Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Samhällskunskap
Emmelie Andersson
Undervisningen i Lag och rätt på
högstadiet.
- En studie om några samhällskunskapslärares syn
på sin undervisning i Lag och rätt
Teaching in Law and Order in high school.
- A study of some social studies teacher’s views on their own
teaching of Law and Order.
Examensarbete 15 poäng
Lärarprogrammet
Datum/Termin: 2010-01-21 Handledare: Ann Bernmark-Ottosson Examinator: Nina Thelander
Abstract
This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system.
I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use.
My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.
Keywords: Views on the justice system, social studies teachers in high school, relationship to the textbook.
Sammandrag
Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt
undervisningen.
Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna
samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av. Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff.
Nyckelord: Syn på undervisning i lag och rätt, samhällskunskapslärare på högstadienivå, styrdokument, förhållande till lärobok.
Innehåll
1. Inledning ... 2
1.1Bakgrund ... 2
1.2Problematisering ... 4
1.3Syfte och forskningsfrågor ... 4
2. Kunskapsläge ... 5
2.1 Kunskapsområdet Lag och rätts prioritering i samhällskunskapsämnet ... 5
2.2 Användande av läromedel ... 6
2.3 Brottbelastade ungdomars relation till skolan och kamrater ... 6
Styrdokument ... 6
Läroböcker ... 7
SOL 3000, Samhälle i dag ... 7
3. Metod ... 12
3.1 Urval av respondenter ... 12
3.2 Genomförande, bearbetning och analys ... 13
3.3 Metoddiskussion ... 14
3.3.1 Reliabilitet och Validitet ... 15
4. Resultatredovisning ... 16
4.1. I vilken årskurs väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om Lag och rätt och hur mycket tid avsätter de till avsnittet? ... 16
4.2 Vad är samhällskunskapslärarnas syfte med deras undervisning i lag och rätt? ... 17
4.3 Vad väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om i Lag och rätt? ... 18
4.4 Hur väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om Lag och rätt? ... 21
4.5 Samhällskunskapslärares användning av läroböcker i lag och rätt undervisningen. ... 23
4.6 Vad undervisar samhällskunskapslärarna om i förhållande till innehållet i läroboken de använder i sin undervisning? ... 24
5. Slutsatser och avslutande diskussion ... 27
5.1 Slutsatser ... 27
5.2 Avslutande diskussion ... 28
Referenser ... 32 Bilaga
2
1. Inledning
Strax efter klockan fem på lördagskvällen utsattes en äldre dam för ett personrån på Norrstrand i Karlstad. Damen blev av med sin handväska som bland annat innehöll bankomatkort. (NWT, 10.01.2010)
En 15-årig flicka hittades natten till söndagen död i Stureby i södra Stockholm. Polisen misstänkte snabbt att hon blivit mördad. Två jämnåriga ungdomar - en pojke och en flicka - anhölls under söndagen misstänkta för mord respektive medhjälp till mord. (DN, 07.06.2009) Polisen fick larmet vid 22-tiden. Då uppgavs att mannen blivit misshandlad med yxa och hammare. Misshandeln ska ha skett i en lägenhet, som mannen själv krypande lyckats ta sig ut ur, uppger polisen i Västra Götaland. (Svenska Dagbladet, 10.12.2009)
Tre par jeans, glas-skulpturer, fiskedrag, lakan, dieselolja och tandborstar. Det är ett axplock av vad en 36-årig göteborgare lade beslag på under en stöldturné i Västsverige […]
(Bohusläningen, 06.03.2009)
Ovanstående citat har jag plockat ur olika dagstidningar och är exempel på vad vi nästan varje dag ser i dagstidningen, ser på nyheterna eller hör på radion. Alltifrån snatteri på den lokala matvaruaffären till mord. Jag som blivande lärare kommer bland annat att ha i uppgift att forma eleverna till ansvarskännande samhällsmedlemmar och som samhällskunskapslärare bland annat undervisa om rättigheter och skyldigheter. Hur gör man det på bästa sätt? Detta har väckt min nyfikenhet och jag kommer därför att undersöka hur verksamma
samhällskunskapslärare ser på undervisningen i Lag och rätt.
1.1 Bakgrund
Under 2000-talet har antalet anmälda brott ökat successivt. I genomsnitt har antalet anmälda brott från år 2000 till 2007 ökat med 15 000 anmälda brott per år (Brå, 2008, s.38). År 2008 anmäldes totalt 1 378 000 brott i Sverige och är den högsta nivån man uppmätt sedan man började föra statistik på anmälda brott. Under perioden 1990-2006 har statistiken på anmälda brott visat på både uppgångar och nedgångar men hållit sig kring en stabil nivå. De senaste två åren avviker sig från den tidigare beskrivning och har vänt uppåt, det är dock för tidigt att säga om detta är en trend som fortsätter att utvecklas uppåt (Brå, 2009, s.3).
Enligt en av brottsförebyggande rådets publikationer, Brottsutvecklingen i Sverige fram till år
2007, misstänktes år 2007 ca 21 400 personer i åldrarna 15-20 år för brott som strider mot
3 brottsaktivitet, runt tjugoårsåldern minskar brottsligheten vilket tyder på att ett stort antal ungdomar går igenom en övergångsfas där brott är vanligt men sedan avtar i och med mognad (Brå, 2008, s. 351).
Dock ska det tilläggas att brottstatistiken aldrig kan vara fullständig. En del brott som begås kommer aldrig till kännedom och förblir ett mörkertal och kan därför inte räknas med i brottsstatistiken. Vad som räknas som en brottslig gärning kan förändras över tid både ur allmänhetens och lagstiftningens definition om vad som är ett brott. Detta är några av anledningarna till att brottstatistik inte är fullkomlig (Brå, 2008 s. 13).
Orsakerna till att en människa blir kriminell kan vara många och det finns olika teorier om varför man blir kriminell, exempelvis socioekonomisk bakgrund, familjeförhållande, uppfostran med mera (Bergström, 1997, s. 24-36).
Forskning visar att de ungdomar som har en hög brottsbelastning oftare har en sämre relation till skolan, sämre relation till lärarna och ett mindre krav på sig att skaffa bra betyg (Ring, 1999, s. 104)1.
I skollagen kan man läsa följande:
Utbildningen skall ge eleven kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar
(Skollagen, http://www.riksdagen.se)
I och med detta har skolan ett visst ansvar för att utveckla ansvarkännande människor och samhällsmedlemmar.
Jag som är blivande samhällskunskapslärare kommer ha ett ytterligare ansvar i och med att jag ska ge eleverna kunskap och förståelse för vårt demokratiska samhälles skyldigheter och rättigheter och få eleverna att kunna se konsekvenser i och med olika handlingsalternativ (Skolverket, 2000).
I och med att brottsligheten ökar och att jag som samhällskunskapslärare har i uppgift att ge eleverna kunskaper om skyldigheter och rättigheter med mera har min nyfikenhet väckt sig starkare för hur verksamma samhällskunskapslärares syn på undervisningen i lag och rätt ser ut.
4
1.2 Problematisering
Ungdomstiden är en tid då många ungdomar begår brott, vissa blir fast och fortsätter in i den grövre kriminaliteten medans andra är brottsaktiva under sin ungdom men sedan väljer att sluta med de olagliga handlingarna (Brå, 2008 s.351-352). Skolan är en plats där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid, därav anser jag att skolan även har en
fostrandeuppgift vilket även skollagen pekar på. Skolämnet samhällskunskap är ett blockämne som är sammansatt av delar från bland annat statskunskap, sociologi och ekonomi, ämnet innefattar även juridik (Vernersson, 1995 s. 70). Därav kommer jag som blivande
samhällskunskapslärare få i uppgift att undervisa om just lag och rätt. Utifrån en ökad brottslighet och skolans ansvar till att fostra goda samhällsmedborgare uppkom hos mig frågan om hur lag och rätt undervisningen i samhällskunskapsämnet på högstadiet ser ut. Jag kommer nedan presentera mitt syfte som jag förtydligar genom att ställa några
forskningsfrågor.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Utifrån den bakgrund som ovan presenterats är syftet med denna uppsats att undersöka några grundskoleverksamma samhällskunskapslärares syn på deras undervisning i lag och rätt. För att tydliggöra mitt syfte har jag valt att ställa följande forskningsfrågor:
Vad är de fyra lärarnas syfte med samhällskunskapsundervisning i Lag och rätt och hur mycket tid avsätts dem till avsnittet?
Vad väljer de fyra samhällskunskapslärarna att undervisa om i avsnittet lag och rätt? Hur väljer de fyra samhällskunskapslärarna att undervisa om lag och rätt?
Använder sig de fyra lärarna av lärobok, om ja, hur förhåller de sig till läroboken och innehållet i kapitlet om Lag och rätt?
Skiljer sig synen på undervisningen i lag och rätt beroende på erfarenhet man har i yrket?
5
2. Kunskapsläge
I mitt sökande efter tidigare forskning kring undervisningen om lag och rätt i
samhällskunskap har jag inte kunnat finna så mycket. Jag har sökt på tidigare forskning kring ämnet i olika databaser så som Libris, Diva artikelsök och Google scholar2. Det finns en del kring samhällskunskap men då med fokus på demokratiundervisningen och elevinflytande. Den forskning jag funnit kommer jag nedan presentera i tre olika delar, 1)Kunskapsområdet Lag och rätts prioritering i samhällskunskapsämnet, 2)Användande av läromedel och till sist 3)Brottsbelastades ungdomars relation till skola och kamrater.
2.1 Kunskapsområdet Lag och rätts prioritering i samhällskunskapsämnet
Vernersson som är universitetslektor i samhällskunskap och docent i pedagogik publicerade 1999 sin studie om grundskoleverksamma samhällskunskapslärares prioritering av
kunskapsområden i ämnet samhällkunskap. Han lät tjugo verksamma grundskolelärare (varav sju verksamma på högstadiet) svara på en öppen enkät med 24 frågor (Vernersson, 1999, s. 51). I en fråga som ställdes skulle samhällskunskapslärarna svara på vilka kunskapsområden de brukar prioritera i ämnet samhällskunskap och lärarna fick skriva ner det som de ansåg vara centrala delar. Då Vernersson fått in svaren valde han att kategorisera det lärarna svarat i åtta kategorier. Kategorierna blev som följer och är uppradade efter antalet omnämnande de fick av lärarna: Aktuella samhällsfrågor (19), Sveriges politiska liv (17), Lag och rätt (16), Internationella frågor (15), Demokrati (7), Vår ekonomi (4), Yrken och yrkesområden (3), Övrigt (2) (Vernersson, 1999, s. 80-81). Det visar sig att lag och rätt är ett bland de tre mest prioriterade kunskapsområdena. Jag vill poängtera att Vernerssons studie är utförd på lärare som är verksamma i grundskolans alla årskurser och inte enbart på högstadielärare som jag i min studie vill fokusera på.
Rosenqvist som varit lärarstudent hos Vernersson valde att göra en fördjupning av Vernerssons studie som sitt examensarbete. Rosenqvist kompletterade Vernerssons enkätstudie genom att göra fyra stycken djupintervjuer med verksamma
samhällskunskapslärare på högstadiet (Rosenqvist, 2001, s. 6). Rosenqvists resultat visar även här att Lag och rätt som kunskapsområde hamnar bland de tre kunskapsområdena som är högst rankade bland de fyra samhällskunskapslärarna som intervjuats (Rosenqvist, 2001, s. 22). Jag upplever dock uppsatsen något otydlig.
6
2.2 Användande av läromedel
Englund fick 1999 i uppdrag av Skolverket att göra en studie i bland annat lärobokskunskap och kom där fram till att anledningarna till att lärare väljer att använda sig av lärobok i sin undervisning kan vara ett flertal. Det kan vara att lärarna känner en slag garanti på att det som tas upp i läroboken stämmer överens och matchar med kursmålen och därmed ger eleverna det som krävs för att uppnå de nationella målen. Andra anledningar till att lärare använder sig av läroboken i sin undervisning kan vara att det känner sig osäkra i sina ämneskunskaper och känner trygghet i läroboken eller för att undvika och förhindra eventuella oroligheter och kaos i klassrumssituationer då de kan hänvisa eleverna att arbeta i läroböckerna (Englund 1999 s. 340). Lärare väljer ofta att komplettera läroböcker med annat material såsom massmedia och internet av anledningarna att få mer aktuell fakta och en fördjupning av det som står i
läroböcker (Skolverket 2006, s. 103-105). Samma resultat kommer även Andersson fram till (Andersson, 2009)3.
2.3 Brottbelastade ungdomars relation till skolan och kamrater
Ring som är fil.dr i kriminologi gjorde åren 1995 och 1997 rikstäckande undersökningar om hur den sociala situationen ser ut för ungdomar som begår brott respektive inte begår brott. Resultatet visar att de ungdomar som visar sig ha en hög brottsbelastning ofta har en sämre relation till skolan. De upplever lärarna som mindre bra, trivs dåligt i skolan och i jämförelse med de elever som har en låg brottsbelastning presterar de med hög brottsbelastning sämre i skolan. De flesta av eleverna i undersökningen är överrens om att det är viktigt med bra betyg men mindre uttalat hos dem som är mer brottsbelastade. De som anser att bra betyg är mindre viktigt hamnar enklare på andra sidan gränsen om vad som är lagligt och inte än övriga i samhället (Ring, 1999, s. 104).
Umgängeskretsen är också något som kan påverka huruvida men hamnar i brottslighet eller inte. De ungdomar som ofta umgås med sina vänner på kvällarna, gärna umgås med
ungdomar som är ett par år äldre än dem själva riskerar att enklare hamna inom brottslighet. Ungdomar som har en större umgängeskrets och sällan umgås med en i taget tenderar att ha en högre brottstendens (Ring, 1999, s.105).
Styrdokument
I skollagen står följande: 3
Annat läromedel än läroboken i samhällskunskap – En studie om samhällskunskapslärares syn och användande av läromedel annat än läroboken. Opublicerad, finns i författarens ägo.
7
Utbildningen skall ge eleven kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar
(Skollagen, http://www.riksdagen.se)
I kursplanen för samhällskunskap på grundskolenivå kan man läsa att samhällskunskapsämnets syfte och roll bland annat är:
Samhällskunskapsämnet levandegör och förklarar hur människor formar och formas av sina samhällen och hur de organiserar sig för att uppnå gemensamma mål. Ämnet syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna skall kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald. (Skolverket, 2000)
Man ska också som samhällskunskapslärare bland annat sträva mot att eleven ska nå dessa mål:
– utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle,
– utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden och kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ,
– utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen. (Skolverket, 2000)
Läroböcker
Nedan kommer jag översiktligt presentera två samhällskunskapsläroböckers innehåll och uppställning av lag och rätt avsnittet. Anledningen till att jag valt att titta på just dessa två böcker är att de samhällskunskapslärarna jag intervjuat använder sig utav dem i sin undervisning. Med tanke på tiden som stått till förfogande har jag inte kunnat analysera avsnittet i Lag och rätt så djupgående som jag önskat utan kommer i stora drag presentera innehållet och upplägget av läroböckerna för att kunna jämföra vad samhällskunskapslärarna tar upp i förhållande till den lärobok de använder i sin undervisning. Jag kommer presentera huvudrubrikerna respektive underrubrikerna i avsnittet som handlar om lag och rätt och kort berätta vad de handlar om. Huvudrubrikerna och faktarutorna markerar jag med fetare stil och underrubrikerna markerar jag med kursiv stil.
SOL 3000, Samhälle i dag
”SOL 3000, Samhälle idag” är tryckt 2004 ochhar två nivådelar på varje kapitel, nivå ett är som en grund och nivå två för att kunna bygga vidare sina kunskaper. Varje del avslutas med övningsuppgifter.
8 Lag och rätt avsnittet i läroboken ”SOL 3000, Samhälle i dag” inleder med huvudrubriken
Regler – oskrivna och skrivna, uppslaget innehåller inte så mycket text utan har tre bilder
från en fotbollsmatch där man får se att en fotbollsspelare bryter mot en av reglerna, domaren griper in och en straffspark utdelas. Uppslaget berör t.ex. den oskrivna regeln som att stå i kö. Huvudrubriken följs sedan av två underrubriker som lyder Sveriges Rikes Lag och Du måste
känna till lagarna. Dessa underrubriker behandlar varför det finns lagar, lagboken och två av
dess huvudbalkar och att man som medborgare måste ha koll på de lagar man måste rätta sig efter. Andra huvudrubriken är Brottet och följs av underrubrikerna Vittnet, Polisen kopplas
in, De misstänkta grips, Förundersökning, Annhållande, Fortsatt förundersökning, Erkännande, Häktning och avslutas med Åtal. Läroboken bjuder på en berättelse om Eva
Nilsson som blir rånad på sin väska av ett par ungdomar, alltså hur ett brott begås och hela processen tills att ett åtal väcks.
Den tredje huvudrubriken i Lag och rätt avsnittet lyder I rättssalen och följs av
underrubrikerna Huvudförhandling, Åklagarens åtal, Åklagarens redogörelse, Eva Nilssons
berättelse, Johan förhörs, Advokaterna ställer frågor, Andreas erkänner, Timo Linna vittnar, Andreas är åtalad för andra brott, Personundersökning och Slutförande. Man får läsa
fortsättningen på berättelsen och hur processen fortsätter i rättsalen. Läroboken visar även en tecknad bild på en rättssal där de olika rollerna står utskrivna såsom målsägande, åklagare, tilltalad, advokat och vittne.
Därefter kommer den fjärde huvudrubriken som är Domen och följs av underrubrikerna
Enskild överläggning, Domen avkunnas och Fyra år senare. Man får ett avslut på berättelsen
och en insyn i hur det gick för de som var inblandade i brottet och för offret efter att domen fällts.
Därefter får man den femte huvudrubriken; Olika sorters straff med underrubrikerna
Kommunen har ansvar, Böter, Fängelse, Villkorlig dom, Sluten ungdomsvård, Samhällstjänst, Skyddstillsyn och Särskild vård. Här får man i korta drag reda på vad det innebär att bli dömd
till olika sorters straff.
Den sjätte huvudrubriken lyder Varför blir vissa ungdomar brottslingar? Läsaren får en kort inblick i ungdomsbrottsstatistik där de vanligaste brotten presenteras. Detta förtydligas även med två diagram. Underrubrikerna är Mindre kontroll och större frestelser, Grupptryck
och förebilder, Droger och brott hör ihop och Kan vi förändra? I denna del förklaras kort hur
9 inflytande, att lockelsen för att stjäla är stor och tillsist vad som skulle kunna göras för att minska brottsligheten.
Under den sjunde huvudrubriken som är Skadegörelse, stöld och snatteri ger läroboken en djupare insyn i just dessa brott. Den tar upp paragrafer ur lagboken och vad som står kring olika brott och vilka följderna kan bli för en själv om man begår detta brott men även för övriga i samhället och samhället i stort.
Nivå två som är till för djupare kunskaper i ämnet börjar med att ha huvudrubriken; Ökar
brottsligheten och man får fakta om vad synlig och dold brottslighet innebär. Som
huvudrubrik två; Kriminalvård får man en djupare kunskap om att det finns fängelser av olika slag och vad frivård innebär. Huvudrubrik tre; Domstolarna med underrubrikerna
Brottmål och tvistemål och Att överklaga till högre rätt. I denna del får man en djupare
förståelse för vad tvistmål är, fakta om de högre instanserna Hovrätten och Högsta Domstolen och att man inte får ta lagen i egna händer hur som helst och att rättvisan ska ha sin gång. Lag och rätt kapitlet avslutas med huvudrubriken Hjälper strängare straff? Här ger läroboken en historisk tillbakablick på straff genom tiderna, boken diskuterar vad som är syftet med straff, hur det ser ut med straff i övriga världen och en avslutande diskussion om dödstraff.
SO Direkt, Samhälle 1
”SO Direkt, Samhälle 1” är tryckt 2001ochhar en löpande text som en grundnivå men boken har även faktarutor med text som är tänkt att ge eleverna inspiration att sträva efter högre mål. Varje del avslutas med övningsuppgifter.
Kapitlet om Lag och rätt inleds med en berättelse om en kille som på skolan blir misshandlad av en annan elev. Det görs en polisanmälan och man får som läsare följa berättelsen om hur polisen inleder en förundersökning, hur socialtjänsten kopplas in och hur åklagaren beslutar om åtal. Under de tre första uppslagen i läroboken finns det två faktarutor, i den första; Åsa
L- polis på ungdomsroteln, får man läsa en intervju med en polis som kort berättar om vad
som brukar hända om en snattare upptäcks. I faktaruta nummer två; Michael M –
ungdomssekreterare får vi möta en ungdomssekreterare på socialtjänsten som berättar om
10 Första huvudrubriken är I rättsalen. Man får följa fallet om misshandeln när det tas upp i en rättegång. Läsaren ges en förklaring om hur en rättegång går till. Finns två stycken faktarutor även här. I en får vi fakta om vad det innebär Att vittna vid en rättegång och i den andra får vi en djupare inblick i Personerna i rättsalen och dess uppgifter, såsom tilltalad, målsägande och försvarsadvokat.
Den andra huvudrubriken är Domen och man får här ett avslut på berättelsen om misshandeln i skolan och domen som lades presenteras. En faktaruta finns där man får ett Personporträtt av den tilltalade och hur det gått för honom efter att han fått sitt straff.
I nästa uppslag ger läroboken återigen två faktarutor, denna gång om Lagens långa arm, som med en riktning visar processen från att ett brott blir känt av polisen till dom och påföljder. Man får även ett antal ord som förklaras kort. Nästa faktaruta är Domstolarna i Sverige där boken berättar att man kan överklaga om man är missnöjd med en dom, Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen behandlas.
Huvudrubrik nummer tre; Ungdomar och brott följs av en text som behandlar vad som är det vanligaste brottet hos ungdomar och att ungdomstiden är en period då flest brott begås. Två diagram med ungdomars brottsmönster respektive personer i olika åldrar som misstänks för brott finns. Faktarutan under huvudrubriken Ungdomar och brott är Vad säger lagen? Och behandlar ett antal brott och förklarar närmre vad de innebär.
Nästa uppslag har huvudrubriken Vad händer med kroppen? Här ges läsaren kunskap vilken inverkan slag och sparkar kan ha på kroppen och att det inte är så som man ofta ser på tv och film.
Den femte huvudrubriken lyder Våld mot kvinnor och behandlar hur kvinnors situation kan se ut då de blir misshandlade och lite statistik presenteras kring kvinnovåld. Ett diagram finns på sidan och visar på vilka platser de grövsta brotten begicks. Detta följs av en faktaruta om
Alla kvinnors hus där man får en närmare insyn i vad Alla kvinnors hus arbetar med, hur
länge kvinnorna får stanna och så vidare.
Den sjätte huvudrubriken är Våra lagar och följs av underrubrikerna Lagboken, De viktigaste lagarna, Måste jag känna till lagarna? Uppslaget behandlar vem som stiftar våra lagar, vad det finns för olika balkar i lagboken och vad de innebär och tillsist att vi alla har skyldigheten att känna till alla lagar. Uppslaget livas upp med bland annat en bild på en lagbok.
11 Den sjunde huvudrubriken lyder Påföljder av brott och har underrubrikerna Böter,
Skyddstillsyn, Villkorlig dom, Fängelse, Vård, Elektronisk övervakning. Läsaren ges en bild av vad de olika påföljderna innebär. Finns även här tre faktarutor; Så fungerar dagsböter, här får man som läsare lite fakta om vad dagsböter innebär. Brott och straff i siffror, där man bjuds på statistik på anmälda brott, anmälda och uppklarade brott och utdömda påföljder under ett specifikt år. Den tredje rutan visar hur livet kan se ut då man får avtjäna sitt straff med fotboja.
Åttonde och sista huvudrubriken är Kriminalvård och följs av underrubrikerna Att sitta i fängelse och Frivård. Läroboken ger en inblick i vilka arbetsuppgifter en intagen på en anstalt kan ha och ger exempel på frivård såsom samhällstjänst och skyddstillsyn. Finns en fakta ruta med ett Dagsschema över rutinerna på en anstalt.
12
3. Metod
Jag har valt att ha hermeneutiken som utgångspunkt i min studie. Hermeneutiken kännetecknas av att tolka och förstå mänskliga företeelser och sedan sätta det i ett större sammanhang vilket är en vanlig utgångspunkt för studier inom ämnen som psykologi, sociologi och pedagogik. Hermeneutiken har som mål att förstå olika företeelser och handlingar var för sig men också i relation till det som kretsar runt dem. Detta menar hermeneutiker skulle kunna bidra till att man skulle kunna lösa mänskliga problem såsom konflikter (Starrin & Svensson, 1994 s. 73-77). Eftersom jag är utefter en grupp
samhällskunskapslärares syn på sin undervisning och syftet med deras undervisning i lag och rätt blir hermeneutiken en naturlig utgångspunkt för mig.
Jag valde att göra en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju som metod, av den anledningen att jag vill komma så nära som möjligt de fyra samhällskunskapslärarnas
upplevelse av verkligheten och erfarenheten av undervisningen i lag och rätt. Tankarna kring varför jag valde intervju som metod speglas i nedanstående citat:
Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna. (Kvale & Brinkmann 2009 s. 17)
3.1 Urval av respondenter
Då jag gjorde mitt urval av mina fyra intervjurespondenter valde jag att sätta upp tre kriterier. Det första var att jag ville ha verksamma samhällskunskapslärare på högstadiet. Det andra kriteriet var att jag ville ha två samhällskunskapslärare som har god erfarenhet av sitt ämne och lag och rätt avsnittet och två som har mindre erfarenhet av samhällskunskapsämnet och avsnittet lag och rätt. Det tredje och sista kriteriet var att de skulle vara två män och två kvinnor.
Två av de intervjuade lärarna är verksamma inom samma kommun medan de andra två är verksamma i två andra kommuner. Av etiska skäl har jag givit intervjurespondenterna fingerat namn och presenteras så som följer:
Philip, 29 år. Har arbetat som samhällskunskap - och historia lärare i två och ett halvt år. Han är nu verksam på högstadiet men har tidigare även arbetet på gymnasiet. Philip har haft lag och rätt avsnittet en gång. Philip arbetar i kommun x.
13 Alice, 30 år. Har arbetat som lärare i sex år och är utbildad lärare i ämnena svenska, engelska och samhällskunskap. Alice har undervisat i samhällskunskap i fyra år och har endast haft lag och rättavsnittet en gång. Alice arbetar i kommun y.
Evy, 47 år. Har arbetat som lärare i elva år och är utbildad lärare i SO-ämnena
(samhällskunskap, historia, religion och geografi). Evy minns inte hur många gånger hon undervisat om lag och rätt men säger att det är ett par vändor. Evy arbetar i kommun z. Lennart, 60 år. Har arbetat som lärare i 31år och är utbildad lärare i SO-ämnena
(samhällskunskap, historia, religion och geografi). Lennart minns inte hur många gånger han haft avsnittet lag och rätt men säger att det är ett flertal gånger. Lennart arbetar i kommun x. Philip och Lennart arbetar på samma skola.
3.2 Genomförande, bearbetning och analys
Mina intervjuer var semistrukturerade och anledningen till var att jag i min tidigare uppsats använt mig av denna metod och känner mig trygg i den. Jag hade i förväg satt upp ett antal klara frågor som jag ville ha med i intervju och lät därefter intervjurespondenten tala fritt om ämnet (Bell, 2007, s. 159-160). Mina intervjufrågor ligger med som bilaga.Jag ställde även följdfrågor i vissa fall för att kunna utveckla respondentens svar och försäkra mig om att jag uppfattat respondentens tankar rätt. De fyra respondenterna fick i förväg reda på att intervjun skulle handla om samhällskunskapslärares syn på undervisningen i lag och rätt. De fyra intervjuerna genomfördes i två fall i två grupprum och i två fall på två lugna caféer. Innan intervjun förklarade jag för mina respondenter att de är anonyma och frågade om jag hade tillåtelsen att spela in intervjun vilket alla utom en var positiva till. Då jag hade min intervju med Lennart som inte accepterade att bli inspelad fick jag istället föra anteckningar. De anteckningar jag gjorde under intervjun renskrev jag efter intervjun då jag fortfarande hade intervjun färskt i minnet (Bell, 2007, s.165-166). De övriga tre av mina intervjuer spelade jag in för att sedan transkribera vad som sagts under intervjuerna för att återigen kunna väcka samtalet till liv och enklare kunna utför min analys av vad som sagts på intervjun
(Denscombe, 2009, s.260). Dock har jag valt att ta bort vissa delar av intervju då vi kommit in på sidospår som inte kan kopplas till mitt syfte och även ändrat språket till ett mer skriftspråk. Jag har valt att göra en komparativ analys av mitt resultat för att få fram likheter och
skillnader mellan de fyra olika samhällskunskapslärarna jag intervjuat. Jag kommer att ställa deras resultat mot styrdokumenten i samhällskunskap på grundskolan. Jag kommer också att
14 göra en jämförande analys om vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till innehållet i den lärobok de använder i sin undervisning, även här kommer jag leta skillnader och likheter.
3.3 Metoddiskussion
Anledningen till att jag valde att ha intervju som metod är att jag är ute efter lärarnas
erfarenheter, tankar, åsikter, uppfattningar och syn på undervisningen lag och rätt avsnittet i samhällskunskapsämnet. Detta menar Denscombe att man enklare uppnår med en intervju istället för enkäter (Denscombe, 2009, s.232). Bell är inne på samma spår, att en intervju är en mer flexibel metod än enkäter. I och med en intervju ges en möjlighet att följa upp nya
infallsvinklar som uppkommer under intervjuns gång. Man får även i en intervju möjlighet att se hur responsen läggs fram genom mimik, tonfall och kroppsspråk vilket man inte skulle kunna få i ett skriftligt svar vilket gett mig större möjlighet att förstå vad respondenterna egentligen menar (Bell, 2007 s. 158).Jag är medveten om att jag inte kan komma åt
respondenternas verklighet utan endast deras tankar och uppfattningar. För att komma åt deras verklighet hade jag behövt använda mig av observation som metod men då det tar en lång tid att bli en naturlig del av deras vardag (Denscombe, 2009, s. 279-280) var detta ogenomförbart med tanke på tiden som stod till förfogande. Men jag utgår ifrån att mina fyra respondenter gett ett svar som ligger så nära deras verklighet som möjligt.
I och med att jag blev tvungen att föra anteckningar under intervjun då Lennart inte
accepterade att bli inspelad minskade min uppmärksamhet på intervjurespondenten och har även inneburit att jag i efterhand inte kunnat återhöra intervjun (Bell, 2007, s.165-166). Intervjun med Lennart var den sista av de fyra jag genomförde vilket gjorde att jag kände mig säker på mina frågor vilket gjorde mig mindre bunden till pappret med intervjufrågor. Bell menar att inspelning av intervjuer i vissa fall kan hämna ärligheten i den intervjuades svar och så kan fallet vara i Lennarts fall, att han vågade vara mer ärlig då han inte blev inspelad (Bell, 2007, s.165-166).
En tänkbar nackdel med mitt urval är att jag i två av intervjuerna tidigare haft kontakt med intervjurespondenterna. Även om jag försökt att vara objektiv till det mina respondenter sagt kan mina tidigare erfarenheter av dem satt sina spår på mina tolkningar av respondenterna och respondenternas svar vilket kan ha lett till skevhet (Thurén, 2007, s.94-97). Samtidigt kanske det kan vara till en fördel då respondenterna sedan tidigare vet vem jag är och kan ha bidragit till en mer avslappnad intervju med ärligare svar. En annan tänkbar nackdel kan vara att
15 Philip och Lennart arbetar på samma skola, vilket kan innebära att deras undervisning speglas av skolkulturen som eventuellt finns på en skola.
Platserna intervjuerna genomfördes på var lugna och intervjurespondenterna kunde koncentrera sig väl. Dock ska tilläggas att jag i intervjun med Evy och Lennart blev vi avbrutna av deras kollegor. Tror inte att detta påverkat resultatet då vi snabbt hittade tillbaka till samtalsämnet igen.
Närmast verkligheten av hur undervisningen i lag och rätt ser ut hade jag kommit om jag gjort enkäter, intervjuat ett större antal samhällkunskapslärare och observationer men med tanke på tiden som stod till förfogande var detta inte genomförbart. Mitt resultat går inte att
generalisera.
3.3.1 Reliabilitet och Validitet
Thurén ser hermeneutiken som en tolkningslära, målet är att komma åt människors tankar och åsikter (Thurén, 2007, s. 94-97). Då jag i min undersökning utgår ifrån hermeneutiken och har gjort en kvalitativ undersökning är det svårt att avgöra hur hög min reliabilitet är då det är just människor man utgår ifrån. Det krävs att intervjurespondenterna uppfattat mina frågor rätt och att jag sedan tolkar intervjurespondenternas respons korrekt. Jag har heller inte kunnat
undersöka de fyra samhällskunskapslärarnas verklighet utan bara deras uttalande men utgår från att intervjurespondenterna varit ärliga vilket gjort att jag kunnat komma sanningen så nära som möjligt. Som jag tidigare skrev har jag försökt att vara objektiv men det är
ofrånkomligt att jag är påverkad av mina tidigare erfarenheter (Thurén, 2007, s. 94-97). I och med att en av mina respondenter inte accepterade att bli inspelad bidrog detta till att jag ej haft samma möjligheter att analysera respondenternas svar då jag inte kunde återhöra intervjun. Detta innebär att jag inte kunnat analysera intervjurespondenternas på likvärdigt sätt. Min validitet anser jag är god då jag undersöker det jag utgett mig för att undersöka, samhällskunskapslärares syn på avsnittet lag och rätt. Validiteten är hög då jag utgått ifrån aktiva samhällskunskapslärare som undervisar i lag och rätt. Jag tror att man skulle kunna få likvärdiga svar om man använde sig av samma intervjufrågor som jag gjort på fler
respondenter men då det är fråga om människors egna tankar, tolkningar och erfarenheter kan svaret aldrig bli likadant. Jag har i min studie undersökt fyra stycken samhällskunskapslärare vilket innebär att jag inte kan generalisera mitt resultat till alla samhällskunskapslärare.
16
4. Resultatredovisning
Nedan kommer jag presentera mitt resultat av mina intervjuer. Jag har valt att dela in
resultatet i sex olika delar; 1) I vilken årskurs väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om Lag och rätt och hur mycket tid avsätter de? 2) Vad samhällskunskapslärarnas syfte är med deras undervisning i lag och rätt? 3) Vad väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om i lag och rätt? 4) Hur väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om lag och rätt? 5)
Samhällskunskapslärares användning av läroböcker i lag och rätt undervisningen och avslutar med 6) Vad undervisar samhällskunskapslärarna om i förhållande till innehållet i läroboken de använder sig av i sin undervisning. Varje del avslutas med en kort sammanfattning.
4.1. I vilken årskurs väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om Lag
och rätt och hur mycket tid avsätter de till avsnittet?
Alla som jag intervjuade undervisar om lag och rätt i årskurs sju. Dels för att det traditionellt sett tas upp i sjuan och oftast står i sjuans bok men också för att de anser att det är en bra ålder att undervisa om det.
Traditionellt sett har det alltid kommit i sjuan […] bara att rätta sig så gott det går, så att säga. Och jag tycker att det passar rätt bra i sjuan för det finns så mycket annat som är viktigare att ta i samhällskunskapen att ta senare. (Philip)
Dock fanns det tankar hos två av dem att det kanske hade varit bättre att undervisa om det tidigare respektive senare.
Det är lite… ibland kan jag tycka att de är lite för unga. Jag, jag har haft lite diskussioner med dem, jag körde förra året med min sjua men jag har kommit tillbaka till det lite nu i åttan och då upplever jag att de är lite mer… man kan få lite mer diskussioner kring det. Så egentligen kanske man borde senarelägga det. (Alice)
Alice säger senare i intervjun:
Det är ju en ständig diskussion i SO-ämnena att man diskuterar det som händer i nyhetsväg […] så samtidigt är det ju bra att man tar det i sjuan för då kan man diskutera fall och dem vet vad de här straffen innebär man kan få. Så det är både och. (Alice)
Lennart däremot tycker att det är rimligt att undervisa om lag och rätt i årskurs sju men anser att det även hade gått att undervisa om det tidigare eftersom han tycker att det är ett bra och begripligt avsnitt och bra att börja tidigt med.
17 Alice är den enda av de jag intervjuat som nämner att hon återkopplar till lag och rätt avsnittet även i senare årskurser.
Tiden som de fyra samhällskunskapslärarna avsätter till att undervisa om lag och rätt varierar mellan tre till sex veckor. Lennart avsätter minst tid, tre veckor medans Evy avsätter sex veckor vilket är längst tid, dock ska tilläggas att Evy samarbetar med ämnet svenska under lag och rätt avsnittet.
Gemensamt för alla respondenter är att de upplever lag och rätt undervisningen som en del de flest ungdomarna tycker är mycket spännande och därför blir tacksamt att undervisa om.
Det är ett väldigt tacksamt avsnitt att jobba med. Det väcker väldigt mycket tankar och diskussioner. Det är någonting… de kommer ihåg väldigt mycket kring det och det är väldigt många som tycker att det är jätteintressant. (Alice)
Väldigt tacksamt kan jag tala om för dig, de tycker dem. Eleverna tycker att det är jättekul. (Philip)
Sammanfattningsvis undervisar alla fyra samhällskunskapslärare om Lag och rätt i årskurs sju av de anledningarna att det är tradition och att det är rimligt att undervisa om ämnet i den åldern, även om det finns delade meningar om att man skulle kunna ha det tidigare respektive senare i årskurserna. Tid som avsätts till lag och rätt undervisningen är mellan tre till sex veckor.
4.2 Vad är samhällskunskapslärarnas syfte med deras undervisning i lag
och rätt?
Alla samhällskunskapslärarna jag intervjuade svarade att syftet med lag och rätt var att ge eleven kunskaper om hur rättsamhället ser ut i Sverige och tre av dem kommer även in på vad konsekvenserna blir då man går emot rättsamhället. Alice kommer även in på att syftet även är att få eleverna att förstå vad det innebär att vara straffmyndig och när man blir det.
Syfte är väl att ge dem en slags kunskap och förståelse för hur, dels för hur rättsamhället ser ut i Sverige, vilka lagar, alltså att det finns lagar, regler normer och att kunna skilja på de tre och dels få en inblick, att få vilka konsekvenser det kan få så att säga göra ett brott och framförallt att försöka få dem att förstå vilka konsekvenser det kan bli om det är så att du har en tråkig
ungdom. (Philip)
Men det är ju det att... man diskuterar vad, varför har vi regler? Varför ha vi… Vad kan hända om man inte följer reglerna? Vad är skillnaden på normer och regler? Hur skulle det se ut om vi inte hade vissa regler. Att de ska veta när man är straffmyndig, vad det innebär att vara
18
straffmyndig. Vad man har för rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare… att få kunskap om rättsystemet och hur det fungerar. (Alice)
Svenska rättstaten alltså ingen… alla är lika inför lagen, det är Sveriges riksdag som sätter lagar, alla ska ha samma chans på något sätt, ja rättsstaten kan man väl säga. […] att man förstår vad som händer om man gör någonting. Vad som händer om man begår ett brott. (Evy)
Lennart är även han inne på samma spår och ser lag och rättavsnittet som ytterligare en pusselbit som behövs för att få eleverna att förstå hur samhället fungerar. Att visa eleverna hur svensk rättsuppfattning ser ut, hellre fria än fälla.
Philip pratar också om att syftet med hans lag och rätt undervisning är att få eleverna att förstå att en orsak till att man blir kriminell kan vara att man i grund och botten inte mår så bra.
[…] framförallt att försöka få dem att förstå vilka konsekvenser det kan bli om det är så att du har en tråkig ungdom och att det faktiskt kan leda till såna här saker. […] det minsta lilla i ung ålder kan alltså, en liten sak blir en stor sak och till slut en jättestor sak då är du kriminell helt enkelt. (Philip)
Sammanfattningsvis kan man säga att syftet hos de fyra lärarna är att främst ge eleverna kunskap om hur det svenska rättsamhället ser ut och få dem att förstå vad konsekvenserna kan bli då man går emot rättsamhället.
4.3 Vad väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om i Lag och rätt?
Samtliga av de fyra intervjuade samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om processen från att ett brott begås till att den tilltalande fått sin dom. Därefter väljer de alla att undervisa om olika sorters straff.
[…]Vi går igenom hur det går till, från ett brott begås tills att domen fälls, den här vägen där emellan… eh.. vad det finns för olika straff och ja… (Alice)
[…] visar man hur brottet, vilket brott det skulle kunna vara och så blandar man in vittne, så blandar man in offer och för att göra en lång historia kort hamnar man tillslut i en rättegång och så kopplar man ihop alla de här bitarna och så ser man hur en rättegång går till. (Philip)
Alice och Philip berättar även att de börjar sin lag och rättundervisning med att undervisa om normer, regler och lagar och dess skillnader. Efter att jag frågat Evy och Lennart huruvida de undervisar om normer, regler och lagar visar det sig att båda brukar inleda avsnittet med att diskutera kring detta men lägger ingen större vikt vid det.
19 Tre av de fyra intervjurespondenterna (Philip, Alice, Lennart) undervisar också om vad det innebär att bli straffmyndig och vid vilken ålder man blir det. Tre av fyra (Philip, Evy, Lennart) väljer att undervisa historiskt kring lag och rätt. Philip undervisar om när de första lagarna kom.
Först lite… lite historik bara kring brott, att det funnits länge, första svenska lagarna kom på 1200-talet till exempel. (Philip)
Lennart undervisar historiskt kring hur synen på straff förändrats från att vara hårda straff till att idag vara mer vård. Evy väljer att titta på hur orsakerna till att man blir kriminell
förändrats med tiden:
Och då tittar vi lite historiskt, jag menar om man går tillbaka några hundra år i tiden så kanske man begick brott och stal för att man svälte eller man hade ingen mat eller så. (Evy)
Tre av de fyra samhällskunskapslärarna (Alice, Evy, Lennart) väljer också att utgå från en aktuell händelse i sin undervisning och utifrån den diskutera vidare.
Så nu i höst har vi diskuterat mycket kring det här Sturebymordet, den där femtonåriga flickan som blev mördad och domen som föll där flickan och pojken och diskuterat det lite och kolla så att de har koll på det vi diskuterar och vad innebär det att få ungdomsvård och så vidare. (Alice)
Lennart berättar att valt att utgå från Sven-Erik Magnussons bilfärd rattfull och diskuterar utefter det vilket straff han fick och så vidare.
Två av de fyra samhällskunskapslärarna (Philip, Evy) väljer att undervisa om varför man blir brottsling, vad det kan finnas för orsaker till att man söker sig till kriminalitet och att vissa löper en större risk att hamna snett.
Alice sticker ut lite genom att flera gånger tala om att få eleverna till att föra ett etiskt resonemang och få eleverna till att våga ta ställning. Då Alice berättade att de pratat mycket om Sturebymordet valde hon att diskutera domen som föll ur ett etiskt resonemang.
Är det en rimlig dom om man får det här perspektivet, vad är ett liv värt och att man får lite etiska resonemang med där då. (Alice)
Senare i intervju kommer Alice återigen in på att eleverna ska få tillfälle att tycka och tänka till.
[…] och ja, lite ställningstagande, de ska få tycka litegrann, vad är rimligt i det här fallet att de får vissa fall att diskutera och såna saker. (Alice)
20
[…]mycket diskussionsfrågor, mycket ställningstagande alltså få dem att tänka till och ta ställning, vad tycker jag? (Alice)
I och med detta lyckas Alice knyta an till kursplanen i samhällskunskap för grundskolan (se sid. 6) som vid ett fler punkter menar att man sträva efter att få eleven att kunna ta ställning och kritiskt kunna granska olika samhällsförhållanden.
Evy är den enda av de fyra samhällskunskapslärarna jag intervjuade som väljer att ta upp varför man har lagar och straff i samhället och vad som är syftet med det. Evy säger följande:
Jag brukar börja i lagar överhuvudtaget, varför finns det lagar? Hur länge har det funnits det? Och vad som skulle hända, hade det varit bättre om vi inte haft nån? Jag menar om man inte hade haft lagar hade man gått omkring och mördat folk då? Eller vad beror det på att man inte gör det? Där brukar jag ta upp och ta min utgångspunkt och med Hammurabi då. Och
Hammurabi och Mose lag där det blir det här med öga för öga, tand för tand…och ehh… och då blir det naturligt att komma in på det här med straff, varför har man straff? Vad vill man uppnå med straff? Är det hämnd? Eller vill man faktiskt att den här personen ska komma tillbaks och bli en sjyst person? (Evy)
Evy är också den enda av de fyra jag intervjuat som har med begrepp i lag och rätt som hon vill att eleverna ska kunna. Anledningen till detta menar Evy är att eleverna ska kunna hänga med i media och förstå vad det innebär med exempelvis påföljd, rättegång, domstol. Evy samarbetar med ämnet svenska i lag och rätt avsnittet och får på så vi även med ordförståelse genom att lära ut dessa ord. Evy berättar i intervjun att hon undervisar om vem det är som stiftar lagarna vi lever under.
Jag brukar ta upp det där med lagar, vem stiftar lagar och… det är inte kungen som hittar på lagar och sådär… (Evy)
Lennart sticker även ut bland de andra tre samhällskunskapslärarna genom att undervisa om tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen och reglerna kring det. Han berättar även att han visar upp lagboken och säger att eleverna ofta tror att den enbart används vid en rättegång. Därför brukar Lennart vara tydlig med att undervisa om att lagboken används vid flera tillfällen än i en rättegång och ger exempel på alla jurister som kan jobba vid kommun landsting m.m. just för att vidga elevernas perspektiv. Precis som Evy undervisar Lennart om vem som stiftar lagarna i Sverige men tar det ytterligare ett steg och kopplar det till den demokratiska andan. Han är noga med att påpeka att det i grund och botten är vi samhällsmedborgare som stiftar lagar i och med att vi röstar fram våra företrädare i riksdagen, att det är en politisk process som är demokratisk. I och med detta lyckas Lennart knyta an till kursplanen i
21 samhällskunskap på grundskolan (se sid. 7) som säger att syftet med ämnet samhällskunskap bland annat är att förklara hur människan formar och formas av sina samhällen och
organiserar sig för att nå gemensamma mål.
Både Evy och Lennart brukar använda sig av brottstatistik för att kunna föra en diskussion med sina elever om varför de tror att det ser ut som det gör. Evy brukar jämföra år för år eller titta på två olika kommuner. Lennart påpekar att han även är noga med att få eleverna till att bli kritiska mot statistik, få dem att förstå hur statistiken tagits fram och om den är trovärdig eller vinklad.
Då jag frågade Philip om huruvida han använde sig utav statistik svarade han nej och menade på att han inte vill få eleverna att kunna siffror utan istället dem att förstå på ett djupare plan.
Du ska göra bra samhällsmedborgare, inte några jävla statistiknissar. (Philip)
För att sammanfatta har de fyra gemensamt att undervisa om processen från att ett brott begås till att en dom fälls. Därefter undervisar de om olika sorters straff. Tre av fyra undervisar om straffmyndighetsåldern och en historisk tillbakablick på brott och straff. En av dem sticker ut (Alice) då hon är noga med att få eleverna till att föra ett etiskt resonemang och få dem till att ta ställning i olika frågor. En annan skiljer sig från de andra genom att undervisa om de tre instanserna, Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen.
4.4 Hur väljer samhällskunskapslärarna att undervisa om Lag och rätt?
Alla fyra samhällskunskapslärarna har gemensamt att de undervisar om lag och rätt genom diskussioner, övningsuppgifter, filmvisningar, medier, läroböcker, och
katederundervisning/genomgångar. Diskussionerna kan både vara i mindre grupper och i helklass. Övningsuppgifterna eleverna får är oftast av repeterande karaktär. De fyra
samhällskunskapslärarna kommer alla in på att de använder sig utav filmvisning, då oftast en film där en rättegång är i scensatt men kan även vara andra filmer som handlar om lag och rätt. En anledning som de nämner är att det inte finns ekonomiska resurser till att gå på en verklig rättegång och får därför göra det bästa av situationen och visa en rättegång på film istället. På skolan där Alice arbetar brukar de dock låta niorna åka på en rättegång men då inte i samband med lag och rätt undervisningen.
De fyra använder sig även av medier så som dagstidningar och internet för att kunna utgå från aktuella händelser som kan kopplas till lag och rätt undervisningen.
22
Sen om det är något aktuellt fall kan man ju klippa tidningar och artiklar och läsa och sådär och diskutera. (Evy)
Tre av de fyra samhällskunskapslärarna (Evy, Lennart, Alice) väljer att ge eleverna läxor, dessa ges då lärarna anser att det behövs. Philip väljer att inte ge eleverna läxor då han anser att det ska räcka med att hänga med i undervisningen på lektionstid. Tre av de fyra (Philip, Alice, Lennart) väljer att ge eleverna ett prov för att visa deras kunskaper. Evy har ett samarbete med ämnet svenska och examinerar eleverna då de skrivit en kriminalberättelse som ska innehålla vissa lag- och rättrelaterade ord.
Philip och Evy tar gärna in föreläsare kring ämnet. Philip agerade föreläsare själv då han tidigare arbetat inom kriminalvården och gav eleverna en extra föreläsning om hur kriminalvården fungerar. Evy undervisade om lag och rätt då intervjun gjordes och skulle samma dag få besök av en person som är med i Kriminellas revansch i samhället, (KRIS) som skulle berätta för eleverna hur det varit att vara kriminell till idag då han vill ha ett så normalt liv som möjligt. Evy berättade att även att hon ibland bjudit in polisen och låtit dem berätta om sitt arbete i samhället. Vid ett annat tillfälle hade även Evy och hennes klass fått möjlighet att skicka brev med frågor till interner som satt av sitt straff på anstalt. Detta upplevde
eleverna som mycket spännande. Evy vill att eleverna ska komma så nära verkligheten som möjligt.
Överhuvudtaget tror jag på att det ska vara så autentiskt som möjligt, att man tar in verkligheten så mycket det går. (Evy)
Evy berättar även att hon tycker variationen på hur man undervisar är viktig.
Många säger att repetition är all kunskaps moder men man kan också säga att variation är kunskaps moder. (Evy)
Evy och Alice har med värderingsövningar i sin undervisning, exempelvis fyrahörnsövningar. Som jag nämnde ovan undervisar Evy och Lennart med hjälp av statistik. Alice och Lennart väljer ibland att visa upp lagboken och prata kring den.
Philip är den enda av de fyra som väljer att utgå från en power point i sin undervisning. Alice får möjligheten att åka på studiebesök på en rättegång men då inte förrän i nian.
Sammanfattningsvis är återkommande former av undervisningen i Lag och rätt
katederundervisning/genomgångar, diskussioner, övningsuppgifter, filmvisning, medier och läroböcker.
23
4.5 Samhällskunskapslärares användning av läroböcker i lag och rätt
undervisningen.
Alice, Evy och Lennart är helt överens om att de använder sig av läroböcker och då främst som en grund. Då jag frågar Evy varför hon väljer att använda sig av lärobok var hennes svar följande:
Jo, för att det är som en grund, vi har det här rättsfallet och för dem som har lite, man behöver ha nån liksom vilsam grund där man kan liksom läsa och få en förståelse för allt det man pratar om sen […] det känns som en ryggrad trots allt. Så det vi använder den till är i princip att de har läst igenom den texten. (Evy)
Lennart vill få sina elever att förstå det som står i läroboken och sedan få dem att applicera sina kunskaper på verkligheten, han vill dock använda läroboken så lite som möjligt eftersom den fort blir inaktuell och kompletterar därför ofta med tidningsartiklar och film med mera. Men vill ha en grund att stå på och då blir det läroboken.
Alice anser precis som Lennart att läroboken snabbt blir inaktuell men använder sig ändå av boken som en grund att stå på.
Mm, jag använder mig utav den läroboken vi har […] som en grund, det gör jag […] Sen tycker jag att det är bättre att använda aktuella exempel vad som händer. Läroböcker har ju en förmåga att bli ganska gamla ganska fort. (Alice)
Philip är till en början i intervjun kritisk till läroboken och säger själv att han använder den så lite som möjligt men ju längre in vi kommer på intervjun visar det sig faktiskt att han grundar sin undervisning på läroboken och ser den som bra stöd för eleverna. Jag frågar Philip om han använder sig av läroboken och då blir hans svar att han gör det i minsta möjliga mån och anledningen till detta är enligt Philip följande:
För att de är för gamla och så har man själv inte fått bestämma vad som står i dem […] man blir väldigt styrd, jag hade läroboken, asså, jag har… jag använde… om det går försöker jag alltid att använda läroboken för det är alltid bra att något stöd, liksom. Men det är bara, syftet är
egentligen att den ska finnas där som ett stöd. (Philip)
Philip valde att under lag och rätt undervisningen ha en power point som utgångspunkt och menar att läroboken även kunde fungera som en slags uppslagsbok för eleverna då de ville ha en djupare förståelse. Jag frågade Philip vad han grundat sin power point på och svaret blev som följer:
24
Om sanningen ska fram så finns det ju en… så jag nyttjar jag lektion.se otroligt mycket, tycker att det är så jävla bra. (Philip)
Philip berättar att han gjort om power pointen lite för att få den lite roligare. Philip och hans kollega bestämde även vilka sidor i deras lärobok som skulle gälla till power pointen och det visade sig att power pointen var mycket bra överensstämmande med läroboken de använde sig av.
De fyra samhällskunskapslärarna jag intervjuade väljer att komplettera läroböckerna de har med bland annat tidningsartiklar, annat skolmaterial (exempelvis övningsuppgifter),
filmvisningar, lagboken, föreläsare, aktuell statistik, värderingsuppgifter med mera.
För att sammanfatta använder sig tre av de fyra av dem jag intervjuat sig utav läroböcker som en ryggrad eller grund för eleverna att stå på. Men de är noga med att komplettera
läroböckerna med annat material.
4.6 Vad undervisar samhällskunskapslärarna om i förhållande till
innehållet i läroboken de använder i sin undervisning?
Jag kommer nedan presentera resultatet av min analys om vad de fyra
samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken. Utifrån vad lärarna sagt att de undervisar om har jag jämfört deras svar med vad deras lärobok tar upp. Jag har valt att titta på likheter och skillnader i det de säger sig undervisa om till innehållet i den lärobok de använder.
Evy använder i sin undervisning läroboken ”SO direkt, samhälle 1”. Alice och Lennart använder sig av läroboken ”SOL 3000, samhälle i dag”. Philip säger till en början i intervjun att han inte använder sig av lärobok utan istället grundat sin undervisning på en power
pointpresentation men under intervjuns gång visar det sig att han använder boken som stöd för eleverna och att läroboken som fanns på skolan stämde bra överrens med hans presentation. Läroboken som finns på Philips skola är samma som Alice och Lennart använder i sin undervisning, ”SOL 3000, samhälle idag”.
Gemensamt för alla samhällskunskapslärarna är att de i likhet med läroboken väljer att
behandla processen från att ett brott begås till ett åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff. Jag vill tillägga att Lennart under intervjun säger att han ibland brukar hitta på en egen berättelse kring ett brott och processen därefter.
25 Philip säger i sitt syfte under intervjuns gång att han vill att eleverna ska förstå skillnaden mellan lagar, regler och normer, detta skulle man kunna koppla till det första uppslaget i boken som behandlar skrivna och oskrivna regler. Philip undervisar även om varför vissa ungdomar blir kriminella. Boken tar upp detta ämne med fokus på att föräldrar har mindre kontroll på barn/ungdomar idag i jämförelse med tidigare, vad grupptrycket kan få för inverkan, att lockelsen är större idag än tidigare. Men Philip nämner i sitt syfte även att han vill få eleverna att förstå vad konsekvenserna kan bli om man har en tråkig ungdom, vilket tyder på att han utvecklar det som står i läroboken ytterligare ett steg.
Han undervisar även kort kring historik om lagar och hur länge de funnits. Detta nämns i boken men Philips historik skiljer sig något från det läroboken behandlar. Philip berättar även att han brukar undervisa om straffmyndighetsåldern och vad det innebär, detta nämns endast kort i boken vid ett par tillfällen. Allt det Philip sagt sig undervisa om finns med i läroboken i någon form.
Alice säger precis som Philip att hon vill att eleverna ska förstå skillnaden mellan normer och regler, återigen skulle jag vilja dra paralleller till uppslaget om skrivna respektive oskrivna regler. Alice undervisar även om straffmyndighetsåldern som nämns i korta drag i läroboken. Alice säger att hon vill få eleverna till att föra ett etiskt resonemang, att få dem att våga ta ställning, tänka och tycka till, detta berörs inte i boken utan Alice står på egna ben.
Lennart undervisar om domstolarna i Sverige och detta kan man även läsa om i läroboken, men Lennart säger sig även undervisa om reglerna kring dessa, vilket läroboken inte behandlar. Lennart ger eleverna kunskap om lag och rätt ur ett historiskt perspektiv och då med fokus på hur straff har förändrats från att vara hårda straff till i dag då det är mer vård. En historisk del finns med i läroboken men stämmer inte överrens om vad Lennart undervisar om. Lennart undervisar om då man blir straffmyndig och vad det innebär, detta nämns kort i läroboken. Finns ett avsnitt i läroboken som visar statistik kring den ökande brottsligheten och läsaren ges kunskaper om vad dold brottslighet innebär, här kan man se paralleller med
Lennart som väljer att ha med brottsstatistik i sin undervisning men är noga med att få eleverna att vara kritiska till siffrorna och vara noga med att ta reda på hur statistiken tagits fram.
Lennart skiljer sig lite ifrån läroboken som kort berättar att det är Sveriges riksdag som stiftar lagar och utvecklar detta till något större. Han vill få eleverna att förstå att Sveriges lagar stiftas av riksdagen som i sin tur är folkvalda, vilket innebär att det i botten är vi
26 samhällsmedborgare som stiftar lagarna och försöker på så vis koppla det till demokrati och en politisk process. Lennart säger även att han är noga med att undervisa om att lagboken inte endast används i rättegångssammanhang utan även vid andra tillfällen och ger exempel på jurister som arbetar på kommuner. Läroboken berättar mer för läsaren om lagbokens innehåll än vart den används. De delarna som Lennart väljer att undervisa om och som stämmer överrens med boken finns de flesta på fördjupningssidorna.
Evy undervisar om vem som stiftar Sveriges lagar och detta tar läroboken i korta drag också upp. Evy undervisar historiskt kring lag och rätt, hur orsakerna kring att man begår brott förändrats med tiden, detta berörs inte i läroboken. Evy berättar att hon väljer att undervisa om varför vissa blir kriminella, detta berörs heller inte i läroboken. Hon undervisar också om varför vi har lagar, detta är ytterligare en del som inte behandlas i läroboken. Evy vill att eleverna lär sig vissa begrepp inom lag och rätt området, detta går heller inte att koppla till läroboken.
27
5. Slutsatser och avslutande diskussion
Nedan kommer jag presentera mina slutsatser av min studie som jag sedan kommer att diskutera i en avslutande diskussion.
5.1 Slutsatser
Syftet med min uppsats har varit att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i lag och rätt. Mina forskningsfrågor har varit:
Vad är de fyra lärarnas syfte med samhällskunskapsundervisning i Lag och rätt och hur mycket tid avsätts dem till avsnittet?
Vad väljer de fyra samhällskunskapslärarna att undervisa om i avsnittet lag och rätt? Hur väljer de fyra samhällskunskapslärarna att undervisa om lag och rätt?
Använder sig de fyra lärarna av lärobok, om ja, hur förhåller de sig till läroboken och innehållet i kapitlet om Lag och rätt?
Skiljer sig synen på undervisningen i lag och rätt beroende på erfarenhet man har i yrket?
Jag har i mina resultat sett att det främsta syftet med Lag och rätt undervisningen är att ge eleverna förståelse för den svenska rättsstaten och vad konsekvenserna kan bli om man skulle gå emot den. Tiden som avsätts till undervisning inom området lag och rätt är mellan tre till sex veckor.
Samtliga av lärarna väljer att undervisa om processen från att ett brott begås till att ett åtal väcks, hur en rättegång går till och vilka olika sorters straff man kan dömas till.
Straffmyndighetsålder, lag och rätt ur ett historiskt perspektiv är också ett återkommande ämne.
Återkommande former av undervisningen i lag och rätt är diskussioner,
katederundervisning/genomgångar, övningsuppgifter, filmvisning, läroböcker och andra medier.
Gemensamt för de fyra samhällskunskapslärarna är att de har läroboken som en grund att stå på i sin undervisning även om en utav dem till en början i intervjun inte säger sig göra det. Jag vill säga att samtliga till en viss mån är bundna till boken men ingen utav dem väljer att enbart utgå ifrån boken, även om avvikelsen utanför boken är få och små. Resultatet pekar på att de
28 två som har mer erfarenhet av yrket och ämnet i större utsträckning frångår boken vilket även Englunds och Anderssons tidigare forskning pekar på (se sid. 6).
Skillnaden mellan de två som har mindre erfarenhet respektive mer erfarenhet av yrket och ämnet är att de med mer erfarenhet har en vidare syn på lag och rätt området och vad den svenska rättsstaten står för. I syftet kan man se att de två mer erfarna pratar om att alla är lika inför lagen och den svenska rättstaten hellre friar än fäller. De väljer även att titta på
brottsstatistik och utifrån den diskutera varför den ser ut som den gör. En av dem kopplar lag och rätt till demokrati och den andra med mer erfarenhet väljer att diskutera vad syftet är med lagar och straff. Dock tycker jag att även Alice har ett vidare perspektiv på sin undervisning även om de skiljer sig lite från de två mer erfarna lärarna. De två mer erfarna lärarna har en vidare syn på rättssamhället medans Alice i sin undervisning även kopplar in ett etiskt resonemang och på så vis i jämförelse med de andra har ett vidare perspektiv.
De två mindre erfarna samhällskunskapslärarna tar båda två upp i sitt syfte med
undervisningen i lag och rätt är att eleverna ska förstå skillnaden mellan norm, regel och lag, vilket stämmer överrens med lärobokens första uppslag om oskrivna och skrivna regler, återigen tyder på att de i större utsträckning tyr sig till läroboken än vad de två mer erfarna lärarna gör. Jag frågade de två mer erfarna samhällskunskapslärarna huruvida de undervisar om normer, lagar och regler och de båda säger att de gör det, men då som en inledning och lägger ingen större vikt i det.
5.2 Avslutande diskussion
Till att börja med vill jag säga att då jag varit utefter samhällslärarnas syn av undervisningen i lag och rätt har jag velat ha en så bred syn som möjligt i hur deras undervisning ser ut. Allra bäst resultat av undervisningen i lag och rätt hade jag fått om jag både kunnat ha en vid syn och gå in på djupet. Men med tanke på tiden som stått till förfogande har jag inte kunnat göra både och. Jag kan därför inte säga i hur stor utsträckning de väljer att utgår ifrån boken, bara konstatera att deras innehåll i undervisningen stämmer överens med lärobokens innehåll, sen hur mycket de väljer att undervisa om de olika ämnena som läroboken berör och hur mycket de sätter sin personliga prägel på innehållet går inte att se utav denna studie.
En tänkbar nackdel kan ha varit att två av de intervjuade lärarna arbetar på samma skola. Men då det inte finns mer likheter mellan de två i jämförelse med de andra jag intervjuat skulle jag vilja säga att skolkulturen i detta fall är underordnad.
