Vad kan resultatet av min undersökning ha för betydelse för yrkesutövningen? Min
undersökning kan medverka till ytterligare förståelse om vilka språkutvecklande möjligheter vardagssituationerna i förskolan erbjuder. Förskolans verksamhet bygger tills stor del på rutinsituationer. Att kunna se dessa situationer som en möjlighet till språkutvecklande tillfällen kommer att bidra till barns möjlighet att berikas med ett rikt och nyanserat språk. Detta bekräftas även av den tidigare forskningen som jag tagit del av. Eva Johansson och Gunvor Løkken (2014) konstaterar att utifrån det fenomenologiska sättet att se på lärande är det inte bara den verbala kommunikationen som bidrar till lärande. Även resultatet av min studie bekräftar att det krävs mer än verbal kommunikation för att en situation ska blir språkutvecklande. Det är när flera strategier samverkar som de mest språkutvecklande möjligheterna uppnås.
Utifrån de förutsättningar som fanns är jag är nöjd med min undersökning och den metod jag använt. Jag har blivit mottagen på bästa sätt på att alla de förskolor jag har besökt. Jag har fått svar på min frågeställning. Arbetet har även gett mig insikter i hur arbetet i tambursituationen kan göras språkutvecklande. Jag har fått en förståelse att det är flera strategier i samverkan som gör språkarbetet i tambursituationen framgångsrikt.
under tiden för observationerna som kan ha påverkat arbetssättet eller strategierna. Jag har i sådant fall inte haft insyn i det och kunnat tagit hänsyn till det i resultatet.
Hade det funnits mer tid hade det varit intressant att intervjua pedagogerna för att låta de själva berätta hur de ser på de språkutvecklande strategierna och arbetssättet i
tambursituationen.
Resultatet av min undersökning ger en indikation om vilka strategier pedagogerna i de olika distrikten i den mellanstora staden använder för att göra tambursituationen språkutvecklande. Hög kvalitet i förskolans verksamheten handlar om att pedagogerna både vill och kan närma sig barns perspektiv. Att försöka inta ett barnperspektiv, prata med barnen, lyssna på barnen och låta deras röster blir hörda (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009). Detta bekräftar även resultatet av min studie. De pedagoger som visar hög frekvens av Velis metod i resultaten av cirkeldiagrammen är även de pedagoger som i stor utsträckning försöker inta barns perspektiv.
Utifrån de sociokulturella perspektivet på mänskligt lärande och utveckling är de kommunikativa processerna en central aspekt (Säljö, 2009). Detta bekräftar även min undersökning. Men mitt resultat belyser även att det krävs mer än enbart kommunikativa processer för att språkarbetet ska blir språkutvecklande i tambursituationen. Utöver detta kan förskolans styrdokument uppfattas som otydlig. Som jag tidigare redogjort för ska förskolan lägga stor vikt vid varje enskilt barns språkutveckling (Skolverket, 2010, s. 7). Vidare står det i styrdokumentet att förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas (Skolverket, 2010, s. 14). Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och
genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande (Skolverket, 2010, s. 14). Min tolkning av det är att syftet med förskolans
utvärderingen är att det är förskolans verksamhet, inte enskilda barn, som ska utvärderas och kvalitetssäkras. Då ställer jag mig frågan hur kan verksamheten organisation, innehåll och genomförande utvärderas och kvalitetssäkras utan att pedagoger granskar hur enskilda barn tillägnar sig verksamheten? Med detta vill jag belysa det komplexa i förskolans uppdrag. Förskolans läroplan anger inga teorier, perspektiv eller riktlinjer hur pedagogerna ska arbeta för att leva upp till uppdraget att lägga stor vikt vid varje enskilt barns språkutveckling. Det medför att det är upp till varje förskola att tolka styrdokumentet utifrån sin syn på barns språkutveckling.
I min undersökning har jag undersökt vilka strategier som krävs för att tambursituationen ska blir språkutvecklande. Avslutningsvis tänker jag att i en fortsatt undersökning hade det varit intressant att studera om pedagoger använder samma språkutvecklande strategier mot pojkar och flickor.
Referenslista.
Askland, L & Sataøen, S O (2000). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dysthe, O, Hertzberg, F & Løkensgard Heol, T (2002). Skriva för att lära - Skrivande i högre
utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Emilson, A (2008). Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Johansson, B & Svedner, P O (2010). Examensarbete i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Upplaga 5. Uppsala: Kunskapsföretaget,
Johansson, E (2003). Möten för lärande- pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Stockholm: Skolverket.
Johansson, E & Løkken, G (2014). Sensory Pedagogy: Understanding and Encountering
Children through the Senses. Akademisk tidskrift. Educational Philosophy & Theory. Vol. 46
Issue 8, p886-897. 12p. DOI: 10.1080/00131857.2013.783776.
Löfdahl, A (2013). God forskningsed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K., (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.
32-43). Stockholm: Liber.
Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I (2009). Barns lärande- fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber.
Sheridan, S, Pramling Samuelsson, I & Johansson, E (2009). Förskolan- arena för barns
lärande. Stockholm: Liber.
Skolinspektionen (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år – en ögonblicksbild av
förskolans vardag. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan 98, Lpfö 98 (rev. 2010). Stockholm: Skolverket. Säljö, R (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Informationsbrev till vårdnadshavare. Bilaga 1
Jag heter Carina Ryberg och befinner mig i slutet av min utbildning till förskollärare vid Karlstad Universitet. I utbildningen ingår att skriva ett examensarbete på grundnivå. Mitt ämne är Språk och berättande.
Jag kommer under de närmsta veckorna att vid några tillfällen vara på ditt/dina barns förskola för att observera pedagogerna i deras arbete. Barnen kommer att vara där, men mitt fokus är att observera pedagogerna.
Uppsatsen kommer att skrivas så att de som läser den inte kan identifiera förskolan eller enskilda individer.
Syfte: Mitt syfte är att undersöka om pedagogerna använder tambursituationen så att den blir språkutvecklande.
Genomförande: Genom att observera och anteckna pedagogers språkbruk i
tambursituationen kan jag samla in material som jag kan använda i mitt examensarbete. Konfidentialitet: Jag strävar efter största möjliga konfidentialitet i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för mig. Om Du inte vill att ditt barn på något sätt ska medverka så berätta det för mig.
Tack på förhand.
Med Vänlig Hälsning Carina Ryberg
Observationsschema. Bilaga 2
Typ av kommunikation Ped. 1 Ped. 2 Ped. 3 Ped. 4
Tillrättavisning
Kommando
Kommunicerar med annan vuxen
Kommunicerar med barn med ”Velis metod”
Kommunicera med barn utan ”Velis metod”
Hjälper barn utan att kommunicera. Uppmuntran Velis metod=
* Ge barnen pråkutrymme (det finns utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter. Fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt. Ge barnen möjlighet till samtal i större och i mindre sammanhang).
*Upplevelser (språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk).
*Rikt språkbruk (ge barnen språkliga utmaningar genom att benämna barnens omvärld. Använd rätt ord för rätt situation t.ex. ”Lägg äppelskrutten i komposthinken” i stället för ”lägg den där”. Byt ut ”tomma ord”, som t.ex. det, den här, den där, hitåt, ditåt etc. mot det korrekta ordet).
*Språknivå (om den vuxne ligger lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande).
Samtyckesbrev till pedagoger. Bilaga 3
Jag heter Carina Ryberg och befinner mig i slutet av min utbildning till förskollärare vid Karlstad Universitet. Nu skulle jag behöva din hjälp. De kommande tio veckorna ska jag skriva mitt examensarbete på grundnivå.
Ämnet är Språk och berättande.
Syfte: Mitt syfte är att undersöka om pedagoger använder tambursituationen så att den blir språkutvecklande.
Detta är spännande att undersöka utifrån flera perspektiv. Utifrån barnets perspektiv är det intressant att studera därför att barn behöver språket för att kunna uttrycka sina känslor, behov och åsikter. Språket behövs för att kunna ta in och sortera kunskap.
Utifrån ett pedagogperspektiv är det intressant därför att det bidrar till att pedagoger blir mer närvarande tillsammans med barnen. När vi pratar språkutvecklande behöver vi tänka på hur vi pratar och om barnet förstår.
Utifrån ett omvärld- och samhällsperspektiv är det spännande att studera pedagogers förmåga att använda rutinsituationer som språkutvecklande därför att förskolan tillsammans med vårdnadshavare lägger grunden för barns tidiga språkutveckling. Det är betydelsefullt att kunna uttrycka sig, förstå andra och verka i vårat samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Genomförande: Genom observationer av pedagogers språkbruk i tambursituationen kan jag samla in material som jag kan använda i mitt examensarbete.
Konfidentialitet: Jag strävar efter största möjliga konfidentialitet i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för mig. I rapporteringen av resultatet i form av examensuppsatsen på Karlstad Universitet eller i annan form av publicering/ kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till specifika förskolor eller enskilda individer.
Frivillighet: Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Min fråga är nu; kan Du tänka dig att delta i min undersökning? Svar lämnas till din närmaste chef.
Med Vänlig Hälsning Carina Ryberg