Under detta kapitel redovisas en slutdiskussion av studiens resultat. Författarnas egna reflektioner och tankar kring det resultat som har framkommit kommer att tas upp. I vår forskning har det framkommit att det finns fem teman som är bidragande till att
socialsekreterare väljer att stanna på sin arbetsplats. Dessa är att arbetet upplevs som flexibelt med ett stort handlingsutrymme, att det finns bra stöd från kollegor och ett öppet klimat, att det upplevs givande att arbeta med människor, en bra ledning med tydlig struktur och extern motivation som innefattar lön och vidareutbildning. Dessa faktorer är viktiga och alla dessa tillsammans utgör grunden för en positiv arbetsmiljö men de kan också fungera var för sig. Fungerar de var för sig har de olika tyngd beroende på socialsekreterarens personlighet och arbetsuppgifter. Vårt resultat visar att den externa motivation väger minst om den ska fungera på egen hand. Det är alltså ingen stor motivation till att socialsekreterare väljer att stanna, men den kan däremot hjälpa till att höja de andra faktorerna och bidra till att socialsekreteraren stannar. Den faktor som vi uppfattar som den viktigaste är möjligheten till att hjälpa
människor och att få följa klienter i deras livsresa. Detta är den grundläggande motivationen och kan fungera någorlunda självständigt.
Extern motivation gick inte att koppla direkt till den tidigare forskning eller teorier som har använts i denna uppsats. Det finns en viss motivation i lön och att kunna vidareutbilda sig men det är inget vi har kunnat stödja upp med teori och tidigare forskning. Det som
framkommer i Shier & Gramhams (2014) undersökning är att det viktigaste när man jobbar som socialsekreterare är att det är en glädje att jobba med människor och ha möjlighet att hjälpa människor. Detta tolkas av oss som att lön och utbildning inte är det mest framträdande när det gäller att jobba med människor. Om lön och utbildning skulle jämföras med den glädje som tas upp som finns när det gäller att jobba med människor så är de sakerna på olika sidor om båda de delarna skulle ligga på en balansbräda. På denna balansbräda skulle då dessa två delar jämföras för att se vilken som väger tyngst av vad som får socialsekreterare att stanna på sin arbetsplats. Tolkningen här är att den del som skulle väga tyngst är den del som handlar om att det är glädjande att jobba med människor.
Krav- kontroll-stödmodellen visar att det är viktigt att ha stöd från chefer och kollegor när kraven är höga på arbetsplatsen och att ju högre kraven är desto viktigare är det med ett bra stöd för att socialsekreteraren ska stanna. Det är även viktigt med en del av krav för att socialsekreteraren ska kunna känna sig motiverad och känna att arbetet är betydelsefullt (Karasek & Theorell, 1990). Det har gjort att det väckts frågor eftersom vår forskning har visat att ibland spelar det mindre roll när det kommer till krav och stöd utan det viktigaste är ofta att socialsekreteraren får hjälpa människor och att det är en stor bidragande faktor till att socialsekreterare väljer att stanna på arbetsplatsen. Det är viljan och möjligheten att hjälpa människor som motiverar och driver socialsekreteraren. En stor bidragande faktor har även varit att det finns ett stöd mellan kollegorna på arbetsplatsen. Detta kom främst fram i de uppsatser som använts i denna undersökning och som handlade om socialsekreterare som arbetade när det var som värst med flyktingkrisen 2015. Socialstyrelsens analys (2016) visar att arbetsbelastningen, kraven och pressen var väldigt höga under denna period, men
uppsatserna som använts i denna undersökning visade att många valde att stanna kvar på sitt arbete just på grund av att de brinner för att hjälpa människor och att detta var den största motivationen för att stanna kvar. Det tas upp att socialsekreterare väljer att stanna på sin arbetsplats eftersom att det känns meningsfullt att jobba med människor och kunna hjälpa i
27
svåra situationer. Det är även vår tolkning av resultatet som inte gått att koppla till de teorier eller tidigare forskning som använts i denna uppsats. Men detta kan kopplas till en etisk aspekt. Etik i socialt arbete är något som tas upp av Akademikerförbundet SSR (2017), där tas det upp att det finns etiska egenskaper hos socialsekreteraren som en grundinställning som gör att de vill göra de rätta handlingarna. Vidare tas det upp att det finns egenskaper som krävs för att vara en kompetent socialarbetare. Några exempel på dessa egenskaper är att man är
empatisk, har engagemang och en grundtanke om att alla är jämlikar. Vidare tas det upp av Akademikerförbundet SSR (2017) att socialsekreterare med denna etiska inriktning strävar efter ett gott samhälle. Vad som är ett gott liv varierar från person till person och utifrån den personens förutsättningar. Genom att sträva efter ett gott samhälle så strävar man efter att så många personer som möjligt ska ha resurser för att kunna sträva efter det goda livet för just den personen. Med denna strävan efter ett gott samhälle så tolkar vi vårt resultat att
socialsekreterare besitter dessa egenskaper men också att de strävar efter ett gott samhälle genom att hjälpa andra människor att komma så nära ett gott liv som det är möjligt för den individen.
Det har i denna uppsats kommit fram att det finns olika faktorer som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats och trivs med sitt jobb. Faktorer som handlar om det viktiga arbete man gör när man jobbar med människor i utsatta livssituationer men också att det finns mycket bra stöd och att det är viktigt och gör arbetsplatsen rolig. Det som framkommit som viktigt för att socialsekreterare ska stanna på sin arbetsplats är stödet och relationen till
kollegor och att det finns en stöttande och närvarande chef på plats på organisationen. En stor, motiverande faktor till att socialsekreterare väljer att stanna på arbetsplatsen är att de brinner för att arbeta med människor och att det är givande att följa klienternas resa och utveckling. Extern motivation hade en viss påverkan för att socialsekreteraren skulle stanna på
arbetsplatsen men det var inte en avgörande faktor. Under arbetets gång har det framkommit att ämnet av uppsatsen är viktigt att belysa för att kunna utveckla socialtjänsten på bästa sätt.
28
Referenser
• Ahmed, D & Boström, N. (2017). Socialsekreterarens välbefinnande En kvalitativ studie om socialsekreterares välbefinnande innanför socialtjänstens väggar. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1096613/FULLTEXT01.pdf
• Akademikerförbunndet SSR. (2017). Etik i socialt arbete - etisk kod för socialsekreterare. Hämtad från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf • Alexandersson, M & Örnborg, L. (2016). Det är ingen dans på rosor men ändå ett bra
jobb: En kvalitativ studie om hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. (Examensarbete, Karlstads Universitet, Karlstad). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1078141/FULLTEXT01.pdf
• Arbetsmiljöverket (2012) Kunskapsöversikt: Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Rapportnummer: 2012:7
• Augustsson, F & Vestman, M. (2015) Gräsrotsbyråkraters arbetsmiljö:
En studie om psykosocial arbetsmiljö bland högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. (Examensarbete,
Hälsohögskolan, Jönköping). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:821039/FULLTEXT01.pdf
• Björndahl, L & Gustafsson, L. (2018) Fikarastens betydelse ur ett hälsoperspektiv: En kvalitativ studie om socialarbetares syn på vikten av fikarast. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå.) Hämtad från:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1209790/FULLTEXT01.pdf
• Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. • Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. • Carlström, V & Glennfalk, L. (2017). Borta bra men hemma bäst: Därför stannar
socialsekreterare. (Examensarbete, Jönköpings Universitet, Jönköping). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1115461/FULLTEXT01.pdf • Cosic, E. (2017). Socialsekreterares arbetsmiljö: En kvalitativ studie om vilka
arbetsmiljöfaktorer som gör att socialsekreterare trivs och vill stanna kvar på sin arbetsplats. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1118171/FULLTEXT01.pdf
• Dias, J & Köhl, J. (2016). Men det är ju roligt också: En kvalitativ studie om socialsekreterares arbetssituation på socialtjänstens enhet för barn och ungdom. (Examensarbete, Södertörns Högskola, Stockholm). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:954917/FULLTEXT01.pdf
• Dziaugyte Rosenkvist, U & Nilsson, M. (2016). De nöjda socialsekreterarna: En kvalitativ studie om socialsekreterares tillfredsställelse på arbetet. (Examensarbete, Lunds Universitet, Lund). Hämtad från:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8889361&fileOId =8889524
• Ekman, I. (2018). Självskadande handlingar Ungdomars berättelser:
Kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå).
29
• Elb, S. (2016). Socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn: Socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt deras upplevda kompetens i arbetet. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:937804/FULLTEXT02.pdf
• Evans, T (2016) Street-level bureaucracy, management and the corrupted world of service, European Journal of Social Work, 19:5, 602-615, DOI:
10.1080/13691457.2015.1084274
• Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today (2004) 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
• Granskör, M & Höglund-Nielsen, B (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Studentlitteratur AB, Lund)
• Granström, L & Wennberg, S. (2016). Kompetenstrappan- kommer den verkligen sätta stopp för personalomsättningen?: En kvalitativ studie angående
åtgärdsprogrammet som satts in på utredningsenheten, barn- och unga i Umeå Kommun. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1058636/FULLTEXT01.pdf
• Henriksson, I & Paulsson, E. (2016). Den psykosociala arbetsmiljön inom socialtjänsten: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser.
(Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:947147/FULLTEXT02.pdf
• Hsieh, H-F & Shannon, S E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research 15 (9): sid. 1277–1288.
doi:10.1177/1049732305276687.
• Hultberg, A (2007) Ett hälsosammare arbetsliv: Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden, Socialmedicinsk tidsskrift, nr 2.
• Johansson, E & Palm, J. (2014). Ledarskap och stresshantering: En kvalitativ intervjustudie om relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen, utifrån en fallbeskrivning om socialtjänsten. (Examensarbete, Södertörns högskola, Stockholm). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:783198/FULLTEXT01.pdf
• Kajevic, M & Zetterberg, N. (2014). Vad får en socialsekreterare att stanna på sin arbetsplats: En kvalitativ studie. (Examensarbete, Uppsala Universitet, Uppsala). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:722768/FULLTEXT01.pdf
• Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
• Källman, L & Larsson, S. (2017). Det är inte jobbet det är fel på: En kvalitativ studie om socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialförvaltningen. (Examensarbete,
Högskolan i Halmstad, Halmstad). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1118670/FULLTEXT02.pdf
• Lennéer Axelsson, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
• Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
30
• Lundberg, S & Razaghi Khamsi, H. (2014). Bryt den onda cirkeln!: En kvantitativ studie om arbetsmiljön på socialtjänsten. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:721742/FULLTEXT01.pdf
• Nilsson, S. Nordqvist, M & Rindemark, P. (2016). Den psykosociala arbetsmiljön inom IFO, barn- och familj, socialtjänsten - En organisation med
förbättringspotential. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057123/FULLTEXT01.pdf
• Nordlund, L & Selling, M. (2015). Att arbeta i socialtjänsten: En kvalitativ studie om arbetsorganisatoriska hinder och möjligheter i socialsekreterares arbete.
(Examensarbete, Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:806839/FULLTEXT01.pdf
• Pramheim, A & Tollstern, T. (2016). I ljuset av flyktingströmmen: En kvalitativ studie om socialsekreterares arbetssituation. (Examensarbete, Linneuniversitetet, Växjö). Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:943388/FULLTEXT01.pdf
• Shier, M. L. & Graham, J.R. (2014). Profession and Workplace expectations of Social Workers: Implications for Social Worker Subjective Well-Being. Journal of social work Practice, 28 (1), 95-110.
• Shier, M.L. & Graham, J.R. (2011): Work-related factors that impact social work practitioners’ subjective well-being: Well-being in the workplace. The British Journal of Social Work, 41(4)
• Socialstyrelsen. (2016). Analys av situationen i socialtjänsten: Läget under hösten 2015 och början av 2016. Artikelnummer 2016-5-25. Hämtad från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20209/2016-5-25.pdf
• Stressforskningsinstitutet. (2013). Arbetsorganisation och hälsa: två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Stockholm: Stressforskningsinstitutet.
• Tham, P. (2016). Socialsekreterares arbetsvillkor – vad bidrar till
arbetstillfredsställelse och stabilitet?. Hämtad från: Afa forsknings hemsida
https://www.afaforsakring.se/forskning/projektkatalog/DownloadReport/?id=2763
• Tham, P. (2007). Why are they leaving?: Factors Affecting Intention to Leave among Social Workers in Child Welfare. The British Journal of Social Work, Vol.37,
pp.1225-1246.
• Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
31
Bilaga 1, numrerad uppsatslista
1. Ahmed, D & Boström, N. (2017). Socialsekreterarens välbefinnande: En kvalitativ studie om socialsekreterares välbefinnande innanför socialtjänstens väggar. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå).
2. Alexandersson, M & Örnborg, L. (2016). Det är ingen dans på rosor men ändå ett bra jobb: En kvalitativ studie om hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. (Examensarbete, Karlstads Universitet, Karlstad).
3. Augustsson, F & Vestman, M. (2015) Gräsrotsbyråkraters arbetsmiljö. En studie om psykosocial arbetsmiljö bland högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. (Examensarbete, Hälsohögskolan, Jönköping). 4. Björndahl, L & Gustafsson, L. (2018) Fikarastens betydelse ur ett hälsoperspektiv: En
kvalitativ studie om socialarbetares syn på vikten av fikarast. (Examensarbete,Umeå Universitet, Umeå.)
5. Carlström, V & Glennfalk, L. (2017). Borta bra men hemma bäst: Därför stannar socialsekreterare. (Examensarbete, Jönköpings Universitet, Jönköping).
6. Cosic, E. (2017). Socialsekreterares arbetsmiljö: En kvalitativ studie om vilka arbetsmiljöfaktorer som gör att socialsekreterare trivs och vill stanna kvar på sin arbetsplats. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad).
7. Dias, J & Köhl, J. (2016). Men det är ju roligt också: En kvalitativ studie om socialsekreterares arbetssituation på socialtjänstens enhet för barn och ungdom. (Examensarbete, Södertörns Högskola, Stockholm).
8. Dziaugyte Rosenkvist, U & Nilsson, M. (2016). De nöjda socialsekreterarna: En kvalitativ studie om socialsekreterares tillfredsställelse på arbetet. (Examensarbete, Lunds Universitet, Lund).
9. Elb, S. (2016). Socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn Socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt deras upplevda kompetens i arbetet. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad).
10. Granström, L & Wennberg, S. (2016). Kompetenstrappan- kommer den verkligen sätta stopp för personalomsättningen?: En kvalitativ studie angående
åtgärdsprogrammet som satts in på utredningsenheten, barn- och unga i Umeå Kommun. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå).
11. Henriksson, I & Paulsson, E. (2016). Den psykosociala arbetsmiljön inom socialtjänsten: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad).
12. Johansson, E & Palm, J. (2014). Ledarskap och stresshantering: En kvalitativ intervjustudie om relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen, utifrån en fallbeskrivning om socialtjänsten. (Examensarbete, Södertörns högskola, Stockholm).
13. Kajevic, M & Zetterberg, N. (2014). Vad får en socialsekreterare att stanna på sin arbetsplats?: En kvalitativ studie. (Examensarbete, Uppsala Universitet, Uppsala). 14. Källman, L & Larsson, S. (2017). Det är inte jobbet det är fel på: En kvalitativ studie
om socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialförvaltninge (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad).
32
15. Lundberg, S & Razaghi Khamsi, H. (2014). Bryt den onda cirkeln!: En kvantitativ studie om arbetsmiljön på socialtjänsten. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå). 16. Nilsson, S. Nordqvist, M & Rindemark, P. (2016). Den psykosociala arbetsmiljön
inom IFO, barn- och familj, socialtjänsten: En organisation med förbättringspotential. (Examensarbete, Umeå Universitet, Umeå).
17. Nordlund, L & Selling, M. (2015). Att arbeta i socialtjänsten: En kvalitativ studie om arbetsorganisatoriska hinder och möjligheter i socialsekreterares arbete.
(Examensarbete, Mälardalens Högskola, Eskilstuna Västerås).
18. Pramheim, A & Tollstern, T. (2016). I ljuset av flyktingströmmen: En kvalitativ studie om socialsekreterares arbetssituation. (Examensarbete, Linneuniversitetet, Växjö).