M
ODERATERNAS
INTEGRATIONSPOLITIK
En studie om Moderaternas integrationspolitiska idéer under
tidsperioden 2001–2020
Gode Emma & Halmai Andreas
Handledare: Daniel Drugge Seminariedatum: 2021–01–14 Statskunskap kandidat
Abstract
Swedish migration and integration policy have been well debated in recent years. There are disagreements between the parliamentary parties regarding how the policy problems should be solved in the long run. This study will examine how the Moderate party describes their
integration ideas in policy documents. The purpose is to investigate whether and how the Moderates’ integration policy has changed during the period 2001-2020. Carl Dahlström has a theory that categorizes immigration policy types, which have been used to clarify the political ideas within the Moderate party. This study shows that the Moderate party has a policy that is responsible for the individual’s freedom and right. Integration policy must create opportunities for people to become a part of the Swedish society. During the last period 2018-2020, however, the party began to make more demands on immigrants, such as language requirements. The focus has shifted from presenting most general measures to more selective ones. With more selective measures, the Moderate party now wants to create a better integration that especially supports immigrants.
Keywords: integration, integration policy, immigrants, Moderate party, ideas
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Tidigare forskning ... 3
2.1 Svensk integrationspolitik ... 3
2.2 Moderaternas utveckling ... 6
2.3 Sammanställning av tidigare forskning ... 7
3. Teoretiskt ramverk ... 7
3.1 Carl Dahlströms tre dimensioner och åtta typer av invandrarpolitik ... 7
3.2 Analytiska verktyg ... 10 4. Metod ... 12 4.1 Val av metod ... 12 4.2 Material ... 13 4.3 Tillvägagångssätt ... 14 4.4 Tillförlitlighet ... 17
5. Resultatredovisning och analys ... 18
5.1 Moderaternas integrationspolitik 2001–2002... 18
5.1.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2001–2002? ... 23
5.2 Moderaternas integrationspolitik 2005–2007... 24
5.2.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2005–2007? ... 28
5.3 Moderaternas integrationspolitik 2013–2015... 30
5.3.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2013–2015? ... 34
5.4 Moderaternas integrationspolitik 2018–2020... 36
5.4.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2018–2020? ... 41
6. Slutsatser och avslutande diskussion ... 44
6.1 Slutsatser ... 44
6.2 Avslutande diskussion ... 46
1
1. Inledning
Migrations- och integrationspolitiken är idag en av de mest polariserade frågorna bland svenska väljare. Politikområdet kom särskilt att aktualiseras i och med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen 2010 och blev än mer politiskt laddat efter flyktingkrisen 2015. Sedan dess har flyktingfrågan placerats bland de topp viktigaste hos det svenska folket och allt fler vill se en restriktiv politik. Den politiska debatten har dessutom förändrats under de senaste åren, i form av att tonläget har skärpts och språkbruket har blivit hårt. Det finns en djup splittring mellan partierna om huruvida de migrations- och integrationspolitiska problemen ska lösas på sikt. Moderaterna är ett av de riksdagspartier som tidigare förespråkat en tämligen generös politik, men som numera vill se en mer restriktiv hållning (Knutson 2019).
I Moderaternas idéprogram från 2013 beskriver de att “svenskhet är en identitet som går att tillgängliggöra sig genom att leva och verka här. Integrationen bygger på en ömsesidig nyfikenhet. Det är ytterst genom eget arbete som människor blir en del av sitt nya land och förvärvar kunskap om språk och kultur” (Moderaterna 2013, s. 18). Tittar man i idéprogrammet från 2020 står det att “det offentliga ansvaret är att driva en politik som främjar integration, men också i insikten att integration inte är en dubbelriktad process. Den som kommer hit har en möjlighet och skyldighet att bli en del av vårt samhälle” (Moderaterna 2020b, s. 44–45). Det har skett någon form av idéskiftning mellan dessa år, från att integrationen bygger på ömsesidig nyfikenhet, till att inte längre vara någon dubbelriktad process. Vid första anblick verkar Moderaternas integrationspolitik ha genomgått förändringar, vilket gör det intressant att studera vidare.
Det finns en mängd tidigare forskning om den svenska integrationspolitikens utveckling samt om Moderaternas partiutveckling, men desto mindre om Moderaternas syn på integrationspolitiken. Som ett bidrag till forskningen kommer denna studie att fokusera på hur Moderaternas integrationspolitik har förändrats under tidsperioden 2001–2020. Det finns en statsvetenskaplig relevans i att klargöra Moderaternas idéhållning. Ur väljarens perspektiv handlar det om att få grepp om partiets egentliga ståndpunkt i frågan. Väljare identifierar sig med partier, vilka ska fungera som en länk för folket att uttrycka sina åsikter till den offentliga makten. Ur ett större perspektiv handlar det om att förstå utvecklingen av svensk integrationspolitik som har genomgått förändringar under de senaste åren. Det torde även innebära att moderat politik har förändrats.
2
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka om och hur Moderaternas integrationspolitik har förändrats under tidsperioden 2001–2020. Med hjälp av Carl Dahlströms kategorisering av
invandrarpolitiska typer, ämnar studien klargöra vilka idéer partiet beskriver och om de har förändrats över tid. Syftet ska besvaras med hjälp av frågeställningen:
• Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna i sina idé- och handlingsprogram samt motioner under tidsperioden 2001–2020?
1.2 Avgränsningar
Svensk integrationspolitik berör många olika områden, såsom arbetsmarknad, boende,
utbildning, ekonomi, demokrati och demografi (SCB u.å.). Denna studie kommer att förhålla sig till samtliga områden för att få en övergripande bild av Moderaternas integrationspolitik. Studien ska särskilt fokusera på tidsperioden 2001–2020. Att studera en längre tidsperiod kommer
förhoppningsvis att synliggöra om några förändringar har skett, vilket en kortare tidsperiod riskerar att förbise. Vidare ska studien fokusera på att beskriva Moderaternas
integrationspolitiska idéer. Det finns således inget intresse av att förstå varför idéer har förändrats och inte heller något kritiskt angreppssätt om huruvida idéer är hållbara eller inte.
1.3 Disposition
Nästkommande kapitel presenterar tidigare forskning inom svensk integrationspolitik samt Moderaternas partiutveckling. Kapitlet avslutas med en redogörelse för studiens bidrag till den tidigare forskningen. Därefter följer ett kapitel om teoretiskt ramverk i form av Carl Dahlströms tre dimensioner och åtta invandrarpolitiska typer, samt en precisering av de analytiska verktygen. Sedan presenteras studiens metod i form av en beskrivande idéanalys. Kapitlet redogör för val av metod, material, tillvägagångssätt samt tillförlitlighet. Sedan presenteras kapitlet om
resultatredovisning och analys, där det teoretiska ramverket och analysverktygen appliceras på resultatredovisningen. Kapitlet är uppdelat de i fyra tidsperioderna 2001–2002, 2005–2007, 2013–2015 samt 2018–2020. Därefter följer en sammanställning av samtliga tidsperioder som ska tydliggöra om Moderaternas idéer har förändrats över tid. Uppsatsen avslutas med ett kapitel om slutsatser och avslutande diskussion. Kapitlet presenterar studiens slutsatser, följt av en diskussion som återkopplar till inledning, metod och resultat.
3
2. Tidigare forskning
Det finns en mängd tidigare forskning inom svensk integrationspolitik och om Moderaternas partiutveckling. Med hänseende till studiens syfte kommer följande avsnitt att presentera den mest relevanta forskningen. Kapitlet avslutas med en redogörelse för denna studies bidrag.
2.1 Svensk integrationspolitik
En del av den tidigare forskningen problematiserar integrationspolitiken genom att det skapar ett “vi och dem” tänk. Det handlar om att samhället systematiskt delar upp svenskar som redan integrerade, från invandrare som behöver integreras. Ur ett sådan perspektiv belyses
integrationen utifrån makt och strukturell diskriminering (se tex. Grip 2019, Ager & Strang 2008). Ett sådant kritiskt förhållningssätt har även Lena Södergrans (2000) avhandling Svensk invandrar- och integrationspolitik: en fråga om jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter. I denna avhandling presenteras tre studier som kritiskt analyserar Sveriges invandrar- och integrationspolitik. Det huvudsakliga syftet är att skapa förståelse kring varför Sverige inte har lyckats åstadkomma jämlika förhållanden mellan invandrare och resterande befolkning
(Södergran 2000).
Den första studien ämnar ge en grundläggande bild av den svenska invandrar- och flyktingpolitiken utifrån ett historiskt perspektiv. Den övergripande slutsatsen är att
invandrarpolitikens generella målsättning endast kan bli verklighet om man kommer till rätta med sociala, ekonomiska, organisatoriska och politiska samhällsproblem. Södergran menar att ett sådant konstaterande visar på nödvändighet av att undersöka invandrarpolitiska frågor i relation till dess samhälleliga kontext (Södergran 2000, s. 43–45).
Den andra studien handlar om invandrarpolitikens omprövning under 1990-talet som under 1997 ersattes av integrationspolitik. Denna skulle rikta sig till hela Sveriges befolkning. Södergren försöker därför lyfta fram dominerande intressen och värderingar i politikutvecklingen och ge en bild av den moraliska grund som den nya integrationspolitiken bygger på. Analysen visar att “invandrarfrågor” numera inkluderas i den generella politiken, vari den kulturella och etniska mångfalden återspeglas. Södergran menar att det ställer krav på förändring hos både invandrare och den svenska befolkningen. Vidare försöker man åtgärda “vi och dem” tänkandet, till
4
exempel genom att integrera invandrare i arbete och politiskt deltagande. Överlag råder en enighet om att det krävs åtgärder för att förbättra invandrares integration, dessvärre är man inte lika överens om konkreta metoder för att åstadkomma detta (Södergran 2000, s. 45–46). Den tredje studien handlar om förändringarna under de senaste decennierna, vad gäller
dominerande intressen och värderingar. Södergren granskar framväxten och utvecklingen av det ökade intresset för integrations- och återinvandringsfrågor. Av studien framgår det att
politikområdet ständigt har präglats av förändring. Särskilt under 1980- och 1990-talet anses frågorna vara extra viktiga för Sveriges framtid. Intresseutvecklingen visar hur det skapats två parallella och motsatta synsätt om vad som anses vara humanitära insatser för flyktingar och invandrare. Det ena synsättet handlar om att grundläggande strukturella problem behöver åtgärdas för att underlätta integrationen av invandrare i samhället. Det andra synsättet handlar snarare om att flyktingar skall “bli befriade” från det sociala, ekonomiska och politiska utanförskap som finns i Sverige. Södergran menar att det sistnämnda synsättet inte betonar individens bästa, utan snarare fokuserar på samhällsekonomiska intressen (Södergran 2000, s.47–48). Sammanfattningsvis ger Södergrans avhandling en första anblick av
integrationspolitikens uppkomst och utveckling. Hennes studier är centrala inom forskningsfältet integration och ligger även till grund för denna uppsats.
Det finns även tidigare forskning som belyser nyanländas och invandrares upplevelser av den svenska integrationen (se tex. Brännström et al. 2018, Bucken-knapp et al. 2018). I sådan
forskning poängteras vikten av berörda människors erfarenheter av integrationsåtgärderna. Detta är avgörande för att förstå vilka politiska förslag och policys som faktiskt fungerar i praktiken och om de får önskad effekt. Medan sådana studier fokuserar på upplevelser, fokuserar annan forskning på statliga åtgärder och vilken typ av integrationspolitik som förs.
Karin Borevis (2002) avhandling Välfärdsstaten: i det mångkulturella samhället syftar till att undersöka hur medborgare skapar samhörighet inom ett mångkulturellt samhälle och vad välfärdsstaten skall göra för att främja integration. Borevi intresserar sig för hur den liberala välfärdsstaten ska förhålla sig till alla de önskemål och krav som kommer från medborgare med olika etniska identiteter. Studien framhåller därför tre tänkbara utmaningar och spänningar som
5
svensk politik har behövt hantera under de senaste 30 åren. Den första spänningen råder mellan individuella och kollektiva mål. Välfärdsstaten har att främja den individuella jämlikheten och friheten, samtidigt som vissa kollektiva intressen behöver tillgodoses. Den andra spänningen råder mellan två synsätt på den nationella identiteten: som en etnisk gemenskap eller som en politisk gemenskap. Den tredje spänningen råder mellan en generell och riktad politik. Ska politiken fokusera på hela befolkningen i stort eller fokusera på särskilda grupper såsom etniska tillhörigheter. Resultaten visar att den politiska diskursen har förändrats från att vara
multikulturell, till någon form av medborgerlig assimilation (Borevi 2002).
I Carl Dahlströms (2004) avhandling Nästan välkomna: invandrarpolitikens retorik och praktik undersöker forskaren den svenska invandrarpolitikens retorik och praktik mellan 1964–2000. Forskningen grundar sig på spänningen mellan politikens mål och medel, där Dahlström hävdar att det funnits en diskrepans mellan statens invandrarpolitiska retorik och praktik. Retoriken verkar ha förändrats flera gånger sedan 1960-talet, medan det i praktiken bedrevs samma form av invandrarpolitik. Dahlström menar att retoriken har förändrats för att politiken skall vara
moraliskt försvarbar inför den svenska befolkningen, medan praktiken istället fokuserar på effektivitet, exempelvis i myndighetsutövningen. Dahlström försöker därför pröva om retorik och praktik är isär kopplade, genom att undersöka vilka villkor som retorik respektive praktik karaktäriseras av (Dahlström 2004, s. 10–11). Med det som bakgrund utformar forskaren ett teoretiskt ramverk i form av tre dimensioner och åtta invandrarpolitiska typer. Resultatet visar att invandrarpolitikens utveckling har varit isär kopplad, då retoriken har förändrats medan
praktiken har varit stabil (ibid s. 37, 161).
Dahlströms tre dimensioner och åtta invandrarpolitiska typer används som teoretiskt ramverk i vår studie och diskuteras därför mer utförligt i avsnittet om teori. Det kan vara av betydelse att nämna att integration är ett politikområde vars namn och inriktning har utvecklats över tid. Under 1960-talet benämndes det som assimilationsinriktad politik, för att vidare utvecklas till 1975 års invandrarpolitik. Sedan 1997 går politikområdet under namnet integrationspolitik (Dahlström 2004, s. 10). Detta förklarar varför vi fokuserar på integrationspolitik och inte den invandrarpolitik som Dahlström avser att studera.
6
2.2 Moderaternas utveckling
Det finns mycket tidigare forskning som har ägnat sig åt att försöka förklara Moderaternas utveckling, särskilt under 1900-talet. Bland denna forskning råder dock ingen enighet om partiets idéutveckling. Exempelvis menar Aronson (1990) att partiets ideologiska inriktning i huvudsak är oförändrat konservativ under 1900-talet. Hylén (1991) menar istället att Moderaterna har gjort en drastisk utveckling från att vara ett konservativt parti, till att nästan enbart vara liberala. Ljunggren (1992) menar snarare att Moderaterna präglas av både liberalism och konservatism, det vill säga att ingen ideologisk förändring har skett.
I artikeln Moderaternas ideologiska grundsyn - En uppföljning av debatten under det sena 1900-talet bygger Lindström (2020) vidare på Hyléns slutsats. I artikeln diskuteras Moderaternas väg från att vara ett konservativt parti, till att fullständigt anamma en liberal individualistisk
samhällssyn i idéprogrammet 2013. Lindström menar att detta länge har karaktäriserat
Moderaternas politik, men att det helt enkelt inte har uppmärksammats förrän 2013 (Lindström 2020, s. 22–23). Den liberala riktningen har sedan några år tillbaka även präglat
migrationspolitiken. Moderaternas tvära omsvängning i migrations- och integrationsfrågor, i och med flyktingkrisen 2015, framstår dock som ideologiskt inkonsekvent med tanke på den liberala hållningen (ibid, s. 25–26).
I artikeln Ett liv efter nya Moderaterna? undersöker Ekenberg och Oscarsson (2015) särskilt Moderaternas valresultat i och med riksdagsvalet 2014. Vid denna tidpunkt förlorade partiet många av sina väljare till Sverigedemokraterna som tydligt tog ställning i migrationsfrågorna (Ekenberg & Oscarsson 2015, s. 153). Detta satte press på Moderaterna att förändra sig, vilket Ekenberg och Oscarsson menar att kriser skapar förutsättningar för. Moderaternas svar på väljartappet var att särskilt fokusera på Sverigedemokraternas mest centrala frågor, vilket
skapade arbetsgrupper kring välfärd, integration och säkerhet. Ekenberg och Oscarsson menar att det främst var organiseringen av partiets interna arbete samt en dålig ideologisk utveckling som låg till grund för det svaga valresultatet (ibid, s. 166–167). Lindström (2020, s. 25) kritiserar studiens slutsats och menar att partiet visst har genomgått förändringar. Han menar att Ekenberg och Oscarsson drar felaktiga slutsatser om en ideologisk handlingsförlamning, när det i själva
7
verket handlar om en handlingsförlamad minoritetsregering som bland annat tappat fart gällande praktiska idéer.
2.3 Sammanställning av tidigare forskning
Det finns en mängd tidigare forskning om den svenska integrationspolitiken. Denna studie har lyft fram ett antal bidrag som intar olika perspektiv, därav hur politikområdet systematiskt skapar en struktur av “vi och dem”. Även vilken integrationspolitik som staten genomdriver i sina åtgärder och hur nyanlända upplever det svenska integrationsarbetet. Det finns även en mängd tidigare forskning om Moderaternas utveckling. Däribland oenigheter om den ideologiska utvecklingen, men även om huruvida partiet håller fast vid sina ideologiska rötter när det kommer till migrations- och integrationspolitiken.
Sammanfattningsvis finns det tidigare forskning om svensk integrationspolitik samt om
Moderaternas utveckling, men inte forskning som har studerat och försökt förstå utvecklingen av Moderaternas syn på integrationspolitiken. Som ett bidrag till den tidigare forskningen har vi valt att undersöka Moderaternas integrationspolitik, mer specifikt om och hur den har förändrats över tid.
3. Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska ramverk, följt av de analytiska verktygen.
3.1 Carl Dahlströms tre dimensioner och åtta typer av invandrarpolitik
Det teoretiska ramverk som används i denna studie är Carl Dahlströms tre dimensioner om invandrarpolitik. Teorin härstammar från Dahlströms avhandling Nästan välkomna -
Invandrarpolitikens retorik och praktik som presenteras mer ingående under avsnittet tidigare forskning. Teorins utgångspunkt är de tre dimensionerna som tillsammans kombinerar åtta invandrarpolitiska typer. Inledningsvis kommer vi redogöra för de tre dimensionerna för att sedan gå vidare till de åtta invandrarpolitiska typerna.
8 Den kulturella/juridiska dimensionen
Den första dimensionen handlar om staten aktivt tar ansvar för att bevara kulturella olikheter i samhället eller om den endast ansvarar för enskilda individer. Dimensionen går därmed från kulturellt till juridiskt ansvarstagande. I den kulturellt orienterade politiken ansvarar staten aktivt för sammanhållningen inom kulturella, religiösa eller etniska grupper. Det kan handla om att särskilt ansvara för majoritetsgruppens kulturella samhörighet och om att ansvara för en eller flertalet minoritetsgrupper. I den juridiskt orienterade politiken står snarare den enskilda
individen i fokus, exempelvis i utformandet av lagar och sociala rättigheter. En sådan politik tar inte hänsyn till någon kulturell, religiös eller etnisk grupptillhörighet, vilket gör att staten inte vidtar några särskilda stödåtgärder på basis av detta (Dahlström 2004, s. 37).
Den inkluderande/exkluderande dimensionen
Den andra dimensionen handlar om politiken syftar till att inkludera eller exkludera särskilda grupper och individer i majoritetssamhället. Det är avgörande hur staten ser på relationen mellan majoritet och minoriteter och vilken relation som eftersträvas. Är syftet att inkludera eller exkludera minoritetsgrupper i samhällsgemenskapen? (Dahlström 2004, s. 37–39). Den selektiva/generella dimensionen
Den tredje dimensionen handlar om alla boende i landet har tillgång till politiken eller om endast särskilda grupper och individer har det. Selektiva åtgärder tilldelas vissa grupper eller individer efter någon form av prövning. En åtgärd är selektiv om den definitivt exkluderar en särskild grupp i samhället (Dahlström 2004, s. 37, 39–41). Om till exempel åtgärden endast riktar sig till nyanlända och invandrare, så kommer andra grupper aldrig att kunna kvala in under åtgärden. Detta skiljer sig mot generella åtgärder som enligt Dahlström (2004, s. 41) inte kräver någon prövning och är därför tillgänglig för alla i samhället, exempelvis i form av barnbidraget. När de tre dimensionerna kombineras utmynnar de i åtta invandrarpolitiska typer, vilka presenteras nedan. Därefter följer en tabell som tydliggör de olika kombinationerna.
9 1. Mångkulturell politik
Denna form av politik ämnar att, med hjälp av selektiva medel, ge särskilt goda förutsättningar för minoritetsgrupper att inkluderas i samhället och i
samhällsgemenskapen. Särskilt goda villkor kan exempelvis vara att tilldela
minoriteternas organisationer stöd och bidrag eller att de bestäms vara ett undantag från vissa lagar (Dahlström 2004, s. 41)
2. Segregationspolitik
Denna form av politik ska skapa särskilda regler för minoritetsgrupper, med ett syfte om att hålla majoritet och minoriteter åtskilda. Det kan till exempel vara särskilda regler om var minoritetsgrupper får bosätta sig eller att de hänvisas till särskilda skolor. På så vis får minoritetsgrupperna inte möjligheten att tillträda minoritetsgruppernas institutioner (ibid).
3. Identitetspolitik
Denna form av politik ämnar ge stöd till grupper i samhället under samma villkor. Det är avgörande att tillhöra en identitetsskapande gruppgemenskap, det vill säga att tillhöra en grupp för att få ta del av stödet. Det kan exempelvis handla om religiösa grupper såsom trossamfund och där samtliga samfund ges stöd under samma villkor (ibid).
4. Assimilationspolitik
Denna form av politik ser majoritetsgruppens fortlevnad som särskilt viktig och är därför styrande i sättandet av villkor. Likt identitetspolitik är gruppen i fokus, men där stödet särskilt riktas mot majoritetsgruppens och dess kultur. Det kan exempelvis vara stöd till särskilda kulturella eller religiösa tillställningar inom majoritetsgruppen (ibid).
5. Residualistisk politik
Denna form av politik bortser från grupptillhörighet och fokuserar istället enbart på individen. Staten tilldelar individen stöd baserat på individuell behovsprövning, vilket kan handla om ekonomiska eller sociala behov. Samtliga individer inom landet har
10 6. Nationell residualistisk politik
Denna form av politik fokuserar på medborgarskapet som något avgörande i
behovsprövningen. Om individen inte uppfyller villkoret om medborgarskap kommer hon att nekas prövning och exkluderas från landets välfärdssystem. Att vara medborgare ger således individen möjlighet till behovsprövning (Dahlström 2004, s. 42).
7. Universalistisk politik
Även denna form av politik fokuserar på individen som mottagare genom att alla individer har rätt till samhälleligt stöd. Sådant stöd kräver ingen prövning utan är något som individen kan tilldelas oberoende ekonomiska och sociala behov (ibid).
8. Nationell universalistisk politik
Denna form av politik är densamma som universalistisk politik, förutom att individen måste vara medborgare i landet för att få ta del av stöd (ibid).
3.2 Analytiska verktyg
Studiens analytiska verktyg utgår från Carl Dahlströms tre dimensioner och åtta invandrarpolitiska typer. I Dahlströms avhandling presenteras en typologisering av
invandrarpolitik, där samtliga dimensioner och politiska typer kan utläsas i form av en tabell. De tre dimensionerna utmynnar i åtta invandrarpolitiska typer och ett exempel kan utläsas för respektive typ. Med hjälp av denna tabell hoppas vi kunna konstatera vilken integrationspolitik Moderaterna bedriver under tidsperioden 2001–2020. Detta genom att försöka placera ut det valda materialet under någon/några av de politiska typerna.
Politisk typ Kulturell/ Juridisk Inkluderande/ exkluderande Selektiv/ Generell Exempel
Mångkulturell politik Kulturell Inkluderande Selektiv Särskilt goda villkor för minoritetsgrupper, t.ex. bidrag till invandrarorganisationer
11
Segregationspolitik Kulturell Exkluderande Selektiv Särskilda, men mindre goda villkor, för minoritetsgrupper, t.ex. s.k. “kommunarrest” för medlemmar av vissa grupper
Identitets-politik
Kulturell Inkluderande Generell Kulturstöd till alla grupper i samhället på lika villkor, t.ex. stöd till alla trossamfund
Assimilations-politik
Kulturell Exkluderande Generell Kulturstöd enbart till majoritetsgruppen, t.ex. stöd bara till svenska kyrkan Residualistisk
politik
Juridisk Inkluderande Selektiv Stöd till alla boende i ett land efter särskild prövning, t.ex. möjlighet att få socialbidrag Nationell
residualistisk politik
Juridisk Exkluderande Selektiv Stöd till alla medborgare i ett land efter särskild prövning, t.ex. socialbidrag knutet till medborgarskap
Universalistisk politik
Juridisk Inkluderande Generell Stöd till alla boende i ett land utan särskild prövning, t.ex. barnbidrag till alla
Nationell
universalistisk politik
Juridisk Exkluderande Generell Stöd till alla medborgare i ett land utan särskild prövning, t.ex. barnbidrag knutet till medborgarskap
Tabell 1. Dahlströms tre dimensioner och åtta typer av invandrarpolitik (Dahlström 2004, s. 40). Mer specifikt hur vår studie använder det teoretiska ramverket och analysverktygen diskuteras i nästa kapitel.
12
4. Metod
I detta kapitel presenteras valet av metod, material och tillvägagångssätt. Följt av en diskussion om studiens tillförlitlighet.
4.1 Val av metod
Denna studie använder sig av en beskrivande idéanalys som metod. Likt metodens namn handlar det om att beskriva de idéer som studeras, exempelvis genom att studera dess förändring från en tidpunkt till en annan (Bergström & Svärd 2018, s. 140–141). Med hjälp av en beskrivande idéanalys torde det vara möjligt att undersöka Moderaternas integrationspolitiska idéer och avgöra om de har förändrats över tid.
Idéanalysen bygger på en hermeneutisk vetenskap, vilket handlar om att människan skapar mening via språket. Människan producerar hela tiden idéer om världen, om sig själv och om andra. Detta gör hon genom tolkningar av sina upplevelser i relation till redan befintliga föreställningar. Forskaren behöver därför sätta sig in i hur människor ser på världen, i syfte om att förstå dem och deras samhälle. Idéer kan alltså studeras indirekt via människors uttryckande i tal och skrift. Grundtanken är att människors idéer kan efterlämna materiella spår som gör det möjligt att studera dem. Forskaren har att testa sina antaganden mot textens “facit”, där upprepad läsning kan skapa nya förståelser för textens underliggande idéstruktur (Bergström & Svärd 2018, s. 139–140). Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 211) finns det anledning att använda sig av en kvalitativ ansats om det eftersökta innehållet ligger undangömt i texten. Innehållet kan endast tas fram genom intensiv läsning och med hjälp av analytiska verktyg.
Idéstudier kräver ett systematiskt arbete för att skapa trovärdighet. Forskaren behöver vara tydlig med sin ambition och den analysapparat som ska användas för att kategorisera materialet
(Bergström & Svärd 2018, s. 141). Denna uppsats kommer att arbeta utifrån Dahlströms tre dimensioner, där det handlar om att tolka huruvida materialet är kulturellt eller juridiskt, inkluderande eller exkluderande och selektivt eller generellt. De tre dimensionerna ska alltså hjälpa oss att kategorisera materialet i form av att ställa frågor till texten. Det handlar om att placera innehållet under den dimension som fångar politiken bäst. Under avsnittet om tillförlitlighet följer en djupare diskussion om dimensioner som analytiskt ramverk.
13
En beskrivande idéanalys lämpar sig för denna studie, då vi intresserar oss för att förstå idéer och hur de har utvecklats över tid. En idékritisk analys hade till exempel inte varit lika lämplig med hänsyn till studiens syfte. Enligt Bergström och Svärd (2018, s. 143) ämnar metoden kritiskt pröva och ta ställning till det undersökta innehållet. Det finns inget behov av ett sådant kritiskt angreppssätt när det kommer till att försöka besvara om och hur Moderaternas
integrationspolitiska idéer har förändrats. Det handlar snarare om att systematiskt beskriva och tolka väsentliga delar för att jämföra dessa över tid. En förklarande idéanalys hade inte heller varit lämpligt med hänsyn till studiens syfte. Enligt Bergström och Svärd (2018, s.142) ämnar metoden förklara idéers uppkomst och följder. Att försöka besvara om och hur Moderaternas integrationspolitiska idéer har förändrats över tid, saknar behovet av att exempelvis förklara bakomliggande orsaker till idéernas uppkomst.
4.2 Material
Studiens material omfattar Moderaternas idé- och handlingsprogram samt ett antal riksdagsmotioner, som tillsammans sträcker sig över tidsperioden 2001–2020. Idé- och
handlingsprogrammen samlades in via Svensk nationell datatjänst (SND), vilket är en webbsida som samlar Moderaternas officiella dokument över tid. Idéprogrammet från 2020 hämtades från Moderaternas hemsida och riksdagsmotionerna hämtades från Riksdagens hemsida. Vi har valt att kombinera dessa textmaterial för att lyfta fram Moderaternas grundläggande idéer och konkreta förslag vad gäller integrationspolitiken. Medan idé- och handlingsprogrammen ger en mer övergripande bild av partiets integrationspolitik, så visar motionerna på mer specifika åtgärdsförslag. Vi tror att texterna kompletterar varandra och ger en heltäckande bild av partiets idéer, till skillnad mot om vi till exempel enbart skulle undersöka motioner. Materialet består alltså av Moderaternas officiella dokument och är därför primära källor.
Studien tar sin utgångspunkt i årtalet 2001 och sträcker sig fram till och med 2020. Att studera en längre tidsperiod kommer förhoppningsvis att synliggöra om några förändringar har skett, vilket en kortare tidsperiod riskerar att förbise. De valda idé- och handlingsprogrammen är från 2001, 2007, 2013 samt 2020. Det senaste idéprogrammet från 2020 har dessutom kompletterats med en idéskrift. Det bör nämnas att idéprogrammet endast är ett framlagt förslag och kan därför behöva behandlas med en viss försiktighet. Även om vi ser problematiken med att programmet ännu inte
14
antagits av Moderaterna, så menar vi att måttet av tillförlitlighet ändå stärks genom att partikommittén är tillsatt av en moderat partistyrelse och består av moderata poster. Idé- och handlingsprogrammen har kompletterats med motioner som ligger någorlunda nära i tid. Detta i form av en enskild motion från 2002 samt partimotioner från 2005, 2015 och 2018. Det bör nämnas att den enskilda motionen är framlagd av ett flertal moderata ledamöter, vilket gör att vi betraktar den likt partimotionerna. Materialet kan därför förklaras gå linje med Moderaternas officiella politik.
Studien gör således nedslag i tidsperioder med jämna mellanrum för att klargöra om och hur partiets idéer har förändrats över tid. Det är främst idé- och handlingsprogrammen som har varit styrande i nedslagen eftersom dessa publiceras under särskilda år. Vad gäller motionerna hade likväl andra motioner kunna valts ut, med det sagt har ett tämligen selektivt urval gjorts. Vi har dock försökt hålla oss till den tid då idé- och handlingsprogrammen publicerats samt valt motioner som särskilt fokuserar på partiets integrationspolitik. Nedan följer en sammanfattning av det valda materialet.
Idé- och handlingsprogram Motioner
Idéprogram och idéskrift 2020 Motion 2018/19:2918 Idéprogram 2013 Motion 2015/16:3241 Handlingsprogram 2007 Motion 2005/06:Sf331 Idéprogram 2001 Motion 2001/02:Sf28
Tabell 2. Sammanfattning av studiens material
4.3 Tillvägagångssätt
Materialinsamlingen påbörjades med en överblick av integrationsdebatten, detta för att få en uppfattning om vilka ord och begrepp som är centrala inom politikområdet. Integration tenderar att falla in under många politikområden och där bostadsförsörjning, utbildning och
15
arbetsmarknad är bland de mest centrala områdena. Vanligt förekommande ord är integration, segregation, etablering, utanförskap, assimilation och utsatthet. Detta hjälpte oss att förstå hur vi skulle orientera oss i den mängd material som finns på området.
Det insamlade materialets mest väsentliga delar lyfts fram med hjälp av Carl Dahlströms tre dimensioner. Det gäller att försöka placera ut idé- och handlingsprogrammen samt motionerna under respektive dimension. Forskaren har att avgöra ifall innehållet är kulturellt eller juridiskt, inkluderande eller exkluderande och selektivt eller generellt. Beroende på var i dimensionerna som texterna placeras, avgör vilken av de åtta politiska typerna som respektive text tillhör. Följande tabell visar tillvägagångssättet på ett schematiskt sätt.
Tabell 3. Tillvägagångssätt vid analys av materialet
Om partiet ändrar sin politik under 2001–2020 kommer det synas genom en förskjutning i de tre dimensionerna. Det kan exempelvis vara så att ett åtgärdsförslag tolkas som kulturell,
inkluderande och selektiv, vilket innebär att partiet bedriver en mångkulturell politik. Vid en senare tidpunkt kanske ett liknande åtgärdsförslag tolkas som kulturell, exkluderande och selektiv, vilket innebär att partiet istället bedriver en segregationspolitik.
Dahlströms tre dimensioner är inte helt okomplicerade att applicera. Det handlar om att materialet ibland kan innehålla inslag av en dimensions båda delar, exempelvis både selektiva och generella delar. En sådan situation kräver tydlighet i form av en tolkningsregel. Denna regel ska klargöra hur vi går tillväga när vi avgör vilken av dimensionens två delar som väger tyngst. Tolkningsregeln innebär att den dominerande delen av dimensionen beskriver partiets
idériktning bäst. Till exempel kan materialet innehålla tre selektiva åtgärder och endast en generell åtgärd, vilket innebär att de selektiva dominerar. Med det sagt beskriver den selektiva
16
delen av dimensionen partiets idéinriktning bäst. Att fånga den huvudsakliga idériktningen kommer i vissa fall handla om att räkna och jämföra åtgärdstyper, likt ovan. Det kan även motiveras genom att se vad partiet lägger mest fokus på och betonar som extra viktigt. Till exempel om det återkommande ges mer utrymme för juridiska delar framför kulturella sådana. Överlag syftar denna tolkningsregel främst till att ge tydligare resultat och göra det möjligt att besvara vilken form av integrationspolitik som Moderaterna bedriver.
Det insamlade materialet kommer att undersökas i kronologisk ordning. Analysen tar sin utgångspunkt i 2001 för att sedan följa Moderaternas idéutveckling fram till och med dagens idéprogram och motioner. Texterna kommer att läsas i sin helhet för att säkerställa att samtliga idéer inom integration lyfts fram. Det är också viktigt för att kunna placera in materialet under de olika dimensionerna, vilket kan vara svårt genom att enbart läsa någon enstaka mening. Detta gäller främst idéprogrammen som tenderar att beskriva partiets idéer i en mer övergripande mening och lägger därför mindre fokus på specifika förslag.
Nedan följer en tabell som sammanfattar hur materialet kommer att kategoriseras. Respektive tidsperiod kommer att placeras in under Dahlströms dimensioner, genom vilka vi ställer frågor till texten. Detta kommer resultera i någon av de invandrarpolitiska typerna. Med hjälp av denna kategorisering kommer det bli synligt om Moderaternas integrationspolitiska idéer har förändrats över tid.
Vilken integrationspolitik beskriver Moderaterna
under tidsperioden... Kulturell/juridisk Inkluderande/exkluderande Selektiv/generell = Politisk typ
2001-2002 2005-2007 2013-2015 2018-2020
17
4.4 Tillförlitlighet
Att skapa god tillförlitlighet kräver en diskussion om studiens validitet och reliabilitet. Enligt Bergström och Boréus (2018, s. 38) är en metod endast valid om den mäter vad den är avsedd att mäta. Vi tror att en beskrivande idéanalys kommer hjälpa oss att lyfta fram och synliggöra Moderaternas integrationspolitiska idéer. Det blir möjligt tillsammans med användandet av de analytiska verktygen som preciserar hur materialet ska kategoriseras. Samtidigt förstår vi att det analytiska verktyget i form av dimensioner även har sina begränsningar. Enligt Bergström och Svärd (2018, s. 166) riskerar dimensioner att vara för allmänt hållna och vaga. Det kan till exempel bli svårt att uttala sig om ett partis ideologiska utveckling över tid om dimensionerna inte är heltäckande. Trots en sådan risk ämnar denna studie att få en övergripande bild av
Moderaternas integrationspolitik. Det handlar således inte om att skapa en heltäckande och totalt bild av partiets idéer.
Enligt Bergström och Svärd (2018, s. 166) finns det också risk för att dimensionernas innehåll inte är ömsesidigt uteslutande. Grovt tilltagna dimensioner kan behöva någon form av
operationalisering för att kunna användas som analytiskt verktyg, där det tydligt bör framgå vad de ämnar vara till för. I avsnittet om teori redogör vi för dimensionerna och försöker så tydligt som möjligt att rama in dess betydelse. Sedan har vi skapat en tolkningsregel som ska hjälpa oss att avgöra vilken av dimensionens två delar som väger tyngst. Trots det finns det alltid risk för otydlighet och alltför grova beskrivningar. I analysen har vi därför förklarat varför vi tolkat materialet på det ena eller det andra sättet, med syfte om att skapa tydlighet i dimensionerna. De har dessutom använts på ett konsekvent sätt genom hela analysen. Det bör även nämnas att dimensionerna bygger på tidigare forskning, i form av Carl Dahlströms avhandling, vilket ger skäl till större tillförlitlighet.
Att uppnå god reliabilitet handlar om noggrann mätning och beräkning. En vanlig fråga är huruvida analysen och resultatet hade blivit detsamma om studien hade genomförts av någon annan (Bergström & Boréus 2017, s. 40–41). När det kommer till text och tolkning är det viktigt att vara medveten om att människor har olika erfarenheter och förförståelse. Det betyder att samma text kan tolkas på olika sätt bland olika människor. Det är därför viktigt att vara transparent i sin argumentation av tolkningsarbetet och i den presentation av de belägg som
18
tolkningarna bygger på (Esaiasson et al. 2017, s. 228). I analysen har vi försökt lyfta in det analytiska verktyget på ett tydligt sätt, genom att hela tiden ställa frågor till texten. Det ska minimera risken för personliga tolkningar. Vi har även försökt skapa en sådan rättvis bild av Moderaternas politik som möjligt, genom att använda många citat. Citaten skapar tillförlitlighet eftersom det är partiets exakta ord som tolkas och det stärker även argumentationen av
tolkningarna. Sedan har vi haft ett kritiskt förhållningssätt till våra egna tolkningar i form av att hela tiden fundera över om texten möjligtvis kan tolkas på andra sätt. Med hänseende till det subjektiva tolkandet, finns det stor risk för att studiens analys och resultat inte skulle bli detsamma om studiens genomfördes av någon annan. Vi har dock försökt eliminera sådana felkällor så långt det går. Detta genom att läsa texterna flera gånger och var för sig, för att sedan jämföra och diskutera våra tolkningar. Att vara två personer som genomför tolkningsarbetet minimerar således risken för personliga tolkningar.
Det är även relevant att diskutera studiens generaliserbarhet. Att göra anspråk på generalisering i kvalitativa studier är något som bör göras med försiktighet, där forskaren har att bedöma
forskningsresultatens överförbarhet till andra områden (Ahrne & Svensson 2015, s.26–27). Då studiens syfte och frågeställningar är så pass preciserade mot Moderaternas integrationspolitiska idéer, blir frågan om generalisering väldigt liten. Det blir till exempel svårt att säga något om andra partiers integrationspolitiska idéer.
5. Resultatredovisning och analys
Det är dags att analysera Moderaternas integrationspolitik utifrån Dahlströms tre dimensioner. Kapitlet är uppdelat i fyra tidsperioder som tillsammans ska synliggöra om Moderaternas integrationspolitiska idéer har förändrats över tid. Kapitlet avslutas med en sammanställning av de studerade tidsperioderna.
5.1 Moderaternas integrationspolitik 2001–2002
I följande avsnitt analyseras Moderaternas idéprogram från 2001 samt en riksdagsmotion från 2002. Avsnittet avslutas med en diskussion om vilken integrationspolitik som beskrivs under denna tidsperiod.
19 Idéprogram 2001
Politiken ska stödja varje människas strävan att göra sig själv rättvisa, och förmåga att växa av egen kraft. Alla människor kan lyckas, var och en på sina villkor […]. Det innebär inte att det saknas behov av stöd. Alla har inte samma förutsättningar. Den som från födseln eller på grund av senare omständigheter behöver kunna räkna med andras bistånd ska veta att han eller hon får det. Det finns ett osvikligt gemensamt ansvar när den egna förmågan inte räcker till (Moderaterna 2001, s. 5).
I föregående citat syns den juridiska dimensionen, då Moderaternas politik ska stödja den enskilde individen och hennes behov. Det handlar om att rikta stöd till den som behöver det med syfte om att skapa goda förutsättningar för den enskilde individen. Detta skiljer sig mot den kulturella dimensionen, då partiet inte tar hänsyn till någon kulturell, religiös eller etnisk grupptillhörighet vid det här stödet. Även den inkluderande dimensionen kan utläsas, då partiet trycker på ett gemensamt ansvar om individens egen förmåga brister. Det kan tolkas som att alla får möjlighet att inkluderas i samhällsgemenskapen och där samtliga individer har ett ansvar i att hjälpa sina medmänniskor. Idéprogrammet fortsätter likt följande.
“Människan är född fri, men också beroende. Hon formas av traditioner, familj och relationer med medmänniskor. Hon är en del av en gemenskap med andra. Men ändå är hon först och främst just fri, sig själv, sin framgångs främsta mästare” (Moderaterna 2001, s. 12). En individs frihet får dock inte vara på bekostnad av en annans frihet. Lagen behöver därför sätta ramar och skydda alla individers rätt. Vidare vill Moderaterna motarbeta diskriminering, förtryck och generalisering. “Människor har rätt att betraktas som individer och inte som delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper uppifrån” (ibid, s. 12–13).
Ovan syns den juridiska dimensionen, då partiet sätter den enskilde individen i centrum. Det finns ett intresse av att särskilt ansvara för individens frihet och rätt. Detta visar sig bland annat genom att individen inte ska betraktas som en del av en godtycklig grupp, utan för den
människan hon är. Detta skiljer sig mot den kulturella dimensionen, då partiet inte uttrycker något ansvar på basis av grupptillhörighet. Det verkar finnas en grundläggande idé om att
20
ansvara för den enskilde individens frihet i Moderaternas politik. Partiet betonar återkommande individens rätt och att man vill stödja hennes förutsättningar att utvecklas.
Vidare säger Moderaterna att kristendomen har en särställning i det svenska samhället, genom dess kultur och historia. Med kristendomen följer en tradition av humanism och medmänsklighet som tillsammans är viktiga värden att värna om (Moderaterna 2001, s. 15).
Sverige ska vara öppet för nya impulser. Den humanistiska traditionens krav på
tolerans, modernismens öppenhet för nya strömningar och demokratins påbud om allas lika rätt till inflytande över det gemensamma, stället krav på att också andra religioner erkänns som en del av enskilda människors tänkande (Moderaterna 2001, s. 15).
I denna del kan den kulturella dimensionen utläsas, genom att Moderaterna uttrycker ett ansvar för att bevara kulturella olikheter snarare än att endast ansvara för enskilda individer. Detta genom att partiet värdesätter bevarandet av kristendomen, det vill säga majoritetens kultur, samtidigt som de trycker på att andra religioner behöver erkännas. Vidare kan den inkluderande dimensionen utläsas, genom att Moderaterna inkluderar samtliga människor i
majoritetssamhället, snarare än att exkludera vissa grupper eller individer från det. Detta framgår genom partiets tolerans och öppenhet för nya strömningar, men även i stycket där partiet säger att alla människor ska ha rätt att inflyta över det gemensamma. Det kan tolkas som att
Moderaterna stödjer en politik där alla ska inkluderas i samhällsgemenskapen. Idéprogrammet fortsätter likt följande.
Mitt i den etniska och kulturella mångfalden är ändå Sverige just Sverige, med normer som binder folket samman. De utvecklas gradvis genom intryck och lärdomar. Genom denna process blir vårt land ett rikare samhälle (Moderaterna 2001, s. 15).
Även detta stycke går i linje med den kulturella dimensionen, genom att Moderaterna vill bevara kulturella olikheter. De värdesätter de svenska normerna högt i form av att de binder samman det svenska folket, samtidigt som det finns en tanke om att etnisk och kulturell mångfald utvecklar dessa normer. Utifrån citatet ovan verkar Moderaterna vilja bevara sammanhållningen i både
21
majoritetsgruppen och i minoritetsgrupper, då det finns en tanke om att olika kulturer berikar det svenska samhället. På så vis kan även den inkluderande dimensionen utläsas, då partiet vill inkludera minoritetsgrupper i den stora samhällsgemenskapen och där dessa tillåts att utöva sin kultur.
Vidare vill Moderaterna främja en utveckling där nationsgränser har mindre betydelse. Med en sådan rörlighet följer dock konsekvenser i form av många olika traditioner, religioner och historier, vilket gör att de nationella rötterna blir allt viktigare. Nationen hålls samman genom vad som uppfattas vara en gemensam identitet (Moderaterna 2001, s. 24).
Återigen syns den inkluderande dimensionen genom att partiet står för öppenhet. Människor bjuds in i majoritetssamhället där man får uttrycka sin religion, tradition och historia. Även den kulturella dimensionen kan utläsas, genom att partiet särskilt vill ansvara för bibehållandet av den svenska identiteten och dess kultur. Idéprogrammet fortsätter likt följande.
Öppenhet måste vara det svenska samhällets ledstjärna […]. Att hävda detta är inte detsamma som att avstå från att ställa krav på den som vill bygga sig en tillvaro i Sverige. Det nya måste förenas med det invanda under ömsesidig respekt. Inför den svenska lagen är, och ska alla vara, lika. Det hindrar inte att människor inom denna ram ska ges förutsättningar att utvecklas på egna villkor. Svensk ska man kunna vara på flera sätt (Moderaterna 2001, s. 24–25).
I denna del framgår den inkluderande dimensionen genom att Moderaterna vill bygga ett samhälle där alla människor ska ha möjlighet att skapa sig en framtid. På så vis syftar politiken inte till att exkludera någon grupp eller individ från det svenska samhället. Även om
Moderaterna ställer någon form av krav på de människor som invandrat till Sverige, så framgår det att man kan vara svensk på flera olika sätt. Detta kan tolkas i linje med den inkluderande dimensionen eftersom alla som invandrar till Sverige har möjlighet att bli “svensk”. Det är alltså inte endast vissa grupper som kan skapa sig en svensk identitet.
22 Motion 2001/02:Sf28
I motionen står det att Moderaterna vill göra alla människor delaktiga i det svenska samhället, med ett mål om att samtliga människor ska kunna försörja sig själva. Integrationsarbetet består av tre delar, där den första särskilt rör invandrare och syftar till att förbättra introduktionen till det svenska samhället. Kraven på svenska för invandrare (SFI) måste skärpas och utbildningen behöver individualiseras. Utbildningen ska formas efter individens förutsättningar och behov, vilket ska åstadkommas via en check som tilldelas dem som invandrat till Sverige. Med denna check kan individen köpa svenskundervisning (Motion 2001/02:Sf28).
I detta stycke kan den selektiva dimensionen utläsas, genom att endast vissa grupper och
individer har tillgång till åtgärderna. Dessa åtgärder är således inte tillgänglig för alla i samhället, vilket den generella dimensionen handlar om. En introduktion in i det svenska samhället syftar särskilt till att hjälpa invandrare som grupp och där Moderaterna vill öka kraven på en
individualiserad svenskundervisning. En sådan behovsprövning är selektiv då endast individer som invandrat till Sverige berörs av den. Att individualisera svenskundervisningen är dessutom i linje med den juridiska dimensionen, då Moderaterna visar på ett ansvar för den enskilde
individen. Detta genom att utbildningen ska formas efter individens förutsättningar och behov.
Den andra delen av Moderaternas integrationsarbete ligger vid att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. “Den berör såväl invandrade som infödda svenskar, men eftersom de som invandrat i högre grad saknar arbete är förbättringar på detta område särskilt viktiga för dem” (Motion 2001/02:Sf28). Det kan handla om rätten till att välja arbetsförmedlare, såsom att välja ett bemanningsföretag som specialiserar sig på att stödja arbetslösa inom ett visst yrkesområde. Vidare betonas det att validering av utländsk yrkeskompetens är viktigt. Den tredje delen syftar till att förbättra de generella förutsättningarna för arbete och företagande via
avregleringar samt skattesänkningar. Till exempel vill Moderaterna göra det möjligt för företag att tillämpa enklare anställningsformer, vilket ska underlätta för människor som står utanför arbetsmarknaden att tillträda den (ibid).
Den resterande delen av Moderaternas integrationspolitik verkar främst gå i linje med den generella dimensionen. Åtgärderna avser att vara tillgängliga för alla i samhället, även om
23
Moderaterna visar på en medveten om att åtgärderna särskilt ska underlätta för invandrare att till exempel ta sig ut på arbetsmarknaden. Rätten att välja arbetsförmedlare och utbildare är något som alla kan ta del av och kan därför förklaras vara generella åtgärder. Även skattesänkningar och avregleringar är något som alla omfattas av. Däremot avviker validering av utländsk yrkeskompetens från dessa generella åtgärder och kan istället förklaras vara en selektiv åtgärd. Detta eftersom endast individer med utländsk yrkesbakgrund kan ställas inför en sådan
validering.
5.1.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2001–2002?
I idéprogrammet kan både kulturella och juridiska delar av dimensionen utläsas. Trots det dominerar den juridiska delen eftersom den enskilda individens frihet verkar vara en grundbult i Moderaternas politik. Att ansvara för individens rätt verkar genomsyra programmet i sin helhet, då partiet återkommande engagerar sig i denna fråga. Det visar sig till exempel genom partiets betoning av att “politiken ska stödja varje människas strävan att göra sig själv rättvisa, och förmåga att växa av egen kraft”. Den kulturella delen av dimensionen visar sig också, men endast bitvis. Moderaterna är angelägna om att bevara majoritetskulturen i form av den kristna traditionen och svenska identiteten, men värnar också om minoritetskulturer eftersom de berikar det svenska samhället och dess normer.
Vad gäller den andra dimensionen, kan endast den inkluderande delen utläsas. Även om
Moderaterna betonar att invandrare behöver förhålla sig till svenska normer, så framhålls det att man kan bli svensk på många vis. Det finns således en tolerans och öppenhet för olika
traditioner, historier och religioner. En exkluderande del kunde alltså inte hittas, då materialet endast består av inkluderande drag och en vilja om att alla ska bli en del av den stora
samhällsgemenskapen.
När det kommer till den tredje dimensionen kan både selektiva och generella delar utläsas. Trots det dominerar den generella delen eftersom flest sådana åtgärder
syns inom motionens framlagda integrationsarbete, mer specifikt i form av två tredjedelar. Till exempel visar rätten att välja arbetsförmedlare och enklare anställningsformer på förslag som ska hjälpa samtliga människor att ta sig in på arbetsmarknaden, även om invandrare är en grupp som
24
särskilt omfattas av åtgärden. Partiet betonar att endast en del av integrationsförslagen fokuserar på invandrare i form av SFI-undervisning, vilket gör att den selektiva delen är mindre
framträdande.
En kombination av dimensionerna juridisk, inkluderande och generell resulterar i en universalistisk politik. En sådan politik fokuserar på individen som mottagare i form av att samtliga individer har rätt till samhälleligt stöd. Stödet kräver ingen särskild prövning, utan är något som individen tilldelas oberoende ekonomiska och sociala behov. Sammanfattningsvis kan Moderaterna förklaras bedriva en universalistisk politik under tidsperioden 2001–2002.
Vilken integrationspolitik beskriver Moderaterna under tidsperioden...
Kulturell /juridisk Inkluderande /exkluderande Selektiv /generell = Politisk typ
2001-2002 Juridisk Inkluderande Generell Universalistisk
politik
Tabell 5. Vilken typ av integrationspolitik beskriver Moderaterna?
5.2 Moderaternas integrationspolitik 2005–2007
I följande avsnitt analyseras Moderaternas handlingsprogram från 2007 och en riksdagsmotion från 2005. Avsnittet avslutas med en diskussion om vilken integrationspolitik som beskrivs under denna tidsperiod.
Handlingsprogram 2007
Moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde; med olika drömmar och egna beslut att fatta. Alla ska ha rätt till respekt för sin person och sina känslor – oavsett bakgrund, religion, social status, kön, ålder, sexuell läggning eller etniskt ursprung. Människors rättigheter ska inte påverkas av dessa faktorer (Moderaterna 2007, s.4).
Ovan syns den juridiska dimensionen, då Moderaternas politik tar sin utgångspunkt i den
25
betydelse i utformandet av individens rättigheter. Det skiljer sig mot den kulturella dimensionen som hade betonat ansvar på basis av kulturell, religiös eller etnisk grupptillhörighet. Citatet visar hur moderat politik tar sin utgångspunkt i den enskilde individen och att det absolut viktigaste är det unika människovärdet. Den juridiska dimensionen är återkommande i programmet, då partiet värdesätter individen högt. Detta visar sig även i följande citat.
Både män och kvinnor ska få ökad makt över sina egna liv. Den politiska omfattningen måste minska och politiken fungera bättre där den behövs. Det är också viktigt att förändra attityder och synsätt som begränsar människors möjligheter att få leva efter eget huvud. Sammantaget ger det människor större möjligheter att påverka sin egen vardag och skapa balans i livet (Moderaterna 2007, s. 4).
Även här syns den juridiska dimensionen genom att Moderaterna vill tilldela individer mer makt över sina liv. Politiken ska finnas till för den enskilde människan och skapa förutsättningar för denne att få påverka sitt eget liv. Utöver det vill Moderaterna begränsa politikens omfattning, så att den enskilde människan får utrymme att utvecklas. Handlingsprogrammet fortsätter likt följande.
Arbete och språkkunskaper är två faktorer som minskar utanförskap och skapar delaktighet i det svenska samhället. Integrationen på arbetsmarknaden och i språkutbildningen måste därför förbättras och utvecklas. Mer specifikt behövs en lärlingsintroduktion, som syftar till att
invandrare ska komma ut i arbete och samtidigt delta i svenskundervisning. Moderaterna vill att invandrares utbildningar ska vara giltiga i Sverige. “Rätten att välja skola är också viktig för ökad integration” (Moderaterna 2007, s. 18).
I detta stycke kan den inkluderande dimensionen utläsas, genom att Moderaterna vill främja en politik där människor inkluderas och blir en del av det svenska samhället. Det syns till exempel genom att partiet vill att utbildningar från andra länder ska vara giltiga i Sverige. En sådan idé skiljer sig mot den exkluderande dimensionen, som antagligen inte hade brytt sig om att ta vara på sådan kompetens. Rätten att välja skola kan också tolkas som en inkluderande åtgärd genom att minoriteter får chans att inkluderas i majoritetsgruppens skolor. På så vis blir en nyanländ
26
individ inte automatiskt utplacerad i en segregerad skola, utan får möjlighet att integreras tillsammans med svenska elever. Vidare kan den selektiva dimensionen utläsas, genom att Moderaterna vill rikta särskilda åtgärder till personer som invandrat till Sverige. En
lärlingsintroduktion ska hjälpa nyanlända och invandrare att integreras i samhället, bland annat genom att lära sig det svenska språket. Ett sådant behov finns inte hos alla i samhället och därför är denna åtgärd inte heller tillgänglig för alla.
Moderaterna vill att nyanlända ska mötas av introduktionsplaner som är mer individualiserade. Det ska göras genom att respektive individ genomgår en kartläggning av yrkesbakgrund samt utbildning. Detta bör göras så snabbt som möjligt i och med att individen har anlänt. “De nyanlända ska också få information om det svenska samhället och vilka lagar och regler som gäller i Sverige” (Moderaterna 2007, s. 18).
I detta stycke kan den selektiva dimensionen utläsas, genom att partiet återigen vill rikta särskilda insatser till personer som invandrat till Sverige, med syfte om att skapa bättre förutsättningar för integration. Att kartlägga yrkesbakgrund och utbildningsnivå samt att tilldela nyanlända
information om samhället, syftar särskilt till att integrera nyanlända och invandrare. Sådana åtgärder är alltså inte till för alla i det svenska samhället. Att partiet vill individualisera åtgärder tyder även på en juridisk dimension, då vissa individer har ett större behov av stöd än andra. Ett sådant stöd baseras inte på någon kulturell, religiös eller etnisk grupptillhörighet likt den
kulturella dimensionen, utan är snarare fokuserat på den enskilda individen. Även den
inkluderande dimensionen kan utläsas, då Moderaterna vill att integrationsarbetet ska påbörjas så fort som möjligt. Det finns ingen anledning att vänta, vilket tyder på en vilja om att invandrare ska inkluderas i den stora samhällsgemenskapen. En exkluderande dimension hade endast sett till majoritetens gemenskap.
I handlingsprogrammet står det att bildningens roll i skolan behöver stärkas, genom att ge elever en kulturell förankring, men även en öppenhet inför nya kulturerfarenheter. Samtliga elever ska få träna sina kulturella färdigheter och få vara delaktiga i undervisning om andra
kulturupplevelser. “Det kan utjämna villkoren för elever från studieovana hem eller från hem där språket sätter hinder” (Moderaterna 2007, s. 28).
27
Att elever ska ha möjlighet att utöva sin och andra kulturer kan ses som ett verktyg för att minska de språkliga barriärerna. Detta går i linje med den inkluderande dimensionen. Det handlar om att skapa jämlika förutsättningar för den svenska skolans elever, där språket inte ska få sätta hinder för en elev att vara inkluderad i skolans gemenskap. Även nyanser av den kulturella dimensionen kan utläsas, genom att elever ska få uttrycka sin kultur och erfara andra kulturupplevelser. Detta kan tolkas som att Moderaterna vill att skolan ska ha ett ansvar i att bedriva en undervisning med kulturella olikheter.
Motion 2005/06:Sf331
“Ett av de allra viktigaste sätten att åstadkomma verklig integration är en bra skola för alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund” (Motion 2005/06:Sf331, s. 11). Partiet vill tillsätta en mer individanpassad skolundervisning, där skolor behöver tilldelas verktyg för att kunna möta varje elevs behov. Det handlar bland annat om att stärka lärarnas pedagogiska kompetens och
kunskap, såsom effektiva undervisningsmetoder för barn med olika bakgrunder (ibid, s.11).
Att individanpassa skolundervisningen tyder på den generella dimensionen, då åtgärden syftar till att förbättra samtliga elevers förutsättningar i skolan. En sådan integrationsåtgärd omfattar alltså alla barn och ungdomar med olika bakgrunder, och inte endast vissa grupper och individer likt den selektiva dimensionen. Skolan ska möta varje elevs behov och som ett led i detta
inkluderas även nyanlända och invandrare av stödet. Att individanpassa undervisningen går även i linje med den juridiska dimensionen, då varje elev ska få stöd efter sitt individuella behov. Partiet riktar alltså stöd till den enskilde individen och inte baserat på någon kulturell, religiös eller etnisk grupptillhörighet.
Moderaterna vill även anonymisera rekryteringsprocessen i offentlig sektor. Utrikes födda tenderar att diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden på grund av anställningsförfarandet. Subjektiva faktorer har visat sig spela stor roll i rekryteringen och därför riskerar någon som uppfattas annorlunda att väljas bort. Moderaterna vill därför eftersträva icke-diskriminerande rekryteringsprocesser (Motion 2005/06:Sf331, s. 16).
28
Även denna åtgärd tyder på den generella dimensionen eftersom alla människor ska få samma förutsättningar att bli rekryterade. Ingen människa ska bli diskriminerad, vilket betyder att åtgärden inte riktar sig till någon särskild grupp eller individ. Den omfattar helt enkelt alla i samhället. Genom en sådan generell åtgärd vill Moderaterna även förbättra utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden. Detta tema är återkommande, i form av att åtgärdsförslagen mestadels är generella men där särskilt nyanlända och invandrare gynnas av dem.
Trots det finns det även några selektiva åtgärder. Till exempel vill Moderaterna påskynda valideringsarbetet. “Eftersom en betydande del av de utrikes födda med akademisk utbildning inte har ett arbete som motsvarar utbildningen är det viktigt att valideringssystemen förbättras” (Motion 2005/06:Sf331, s.11). Moderaterna lyfter även lärlingsintroduktionen. När en
arbetsgivare anställer en nyanländ flykting som deltar i SFI-undervisning ska en
lönesubventionering kunna göras. SFI-undervisning ska kunna utföras på arbetsplatsen och som arbetsgivaren får betalt för via en utbildningspeng (ibid, s.12).
Valideringsarbetet kan tolkas i linje med den selektiva dimensionen eftersom åtgärden riktar sig till nyanlända. Endast vissa grupper och individer har tillgång till validering, vilket exkluderar de människor som redan integrerats. Åtgärden syftar till att särskilt skapa bättre villkor för
nyanlända att få användning av sin utbildning. Även lönesubventioneringen kan förklaras vara en selektiv åtgärd eftersom den syftar till att förbättra nyanländas tillträde på arbetsmarknaden. Arbetsgivare kan utfärda en sådan under vissa villkor - endast vid nyanställning av en nyanländ som deltar i SFI-undervisning. Vidare kan den inkluderande dimensionen utläsas, då
Moderaterna vill ta vara på den kompetens som utrikes födda besitter. Det verkar finnas en tanke om att denna kompetens berikar det svenska samhället. En exkluderande dimension hade
antagligen endast riktat sitt stöd till majoritetsgruppen.
5.2.1 Vilka integrationspolitiska idéer beskriver Moderaterna under 2005–2007?
Vad gäller den första dimensionen kan främst den juridiska delen utläsas. Den enskilde
individens frihet verkar vara något som genomsyrar hela programmet. Det visar sig till exempel genom att “moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde; med olika drömmar och egna beslut att fatta”. Partiet betonar
29
särskilt hur individens rättigheter inte ska påverkas av sådant som religion och etnisk bakgrund, utan att den moderata politiken särskilt bryr sig om den enskilda individens värde. Även om den juridiska delen dominerar och genomsyrar programmet i sin helhet, kan ändå nyanser av den kulturella delen utläsas. Detta genom att elever ska få uttrycka sin kultur och få ta del av andra kulturupplevelser, vilket kan tolkas som att skolan ska ta ansvar för att bevara kulturella olikheter.
Vidare syns endast den inkluderande delen inom den andra dimensionen. Till exempel vill Moderaterna ta vara på den kompetens som finns hos nyanlända, gällande yrke och utbildning. Partiet vill även ge samtliga invandrare rätt att få välja skola, vilket möjliggör en integrering med svenska elever och i majoritetssamhället. En exkluderande del kan alltså inte utläsas, då partiets idéer genomsyras av en inkluderande karaktär.
Vad gäller den tredje dimensionen syns både selektiva och generella delar. Trots det dominerar den generella delen i form av åtta åtgärdsförslag, medan endast tre selektiva åtgärder kunde hittas. Även om åtgärderna till mestadels är generella, så finns det en tanke om att invandrare är i särskilt stort behov av dem. Till exempel syftar anonymisering av rekryteringsprocessen till att minska utrikes föddas diskriminering på arbetsmarknaden, även om åtgärden riktar sig till alla arbetssökande.
En kombination av dimensionerna juridisk, inkluderande och generell resulterar i en universalistisk politik. En sådan politik fokuserar på individen som mottagare i form av att samtliga individer har rätt till samhälleligt stöd. Stödet kräver ingen särskild prövning, utan är något som individen tilldelas oberoende ekonomiska och sociala behov. Sammanfattningsvis kan Moderaterna förklaras bedriva en universalistisk politik under tidsperioden 2005–2007. Partiet presenterar fler och mer konkreta åtgärdsförslag i jämförelse med föregående tidsperiod. Sedan är det inte alls samma fokus på att värna om kultur, utan partiet fokuserar mest på den enskilde individen.
30
Vilken integrationspolitik beskriver Moderaterna under tidsperioden...
Kulturell /juridisk Inkluderande /exkluderande Selektiv /generell = Politisk typ
2005-2007 Juridisk Inkluderande Generell Universalistisk
politik
Tabell 6. Vilken typ av integrationspolitik beskriver Moderaterna?
5.3 Moderaternas integrationspolitik 2013–2015
I följande avsnitt analyseras Moderaternas idéprogram från 2013 och en riksdagsmotion från 2015. Avsnittet avslutas med en diskussion om vilken integrationspolitik som beskrivs under denna tidsperiod.
Idéprogram 2013
I idéprogrammet står det att varje individ har ett värde som är oändligt och oförbrukbart. Människan är just människa oavsett attribut och preferenser såsom religion, etnicitet, sexuell läggning och kön. Vardera individ besitter rättigheten att få vara sig själv såvida inte någon annan blir skadad på bekostnad av detta. “Individualismens grund och förutsättning är förmågan att erkänna den andres rätt att vara olik och viljan att samarbeta för att kunna leva och utvecklas tillsammans” (Moderaterna 2013, s. 2).
Den juridiska dimensionen syns genom att Moderaterna ställer individualismen i centrum och därmed den enskilde individen. Partiet verkar förespråka en politik som ger människan
förutsättning att utvecklas till att bli den person hon vill vara. Detta ska skapa ett samhälle där människor kan leva i en gemenskap med sina olikheter och särdrag. Moderaterna betonar att den enskilde individen inte ska kategoriseras efter några attribut eller preferenser, såsom etnicitet och religion. Den kulturella dimensionen skulle uttrycka ett ansvar på basis av sådana
grupptillhörigheter. Överlag verkar Moderaterna förespråka en politik där varje människa har rätt att vara sin egen. Den juridiska dimensionen är därför också återkommande. Partiet beskriver till exempel detta genom “rätten att få vara sig själv, att vara olik och unik är varje persons rätt till frihet” (Moderaterna 2013, s. 18). Idéprogrammet fortsätter likt följande.
