Avslutande diskussion

Till att börja med vill jag säga att då jag varit utefter samhällslärarnas syn av undervisningen i lag och rätt har jag velat ha en så bred syn som möjligt i hur deras undervisning ser ut. Allra bäst resultat av undervisningen i lag och rätt hade jag fått om jag både kunnat ha en vid syn och gå in på djupet. Men med tanke på tiden som stått till förfogande har jag inte kunnat göra både och. Jag kan därför inte säga i hur stor utsträckning de väljer att utgår ifrån boken, bara konstatera att deras innehåll i undervisningen stämmer överens med lärobokens innehåll, sen hur mycket de väljer att undervisa om de olika ämnena som läroboken berör och hur mycket de sätter sin personliga prägel på innehållet går inte att se utav denna studie.

En tänkbar nackdel kan ha varit att två av de intervjuade lärarna arbetar på samma skola. Men då det inte finns mer likheter mellan de två i jämförelse med de andra jag intervjuat skulle jag vilja säga att skolkulturen i detta fall är underordnad.

29 I min slutdiskussion vill jag nu knyta tillbaks till min tidigare forskning där Vernerssons och Rosenqvists resultat visar att undervisningen i lag och rätt är ett bland de tre mest prioriterade kunskapsområdena inom samhällskunskapsämnet. Trots att undervisningen i lag och rätt är högt rankat finns det ingen tidigare forskning som behandlar just undervisningen i lag och rätt vilket jag finner underligt då jag anser att detta är ett i bland de viktiga kunskapsområden inom samhällskunskapen. Vernerssons studie utgår ifrån grundskoleverksamma

samhällskunskapslärare varav sju stycken verksamma på högstadiet, detta kan ha bidragit till skevhet då jag är utefter högstadielärares syn men då Rosenqvists studie visar samma resultat, då studien är utförd på enbart högstadieverksamma samhällskunskapslärare tror jag inte att det har bidragit till skevhet.

Jag vill säga att slutsatserna av hur samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i lag och rätt är rätt likvärdiga. De vill förmedla hur den svenska rättsstaten ser ut och vad

konsekvenserna blir om man går emot den. Gemensamt för samtliga är också att de har läroboken som en grund att stå på och utifrån den jobba vidare på olika infallsvinklar. Resultatet pekar dock på att de med mer erfarenhet av yrket och ämnet har en vidare syn på den svenska rättsstaten, dett tror jag gör att eleverna får en bättre förståelse för att lag och rätt är en pusselbit som hänger ihop med resten av samhället. Lennart lyckas exempelvis få in den demokrati i undervisningen av lag och rätt, vilket är eftersträvansvärt i kursplanen i

samhällskunskap på grundkolan (se sid. 7)

Tre av dem fyra jag intervjuade väljer att ta med aktuella händelser som kompletterar

läroboken i sin undervisning om lag och rätt, detta anser jag bidrar till att eleverna enklare kan sätta sin kunskap på en verklig händelse vilket i sin tur stärker elevens självförtroende. De två mer erfarna samhällskunskapslärarna väljer att titta på brottstatistik och utifrån den diskutera orsakerna till varför statistiken ser ut som den gör, vilket jag anser är en bra metod att få igång elevernas tankeverksamhet på. Lennart tar även tillfället i akt och undervisar om vikten av att kontrollera hur statistiken tagits fram.

Något som jag reagerade på är att Alice är den enda av de fyra samhällskunskapslärarna som pratar om både rättigheter och skyldigheter i sitt syfte med lag och rätt undervisningen något som står i kursplanen för samhällskunskap på grundskolan. (Se sid. 7). De fyra

samhällskunskapslärarna jag intervjuat berör alla en samhällsmedborgares skyldigheter men det är endast Alice som nämner rättigheter. Dock vill jag tillägga att Alice enbart pratar om rättigheter då hon beskriver sitt syfte med sin lag och rätt undervisning. Då hon sedan berättar

30 om vad hon undervisar om finns det inget som kan kopplas till samhällsmedborgarens

rättigheter. Min fråga är nu om man missar målet som står i kursplanen, om att ge eleverna kunskaper om rättigheterna man har i ett demokratiskt samhälle eller i vilket sammanhang man undervisar om det?

Jag håller mig kvar vid Alice som är den enda av de fyra som i sin undervisning om lag och rätt även får in att eleven ska föra ett etiskt resonemang och få dem att våga tycka och tänka (vilket är en strävan i kursplanen för samhällskunskap på grundskolan, se sid. 7). Av egen erfarenhet upplever jag att lag och rätt är ett område som många elever tycker är intressant vilket stärks av samtliga samhällskunskapslärarna som säger att det är ett tacksamt ämne att undervisa om då eleverna tycker det är spännande och intressant (se sid.17) Jag tror också att eleverna kan vara med och tycka och tänka utan att behöva ha en massa kunskaper om ämnet, vilket i sin tur stärker elevernas självförtroende. Alice är även den enda som nämner att hon återkopplar till lag och rätt i senare årskurser, vilket jag menar är eftersträvandevärt då elever mognar olika och kan ta till sig olika mycket. Men också för att kunna koppla samman olika ämnen och delar i hur samhället fungerar och hänger samman.

Ring visade i sin forskning att de som är brottsbelastade oftare har en sämre relation till skolan (se sid. 5) och både Evy och Philip väljer att beröra detta ämne i sin undervisning, vilket visar att de håller sig uppdaterade i ny forskning då läroböckerna inte berör detta så ingående. Frågan väcktes hos mig hur man berör detta ämne i klassrummet då det kanske sitter en kille/tjej som passar in på rollen som beskrivs till exempel ofta skolkar eller har problem hemma? Hur känner sig en person som känner sig träffad av dessa beskrivningar av vad som kan vara en ökad risk att hamna inom kriminalitet? Är detta att skrämma eleven till att ta sitt förnuft till fånga eller går det åt andra hållet, att rollen som skolkare eller den med sociala problem förstärks? Jag tycker det är viktigt att undervisa om detta men också lika viktigt att påpeka att detta inte går att generalisera.

Mina viktigaste slutsatser av undersökningen är att samtliga samhällskunskapslärare väljer att undervisa om processen från att ett brott begås till att ett åtal väcks, hur en rättegång går till och vilka olika sorters straff man kan få. Att det alla har läroboken som en grund att stå på i sin undervisning för att ge stöd och trygghet hos eleverna. Och att de mer erfarna

samhällskunskapslärarna har ett vidare perspektiv på vad lag och rätt undervisningen kan innehålla och ta sig form.

31 Avslutningsvis vill jag göra en återkoppling till mitt inledningskapitel där jag tar upp att brottsligheten stiger. Som blivande samhällskunskapslärare tycker jag att jag har ett stort ansvar att ge mina kommande elever kunskap och förståelse för den svenska rättstaten och deras skyldigheter respektive rättigheter som samhällsmedborgare och vad konsekvenserna blir då man går emot rättsstaten. Dessa kunskaper tillsammans med en skolmiljö där eleverna kan känna sig trygga hoppas jag på mindre brott och istället fler goda samhällsmedborgare.

32

Referenser

Litteratur:

Bell, Judith, 2007: Introduktion till forskningsmetodik. (4uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bergström, Gunnar, 1997: Kriminalitet som livsstil. Falun: Scandbook AB.

Bjessmo, Lars Erik m.fl. 2001: SO Direkt, Samhälle. Trelleborg: Bonnier Utbildning Förlag AB.

Denscombe, Martyn, 2009: Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, Steinar& Brinkmann, Svend, 2009: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Starrin, Bengt & Svensson, 1994: Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Ring, Jonas, 1999: Hem och skola, kamrater och brott. Kriminologiska institutionen Stockholms universitet.

Thurén, Thorsten, 2007: Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.

Vernersson, Folke, 1999: Lärares didaktiska arbete: En studie av grundskolelärares

uppfattning av den egna undervisningen i samhällskunskap. Linköping: Institutionen för

pedagogik och psykologi.

Vernersson, Folke, 1995: Undervisa i samhällskunskap, grundskolans sociala

omvärldsorientering. Lund: Studentlitteratur.

Wergel, Karin m.fl. 2004: SOL 300, Samhälle i dag. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur

Uppsatser:

Andersson, Emmelie: Annat läromedel än läroboken i samhällskunskap, en studie om

samhällskunskapslärares syn och användande läromedel annat än läroboken. Karlstads

universitet 2009.

Rosenqvist, Jens: Vad prioriteras i ämnet samhällskunskap, fyra samhällskunskapslärares syn

på deras undervisning i samhällskunskap. Lidköpings universitet 2001. Elektroniska källor:

Bohusläningen, 2009: Stöldturné slutade i tingsrätten. (11.01.2010) http://bohuslaningen.se/nyheter/bohuslandal/1.405352

33 Brå, 2009: Anmälda brott, slutstatistik för 2008. (09.01.2010)

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Sammanfattning anmälda brott helår

2008&url=/dynamaster/file_archive/090602/90a474111ce3c7b62ddcf4dfc09de087/PM%2520 hela%2520%25e5ret%252d2008.pdf

Brå, 2008: Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007. (25.12.2009)

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Brottsutvecklingen_webb. pdf&url=/dynamaster/file_archive/081121/8f40c6556f4fb0fbcb0a2d4af6994353/Brottsutveck lingen%255fwebb.pdf

DN, 2009, Två tonåringar anhållna efter 15-årig flickas död. (10.01.2010) http://www.dn.se/sthlm/tva-tonaringar-anhallna-for-15-arig-flickas-dod-1.886184 Englund, Boel, 1999: Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. (10.01.2010) http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/englund.pdf

NWT, 2010: Äldre kvinna utsatt för rån. (10.01.2010) http://www.nwt.se/karlstad/article641176.ece

SFS 2009:1038. Skollag. Stockholm: Riksdagen.

Skolverket 2000, Kursplan och betygskriterier för samhällskunskap på grundskolan. (10.01.2010)

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3887/titleId/SH1010%20- %20Samh%E4llskunskap

Skolverket 2006. Läromedlets roll i undervisningen. (10.01.2010) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640

Svenska Dagbladet, 2009: Svår misshandel i Svenljunga. (11.01.2010)

Bilaga

Intervjufrågor:

 År i yrket?

 Utbildning? Lärare i ämnena?

 Hur mycket tid avsätter du till avsnittet Lag och rätt? Är detta lite eller mycket tid i proportion till de andra delarna? När väljer du att undervisa om Lag och rätt?

 Vad är ditt syfte med Lag och rätt avsnittet?

 Vad väljer du att undervisa om i avsnittet i lag och rätt? Varför?

 Hur väljer du att undervisa om Lag och rätt? Prov?

Metod? Rollspel?

Diskussion (stor/ liten grupp?) Grupparbete?

Studiebesök?

 Använder du dig av lärobok? Vilken?

Varför?

 Använder du dig av annat material? Vad?

Varför?