Avslutande diskussion

Inledningsvis är det på sin plats att säga något om studiens metodologiska vägval. I studier där dimensioner används som analytiskt ramverk, finns det risk för att dimensionernas innehåll inte är ömsesidigt uteslutande. De kräver ofta någon form av operationalisering, där det tydligt bör framgå vad dimensionerna är till för. Sådana svårigheter har även uppstått i denna studie. Det handlar om att det analyserade materialet ofta innehåller en dimensions båda delar, vilket kan göra det svårt att avgöra vilken del som väger tyngst. Trots att dimensionerna bygger på tidigare forskning, i form av Carl Dahlströms avhandling, så har det varit upp till oss att lista ut hur vi ska förhålla oss till en sådan situation. Vi har därför behövt skapa en tolkningsregel. Det finns en medvetenhet om att ett sådant tillvägagångssätt löper större risk för subjektiva tolkningar. Vi har dock försökt minimera dessa risker genom att bygga tolkningsarbetet på öppenhet och tydlighet. Detta menar vi stärker måttet av tillförlitlighet och skapar goda förutsättningar för någon annan att göra en liknande analys, även om tolkningsarbetet riskerar att leda till ett annat resultat. Studiens analytiska ramverk har trots allt mätt vad det ursprungliga skulle mäta, nämligen Moderaternas integrationspolitiska idéer över tid.

I en kvalitativ studie är räckvidden generellt sett inte lika bred som i en kvantitativ studie. Vårt resultat är därför svårt att generalisera i form av att kunna säga något om den svenska

integrationspolitiken i sin helhet. Trots det ger resultatet en bild av den integrationspolitik som ett av Sveriges statsbärande partier beskriver. Det blir statsvetenskapligt relevant då

politiska partier är de som stiftar lagar och fattar beslut som påverkar människor. Ur väljarnas perspektiv handlar det om att få grepp om partiets egentliga ståndpunkt i integrationsfrågan,

47

vilket kanske särskilt är relevant då politikområdet har utvecklats och fått sådan stor uppmärksamhet under senare år. Ur ett större perspektiv är denna studie ett bidrag till den tidigare forskningen om svenska integrationspolitik och Moderaternas partiutveckling.

Avslutningsvis ska det nämnas något om framtida studier. För att komma åt idéskiftningarna på ett än tydligare sätt, menar vi att framtida studier skulle gynnas av att fokusera på retorik och språkliga uttryck, exempelvis genom en diskursanalys. En sådan analys skulle möjliggöra studiet av vilket sorts problem integrationsfrågan representeras som och hur lösningen är utformad givet problemet, men även vilka aktörer som gynnas eller missgynnas av Moderaternas

integrationspolitik. Ett sådant perspektiv kan vara aktuellt i och med att partiet förespråkar en mer restriktiv hållning. Vidare skulle framtida studier kunna ägna sig åt att förklara idéernas uppkomst, till exempel varför idéer fick genomslag vid en viss tidpunkt. Ett sådant perspektiv kan vara aktuellt i och med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen och den stora

48

Referenser

Ager, A. & Strang, A. (2008). Understanding integration: a conceptual framework. Journal of Refugee Studies, 21(2), s. 166–191.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red.): Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, s. 17-31.

Aronson, T. (1990). Konservatism och demokrati. En rekonstruktion av fem svenska högerledares styrelsedoktriner. Stockholm: Norstedts.

Bergström, G. & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Kristina Boréus & Göran Bergström (red.): Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 17-45.

Bergström, G. & Svärd, P-A. (2018). Idé- och ideologianalys. I Kristina Boréus & Göran Bergström (red.): Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 133-176.

Borevi, K. (2002). Välfärdsstaten. I det mångkulturella samhället. Acta Universitatis Upsaliensis, Statsvetenskapliga föreningen, Uppsala universitet.

Brännström, L., Girtli-Nygren, K., Lidén, G., & Nyhlén, J. (2018). Lived experiences of changing integration policies: immigrant narratives if institutional support and labour market inclusion/exclusion in Sweden. Nordic Journal of Migration Research, 8(1), s. 25–34. Bucken-Knapp, G., Fakih, Z., & Spahar, A. (2018). Talking about integration: the voices of Syrian refugees taking part in introduction programmes for integration into Swedish society. International Migration., 57, s. 221–234.

49

Dahlström, C. (2004). Nästan välkomna – Invandrarpolitikens retorik och praktik. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Ekengren, A. M., & Oscarsson, H. (2015). Ett liv efter Nya Moderaterna? Statsvetenskaplig Tidskrift 117, s. 153-168.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan - Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

Grip, L. (2019). Knocking on doors of integration: Swedish integration Policy and the production of a national space. Journal of International Migration and Integration, s. 1–17.

Hylén, J. (1991). Fosterlandet främst? Konservatism och liberalism inom Högerpartiet 1904-1985. Stockholm: Norstedts Juridikförlag.

Knutson, M. (2019). Migrationsfrågan fortsätter att splittra partierna. SVT Nyheter, 15 oktober.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/migrationsfragan-fortsatter-att-splittra-partierna

Lindström, M. (2020). Moderaternas ideologiska grundsyn. En uppföljning av debatten under det sena 1900-talet. Statsvetenskaplig tidskrift, 122(1), s. 5-29.

Ljunggren, S. (1992). Folkhemskapitalismen. Högerns programutveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Tiden.

Moderaterna (2020a). Ett lärande samhälle - Idéperspektiv på några av 2020-talets stora samhällsfrågor. Stockholm: Moderaterna.

https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2020-11/i de%CC%81skrift_7november_2020_lowres.pdf

Moderaterna (2020b). Frihet och ansvar - ett förslag till moderat idéprogram för 2020-talet. Stockholm: Moderaterna. https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2020-

50

11/Ett%20fo%CC%88rslag%20till%20moderat%20ide%CC%81program%20fo%CC%88r%202 020-talet_1.pdf

Moderaterna (2007). Handlingsprogram - vår tids bästa arbetsparti. Stockholm: Moderaterna.

https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/h/2007

Moderaterna (2001). Idéprogram - på tröskeln till mänsklighetens bästa tid. Stockholm: Moderaterna. https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/i/2001

Moderaterna (2013). Moderaternas idéprogram - ansvar för hela Sverige. Stockholm: Moderaterna. https://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/i/2013

Motion 2015/16:3241. En förnyad integrations- och migrationspolitik. Anna Kinberg Batra m.fl. (m), partimotion till Sveriges riksdag.

Motion 2018/19:2918. Ett ja ska vara ett ja - Sverige måste ta tag i integrationen. Ulf Kristersson m.fl. (m), partimotion till Sveriges riksdag.

Motion 2005/06:Sf331. Invandring och integration på arbetsmarknaden. Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), partimotion till Sveriges riksdag.

Motion 2001/02:Sf28. Med anledning av skr. 2001/02:129 Integrationspolitik för 2000-talet. Margit Gennser m.fl. (m), riksdagsmotion till Sveriges riksdag.

SCB (u.å.). Statistik om integration. https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/statistik-om-

integration/ [2020-01-04]

Södergran, L. (2000). Svensk invandrar- och integrationspolitik. En fråga om jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Avhandling, Sociologiska institutionen. Umeå: Umeå universitet.