Matmiljöer

4.8.1 Serveringar

För att ta sig till skolmatsalarna, som ligger i källarplanet, får eleverna först gå ut på skolgården, genom ett kapprum med färgglada väggmål-ningar och en liten korridor där ett stillebenskåp fungerar som blickfång.

174 Nordiska barns bilder av mat och ätande

Andra klasser viker av där mot den större matsalen, som ser ut som en klassisk skolbespisning med en lång disk som vetter in mot köket. Den här klassen tar sin mat i det första lilla rummet. Serveringsdisken står mitt i rummet. Kantiner med grönsaker står först. När jag är där har varmrät-ten ännu inte ställts fram. Däremot har personalen hunnit tända upp ljusen i ljusstakarna, vilket ger ett mysigt och varmt intryck.

Det syns att de har lagt ner möda på att eleverna ska känna sig välkomna. Väggarna pryds av olika blickfång. In till höger ligger den lilla matsalen där klassen äter sina måltider. Även här har stämningen höjts genom tav-lor och små lampor på väggarna och dukar på borden. På min fråga i gruppdiskussionerna om de skulle vilja ändra på något i matsalen säger de att det redan är gjort. De är nöjda med miljön och jag får en känsla av att de känner sig privilegierade som får sitta och äta i den mindre matsa-len:

Sandra: Hur är det med ljudnivån därinne? Jennie: Det är ganska högt i den stora salen.

Selma: I den lilla salen är det mysigt, men lite trångt. Där är inte så mycket ljud.

Jämförelsen med ljudnivån i den större salen kommer upp även i den andra samtalsgruppen:

Sebastian: Ja, därinne är det snyggt men därute är det så mycket prat, och så är det så ljust.

Andreas: Ja, det är jättemånga som pratar och skriker jättemycket. Sebastian: Därinne är det mycket lyxigare.

Johan: Det är mycket lugnare och… Sandra: I den lilla matsalen.

Nordiska barns bilder av mat och ätande 175

Sebastian: Ja, där. Därinne.

Det verkar som att de alla värdesätter möjligheten av att kunna inta mål-tiderna i en lugn miljö. Måltiden handlar inte bara om att tillgodose beho-vet av näring och mätta hungern. Det handlar också om måltiden som en social akt där man umgås och interagerar med andra.

Som ett annat exempel på en matmiljö har jag med en bild från ett närlig-gande café som fotograferats av ett av barnen. Några känner igen interiö-ren, men alla kan inte relatera till bilden. Miljön beskrivs som lyxig, med soffor som man kan sitta länge i om man vill. Caféet serverar också de kakor som nämns flera gånger under intervjun, Cookie bites och Colour bites. Det är kakor med bitar av choklad eller godis i. För barnen verkar dessa vara en favorit och flera minns att de har ätit dem i just det här ca-féet.

Gatuköket är ett ställe som alla barnen känner till. När vi pratar om gatu-köket så är det inte just det som finns med på bilden som menas, utan gatuköket i allmänhet:

Sandra: Men brukar ni köpa mat nå’n gång på gatukök med familjen?

Sebastian: Ja typ, om vi har vart nånstans, så har man inte ätit på jättelänge, så brukar jag gå typ och köpa en korv med bröd:

Ludvig: Ja, det brukar jag också göra, ja. Sandra: Skulle du säga att det är nyttig mat eller? Sebastian: Nej!

Johan: Inte nyttig, men…

Sebastian: …men man blir mätt av den.

Det här är inget ställe som det bestäms i förväg att man ska gå till, det är snarare något som bara blir. En flicka säger att hon går till gatuköket när det är bråttom. När de köper mat där är det hamburgare eller korv med bröd som gäller. Ibland äts maten på plats och ibland tas den med. För de

176 Nordiska barns bilder av mat och ätande

här barnen har gatuköket en praktisk funktion, barnen säger sig bli mätta och man kan spara tid på att gå dit.

4.8.2 Motsatta budskap

För barn i den här åldern finns det flera budskap om mat som står i oppo-sition till varandra. I skolan uppmuntras barnen att äta grönsaker till ma-ten. De stora formarna med olika sorters grönt är det första som barnet möts av när de ska ta till sig mat. Knäckebröd och mjölk är ett naturligt inslag i måltiden, då det alltid finns tillgängligt. Just den här klassen har privilegiet att gå i en skola där den sociala aspekten av måltiden bejakas av personalens ansträngningar att göra miljön mysig och hemtrevlig.

I godisaffären är det andra budskap som framträder mer. Godisbutiken är ett paradis för den som är sugen på något sött. De stora karen är överfyll-da av godis i alla tänkbara former, färger och smaker. Där finns nog ing-enting som skulle platsa in i kostcirkeln. Intrycket är överdådigt. Barnen verkar dela den meningen. När jag frågar om man blir sugen på att köpa godis därinne är de tveksamma. Någon säger att man blir mätt av att vara därinne. Trots det så tror jag inte att så många av dem går tomhänta där-ifrån. En godisaffär är knappast ett ställe som man kan gå in i bara för att titta, som i en leksaks- eller klädaffär. Pressen på att köpa något därinne är stor på grund av hur varorna exponeras och möjligen också från perso-nalen.

Nordiska barns bilder av mat och ätande 177

I mataffären är det blandade budskap som gäller. Frukt- och grönsaksav-delningen inbjuder till köp, likaså mejeriavgrönsaksav-delningen och avgrönsaksav-delningen för bröd. Chips och godis har sin traditionella placering; just före kassorna så att kunden lätt ska kunna göra några spontana inköp som den från början kanske inte har tänkt sig. Hyllorna med matvaror utmärks av att allt är snyggt och prydligt upplagt eller uppradat. Det som slår mig när jag pas-serar hyllorna är att de produkter som är minst nyttiga har de mest färg-glada förpackningarna. Detta visar sig också i barnens bilder. Förutom frukten, som är naturligt rik på färger, är bilderna på den ohälsosamma maten mycket mer färgsprakande än den hälsosamma. Chips, flingor, godis, läsk och kex utmärks alla av sina förpackningar med inbjudande färger och former.

Det här är varor som ofta har en lockande effekt på framförallt barn och unga. Det är inte så ofta man hör barn i affären som tjatar på sina föräld-rar om att de ska köpa fiskpinnar, men desto oftare godis. Det är därför värt att fundera över att dessa produkter har en utformning som tilltalar barn.