Indikationen att kunderna inte hade läst hela hållbarhetsredovisningen ingående skulle kunna bero på dess omfattning. Men det kan ändå vara nödvändigt för Vattenfall att upprätta en redovisning som innehåller en noggrann redogörelse av deras arbete så att den kan rikta sig till en bredare krets av intressenter. Utifrån det låga intresset som uppmärksammats under studiens gång har tankar uppkommit kring hur hållbarhetsredovisningen egentligen är tänkt att användas. Den kanske bör användas mer som ett slags uppslagsverk, där varje intressent kan hämta den information som de anser vara relevant för just dem, istället för att hela redovisningen läses från pärm till pärm.
Studiens resultat hade troligtvis sett annorlunda ut om undersökningen istället hade baserats på ett annat urval av affärs- och industrikunder. Exempelvis hade urvalet kunnat bestå av endast de företagskunder som är Vattenfalls så kallade megakunder, vilket hade kunnat ge mer utförliga svar kring studiens frågor. Detta skulle sannolikt ha gjort det enklare att identifiera respondenter som är insatta i Vattenfalls hållbarhetsarbete och underlättat studiens genomförande, men då hade inte det låga intresset uppmärksammats på samma sätt.
På de företag som kontaktades fanns det ingen eller endast en person som hade läst hållbarhetsredovisningen. Dessa personer hade även olika befattningar inom företaget och hänvisning gjordes ofta till någon annan medarbetare. Ingen på företagen verkade veta vem som borde ha läst Vattenfalls hållbarhetsredovisning. Detta visar att det inte bara handlar om att Vattenfall ska identifiera vilka intressentgrupper redovisningen riktar sig till, utan även att de måste fundera över vilka personer inom de olika intressentgrupperna som kan tänkas ha nytta av informationen i hållbarhetsredovisningen och därmed kommer att läsa den. Frågan återstår angående vem det egentligen är som läser företagens hållbarhetsredovisningar.
33 5.3 Förslag till fortsatta studier inom ämnet
Under arbetets gång har nya idéer till intressanta undersökningar uppkommit. Dessa förslag presenteras här för att kunna ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet.
– För att kunna dra mer generella slutsatser angående uppfattningar kring företags hållbarhetsredovisningar skulle en flerfallsstudie kunna utformas där underökningen omfattar fler än ett företags hållbarhetsredovisning. Ett annat förslag för att uppnå ett bredare perspektiv är att genomföra en studie där mer än en intressentgrupp involveras.
– Att genomföra intervjuer med både små och stora företagskunder till ett specifikt företag för att sedan kunna jämföra om deras åsikter skiljer sig åt är exempel på ett annat förslag.
– Även en djupare analys kring varför vissa intressenter väljer att inte läsa företagens hållbarhetsredovisningar, trots att dokumentet riktar sig till dem, skulle utgöra en intressant studie. Detta på grund av att många företag idag lägger ner mycket tid och pengar på sitt hållbarhetsarbete och redovisningen av detta, samtidigt som det råder osäkerhet kring i vilken utsträckning dokumenten används.
– Den ökande miljömedvetenheten i samhället gör det intressant att undersöka om hållbarhetsredovisningarna har en inverkan på kundernas köpbeteende.
34
REFERENSLISTA
Ammenberg, J. (2004). Miljömanagement. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bhattacharya, C. B. & Sen, S. (2004). Doing Better at Doing Good: When, Why and How Consumers Respond to Corporate Social Initiatives. California Management Review, 47 (1), 9-25.
Brundtland, G. H. (1988). Vår gemensamma framtid. Stockholm: Prisma och Tidens förlag.
Bruzelius, L. H. & Skärvad P-H. (2004). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cooper, S. (2004). Corporate Social Performance: A Stakeholder Approach. Hampshire:
Ashgate.
Crane, A. & Matten, D. (2004). Business Ethics: A European Perspective. New York: Oxford University press.
CSR i praktiken. (2008). Transparens och dialog senaste trenden inom CSR-kommunikation.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.csripraktiken.se/2008/10/16/transparens-och-dialog-senaste-trenden-inom-csr-kommunikation/ [2009-04-20].
Dahlström, H. (2008). Med fokus på framtiden. I Brännström D. och Larsson L-O. (red.) Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Lund: Studentlitteratur. s.75-79.
Davidson, B. & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder; Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dresner, S. (2002). The Principle of Sustainability. London: Earthscan Publications.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
European Commission. (2001). Promoting a European framework for corporate social responsibility – Green Paper. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/employment_social/publications/2001/ke3701590_en.pdf [2009-04-24].
FAR SRS. (2006). European Sustainability Reporting Association report for Sweden.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.accaglobal.com/documents/sweden_esra.pdf [2009-03-26].
35
FAR SRS. (2007a). European Sustainability Reporting Association report for Sweden.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sustainabilityreporting.eu/viewreport.php?id=10 [2009-04-16].
FAR SRS. (2007b). Pressmeddelande från FAR SRS. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/NYHETSARKIV/2007/PRESSMEDDELA NDE%20H%C5LLBARHETSREDOVISNING%202007.PDF [2009-04-27].
Freeman, R. Edward. (1984). Strategic management – A Stakeholder Approach. Boston:
Pitman.
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business is to Increase Its Profits. The New York Times Magazine. 13 september.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande. Malmö:
Studentlitteratur.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring.
Malmö: Liber.
Global Reporting Initiative. (2008a). Riktlinjer för hållbarhetsredovisning. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/D41710C8-A9AD-4ECE-B6FB-BEF98D415F1E/0/GRIGuidelinesSwedish.pdf [2009-03-20].
Global Reporting Initiative. (2008b). Our history. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/OurHistory/ [2009-04-14].
GRI & the Roberts Environmental Center. (2008). Reporting on Human Rights, a collaborated survey with the Global Reporting Initiative (GRI). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.roberts.cmc.edu/PSI/PDF/HumanRights2008.pdf [2009-04-16].
Heat, J. & Norman, W. (2004). Stakeholder Theory, Corporate Governance and Public Management: What can the History of State-Run Enterprises Teach us in the Post-Enron era?
Journal of Business Ethics, [Elektronisk], 53 (3), 247-265.
INSEAD Knowledge. (2008). New CSR marketing trends: transparency and dialogue.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://knowledge.insead.edu/CSRMarketingTrends080902.cfm [2009-04-20].
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Malmö: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur.
Johnson, M. (2007). Stakeholder Dialoge for Sustainable Service. Doktorsavhandling.
Karlstad: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads Universitet.
36
Kaptein, M. & van Tulder, R. (2003). Toward Effective Stakeholder Dialogue. Business and Society Review, 108 (2), 203-224.
KPMG. (2008a). Företags hållbarhetsarbete är här för att stanna - men skillnaderna är stora. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kpmg.se/pages/107869.html [2009-03-09].
KPMG. (2008b). 8 av 10 livsmedelsföretag jobbar med hållbarhetsfrågor. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.kpmg.se/pages/107791.html [2009-03-09].
KPMG. (2008c). Stort genombrott för hållbarhetsredovisningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kpmg.se/pages/107279.html [2009-03-09].
KMPG. (2009). VG för statliga företags hållbarhetsarbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kpmg.se/pages/108255.html [2009-04-13].
KPMG & SustainAbility. (2008). Count me in – The readers’ take on sustainability reporting.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kpmg.se/download/107285/147399/Readers'%20Choice%20Survey%20Report%
202008.pdf [2009-03-14].
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L-O. & Ljungdahl, F. (2008). License to operate – CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Falun: Ekerlids Förlag.
Larsson, L-O. (2002). Transparency! Det genomsynliga företaget. Malmö: GECCO Information.
Lazarus, H. & McManus, T. (2006). Transparency guru: an interview with Tom McManus.
Journal of Management Development, 25 (10), 923-936.
Ljungdahl, F. (2008a). Konsten att använda hållbarhetsredovisningar. I Brännström D. och Larsson L-O. (red.) Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Lund:
Studentlitteratur. s.27-32.
Ljungdahl, F. (2008b). Från risk till värde. I Tidström G. och Larsson L-O (red.) CSR – från risk till värde. Lund: Studentlitteratur. s.25-40.
Loimi, A-M. & Dahlgren, M. (2005). CSR – Socialt ansvarstagande för företag. Stockholm:
SIS Förlag.
Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget – Corporate Social Responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag.
Miljöaktuellt. (2007). SAS, Trelleborg, Green Cargo och Vattenfall är bäst i klassen.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.132106 [2009-04-16].
37
Murray, K. B. & Vogel, C. M. (1997). Using a Hierarchy-of-Effects Approach to Gauge the Effectiveness of Corporate Social Responsibility to Generate Goodwill Toward the Firm:
Financial versus Nonfinancial Impacts. Journal of Business Research. (38), 141-159.
Newsmill. (2009). Greenpeace: Så bluffar Sveriges värsta miljöbov. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://newsmill.se/artikel/2009/04/29/greenpeace-sa-bluffar-sveriges-varsta-miljobov [2009-05-20].
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen; Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
O’Riordan, L. & Fairbrass, J. (2008). Corporate Social Responsibility (CSR): Models and Theories in Stakeholder Dialogue. Journal of Business Ethics, (83), 745-758.
Parsons, T. (1956). Suggestions for a Sociological Approach to Theory of Organizations.
Administrative Science Quarterly, (1), 63-85.
Privata Affärer. (2009). Vattenfall i jätteaffär. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.privataaffarer.se/nyheter/tt/2009/02/23/vattenfalwebb/ [2009-05-20].
Regeringen. (2007a). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/94119 [2009-03-20].
Regeringen. (2007b). EU:s arbete för hållbar utveckling. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/1591/a/66992 [2009-04-22].
Regeringen. (2008a). FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD). [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/3807 [2009-04-22].
Regeringen. (2008b). Regeringens kommission för hållbar utveckling. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/10886 [2009-04-22].
Regeringen. (2008c). Agenda 21. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/6936 [2009-04-28].
Regeringen. (2009). Företag med statligt ägande. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/2819/a/23960 [2009-04-16].
Repstad, P. (2007). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber.
Rättvisepartiet Socialisterna. (2009). Vattenfall: Kol och gas för 100 miljoner. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://offensiv.socialisterna.org/sv/840/inrikes/3968/ [2009-05-20].
38
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljödepartementet.
Simon, C. (2006). Corporate information transperency – The synthesis of internal and external information streams. Journal of Management Developement, 25 (10), 1029-1031.
SOU 2003:31. En hållbar framtid i sikte: slutbetänkande. Stockholm: Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat.
Svenskt Näringsliv. (2009). Så funkar miljön. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00016/Milj__-_s__funkar_de_16150a.pdf [2009-04-21].
Vattenfall. (2007). Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2006. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/81 5691omxv/819774vxrx/874498vxrt/P02120964.pdf [2009-03-20].
Vattenfall. (2008a). Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2007. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/81 5691omxv/819774vxrx/874498vxrt/P02141695.pdf [2009-03-20].
Vattenfall. (2008b). Kontakta din rådgivare! [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/506695fxret/506725el/610374konta/index.jsp [2009-04-16].
Vattenfall. (2008c). Vattenfall i Norden. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/502126bestx/index.js p [2009-04-16].
Vattenfall. (2008d). Exempel på vårt arbete mot klimatförändringar. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/523914miljx/524004vxrax/524034k lima/886605story/index.jsp [2009-04-16].
Vattenfall. (2008e). Miljövarudeklarationer, EPD. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/523914miljx/524274miljx/524664 miljx/index.jsp?WT.ac=content&WT.ac=search_success [2009-05-08].
Vattenfall. (2009a). Corporate Social Responsibility Report 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/360168vatt/59 65811xou/643222csrx/P02.pdf [2009-04-15].
Vattenfall. (2009b). Miljö. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/523914miljx/index.jsp [2009-04-16].
Vattenfall. (2009c). Hållbarhetsredovisning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/523524vxrtx/560361h xllb/index.jsp [2009-04-16].
39
Vattenfall. (2009d). Årsredovisning 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/81 5691omxv/819786fina/P02146420.pdf [2009-05-20].
Vilanova, M., Lozano, J. M. & Arenas, D. (2009). Exploring the Nature of the Relationship Between CSR and Competitiveness. Journal of Business Ethics, (87), 57-69.
Waddock, S. & Bodwell, C. (2004). Managing Responsibility: What can be learned from the quality movement. California Management Review, [Elektronisk], 47 (1), 25-37.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Åkesson, C. (2008). Transparens för vem? I Brännström D. och Larsson L-O. (red.) Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Lund: Studentlitteratur. s.69-74.
i
BILAGA 1 – INTRODUKTIONSBREV
Hej,
vi talades vid över telefon för en stund sedan och bokade in en telefonintervju den x maj kl xx.xx. Nedan följer en kort beskrivning av uppsatsens syfte och hur datainsamlingen ska genomföras.
Vi är två studenter vid Karlstads Universitet som för närvarande arbetar med vår magisteruppsats inom ämnet företagsekonomi med inriktning på redovisning. Syftet med vår studie är att undersöka hur Vattenfalls affärs- och industrikunder uppfattar deras hållbarhetsredovisning. Detta ska uppnås genom att samla in empiriskt material via ett antal telefonintervjuer med respondenter från företag som är kunder till Vattenfall.
Intervjuerna kommer huvudsakligen att bestå av cirka 15 frågor som handlar om vad kunderna har för åsikter och uppfattningar om Vattenfalls hållbarhetsredovisning samt vad de använder den till och vilken information de önskar inför framtiden. För att respondenterna ska kunna förbereda sig inför intervjuerna finns frågorna bifogade i detta mail.
Självklart kommer svaren att behandlas anonymt om detta önskas av respondenterna.
Informationen som framkommer under intervjuerna kommer enbart att användas i denna studie och inte i något annat syfte.
Slutligen skulle vi vilja tacka för att Ni tar Er tid att svara på våra frågor.
Med Vänliga Hälsningar
Sara Emanuelsson (073 - xx xx xxx) Seida Sakovic (073 - xx xx xxx)
ii
BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE
Information om respondenten
- Vilken är din position inom företaget?
- Hur länge har Ni varit kunder hos Vattenfall?
- Vilken typ av produkter köper Ni av Vattenfall?
- Har Ni läst Vattenfalls hållbarhetsredovisningar? Från vilka år?
- Upprättar Ert företag en egen hållbarhetsredovisning eller miljöredovisning?
Användning av hållbarhetsredovisningen
1. Hur fick ni tillgång till Vattenfalls hållbarhetsredovisning?
2. Vilka är huvudorsakerna till att Ni läser hållbarhetsredovisningen?
3. Påverkade hållbarhetsredovisningen Ert beslut att välja Vattenfall som leverantör av el och/eller värme? Fanns det andra faktorer som var avgörande, i så fall vilka?
4. Har Ni tagit några beslut baserat på informationen i hållbarhetsredovisningen, i så fall vilka?
5. Har Ni använt informationen i något annat syfte, i så fall vilket?
Åsikter och uppfattningar om hållbarhetsredovisningen
6. Har informationen i hållbarhetsredovisningen förändrat dina åsikter om Vattenfall?
7. Vilken är den mest relevanta informationen i hållbarhetsredovisningen utifrån Ert kundperspektiv?
8. Hur upplever Ni att Vattenfall har fördelat redovisningen av positiva och negativa resultat i hållbarhetsredovisningen?
9. Vad har Ni för åsikter om Vattenfalls arbete med intressentdialoger? Har Ni någon gång deltagit i dialogerna?
10. Hur uppfattar Ni att de tre hållbarhetsaspekterna miljö, ekonomi och socialt ansvar redovisas och integreras med varandra i hållbarhetsredovisningen?
11. Vad har en oberoende granskning för inverkan på dig som läsare?
12. Föredrar Ni en fristående hållbarhetsredovisning eller en som är integrerad i årsredovisningen? Motivera gärna.
13. Vad utmärker en trovärdig hållbarhetsredovisning enligt Er?
Förväntningar inför framtiden
14. Är det något som saknas i Vattenfalls hållbarhetsredovisning?
15. Finns det något som Vattenfall bör ta hänsyn till vid utformningen av nästa års hållbarhetsredovisning?
Avslutande frågor
- Är det något annat som Ni anser vara av betydelse som bör tilläggas?
- Finns det möjlighet att få kontakta Er vid ett senare tillfälle om det visar sig att vi behöver ytterligare information som rör studien?