Denna studies huvudsyfte har varit att undersöka hur före detta spelberoende beskriver sina upplevelser av relationers betydelse under vägen till tillfrisknande. Vi har i studien undersökt individers subjektiva berättelser av hur de har upplevt sina sociala relationer. Särskilt fokus har riktats till handlingar och upplevelser som i berättelserna har kunnat kopplas till att författarna har kunnat bryta med sitt spelberoende i slutändan.
Under arbetet med självbiografierna visade sig att de resultat som vi antog att studien skulle generera var långt ifrån vad vi nu har kommit fram till. Exempelvis var ett antagande att författarna skulle skriva om behandlingar eller självhjälpsgemenskaper, vilket ingen av författarna gick in på särskilt detaljerat. Istället kretsade samtliga berättelser i stor
32 har fört med sig och slutligen hur författarnas spelberoende kulminerar och de når en
personlig botten. I berättelserna framstår det som att det är efter den sistnämnda delen som författarna tar sig ur spelberoendet. Vi har identifierat delar i deras berättelser både innan och efter detta, som utifrån vår studies syfte blivit särskilt intressanta.
Stora delar av författarnas berättelser kretsar kring deras närmaste anhöriga. För vissa är detta barn medan det för andra är en partner eller en förälder. Temat som har varit genomgående är att författarna skriver om sina reflektioner kring vad de har gjort, hur det har påverkat dessa anhöriga och hur de själva känner kring detta. Särskilt tydligt har blivit att författarna
upplever stor ångest kring de handlingar som har skadat barn och författarnas flickvänner eller fruar. Rädslan för att dessa handlingar ska leda till att relationen till dessa personer brister uttrycks vara den främsta motiverande faktorn till att bli och vara spelfri. Utifrån detta har vi konstaterat att relationen till barnen och i de flesta fallen till partnern har varit mest betydande för personerna i studien.
Även andra relationer har berörts i samtliga självbiografier. Författarna har ofta skrivit om sina känslor kring andras reaktioner på spelberoendet. I dessa berättelser har författarna reflekterat kring att vissa vänder ryggen till dem, medan andra står vid deras sida trots
omständigheterna. Vi har under arbetets gång förstått att denna kontrast som författarna målar upp, kan tyda på en särskild uppskattning till de som har funnits som stöd i författarnas tillfrisknande. Vidare har vi under arbetet med självbiografierna stött på komplicerade upplevelser från författarnas sida, när anhöriga har velat vara särskilt hjälpsamma eller har varit engagerade på en pressande nivå. Författarnas berättelser kan sammantaget beskrivas som att de inledningsvis upplever sådant engagemang som påtvingat, irriterande eller
meningslöst, men att de alla senare under sitt tillfrisknande uppskattar sina närståendes hjälp och stöttning. Det sista temat vi vill framföra är uppdagandet av författarnas spelberoenden, ett tema som vi inte förväntade oss bland studiens resultat. Det är å ena sidan ett ämne som det inte skrivits utförligt eller många gånger om i materialet, men det har visat sig vara en betydande upplevelse i berättelserna och beskrivits i samband med särskilt starka känslor. Även om de flesta inte har slutat spelat direkt efter att deras närstående har tagit del av spelberoendet, tyder författarnas upplevelser av befrielse i samband med uppdagandet på att det är betydande för personerna att närstående får reda på den kampen de utkämpar i det dolda.
Studiens resultat visar kortfattat på att sociala relationer är betydande vid författarnas tillfrisknande från sitt spelberoende. Vad som framkommit i tidigare forskning kring ämnet tyder i enlighet med denna studie på att anhörigas agerande, engagemang och närvaro kan fungera som en betydande faktor i tillfrisknandet från ett beroende. Tidigare studier kring anhörigas betydelse har haft olika utformning och många gånger olika beroenden i fokus. Omfattande studier av anhörigas roll vid tillfrisknande från spelmissbruk lyser fortfarande mer eller mindre med sin frånvaro. Det har kommit till vår kännedom att det för närvarande pågår mera omfattande satsningar på forskningsområdet spelberoende i Sverige (Svenska spel 2018). Med resultaten från denna studie i åtanke väcker detta förhoppningar om att den
33 pågående och framtida forskningen även kommer generera kunskap kring sociala relationers betydelse vid spelberoende och tillfrisknande från spelberoende.
Utifrån att studien är av väldigt liten omfattning sett till antalet personer som ingått i studien bör ämnet studeras vidare i större omfattning för att få resultat som skulle kunna ge
generaliserbara svar. Även könsfördelningen i denna studie bör diskuteras. Utifrån valet av källa för materialet har personerna i denna studie enbart varit män, då våra sökningar efter självbiografier om erfarenheter av spelberoende enbart gav manliga författare. Vi hittade alltså inga svenska självbiografier av kvinnor med erfarenheter av spelberoende, vilket vi upplever som anmärkningsvärt då spelberoende inte är ett problem som enbart drabbar män. Här bör dock tilläggas att vi totalt enbart kunde hitta fyra självbiografier, samt två biografier som valdes bort. Att det existerar så få självbiografier om spelberoende kan vara en
förklaring, men det kan även finnas andra tänkbara anledningar, som exempelvis
könsskillnader när det kommer till stigmatisering av kvinnor med beroenden. Med tanke på det begränsade urvalet av självbiografier anser vi även att det vore till fördel om eventuellt fler kvalitativa studier med ett liknande syfte genomfördes, dock med ett annat val av material som till exempel intervjuer. Ett annat intressant alternativ är att likt Hänninen och Koski- Jännes (1999) studera skriftliga berättelser som personer har skrivit inom ramen för studien, vilket för med sig liknande metodologiska fördelar som analyser av självbiografier.
Slutligen vill vi ännu en gång förtydliga att resultaten och analysen som presenterats i denna studie är baserade på våra egna tolkningar, som har gjorts utifrån den kunskap och de
bakgrunder vi har att tillgå till. Som Scheff (1990) skildrar med sina synpunkter till forskning av det sociala samspelet är forskarens tolkning av social interaktion en komplicerad process, som kräver att kunna förstå det synliga men även det dolda och omedvetna, med hjälp av observationer och en förståelse av den sociala kontexten. Det är tänkbart att social interaktion i text kan vara ännu mer lätt att missförstå, särskilt då texterna som analyseras i denna studie återger författarnas subjektiva återberättelser av interaktionerna och händelseförlopp. Med andra ord bör innebörden av denna studies resultat och slutsatser ses med denna
bakomliggande komplexitet i åtanke. Vi ser resultaten som framkommit i denna studie som en vägvisare till framtida kunskapsutveckling som kan tänkas gynna både aktörer inom socialt arbete med spelberoende, men även närstående och samhället i sin helhet, genom att ge en bild av möjliga faktorer som kan fungera stöttande i vägen mot tillfrisknande.
34
REFERENSER
Aspelin J, (1996) Scheffs socialpsykologi: En introduktion. Sociologisk Forskning, Vol. 33(1), ss. 71-86.
Biernacki P, (1986) Pathways from Heroin Addiction. Recovery without Treatment, Philadelphia: Temple University Press
Binde P, (2007) Spelreklam och Spelberoende. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut Binde P, Svensson J & Tengström A, (2013) Spelberoende – Forskning för en hållbar spelpolitik. Forskning i korthet nr 2, s.1–8.
Bischof G, Hapke U, Meyer C, Rumpf H-J & Ulrich J, (2002) The role of family and partnership in recovery from alcohol dependence: Comparison of individuals remitting with and without formal help. European addiction research. Vol. 8, ss 122-124
35 Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.
Egidius H, (2018) Psykologiguiden: Natur & Kulturs Psykologilexikon.
>https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=relation< HTML (18-12-05) Folkhälsomyndigheten, (2016a) Tabellsammanställning för Swelogs prevalensstudie 2015. >https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-
levnadsvanor/andts/spel/swelogs/tabellsammanstallning-swelogs-prevalensstudie-2015.pdf< PDF (18-12-05)
Folkhälsomyndigheten, (2016b) Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/09.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f097a1d6520f4c3f902d5bc71ab0da9a/r 2010-23-spel-om-pengar-o-spelproblem.pdf< PDF (18-12-05)
Folkhälsomyndigheten, (2017) Spelmissbruk skrivs in i socialtjänstlagen och hälso och sjukvårdslagen.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2017/juni/spelmissbruk-skrivs-in-i-socialtjanstlagen-och-halso--och- sjukvardslagen/< HTML (18-11-19)
Goffman E, (2014) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm: Studentlitteratur.
Håkansson A, (2018) Spelberoende rapport
>https://cera.gu.se/digitalAssets/1679/1679147_spelberoende-rapport_180201.pdf< PDF (18- 12-05)
Hänninen V & Koski-Jännes A, (1999) Narratives of recovery from addictive behaviours. Addiction. Vol. 94 (12). ss. 1837 – 1848
IPPR, (2016) Cards on the table: The cost to government associated with people who are problem gamblers in Britain.
>https://www.ippr.org/publications/cards-on-the-table< HTML (18-12-20)
Kristiansson A, (1999) Fri från narkotika. Om kvinnor och män som har varit Narkotikamissbrukare, Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete
Lotteriinspektionen, (2017) Spelmarknaden 2017 - Den svenska spelmarknaden i siffror. >https://www.lotteriinspektionen.se/globalassets/dokument/statistik/arssiffror-statistik/hela- spelmarknaden-2017.pdf< PDF (18-11-19)
Lotteriinspektionen, (2018) Om tillstånd.
>https://www.lotteriinspektionen.se/tillstand-och-spelformer/< HTML (18-11-19)
Lotterilagen, 1994:100.
Ortiz L, (2016) Till spelfriheten!: kognitiv beteendeterapi vid spelberoende: manual för behandling individuellt eller i grupp, Stockholm: Natur och kultur
36 Picardi A, Morosini P, Bertoldi S, (2002) Association between the Engagement of Relatives in a Behavioural Group Intervention for Smoking Cessation and Higher Quit Rates at 6-, 12- and 24-Month Follow-Ups. European Addiction Research. Vol. 8, ss 109-117
Prop. 2016/17:85. Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk. Regeringskansliet, (2015) Förebyggande och behandling av spelmissbruk.
>https://www.regeringen.se/contentassets/fc54596877ec451fad40b04522d83e69/forebyggand e-och-behandling-av-spelmissbruk.pdf< PDF (18-12-20)
Samuelsson E, Sundqvist K & Binde P, (2018) Configurations of gambling change and harm: qualitative findings from the Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Addiction research & theory, vol. 26, NO. 6, 514–524
Scheff T J, (1990) Microsociology: Discourse, Emotion, and Social Structure. Chicago: The University of Chicago Press.
Scheff T J, (2003) Shame in Self and Society. Symbolic interaction, Vol. 26(2), ss.239-262. Scheff T J, (2012) A social/emotional theory of ”mental illness”. International Journal of Social Psychiatry, Vol. 59(1),
Skårner A, (2001) Skilda Världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Göteborg: Göteborgs universitet
Socialstyrelsen, (2017) Spelmissbruk likställs med annat missbruk.
>https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/spelmissbruklikstallsmedannatmissbruk< HTML (18-11-19)
Socialtjänstlagen, 2001:453. Spellagen, 2018:1138.
Statens offentliga utredningar, 2017:30 En omreglerad spelmarknad. Stockholm: Regeringskansliet.
Svenska spel, (2018) Ny jättesatsning på forskning om spelberoende - Svenska spel investerar drygt 30 miljoner kronor.
>https://om.svenskaspel.se/koncernnyheter/ny-jattesatsning-pa-forskning-om-spelberoende- svenska-spel-investerar-drygt-30-miljoner-kronor/< HTML (19-01-03)
Svensson B, (1996) Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare, Stockholm: Carlsson Förlag (ak. avh.)
SVT Nyheter (2017) Bristande kunskap om spelberoende i kommunerna.
>https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/bristande-kunskap-om-spelberoende-i- kommunerna< HTML (18-12-19)
37 The Local Italia, (2018) Italy's government moves to ban all adverts for gambling.
>https://www.thelocal.it/20180705/italy-ban-gambling-adverts< HTML (19-01-03)
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Självbiografier:
Boström M, (2018) Bli inte fast! Helsingfors: Books on Demand.
Fingal T, (2014) Mitt liv som spelmissbrukare. EPUB. ISBN: 9789176094600 Rask M, (2001) Med friheten som insats. Limhamn: Jensigame
Savic V, (2013) En korrespondents bekännelse: om spelmissbruk, ångest och vägen tillbaka. Stockholm: Fri Tanke förlag.