Den här undersökningen inleddes på ett löst definierat sätt. Initialt fattades intresse för
kulturella-geografiska skillnader bland Karlstads kommuns mindre tätorter. En betydande del av arbetet gick sedan åt till att formulera tankar, förfina fokus och designa exakt hur studien skulle genomföras. Genom denna process kunde till sist en kärna identifieras: syftet var att måla en bild av Vålbergs platsidentitet och söka förstå dess tillhörande utmaningar. Några frågor formulerades som skulle användas för att leda arbetet och uppfylla syftet:
• Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet?
• Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet?
• Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet?
Först och främst stakades det bredare sammanhanget ut i introduktionen. Sedan inleddes en genomgång av relevant litteratur som kunde illuminera olika begrepp relaterade till plats och som senare kunde fungera som teoretisk bakgrund till det som skulle blottläggas av
undersökningen. Framför allt är en utredning av platsbegreppet nödvändig för att förstå vidden av det centrala begreppet platsidentitet. Jag begav mig sedan till Vålberg för att fotografera och betrakta platsen, utifrån vilket olika resonemang tog form. Med stöd i statistik, insändare och annat offentligt tillgängligt material försökte jag synliggöra olika uppfattningar av orten och genom vidare analys identifiera samband och tematiska kopplingar i materialet. I denna avslutande del ska jag återvända till det bredare sammanhanget som togs upp i introduktionen. Genomgången i teorikapitlet ska vidare kopplas samman med det empiriska materialet på ett mer uttalat sätt och vissa slutsatser ska formuleras.
• Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet?
Undersökningen visar att en väsentlig del av det som utgör plats sker i sociala processer mellan människor. I undersökningen är insändare, artiklar, inlägg i sociala media med mera exempel på hur människor använder kommunikation för att uttrycka sina känslor om platsen.
Sättet människorna väljer att prata om platsen bidrar till hur platsen förstås i allmänhet, dess platsidentitet eller platskänsla. Ofta är dessa uttalanden i Vålbergs fall mer eller mindre explicit motiverade av en vilja till förändring och att bli hörd av andra. Det kan handla om nedläggningar av företag, vilket är ett återkommande tema som i befolkningens ögon utgör ett hot mot orten. Vissa menar att bygden inte blomstrar som man tycker den borde, vilket
37 avslöjar ett upplevt värde som inte realiseras. Vidare upplevs det av vissa som att pengar satsas på fel saker, att kommunen inte bryr sig och att Vålberg är en plats som omvärlden helst vill glömma bort. Generellt avslöjar diskursen upplevelsen av en problematisk platsidentitet. Vålberg beskrivs som utsatt och drabbat, en slags aberration bland orter som präglar bilden både hos befolkningen och utomstående. Ofta syftar diskursen till en återgång till ett tidigare stadie, så att säga till ortens glansdagar då Vålberg hade ett godare rykte och var ett livskraftigt samhälle.
I fallet med sociala media är det människors förutfattade meningar som märks tydligast.
Vålberg har exempelvis ett beklagligt rykte i Karlstads innerstad, och förmodligen är detta sant även på andra ställen. Den negativa bilden ter sig tätt sammankopplat med den utveckling som skett på landsbygden generellt och bruksorter som Vålberg specifikt. Utarmningen av perifera orter som grundar sig i världsomspännande samhällstrender har lett till en
motsvarande problematik i platsidentitet som framträder tydligt i diskursen, till exempel som känslor av skam och hopplöshet eller glåpord från utomstående. Historien om Vålberg, från ett frodande industriellt samhälle till en i jämförelse marginaliserad plats utan central drivkraft, kan på detta sätt beskrivas som ett intergenerationellt trauma som fortsätter att prägla människors liv på kraftfulla sätt.
• Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet?
Diskursen utgör en relation mellan människa och plats vilket sammantaget skapar identitet.
Den visar hur plats konstrueras eller snarare uppstår mellanmänskligt, som en särskild konstellation av sociala relationer som Massey (1994) uttryckt det. För att ta ett tidigare nämnt exempel, så ter sig konflikten om förfallna fastigheter, däribland Folkets hus, som en process mellan plats och människa som manifesteras i diskursen som en allmän känsla av att vara bortglömd: ”välkommen till Vålberg, samhället som gud glömde” (Nya Wermlands-Tidningen, 2012, st. 4). Ett annat exempel är hur rasistiskt motiverade attacker präglat hur människor ser på platsen, och bidragit till en viss stämpling av de som kommer från Vålberg.
Cooper (nämnd i Proshansky et al., 1983) beskrev detta som att människorna, platsen och identitet ingår i ett dynamiskt förhållande, där det ena informerar det andra. Det kan även uttryckas som att människa och plats är länkade tillsammans i en kontinuerligt pågående process. Materialet synliggör vilken avgörande vikt plats har för människornas uppfattning om sig själva och varandra.
38 Förhållandet mellan människorna och platsen är dock långt ifrån statiskt eller entydigt. Det finns en rad olika perspektiv och tolkningar som ibland står i opposition till varandra.
Vålberg, beroende på vem man frågar, är varierande en idyllisk naturskön ort med stark gemenskap och samtidigt en utdöende, miserabel plats som man helst inte vill förknippa sig med. Dessa olika uppfattningar samexisterar och bidrar till den totala upplevelsen av
platsidentitet. Exempel är hur Vålberg framträder i diskursen på ett helt annat sätt i artiklar skrivna av Vålbergsbor kontra sociala medieinlägg skrivna av människor i närheten av Karlstads innerstad. Även de perspektiv jag själv bidragit till genom detta arbete bör ses som en subjektiv del av denna process, vilket framträder i det narrativ som framställdes. Diskursen kan konceptualiseras som en mellanmänsklig förhandling centrerad på vad Vålberg är och ska vara. Jess & Massey (1995) karakteriserar det som en kamp över den kulturella identiteten, en kamp som utgörs av ”motstridiga anspråk på att definiera platsers mening, och därför rätten att kontrollera dess användande och framtid” (Jess & Massey, 1995, s. 134). Det demonstreras inte minst i den myriad av värdeladdade artiklar som är upptagna med Vålbergs utveckling.
Olika påverkansfaktorer som negativa stämplar, nedläggningar av företag och kommunala beslut framställs ofta som yttre attacker på platsen, och i förlängningen på den egna identiteten, medan de positiva egenskaperna mer ses som något inneboende i Vålberg och dess invånare. Misskötta fastigheter ses som avvikande element och inte en regelrätt del i det som representerar Vålberg; samma gäller för olika våldsamma incidenter som ägt rum och som uppges ha gett orten orättvist dåligt rykte. På detta sätt omtolkas platsens mening kontinuerligt av människor, där var och en försöker hävda en viss definition över en annan, vilket även exemplifieras av Hudson et al. (2019). Det framstår dock i materialet som att representationer av plats inte bara är rivaliserande yrkanden mellan människor, utan att konflikten även utspelar sig inom människor. Olika bilder av Vålberg reflekteras i en och samma person eller konstellation av människor, där orten beskrivs med varma, positiva känslor som sedan kan övergå i hopplös negativitet. Konflikten kan grunda sig i att platsen uppfattas positivt i egenskap av att vara hembygd, samtidigt som den negativa utvecklingen bidrar till missnöje.
• Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet?
Det är tydligt att diskursen om Vålberg går isär på olika sätt. Sammantaget ter det sig omöjligt att finna en essens i detta ”hopkok av minnen, förståelser, tolkningar, idéer och relaterade
39 känslor” (Proshansky et al., 1983, s 60) vilket heller inte var syftet, utan förståelsen av
platsidentitet hittas just i mångfalden av olika perspektiv. Det vill säga, ett definitivt och koncist svar på vad Vålbergs platsidentitet består av är svår att ge, utan utläses i stället i narrativet som en helhet av alla de vitt skilda tolkningar som framkommit. En ambition har varit att utforma en metod som kan ge en slags kritisk massa av information som i aggregat kan ge en uppfattning av platsidentitet. Malm (2013) karakteriserade föränderligheten som en frustration över att studera rörliga mål. Ett banalt svar är att det beror på vem man frågar. Men konflikten mellan olika representationer av plats är i detta hänseende inte endast fråga om en skillnad i åsikter eller om en rätt att kontrollera platsen. Exempelvis Relph (1976) menade att plats är en djup och komplex del av människans upplevelse av världen, vilket reflekteras i dennes yrkande på att människan i någon mån är plats. Konflikterna angående plats och platsidentitet representerar på detta sätt en fundamental konflikt angående verkligheten.
Denna bakgrund har vissa implikationer. Om vi återgår till ett av uppsatsens underliggande resonemang, så existerar Vålberg och andra liknande orter i ett sammanhang av globalisering och urbanisering som lett till ökad konkurrens. Hedlund (2017) beskriver utmaningar med demografi, sysselsättning och nedskärningar. Det bekräftas även i den statistik som presenterats i studien. Det har gett ett ökat fokus på utvecklingsstrategier som
platsmarknadsföring (Syssner, 2012). Syftet är mer eller mindre att förändra platsers identitet till en som är mer attraktiv, vilket i sig är en god tanke. I studien tycks dock platsidentitet vara ett föränderligt mellanmänskligt fenomen som inte enkelt kan konsolideras till en helhet. En risk är därför att ett oinformerat perspektiv kan verka kontraproduktivt. Det vill säga, utan en nyanserad kunskap om vad det är som utgör en orts platsidentitet, så riskerar insatser riktade mot att förändra bilden av den att underminera mångfalden av de uppfattningar som redan finns i lokalsamhället. I materialet kommer platsidentitet snarare nerifrån och upp på gräsrotsnivå, från ett spontant samspel mellan människorna och platsen. Detta samspel förefaller vara en komplex process som svårligen låter sig påverkas med strategier likt exempelvis utvecklingen av centrummiljön, en åtgärd som något slentrianmässigt riktade in sig på att skapa attraktivitet men vars effekter är oklara. Det som hade varit intressant för framtiden är därför att göra liknande undersökningar på andra orter, för att jämföra och se om det finns ytterligare lärdomar som kan dras om hur platsidentitet utvecklas. Varför skiljer sig orter som är jämförbara i övrigt från varandra i detta hänseende? Kanske finns här påverkbara faktorer som ännu inte till fullo förstås.
40 En komponent av platsidentitet har i materialet framträtt som det Ekman (1994) kallade för lokalmedvetande, det vill säga den gemensamma kunskap och erfarenhet som människorna i det lokala området delar gemensamt. Det ger upphov till en känsla av samhörighet och trygghet som reflekteras väl i diskursen och samexisterar med de mer negativa aspekterna. I egenskap av hembygd agerar nämligen platsen starkt meningsskapande för dess invånare, något som upprepas av Relph (1976) när denne säger att hemmet kan ligga till grund för identitet och samhörighet. I bästa fall kan platsidentitet på detta sätt vara en källa för positiva känslor: ”det finns en stolthet över att bo i Vålberg” (Warholm, 2011, st. 1). Det är i Relphs (1976) djupa förståelse av plats inte trivialt, utan har potential att influera människors hela världsbild. Generaliserat menar jag att expansiva platser som Karlstad stad har lättare att tendera till en upplyftande platsidentitet, där man kan känna att man tillhör något som utvecklas och är livskraftigt. Relationen mellan människa och plats är inte heller bara centrerad på nuet. Situationen kompliceras av att plats, som Gren & Hallin (2003) uttryckte det, breder ut sig i tid. Plats är även historia, vilket kan beskrivas som en överlagring av platsen med händelser över tid. Jess & Massey (1995) lyfter plats som en avgränsning av rumtid. Det är en förklaring till varför en del av det material som samlats in till stor del kom att handla om samhällets historiska utveckling. Att betrakta bebyggelsen visade sig
exempelvis ha en stark temporal aspekt som inte var initialt uppenbar. Det är denna tolkning av plats som förklarar hur Svenska Rayon och den övriga industrin fortfarande är en så definitiv del av det som utgör Vålberg idag, där hela bostadsområden grundlades med varierande resultat.
Det handlar dock inte bara om den bebyggelsestruktur som finns kvarlämnad från
efterkrigstiden och som sätter ramen för det vardagliga livet på orten. Det handlar även som ovan nämnt om hembygden, om platsens gemensamma berättelse, en historia som skapar samhörighet och stolthet. Men kanske främst om att den centrala institutionen, så att säga samhällets raison d’être, inte längre finns kvar. Det var den aktör som byggde hem, som skapade sysselsättning och som gav en identitet åt det kringliggande samhället. Och när botten gick ur för industrins lönsamhet fanns ingen annan auktoritet redo att axla den rollen.
En aspekt av globaliseringen har vanligen uppgetts som dess potential att utmana traditionella uppfattningar av plats och resultera i en viss platslöshet (Jess & Massey, 1995; Relph, 1976).
Kvar finns som på många andra svenska bruksorter i det postindustriella samhället
efterföljande ringar på vattnet i form av socioekonomiska utmaningar, vilket i Vålberg kanske
41 exemplifieras bäst av Gökhöjdens olika historiska skepnader. Men problematiskt är även den resulterande krisen kring platsens identitet.
I materialet framträder den historiska rasismen på orten bland annat som just ett sökande efter identitet. Harvey (1993) menade att plats kunde användas för att skapa ett vi och
dom-perspektiv, exempelvis genom uteslutning av det som uppfattas som främmande. Platsen i egenskap av hem utgör det trygga och exklusiva, vilket blir än viktigare i osäkra tider. Och kanske är det detta vi ser exempel av i Vålberg. Det blir svårt att hävda ett direkt
orsakssamband mellan det ena och det andra, eller att det är helt och hållet representativt för de våldsamma attackerna som skett. Men när Massey (1993) pratade om en progressiv förståelse av plats som kunde stå emot globaliseringens förändringstryck, så stod det i opposition till uppfattningen av plats som exklusiv och bunden. Det vill säga, då Vålbergs platsidentitet till stor del var definierad av beroendet av tillverkningsindustrin på Älvenäs, så innebar dess fall en så stor förändring att samhället aldrig riktigt återhämtade sig. Sociala oroligheter ter sig som ett uttryck på detta--ett sätt för människor att återigen hävda den kontroll som försvann ut i världen med globaliseringen.
Jag vill avsluta detta arbete med att säga att det aldrig är en genomtänkt strategi att reducera ett komplext problem till en enskild faktor. Att olika orters utveckling drar åt ett visst håll beror på många olika intrikata och interrelaterade anledningar. Det kan handla om
ekonomiska förhållanden, kulturella konflikter, administrativa tillkortakommanden eller i vissa fall ren slump. Och en positiv förändring i det ena betyder nödvändigtvis inte en motsvarande positiv förändring i det andra. Dessutom ska detta arbete knappast ses som någon definitiv text om Vålberg. Studien antyder dock att en problematisk platsidentitet varit och är en betydande faktor i Vålbergs utveckling, och att sökandet efter en ny skepnad som kan lyfta platsen ur det förgångna är en av de största utmaningarna för framtiden.
42
Referenser
Blom, T. (2000). Vålberg-Älvenäs: En kulturgeografisk exkursion i en bruksort i tiden.
Karlstad: Karlstads universitet.
Blom, T. (2002). En "resa" i tid och rum genom en bruksort i förändring. I Lundberg, B.
(m.fl.) (red.) Arvegods och nyodlingar. Kulturgeografi i Karlstad vid millennieskiftet.
Karlstad University Studies 2002:47.
Brune, Y. (1996). Vålberg i nyheterna - en kamp mellan tolkningsmönster. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Carlfjord, S. (2017). Farewell Welfare: Local Manifestations of the Welfare Society in Two Rural Swedish Towns. Uppsala: SLU, Institutionen för stad och land
Creswell, J. W. (2013). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five Approaches. SAGE Publications.
Cresswell, T. (2008). Place: encountering geography as philosophy. Geography, 93, 132–139.
Cretney, R. M., & Bond, S. (2017). Shifting relationships to place: A relational place-based perspective on SES resilience. Urban Geography, 38(1), 8–24.
https://doi.org/10.1080/02723638.2016.1139865
Cuba, L., & Hummon, D. M. (1993). A Place to Call Home: Identification with Dwelling, Community, and Region. The Sociological Quarterly, 34(1), 111–131.
https://doi.org/10.1111/j.1533-8525.1993.tb00133.x
Ekman, A-K. (1994). Att ta spjärn mot andra. I Statens råd för byggnadsforskning. Plats för känsla: samhällsplanering och mening. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.
Fokus. (2013). Här är det bäst att bo 2013. https://www.fokus.se/bastattbo/har-ar-det-bast-att-bo-2013/ [Hämtad 2020-04-15]
Graham, E. (2005). Philosophies underlying human geography research. I Flowerdew, R. &
Martin, D. (red.) Methods in Human Geography. London: Routledge, ss. 8–33.
Graham, S., & Healey, P. (1999). Relational concepts of space and place: Issues for planning theory and practice. European Planning Studies, 7(5), 623–646.
https://doi.org/10.1080/09654319908720542
43 Gren, M. & Hallin P-O. (2003). Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. 1. uppl.
Malmö: Liber
Hague, C., & Jenkins, P. (2005). Place Identity, Participation and Planning. Routledge.
Hansen, A. (2012). Vålbergs tätort – ett kulturhistoriskt underlag. Karlstad: Värmlands museum.
http://bilder.varmlandsmuseum.se/fotoweb/archives/5003-%C3%96ppet-arkiv/Bildarkiv/Publikationer%20och%20dokument/Rapporter/V%C3%A5lbergs%20t%C3%
A4tort_ett%20kulturhistoriskt%20underlag_130213.pdf.info [2020-05-18]
Harvey, D. (1993). From space to place and back again. I Bird, J., Curtis, B., Putnam, T. &
Tickner, L. (red.) Mapping the Futures. London: Routledge, ss. 3–29.
Hedlund, M. (2017). Growth and decline in rural Sweden: geographical distribution of employment and population 1960–2010. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Hellquist, H. (2010). Hannas krönika: Snön och julefriden lade sig över Koko Hill. Dagens Nyheter, 25 december. https://www.dn.se/blogg/pa-stan/2010/12/25/hannas-kronika-snon-och-julefriden-lade-sig-over-koko-hill-3295/ [2020-05-30]
Holloway, S. L., Rice, S. P. & Valentine, G. (2003). Key concepts in geography. SAGE Publication.
Hudson, C., Nyseth, T. & Pedersen, P. (2019). Dealing with difference. City, 23(4–5), 564–
579. https://doi.org/10.1080/13604813.2019.1684076
Ingemann, J. H. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups Utbildning.
Jacobsen, D. I. & Andersson, S. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jodel. (u.å.). The Dynamic Radius. https://jodel.zendesk.com/hc/en-us/articles/360028497494-The-Dynamic-Radius [2020-05-23]
Johansson, R. (2013). Storkommunsammanslagningen i nuvarande Karlstads kommun 1952:
En argumentationsanalys. https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/kultur/karlstads-historia/johansson-storkommunsammanslagningen-i-nuvarande-karlstads-kommun-1952.pdf [2020-05-18]
44 Karlsson, S. & Lundberg, B. (2002). Lokala utvecklingsstrategier – perspektiv, resurser och beroenden. I Lundberg, B. (m.fl.) (red.) Arvegods och nyodlingar. Kulturgeografi i Karlstad vid millennieskiftet. Karlstad University Studies 2002:47.
Karlstads kommun. (2012). Ärende 11. Motion – Placering av torg i Molkom.
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/kallelser- protokoll/2012/kommunfullmaktige/2012-03-15/6_arende_11_motion---placering-av-torg-i-molkom.pdf [2020-05-20]
Karlstads kommun. (2013). Detaljplan för del av Stora Bårum 1:26 (Vålbergs stationshus).
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/kallelser- protokoll/2013/stadsbyggnadsnamnden/2013-03-20/14-detaljplan-for-del-av-stora-barum-1-26-valbergs-stationshus-antagande/03-planbeskrivning-stadsbyggnadsforvaltningen.pdf [2020-05-20]
Karlstads kommun. (2018). Socioekonomiska förutsättningar i Karlstad [faktablad].
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/kvalitet_undersokningar_och_statistik/statistik/omradesfakta-nyko-2-181214.pdf [2020-04-30]
Karlstads kommun. (2019). Kommunal serviceplan för Karlstads kommuns mindre tätorter och landsbygd. https://serviceprogramvarmland.files.wordpress.com/2019/12/karlstad-ksp-20191121.pdf [2020-08-19]
Karlstads kommun. (2020a). Områdesfakta 2020 (32 områden).
http://pxweb.karlstad.se/pxweb/sv/Karlstads_kommun/Karlstads_kommun__UV_Omradesfak ta/1Omradesfakta_2020.px/?rxid=b9f20fa2-9e89-45ad-b92d-260b5752e6a8 [2020-05-15]
Karlstads kommun. (2020b). Om tabellen.
http://pxweb.karlstad.se/pxweb/sv/Karlstads_kommun/Karlstads_kommun__UV_Omradesfak ta/1Omradesfakta_2020.px/?rxid=b9f20fa2-9e89-45ad-b92d-260b5752e6a8#AboutTable [2020-05-18]
Karlstads kommun. (2020c). Folkmängd i antal efter delområde och kön. År 1986–2019.
http://pxweb.karlstad.se/pxweb/sv/Karlstads_kommun/Karlstads_kommun__Befolkning/3Fol kmangd_K-d_delomr_1986-2019.px/?rxid=3112323d-04bf-42fe-9a78-0b03ee31730c [2020-05-18]
45 Karlstads kommun. (2020d). Folkmängd i antal efter delområde, ålder (5-årsklasser) och kön. År 2005–2019.
http://pxweb.karlstad.se/pxweb/sv/Karlstads_kommun/Karlstads_kommun__Befolkning/4Fol
kmangd_femarskl_K-d_delomr_2005_2019.px/?rxid=b9f20fa2-9e89-45ad-b92d-260b5752e6a8 [2020-05-18]
Karlstads kommun. (2020e). Befolkningsprognos 2020–2029: Karlstads kommun med delområden.
https://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och- politik/kvalitet_undersokningar_och_statistik/statistik/befolkningsprognos_2020-2029_karlstad_med_delomraden.pdf [2020-05-31]
Karlstads kommun. (u.å.). Karlstadkartan [karttjänst]. https://gi.karlstad.se/
Karlstad TT. (2004). Svenska Rayon läggs ned. Svenska Dagbladet, 15 mars.
https://www.svd.se/svenska-rayon-laggs-ned [2020-05-02]
Kyrkoråd och anställda i Nor- Segerstads församling. (2019). Varför blomstrar inte Norsbygden? Värmlands Folkblad, 27 september. https://www.vf.se/2019/09/27/varfor-blomstrar-inte-norsbygden/ [2020-05-22]
Lindström, E. (2018). "Tillräckligt för att en ort ska dö ut". Värmlands Folkblad, 18
september. https://www.vf.se/2018/09/18/star-och-faller-inte-med-alvsbyhus/ [2020-05-19]
Loit, J. (2014). En stad i världsklass – hur och för vem? En studie om Stockholms sociala stadsplanering. Diss. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen.
Malm, C. (2013). A place apart? Debating landscapes and identities in the Shetland Islands.
Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Massey, D. (1993). Power-geometry and a progressive sense of place. I Bird, J., Curtis, B., Putnam, T. & Tickner, L. (red.) Mapping the Futures. London: Routledge, ss. 75–85.
Massey, D. (1994). Space, place and gender. Oxford: Polity Press.
Jess, P. & Massey, D. (red.) (1995). A Place in the World? Places, Cultures and
Jess, P. & Massey, D. (red.) (1995). A Place in the World? Places, Cultures and