I följande kapitel presenteras studiens avslutande diskussion och slutsatser. Avsnittet följs sedan av studiens praktiska och teoretiska bidrag samt förslag till fortsatt forskning.
6.1 Avslutande diskussion
I dagsläget pågår en diskussion huruvida revisorsnämnden bör sänka kraven för att bli revisor, det vill säga minska antalet inträdeshinder. Ett exempel är att sänka kravet på utbildning till en kandidatexamen. Risken med sådana åtgärder är en försvagning av professionen, eftersom utbildning och kunskap är grunden till att yrket blir betraktad som en profession enligt Brante (2009). Yrkets professionella ställning riskerar att påverkas i ett försök att göra det mer attraktivt. Å andra sidan är professionen i stort behov av fler revisionsmedarbetare eftersom många väljer att sluta redan efter några få år. En annan möjlig utväg är att revisionsbyråerna ser över den låga lönen och höga arbetsbelastningen. Dock innebär höjda löner ökade kostnader och försämrad bruttovinst för byrån, eller att priset som debiteras slutkunden höjs. Därför är det inte troligt att det kommer ske någon anmärkningsvärd förändring gällande lönerna. Många av medarbetarna samt de som har slutat nämnde att kontoret upplevs som underbemannat. Ett sätt att lätta på arbetsbelastningen skulle följaktligen kunna vara att anställda ytterligare en person. Några byråer har gjort ett försök att minska arbetsbelastningen genom att införa en avdelning som utför de allra enklaste arbetsuppgifterna. Frågan är om detta tar mer tid istället för att effektivisera arbetet.
Det råder delade meningar huruvida arbetet underlättas eller inte. Vi upplevde en frustration hos vissa av aktörerna, eftersom det i många situationer hade gått snabbare att göra uppgiften själv istället för att förklara för den nya avdelningen hur dessa uppgifter skall utföras. Detta kan vara en potentiell lösning på problemet, men det tar tid att etablera ett fungerande samarbete och en genomtänkt arbetsfördelningen.
Som nämnts tidigare i problemdiskussionen väljer många revisionsmedarbetare att sluta innan utbildningen är färdigställd, det vill säga auktorisation. Gemensamt för alla deltagare förutom en är att de till sist väljer mellan att sluta eller att bli auktoriserad. Det verkar inte finnas något mellanting. Att vara auktoriserad revisor innebär ett otroligt stort ansvar eftersom personen gör den slutliga bedömningen om revisionsberättelsen skall vara ren eller oren samt har ett ansvar att dra in nya kunder till byrån. Den auktoriserade revisorn förväntas även vara tillgänglig på ett annat sätt än en revisionsmedarbetare. Alla människor lockas inte av detta ansvar, samtidigt som det verkar otydligt huruvida det finns karriärmöjligheter inom branschen för den som inte strävar efter att blir auktoriserad. Våra respondenter är inställda på att antingen bli auktoriserade eller byta yrkesinriktning helt och hållet. En möjlig anledning är att det inte finns ett alternativ sätt att göra karriär på, utan att auktorisation upplevs vara det enda kvittot på framgång. Endast en tar upp att det ses som en alternativ lösning att vara kvar i branschen men inte bli auktoriserad revisor, det vill säga att arbeta med revision utan auktorisation.
38
6.2 Slutsatser
Syftet med examensarbetet är att beskriva och skapa förståelse för yrkesrollen revisor ur tre olika perspektiv; framtida, nuvarande och före detta medlemmar i revisorsprofessionen. För att besvara syftet har vi utfört kvalitativa intervjuer med studenter, revisionsmedarbetare och före detta anställda. Följande forskningsfrågor ämnar studien att besvara:
Vilka förväntningar finns på yrkesrollen revisor och hur upplever befintliga samt före detta revisionsmedarbetare yrkesrollen i realiteten?
Hur uppfattas yrkesrollen revisor ur studenters, medarbetares och före detta anställdas perspektiv?
Studien visade att studenterna inte hade några förväntningar om arbetsuppgifterna och typiska ansvarsområden som en revisionsmedarbetare har. Även de med erfarenhet av yrket menade att de inte hade en aning om arbetsuppgifterna innan de själva klev in i branschen. I realiteten upplevs arbetsuppgifterna som varierande eftersom medarbetarna får arbeta med en mängd olika bolag, samtidigt som det finns inslag av standardiserade delmoment. En möjlig förklaring till skillnaden mellan förväntningarna och upplevelserna kan vara informationsasymmetri. Under universitetstiden får studenterna inte tillräckligt med information från varken skolan eller byråerna, vilket kan förklara gapet mellan de olika gruppernas uppfattning. En del av studenterna nämnde att de saknar information om vad yrket faktiskt innebär.
Gällande arbetsbelastning, lön och ansvar visade studien att samtliga grupper förväntade sig en relativt låg ingångslön och hög arbetsbelastning innan de klev in i branschen. Majoriteten av deltagarna hade även låga förväntningar angående ett tidigt ansvarstagande. Det visade sig att revisionsmedarbetarna upplever arbetsbelastningen högre och lönen som lägre än vad de förväntat sig, samtidigt som de fick ta stort ansvar tidigt. Detta sågs dock inte som något problem hos majoritet av medarbetarna just nu eftersom de befinner sig i ett stadie i livet där arbetet får ta stor plats. De före detta anställda ansåg dock att arbetsbelastningen i förhållande till lönen var en stor bidragande faktor till valet att lämna branschen. Belöningen i förhållande till arbetsbelastningen upplevs som ännu lägre än tidigare eftersom personerna befinner sig i ett annat stadie i livet, där arbetet inte längre är högst prioriterat. Förklaringen till dessa skilda uppfattningar handlar även om att bilden av en revisionsmedarbetare är den “äkta assistenten” medan verkligheten innebär ett tidigt och stort ansvarstagande. Tidigt ansvarstagande upplevs som positivt, men det måste belönas för att det skall fungera som en motivationsfaktor.
Alla deltagare uppfattar revisorns roll som en viktig funktion i samhället eftersom yrkesgruppen anses vara en kvalitetsstämpel. Medarbetarna och de före detta anställda lyfter även in ett annat perspektiv; revisorn som rådgivare. De menar att social kompetens och kundnöjdhet är oerhört viktigt. Studenterna ser på revisorn mer som en granskare och förknippar den med egenskaper som analytisk och noggrann. En förklaring till skillnaden mellan studenternas och medarbetarnas uppfattning är att studenterna ser på revisorn som en del av en traditionell profession, som kännetecknas av expertis och förtroende. Bilden som de har är i linje med professionsteorin, som i detta fall fungerar som en idealbild av vad en
39
revisor står för och gör. Bilden som medarbetarna förmedlar av yrkesrollen revisor frångår den traditionella professionen och rör sig istället mer mot affärsmässighet.
6.3 Studiens implikationer
Undersökningen visade att studenterna upplever att de inte blir informerade om vad arbetet som revisor innebär och menar att det borde finnas ett bättre samarbete mellan näringslivet och universiteten. Studiens praktiska bidrag blir således att mer information och ett väl fungerande samarbete mellan universiteten och byråerna kan minska gapet mellan förväntningar och verklighet gällande arbetsuppgifternas karaktär. Mer realistiska förväntningar bland revisionsmedarbetarna minskar förhoppningsvis även intentionerna att byta arbetsplats.
Till följd av att lönen var lägre än förväntat och arbetsbelastningen var högre än förväntat visar vår undersökning att förväntningar på organisationsnivå i stor utsträckning inte överensstämde med realiteten. Om ens förväntningar inte uppfylls riskerar det att skapa missnöje, som leder till att fler väljer att byta yrkesinriktning och därmed träda ur revisorsprofessionen. Även i vår undersökning nämner flertalet att revisionsbranschen ses som en inkörsport. Däremot tror vi inte att anställda väljer att lämna om de är nöjda, fastän de såg jobbet som en inkörsport. Ytterligare ett praktiskt bidrag handlar följaktligen om att byråerna borde använda feedback i större utsträckning. Anställda motiveras och presterar bättre om de får ta del av feedback och feedback minskar även risken för utmattning. Detta kan vara ett sätt att ersätta monetär belöning med verbal för att arbetsbelastningen inte skall uppfattas som överväldigande i förhållande till belöningen.
Examensarbetet har kartlagt förväntningar och upplevelser på samhälls-, organisations- och individnivå. Detta för att förmedla en bred bild av yrkesrollen revisor. Att skillnader mellan förväntningar och upplevd verklighet kan leda till intentioner att byta arbete har konstaterats av tidigare forskare, bland annat av Gertsson et al (2017). Vidare har tidigare forskning behandlat ämnet arbetstillfredsställelse och vad det består av, eftersom sämre arbetstillfredsställelse leder till intentioner att byta yrkesinriktning. Tidigare forskning kring yrkesrollen revisor berör således förväntningar och varför medarbetare väljer att sluta. Det teoretiska bidraget som studien ger är att den förmedlar en rikare bild av yrkesrollen revisor genom valet av att undersöka förväntningar och upplevelser hos tre grupper; studenter, revisionsmedarbetare och före detta anställda. Vidare bidrar studien med ökad förståelse för skillnaderna mellan studenters förväntningar på yrkesrollen och medarbetares samt före detta medarbetares upplevelser i realiteten. Studenterna förväntar sig att yrkesrollen revisor liknar idealbilden av en profession, enligt professionsteorin, medan medarbetarnas samt de före detta anställdas bild av yrkesrollen lutar mot att arbetet har en mer affärsmässig karaktär och revisorn en rådgivande roll.
6.4 Förslag till framtida forskning
Vår undersökning och tidigare forskning visar att det är generellt sett är en hög arbetsbelastning inom revisionsbranschen. Det hade varit intressant att undersöka frågan ur organisationens synvinkel istället för individens. Hur arbetar byråerna med just arbetsbelastningen? Några av aktörerna i vår studie nämnde att de redan under anställningsintervjun fick höra att arbetsbelastningen är krävande, följaktligen är det av
40
intresse att undersöka huruvida byråerna accepterar att de endast får ha kvar medarbetare i några år eller om de aktivt försöker vidta åtgärder. Är syftet egentligen att anställa unga och hungriga medarbetare som endast förväntas jobba i några få år och sedan sluta? Det skulle därmed vara intressant att undersöka detta fenomen genom att intervjua rekryteringsansvariga på stora revisionsbyråer.
41