Avslutande diskussion

Den här studien har belyst exempel ur barns matvardag på ett kvalitativt sätt. Under studiens gång har det blivit tydligt att barnen i fjärde klass ännu inte fullt ut utnyttjar de matarenor som finns i skolans närhet. Sko-lans restriktioner om att de inte får lämna området under skoltid gör dem hänvisade till det som serveras inom skolans väggar. Deras inställning till maten i skolan verkar mer positiv än barns inställning nationellt. Där svarade bara 77 % i årskurs 5 att de äter skollunch fem dagar i veckan. Där visade det sig också att antalet barn som tycker att skollunchen oftast är ganska god eller mycket god minskade bland femmorna i jämförelse med barnen i årskurs 2.

En annan tungt bidragande orsak till att barnen inte fullt ut har möjlig-het att utnyttja de butiker och matställen som ligger runt skolan är deras begränsade tillgång på pengar. De vuxna i barnens närhet sänder ut bud-skap om mat som krockar med andra vuxnas mer kommersiella intressen. Från skolan och föräldrar finns restriktioner om vad som får ätas och när. I matmiljöer som godisbutiken, caféet eller mataffären frodas helt andra budskap. Där är barnens pengar lika mycket värda som de vuxnas och deras eventuella inflytande på föräldrarnas matinköp är värdefullt.

Under diskussionerna i grupperna får jag intrycket av att barnen och deras familjer inte äter ute så ofta. Konsumtionen av hamburgare, pizza, korv eller kebab från restaurang eller gatukök mättes också i den natio-nella undersökningen. Där kom man fram till ett medianvärde bland

skol-Nordiska barns bilder av mat och ätande 179

barnen på tre gånger per månad. Intrycket från gruppdiskussionerna kan alltså stämma med det nationella resultatet.

Det som är mest anmärkningsvärt med den här studien är barnens kun-skap om vad som är hälsosamt eller inte och hur de har tagit till sig vux-nas värderingar om mat. Frågor som har diskuterats i media angående mat visar sig i barnens sätt att tala om vissa livsmedel och dess innehåll. Det är också iögonfallande att barnens matvanor är noga reglerade på så sätt att alla livsmedel har sin rätta tid och sin rätta plats. Skillnaden mel-lan fest och vardag, helg och skoldag markeras av maten. Detta är något som en vidare studie skulle kunna upplysa oss mer om.

4.11 Referenser

Becker, Wulf & Enghardt Barbieri, Heléne, Avd för Information och Nu-trition, Livsmedelsverket 2003: Svenska barns matvanor 2003 - resul-tat från enkätfrågor. www.slv.se Carlsson, Gösta 2004: Annedal.

Partil-le: Warne Förlag.

Gunnemark, Kerstin 2004: Minnenas galleri. Om minnesskåp och kultur-arv. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Haste, Hans 1986: Barnrikehus. Ett

kapitel i svensk bostadspolitik. Fal-köping: Familjebostäder.

Johansson, Barbro 2005: Guldkant och hälsofara. Om socker och barn i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2005. Göteborg: Centrum för konsu-mentvetenskap. www.cfk.gu.se Jönsson, Håkan 2005: Mjölk – en

kul-turanalys av mejeridiskens nya

eko-nomi. Stockholm/Stehag: Brutus Öst-lings Bokförlag Symposium. Myrdal, Alva & Myrdal, Gunnar 1934:

Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonniers boktryckeri.

Prop 2002/2003:35. Mål för folkhälsan. Regeringskansliet, Socialdepartemen-tet. Stockholm: Fritzes.

Ravne Skott, Erika 2005: Födelse-dagsskapet. Et prisme for kulturmö-ter. I: Markussen, Ingrid

& Telste, Kari (red) Bilder av den gode oppveksten gjennom 1900-tallet. Oslo: Novus forlag.

Statens folkhälsoinstitut och Livsme-delsverket 2005. Handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen. www.fhi.se

180 Nordiska barns bilder av mat och ätande

Bilaga 1

Till föräldrar i klass 4 på Annedalsskolan Forskning om mat och ätande

Jag heter Sandra Hillén och är forskare i etnologi vid Göteborgs universi-tet. Jag arbetar i ett projekt med titeln ”Nordiska barns matarenor – bud-skap, utbud och matmiljö”, där forskare från fyra nordiska länder deltar. Vi kommer i höst att studera ett område i varje nordiskt land för att se vilka budskap om mat barn möter under en vanlig skoldag. De miljöer vi ska titta på är skolan, omgivningarna runt skolan och fritidsmiljöer där barnen vistas. Hemmen ingår inte i undersökningen. Klass 4 på Anne-dalsskolan är en av de klasser vi fått lov att komma till och idag har jag träffat barnen och berättat om forskningsprojektet.

Undersökningen går till så att jag besöker skolan och dess omgivningar under några veckors tid. De barn som deltar får engångskameror för att själva dokumentera mat och ätande. Sedan diskuterar vi bilderna i grup-per. Resultatet av undersökningen kommer att sammanställas i en rapport. I denna kommer barnen att anonymiseras, så att det inte framgår vem som har sagt vad. Om bilder publiceras kommer inga människor att synas på bilderna.

Att delta i forskning är frivilligt och barnen har fått kryssa i en blankett för att tala om ifall de vill delta. Det är också möjligt att när som helst ändra sig. För att få forska bland barn behöver vi även föräldrarnas med-givande. Jag bifogar därför en blankett som du får fylla i. Vi behöver ditt tillstånd för att barnet ska få delta i forskningen och för att bilder som barnet tar ska få publiceras. Även du har förstås rätt att ändra dig när du vill.

Vill du veta mer?

Projektet ”Nordiska barns matarenor” bedrivs inom Centrum för Konsu-mentvetenskap vid Göteborgs universitet i Sverige. På hemsidan www.cfk.gu.se presenteras centrumet och projektet närmare (Nordiska barns matarenor ligger under paraplyprojektet ”Det goda livet. Mat, hälsa och välbefinnande ur ett livsloppsperspektiv”). Om det är något du undrar över, så når du mig på e-post Sandra.Hillen@cfk.gu.se

Med vänliga hälsningar Sandra Hillén Centrum för Konsumentvetenskap Besöksadress: Viktoriagatan 13 Box 6oo 405 30 Göteborg

Nordiska barns bilder av mat och ätande 181

(markera genom att stryka under) Jag tillåter att:

mitt barn deltar i forskningsprojektet om nordiska barns matarenor. JA NEJ fotografier som mitt barn tar får publiceras i en forskningsrapport. JA NEJ

Barnets namn ………….……….. Underskrift Namn: ……….. Datum: ………. --- Elevens namn………

Jag vill vill inte vara med i forskningsprojektet om mat och ätande.

182 Nordiska barns bilder av mat och ätande

Bilaga 2

Ni har en kamera på två personer. Du har en vecka på dig.

Under de dagarna vill jag att du tar 22 bilder. Kamerorna ska tas med till skolan under fredagen då jag kommer och hämtar dem!

● Låt en kompis ta första bilden på dig!

● Ta 8 bilder av mat och platser där du äter eller dricker något då du inte är hemma. Det kan vara i skolan, men gärna bilder från kiosken, bensinstationen, restaurangen, caféet, mataffären eller fritidsaktiviteter också. Du kan ta bilder av maten, stället, matsedlar eller reklam. Huvudsaken är att det har med mat, dryck, snacks eller godis att göra.

● Ta 6 bilder på det du tycker är ”dålig” mat. ● Ta 6 bilder på det du tycker är ”bra” mat.

● Ta den sista bilden på en favoriträtt eller någon mat du tycker mycket om! Tänk på att ta bilderna i den här ordningen. Lycka till! /Sandra