Avslutande diskussion

Slutsatser

Hur påverkas tillgången till innerstadens offentliga rum av dagens kommersialisering och estetisering? Vem inkluderas och vem exkluderas

av de sociala barriärer som uppstår? Dagens kommersialisering, privatisering

och estetisering gör att de oٺentliga rummen i innerstaden krymper i både fysisk och social bemärkelse. Privatiseringen approprierar det oٺentliga rummet och omvandlar det till platser där alla inte är välkomna att vistas under alla tider på dygnet, vilket är det oٺentliga rummets utgångspunkt. Dessutom genomgår innerstadens oٺentliga rum en stark estetisering då de fungerar som stadens ansikte utåt. Innerstaden blir en allt mer kommersialiserad och tillrättalagd plats för köpstarka konsumenter och den kreativa klassens behov. >iljan att behaga denna samhällsgrupp exkluderar mindre bemedlade från stadskärnans oٺentlighet, genom stadsrummens utformning och de sociala barriärer som uppstår i skapandet av en ”attraktiv” stad.

Följande kapitel utgör en avslutande diskussion kring arbetet. Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka tillgängligheten till innerstadens oٺentliga rum utifrån påverkan av sociala strukturer, för att ta reda på hur åtkomsten kan förbättras genom fysisk planering. Arbetet avsåg att konkretisera problematiken genom ett utvecklingsförslag för Gamla Torget i Uppsala för att belysa hur fysisk planering kan vara ett verktyg för att skapa inkluderande oٺentliga rum, öppna och tillgängliga för alla, för att främja en socialt hållbar utveckling. I arbetet har kommunala dokument studerats i syfte att ta reda på hur tillgången till innerstadens oٺentliga rum påverkas av dagens kommersialisering och estetisering, samt vem som inkluderas och vem som exkluderas av de sociala barriärer som planeringen ger upphov till. Vidare har tre designprinciper utarbetats för att se hur tillgängligheten till det oٺentliga rummet kan förbättras. ,esignprinciperna har sedan tillämpats i ett utvecklingsförslag för Gamla Torget, med fokus på att skapa en mer inkluderande oٺentlig plats i Uppsalas stadskärna. ,essa tre delar presenteras i arbetets femte del, som därmed ger svar på arbetets frågeställningar. Här följer en reÆektion kring arbetet, som avslutas med några kommentarer och tankar för vidare studier inom ämnet.

Hur kan tillgängligheten till innerstadens offentliga rum förbättras enligt några designprinciper som behandlar rummens utformning med

utgångspunkt i sociala strukturer? Tillgängligheten till innerstadens oٺentliga

rum kan förbättras genom de tre designprinciperna mångfald & Æexibilitet, aktivitet

& passivitet samt människor & möten då dessa principer handlar om att skapa goda

mötesplatser i staden. Goda mötesplatser attraherar en mångfald av människor och fungerar därmed som inkluderande platser. De är öppna och tillgängliga för alla och utgör således grunden för en socialt hållbar stadsutveckling. Designprinciperna utgår från sociala strukturer i förhållande till det oٺentliga rummets utformning. Mångfald  Æexibilitet handlar om att skapa oٺentliga rum som erbjuder möjligheter till medskapande och taktisk appropriation och som är Æexibla över tid. Aktivitet  passivitet handlar om att erbjuda oٺentliga rum med en variation av funktioner och aktiviteter för att locka olika människor att bli aktiva medskapare av staden, samt skapa ett levande stadsliv över dygn och år. Till sist handlar människor  möten om att skapa rum för sociala kontakter och välbeÅnnande i de oٺentliga rummen, utan att vara dominerade till sin utformning.

På vilket sätt kan designprinciperna tillämpas på Gamla Torget i Uppsala? Blir Gamla Torget genom utvecklingsförslaget en mer inkluderande

offentlig plats? Utvecklingsförslaget i arbetets föregående del visar på hur

designprinciperna kan tillämpas i praktiken på Gamla Torget i Uppsala. Genom den föreslagna utvecklingen blir Gamla Torget en mer inkluderande oٺentlig plats då förslaget fokuserar på att skapa en god och inbjudande mötesplats för alla medborgare. Med en mångfald av Æexibla funktioner, aktiviteter och en trivsam miljö i mänsklig skala skapas en plats där människor kan mötas och vistas utan krav på konsumtion eller behov av viss etnisk bakgrund eller inkomst. Förslaget söker attrahera många olika människor med varierade behov och önskemål om vad det oٺentliga rummet ska innehålla, och blir således en mer inkluderande plats än i dagsläget. Torget inbjuder till kontinuerliga appropriationer och stärker således rätten till staden.

52

Genom fallstudie som forskningsdesign har det varit möjligt att undersöka problematiken kring kommersialiseringen och estetiseringen av innerstadens oٺentliga rum på ett djupare plan, och metoderna bedöms ha kompletterat varandra väl. Arbetet har fokuserat på ett typexempel för att sedan kunna generalisera slutsatserna. Eftersom mycket av den studerade litteraturen i kunskaps och forskningsöversikten är skriven med utgångspunkt i amerikanska förhållanden går det dock att diskutera i hur hög grad den kan översättas till en svensk kontext. Därför innehåller litteraturstudien även nationella texter, för att skapa en bredd i kunskapsöversikten. En stor del av forskningen handlar om riktigt stora städer, en kategori som Uppsala med sina drygt 200 000 invånare inte faller under. Utvecklingen mot en ökad kommersialisering bedöms dock vara aktuell även för Sveriges städer, varför paralleller ändå kan dras. Slutsatserna av fallstudien bör dock ses ur ett svenskt perspektiv och kan anses vara generaliserbara för torg med liknande förutsättningar i andra svenska stadskärnor.

Det Ånns många Æer aspekter att undersöka vad gäller tillgängligheten till innerstadens oٺentliga rum utifrån ett socialt perspektiv. En fråga att undersöka närmare är problematiken kring privatiseringens ianspråktagande av det oٺentliga rummet, och vad som faktiskt sker när rummets förutsättningar förändras genom ändrade ägandeförhållanden. Fortsatta studier kan även behandla oٺentliga rum i stadens periferi för att skapa förståelse för dess tillgänglighet och öppenhet i förhållande till innerstadens rum. Intervjuer och längre observationer kan i fortsatt arbete skapa en större förståelse för de sociala strukturer som präglar platser. Inom ramen för fysisk planering kan medborgardialoger vara en utgångspunkt för att inkludera människor i planeringen och erhålla mer öppna och tillgängliga platser för alla, varför fortsatt forskning inom detta område också är av intresse. Det Ånns också begränsningar i vad som kan åstadkommas genom fysisk planering, och forskning med fokus på andra verktyg för att stärka det oٺentliga rummet som en inkluderande mötesplats är därför också av relevans. Diskursen om det oٺentliga rummet som en plats för alla är svår att omsätta i praktiken, och hur staden än utformas kommer det Ånnas grupper som är exkluderade på andra nivåer av samhället. En inkluderande stad börjar och slutar inte med fysisk planering utan kräver arbete även inom andra sektorer.

53

Referenser

Œ Bergman, Bosse (200. Handelsplats, shopping, stadsliv: en historik om butiksformer, säljritualer och det moderna stadslivets trivialisering. Stockholm: Symposion

ΠCarmona, Matthe_# Tiesdell, Steve# Heath# Tim  7c, Taner (2010. Public places, urban spaces. 7xford: Routledge

ΠCerteau, Michel de (1!84. The practice of everyday life. Berkley and Los Angeles: University of California Press

Œ Denscombe, Martyn (200!. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur

ΠFejes, Andreas  Thornberg, Robert (red. (2015. Handbok i kvalitativ analys. 2a uppl. Stockholm: Liber

Œ Florida, Richard (2006. Den kreativa klassens framväxt. Stockholm: Daidalos Œ Forsemalm, Joakim (200. ”>ems är staden'” i Johansson, Thomas  Sernhede, 7ve

(red. (200. Urbanitetens omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden. Göteborg: Daidalos, ss.141162

Œ Foucault, Michel (1!!. Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collvge de France den 2 december 1!0. Stockholm: B. lstlings bokförl. Symposion

ΠGehl, Jan (2010. Cities for people. ?ashington DC: Island Press

ΠGehl, Jan  Svarre, Birgitte (201. Ho_ to study public life. ?ashington DC: Island Press

Œ Jacobs, Jane (1!61a. ”Author¼s introduction”  ”The uses of side_alks: contact” i Larice, Michael  Macdonald, Elizabeth (red. (201. The urban design reader. 2nd ed. London: Routledge, ss.1!151

Œ Jacobs, Jane (1!61b. ”The uses of side_alks: safety” i LeGates, Richard T.  Stout, Frederic (red. (200. The city reader. rd ed. London: Routledge, ss.114118 Œ Johansson, Thomas (200a. ”Den frånvarande staden'” i Johansson, Thomas 

Sernhede, 7ve (red. (200. Urbanitetens omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden. Göteborg: Daidalos, ss.111

Œ Johansson, Thomas (200b. ”GentriÅering och estetisering av den postmoderna staden” i Johansson, Thomas  Sernhede, 7ve (red. (200. Urbanitetens

omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden. Göteborg: Daidalos, ss.1612

ΠJohnson, Annelie (2008. Torg i Uppsala  en historisk studie av Stora torget, Gamla torget, Fyristorg, S:t Eriks torg och Riddartorget. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet

Œ Lefebvre, Henri (1!66. Marx sociologi: sammanfattning. Tillgänglig på Internet: https://___.marxists.org/svenska/lefebvre/1!66/ms/06.htm C2015042E Œ Lefebvre, Henri (C1!4E 1!!1. The production of space. 7xford: Basil Black_ell Œ Lefebvre, Henri (C1!68E 1!!6. ”Right to the city” i Kofman, Eleonore  Leas,

Elizabeth (red. ?ritings on cities. 7xford: Basil Black_ell

Œ Lieberg, Mats (1!!4. ”Ungdomarna, staden och det oٺentliga rummet” i Fornäs, Johan# Boxthius, Ulf  Reimer, Bo (red. (1!!4. Ungdomar i skilda sfärer. Stockholm: Brutus lstlings Bokförlag Symposion AB

Œ Lynch, Kevin (1!60. ”The image of the environment”  ”The city image and its elements” i Larice, Michael  Macdonald, Elizabeth (red. (201. The urban design reader. 2nd ed. London: Routledge, ss.12518

Œ Madanipour, Ali (1!!8. ”Social exclusion and space” i LeGates, Richard T.  Stout, Frederic (red. (200. The city reader. rd ed. London: Routledge, ss.181188 Œ Madanipour, Ali (2006. ”Roles and challenges of urban design”. Journal of Urban

Design, 11(2, ss.11!

Œ 7lsson, Lina (2008. Den självorganiserade staden: appropriation av oٺentliga rum i Rinkeby. Diss. Lund: Lunds universitet. CElektronisk pdfE Tillgänglig på Internet: http://___.lu.se/o.o.i.s'id%12588postid%818

Œ 7lsson, Sören (1!!8. Det oٺentliga stadslivets förändringar. Göteborg: Centrum för byggnadskultur i västra Sverige

Œ Sernhede, 7ve (200a. ”Förord” i Johansson, Thomas  Sernhede, 7ve (red. (200. Urbanitetens omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden. Göteborg: Daidalos, ss.!

54

Œ Sernhede, 7ve (200b. ”Förorten som exil: Lo|c J.D. ?acYuant och postindustriella fattigdomsmönster” i Johansson, Thomas  Sernhede, 7ve (red. (200. Urbanitetens omvandlingar: kultur och identitet i den postindustriella staden. Göteborg: Daidalos, ss.10!12 källa i det oٺentliga rummets utveckling

Œ ?hyte, ?illiam H. (1!80. ”Introduction”, ”The life of plazas”, ”Sitting space”  ”Sun, _ind, trees, and _ater” i Larice, Michael  Macdonald, Elizabeth (red. (201. The urban design reader. 2nd ed. London: Routledge, ss.1!821

Œ ?ikström, Thomas (200!. Den responsiva staden. Borås. CElektronisk pdfE Tillgänglig på Internet: https://dl.dropboxusercontent.com/u/65651/Den 20 responsiva 20staden 20200!.pdf

Œ ?ikström, Thomas (2015. Att utforma den responsiva staden. Tillgänglig på Internet: http://tomas_ikstrom.nu/drupal/node/54 C20150420E

Œ ?ikström, Tomas  7lsson, Lina (2012. Stadens möjligheter: platser och stråk. Malmö: Titaprojektet, Region Skåne

ΠZukin, Sharon (1!!5a. The cultures of cities. 7xford: Black_ell

Œ Zukin, Sharon (1!!5b. ”?hose culture' ?hose city'” i i LeGates, Richard T.  Stout, Frederic (red. (200. The city reader. rd ed. London: Routledge, ss.16146