tak för fritidshemmen barngruppstorlek såsom man har på förskolan, maximalt antal barn på ett visst antal pedagoger. Då skulle det kanske kunna gå att forma en integrering på fritids, då har man absolut bättre förutsättningar.

Det handlar också mycket om vad du har för förutsättningar innan. De har fördelen att kunna

ta del av särskolans pedagogers kompetens. Den personalen ingår i skolan/fritids arbetslag.

Barnen på särskolan är integrerade i ordinarie verksamhet så mycket det är möjligt efter var och ens förutsättningar.

De har ett eget fritidshem men ökar successivt samarbetet avdelningarna emellan. De barn med neuropsykiatriska handikapp som går i liten grupp på skoltid går i ordinarie fritids efter skoltiden, då har de inget stöd, det är det där typiska att då ”behöver de inget stöd”. Därefter handlar det åter om ledningens syn och personalens syn på fritidshemmen, hur viktig den verksamheten är och vilken typ av verksamhet det ska vara. Dem som har utbildning kan säkerligen tydligare se hur viktig fritidshemmen är. Tillhör man en ledning som aldrig kommit i kontakt med den verksamheten eller har mycket kunskap om fritidshem så är det svårare att se vikten av fritidshemmens verksamhet. Detta är vad rektorn tror men markerar också tydligt att hon inte har belägg för det. Rektorn förklarar att hon själv som fritidspedagog och rektor är mån om att de barnen med särskilda behov ska gå på fritids för sin egen skull även om barnen inte har rätt till det, för att det är mycket viktigt att få det sociala nätverket, att träna på leken och att tillhöra den ordinarie gruppen.

4.4 Sammanfattning av resultat

Antalet barn på fritidshemmens avdelningar där pedagogerna arbetar varierar och antalet utbildad personal som arbetar där varierar också. Var fritidshemmen är lokaliserade har också betydelse för svaren som respondenterna gett, då ett av fritidshemmen är lokaliserat i ett mångkulturellt område och har många barn med utomnordisk härkomst. I denna verksamhet arbetar pedagogerna integrerat.

Rektorn har erfarenhet av att arbeta på fritidshem vilket i vissa fall avspeglar sig i

intervjusvaren. Det som klart och tydligt ses i respondenternas svar är de alla har viljan att ha ett fritidshem för alla, för dem är detta en självklarhet. Samtliga nämner att det viktigaste för att få detta möjligt är att ledningen och kommunen inser hur viktigt det är med barnens fritid och att fritidshemmen måste få en högre status i dagens samhälle. Samtliga respondenter nämner hur viktigt det är med kompetent personal som har en vilja att tillsammans driva ett fritidshem för alla barn efter barnens olika behov och förutsättningar. I svaren syns också klart och tydligt att ekonomin styr fritidshemmens inkluderande verksamhet. Nedskärningar i fritidshemmens ekonomi tenderar att minska förutsättningarna för en integrerad verksamhet.

Sammanfattningsvis kan jag se gemensamma punkter som skulle kunna leda till att man kan arbeta med integrerad verksamhet på fritids. Dessa är:

 Fritidshemmen får en högre status i samhället

 Pedagogen har ett bra förhållningssätt, måste kunna se alla barn och deras olika behov

 Pedagogerna har gemensamma tankar och synsätt

 Utbildade pedagoger

 Planeringstid

 Intresse för barn och deras olika behov och förutsättningar

 Ledningen stöttar pedagogerna och uppmuntrar dem till en integrerad verksamhet

 Ledningen och kommunen inser vikten av ett fritidshem för alla barn

 Fritidshemmen får de resurser som barnen är berättigade till

 Pedagogisk verksamhet med hög kvalitet

 Följa styrdokumenten

 Möjlighet till utvärdering av fritidsverksamheten för att se mätbara resultat

 Föräldrakontakt

5 Avslutande diskussion och slutsatser

I det här avslutande avsnittet kommer jag att diskutera det insamlade materialet i jämförelse med litteraturen därefter kommer jag dra en slutsats. Avsnittet är indelat i diskussion och slutsats.

5.1 Diskussion

Hur man arbetar med integrerad fritidsverksamhet är inte något som det finns speciellt mycket tidigare forskning om. Däremot finns det mycket skrivet om integrering i skolans verksamhet, vilket även fritidshemmen regleras i men inte nämns speciellt ofta. I skolans styrdokument, där även fritidshemmet verksamhet ingår finns det riktlinjer för hur vi ska arbeta integrerat. Vi måste vara medvetna om att utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya

förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet.

Enligt skollagen och övriga styrdokument är trygghetsarbete, likabehandling och barns rättigheter något vi ständigt måste arbeta med. För att man ska kunna utveckla integrerade fritidshem krävs det att man har en tydlig formulering om hur man har det med finansieringen av fritidshemmen, bekämpningen av fördomar och upplysta och positiva förhållningssätt.

Detta lyfts fram av respondenterna som vi flertal tillfällen nämner just ekonomin som ett stort problem i fritidshemmens verksamhet. Det finns för lite ekonomi för att kunna ge det stöd som vissa barn så väl skulle behöva. Man måste kunna ge en bra behovsanpassad verksamhet och stödtjänster åt alla barn. Det ska finnas en väl genomtänk pedagogik och möjlighet till utvärdering av verksamheten. Detta benämns också tydligt av respondenterna i mina intervjuer. Ingenting kan någonsin bli så bra så att det aldrig kan bli bättre eller mer utvecklande. Det är vi vuxna som måste uppmärksamma och stödja barn som på olika sätt försöker förmedla till oss att de inte mår bra. Det är denna utmaning som skolan och barnomsorgen står inför om vi ska kunna förverkliga målet av att ge varje barn de bästa möjliga förutsättningarna till att utvecklas rikt och mångsidigt.⁵⁴ Alla lär på olika sätt, lär olika i olika miljöer.

54 Larsson- Swärd, G.1995 s7

Vad vi har nu är många skolor/ fritidshem där man i organisationen redan förutsätter att alla lär efter samma koncept, och detta tänkande måste vi ändra på.⁵⁵ Att vi skaffar oss mer kunskaper om funktionsnedsättningar och svårigheter av skilda slag och hur det sambandet med olika orsaksfaktorer är en nödvändighet för att kampen(en skola/fritidshem för alla) skall kunna föras framgångsrikt.⁵⁶ Vitsen är ju att en skola och fritidshem för alla ska rymma mångfald och tillåta olikheter. Som min undersökning visar på är det viktigt med utbildat personal inom fritidshemmen, att alla pedagoger har en kunskap om mångfald och olikheter.

Integration i fritidshemmen handlar om att kunna tillhandahålla en ram inom vilka alla barn – oavsett egenskaper, kön, språk, etnisk eller kulturell bakgrund – kan bli värderade lika och behandlade med respekt. Den uppgift som det integrerade fritidshemmet står inför är att utveckla en pedagogik med barnet i centrum som har förutsättningar att med framgång ge en kvalitetsfylld fritid åt alla barn, ett integrerat fritidshem hade varit bra tycker jag, då får alla barnen en rättvis möjlighet. Fritidshem som sätter barnet i centrum är en utbildningsbas för ett människoorienterat samhälle som klart och tydligt respekterar alla människor. För att

integrering skall kunna utvecklas måste verksamheten i gruppen planeras och genomföras så att alla tillgängliga resurser kan användas effektivt, något som gynnar hela gruppen till att bli fungerande. Respondenterna i mina intervjuer nämner ofta vikten med att vara en arbetsgrupp som alla strävar åt samma riktning, Ett fritidshem för alla.

Barn med särskilda behov är inte en tydligt avvikande grupp på något sätt för alla barn har väl någon gång i fritidshemmets verksamhet haft behov av särskilt stöd eller hjälp? Inget barn är av sig själv avvikande eller speciell. Det blir barnet först när han/hon definieras som sådan i mötet mellan pedagogernas krav och barnets behov.⁵⁷ Alla inom skola/fritids måste bidra till att barnen får den extra hjälp som behövs och att vi har förståelse för att alla är olika.

Samhället måste sluta tro att alla är gjutna i samma form, att avvikande inte alltid är negativt utan kan faktiskt vara charmigt också. Vi tar för givet att förtryck, diskriminering och

exkludering är av ondo, vilket vi oftast inte ifrågasätter. Det som då blir intressant är att motsatsen till alla dessa saker räknas som goda. Det innebär att likvärdighet, deltagande och inkludering blir sättet som vi bör bedriva fritidsverksamheten på. Ja tanken är ju god men är det verkligheten i dagens samhälle? Är det som pedagogen ser och det som barnet har behov av samma sak? Det är barnets individuella behov som ska tillfredställas inte pedagogens

55 Andersson, Christer. Motamedaria, Soghra. Ambition och utveckling, En kvalitativ studie om vilka hinder och möjligheter det finns i en skolorganisation för ett interkulturellt förhållningssätt. 2010 s23

56 Andersson, B & Thorsson, L. 2007 s6

57 Ibid s18

behov av ett skötsamt barn. Det är dock pedagogens uppgift att se barnets behov om inte barnet kan se det själv. Barnet ska få den hjälp som behövs utefter de behov som den har, pedagogen ska kunna anpassa sin verksamhet utefter alla barn, den rättigheten tycker jag alla barn ska ha på fritids. Om man har ett alltför byråkratiskt system för att ge resurser för särskilt stöd så hamnar barn lätt i kläm. Integrering= likaberättigande och goda

utvecklingsbetingelser för alla.

Jag vet om att lärandet har förändrats de senaste årtiondena och förändras hela tiden. I dag lär sig barn mer utanför skolan än i skolan och därför är fritidshemmen en sådan viktig del i hela skolans verksamhet och en viktig del i barnens fritid. Alla lär hela tiden. Värderingar och förhållningssätt ifrågasätts och de traditionella organisationerna kommer att granskas allt mer.

Ur allt detta växer något nytt. Det är där allt egentligen börjar ”att möta den andre i sig själv”

för att kunna möta andra med annat sätt att tänka. Vilket leder till att kunna förenas i nya former av möten.

Efter mitt möte med pedagogen på det integrerade fritidshemmet så förstår jag att det går att få ett fritidshem för alla, oavsett vilka behov eller förutsättningar barnen har. I denna

fritidsverksamhet har pedagogerna fått lära sig tidigt vikten av att ha en integrerad

verksamhet. Detta fritidshem är lokaliserat i en skola som ligger i ett mångkulturellt område.

Här kommer barnen från alla tänkbara länder på vår jord. Alla har det olika behov och

förutsättningar och bakgrunder. Här har barnen en tydlig förståelse för att alla är olika och att de kan få kunskap från varandra. Pedagogerna har fått kämpa för sin fritidsverksamhet och för att höja statusen inom sin yrkesroll. De är aktiva med att prata och berätta om deras fritidshem runtom i landet vid olika seminarium. Pedagogen berättade för mig att det är även viktigt att som pedagog ta verksamheten på allvar för tar pedagogerna inte den på allvar ska dem inte förvänta sig att andra ska göra det heller, varken barn, föräldrar eller ledning.

Det hela handlar om oss pedagoger och vårt förhållningssätt. Att vi kan sätta oss in i barnens värld och vägleda dem i livet. Att ledningen, kommunerna och politikerna förstår hur viktigt barnens fritid är och deras tid i fritidshemmen. Det handlar också om att vi ska få den resurshjälp och den ekonomin som fritidshemmen är berättigade till. Pedagogerna ska ha en kvalitativ verksamhet som de är stolta över och att ledningen ger pedagogerna tid till planering och reflektion i sitt arbete.

5.2 Slutsatser

Som pedagog är det viktigt att ha en medvetenhet om att attityder och förhållningssätt speglar beteendet gentemot barnen och vilka val jag väljer att göra i arbetet med barnen. Som

pedagog påverkas mina attityder och mitt förhållningssätt av de kunskaper jag tillägnat mig.

Om jag inte har kunskaper som behövs för barnets bästa, så kanske jag omedvetet inte agerar för barnets bästa. Å andra sidan om jag har kunskaper får jag även en förståelse för individers olika behov, som påverkar vilka val jag kommer att göra i arbetet med barnen.

Av all de fakta jag samlat in och gått igenom och genom mina kvalitativa intervjuer kan jag se en gemensam faktor i att det finns en ambition och vilja att alltid sträva efter en

fritidsverksamhet som är till för alla barn. Det är också en möjlighet, det krävs dock

engagemang från pedagoger, skolpersonal och ledningen. Ingen dag är den andra lik, speciellt inte bland barnen i fritidshemmen, därför är det viktigt att det är en bra, rättvis och

pedagogisk kvalitet i fritidshemmen så att alla barn känner sig välkomna och trygga. Lär barnen att deras verksamhet alltid ska präglas av ömsesidig respekt för varandra trots olikheter. Skapa utrymmen för barnen i fritidshemmen så att de kan uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser, det borde vara en av fritidshemmens största uppgifter. Genom nya upplevelser uppmuntras kreativitet och personligt skapande. När barnet vågar visa vem hon/han själv är, får barnet samtidigt modet att lyssna med respekt på andras tankar och åsikter. För att kunna ha ett fritidshem för alla så måste pedagogerna ha inställningen att alla är olika och att ingen har samma behov eller samma förutsättningar. Pedagogerna måste vara i fas med barnens verklighet. Fritidshemmen är inte alltid så bra på är att visa upp att de har en bra och kvalitativ verksamhet, detta måste de bli bättre på. Att våga tala om att de gör ett bra jobb, då får pedagogerna den respekten från andra som de behöver, då blir det lättare att få igenom de krav som de har. Det är rättvist att det är orättvist, alla har inte samma

förutsättningar, alla har inte samma bakgrund, då måste pedagogerna behandla barnen olika.

Det är svårt att förstå ibland för så har inte tankesättet varit innan, då har man tänkt att alla är lika.

Fritidshemmen är i dagens samhälle är lågt prioriterade, vilken annan verksamhet inom skolan är så lågt prioriterad och dåligt uppmärksammad? Vilken pedagog är den som är mest

bortglömd men är så viktig för så många barn. Fritidshemmen är oftast den verksamhet som får minst resurser och tid, eftersom verksamheten i mångas ögon, speciellt bland politiker endast handlar om barnpassning. Detta är tråkigt då verksamheten på fritids är väl och

noggrant planerad av pedagogerna så att alla barn skall få en lärorik och rolig fritid utefter deras enskilda behov och förutsättningar. Ett fritidshem för alla ska vara en självklarhet i dagens samhälle 2011.

Referenser

Litteratur

Ahlström, Karl-Georg, Emanuelsson, Ingemar & Wallin, Erik. Skolans krav- elevernas behov.

Lund. Studentlitteratur 1986

Andersson, B. Thorsson, L. Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2007

Andersson, Christer. Motamedaria, Soghra. Ambition och utveckling, En kvalitativ studie om vilka hinder och möjligheter det finns i en skolorganisation för ett interkulturellt

förhållningssätt. Lunds Universitet. 2010

Egelund, N. Haug, P. Persson, B & Rosenqvist, J. Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm. Liber 2006

Frithiof, Elisabet. Det didaktiska mötet mellan grundskola och särskola. Växjö.

Allkopia.2002

Handisam. Riv hindren, riktlinjer för tillgänglighet. Andra upplagan. Edita. Stockholm 2009.

Holmström, Pia. Bergenzaun, Liselotte och Fernandez, Helena. Låt det gå runt - som vi gör – gör barnen. Bohusläns Museum. Uddevalla 1993

Imsen,G. Elevens värld - introduktion till pedagogisk psykologi. Lund. Studentlitteratur 2006

Jerlang, Espen & Ringstedt, Suzanne. Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm. Liber 1999

Kvale, Steinar. Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun andra upplagan.

Lund. Studentlitteratur 2009

Larsson- Swärd, G. Åtgärdsprogram – för barn med behov av särskilt stöd. Lund.

Studentlitteratur 1995

Nilholm, Claes. Inkludering av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling 2006

Patel, Runa och Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur 2003

Persson, B. Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber 2007.

SFS 2000:1108. Grundskoleförordningen. Stockholm: Fritzes

Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem. Stockholm 2007 Skolverket. Att arbeta med särskilt stöd, några perspektiv. Stockholm 2007

Skolverket. Handikapp i skolan Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. 2005

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(Lgr 11). Stockholm 2011

SPSM. Lika värde. Specialpedagogiska skolmyndigheten. #3/2010.

Svenska Unescorådet. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm.

Utbildningsdepartementet 2006

Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Lund. Studentlitteratur 2010 Vetenskapsrådet. Forskningsetika principer.Elanders, Gotab 2002

Vetenskapsrådets rapport 5:2007. Reflektioner kring specialpedagogik. Vetenskapsrådet2007

Elektroniska källor:

www.spsm.se/tillganglighet/pedagogik. 2011-04-23 www.svenskaakademin.se/web/ordlista 2011-06-03

Muntliga källor:

Intervju pedagog 1, 2011-05-09 Intervju pedagog 2, 2011-05-11 Intervju rektor, 2011-05-05

Bilagor:

Bilaga 1.

Intervjufrågor

1. Fritidshemmen regleras i skollagen och läroplanen(Lgr 11), där står det att:

skolbarnomsorgen skall utgå från varje barns

behov. Barn som har fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver, görs det här hos er i ert fritidshem?

om Ja, hur? om nej, varför inte?

2. Hur kan vi på bästa sätt forma ett fritidshem utefter varje enskilt barns behov och förutsättningar?

3. Är det pedagogerna och ledningens synsätt som hindrar verksamheten från att formas för varje enskilt barns behov?

4. Nedskärningar i fritidshemmens ekonomi tenderar att minska förutsättningarna för en integrerad verksamhet på fritids, hur ska vi i sådana fall

kunna genomföra ett fritidshem för alla?

5. En förutsättning för att kommunen ska kunna fördela resurser i förhållande till de olika behov som barn i fritidshem har är att det hela tiden görs uppföljningar

och utvärderingar av fritidsverksamheten kvalitet, görs det hos er?

6. På vilka sätt skall skolans grundläggande värden såsom: människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla

människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatt(Lpo94,s1), genomsyra fritidshemmens verksamhet?

7. För att fritidshemmen skall kunna ledas på ett framgångsrikt sätt måste pedagogerna engagera sig på ett aktivt och kreativt sätt och man måste bygga upp en effektiv samverkan och ett effektivt lagarbete för att tillgodose alla elevers behov, görs detta hos er?