Minskningen av köttkonsumtionen i Sverige har skett i samband med ökad medvetenhet bland konsumenterna, både gällande djuretik samt hälsoaspekter som köttkonsumtionen bringar tack vare spridningen i sociala medier. Miljömedvetenheten är bland befolkningen inte hög men de flesta är någorlunda informerade om att köttindustrin inte är gynnsam för miljön. Enligt forskning är information om köttindustrins miljöpåverkan inte tillräckligt motiverande för en individ att sluta konsumera kött (Macdiarmid et al., 2016).
Konsumenter har även uttryckt tvivel kring den faktiska miljöpåverkan som orsakas av produktionen av animaliska produkter och den miljömässiga betydelsen av att minska köttkonsumtionen brukar dessutom underskattas (Tobler et al., 2011; Lazzarini et al., 2016).
Detta märktes även i studien då orsakerna till minskningen av köttkonsumtionen eller motiveringen till att vara vegetarian eller vegan oftast var etiska aspekterna kring djurhållning samt hälsofördelarna med att minska intaget av kött och inte miljöaspekterna. Teorierna kan appliceras på detta då information om vad ett specifikt beteende bringar för konsekvenser motiverar en till att ändra beteende, oftast genom att känna en moralisk plikt för att agera åt djuren som inte har någon talan samt agera utifrån det som ger ett positivt resultat, i detta fallet även för hälsan.
För att uppnå hållbar utveckling behöver förändringar ske globalt men det är främst industrialiserade länder som måste minska sin köttkonsumtion (Röös et al., 2014, Jordbruksverket, 2017). Att befolkningen i Sverige, som är ett industrialiserat land, minskat köttkonsumtionen visar att vi är på väg i en hållbar riktning. Med tanke på det ökade utbudet av vegetarisk mat, fortsatt spridning av kunskap i sociala medier samt den påverkan vi har på varandra kan det förväntas att köttkonsumtionen kan fortsätta att minska i landet. Även om miljön inte är det som konsumenter främst har i åtanke när det kommer till konsumtion av kött, bidrar varje individ, som minskat eller uteslutit kött ur sin diet, till en mindre miljöpåverkan.
Nikolina Petrovic, 2018
Att äta en vegetarisk kost måste inte innebära att den är miljövänlig. Även grönsaker transporteras långa sträckor för att nå våra butiker och konsumenter, vilket gör det viktigt att faktiskt välja säsongsbaserade frukter och grönsaker. Är de lokalt producerade slipper de genomgå långa transportsträckor vilket påfrestar miljön mindre.
Kultur och normer har visat sig sätta spår i en individs beteende och val, speciellt gällande konsumtionsvalen man gör. De kulturella normerna avgör vad som uppfattas som en normal kost. Om en person växer upp med föräldrar som är vegetarianer påverkas denne, vilket visas i studiens resultat. Detta tyder på att om de som är vegetarianer idag, uppfostrar deras barn till att inte äta kött, kan denna trend fortsätta att växa då det blir en slags kedjereaktion.
Eftersom information i form av text och bild har lyckats bidra till förändringar i beteende kan det vara bra att införa detta i skolorna och börja informera individer redan i ung ålder. Att introducera vegetarisk mat i skolorna, vilket redan görs runt om i landet, kommer också visa barnen att en vegetarisk kost är möjlig samt att den också kan smaka bra, samtidigt som den har fördelar för både hälsa, djur och miljö. Att bryta den normen att man ska äta kött, som funnits i många många år, genom att informera i tidig ålder samt introducera köttfria rätter, kan vara ett steg i rätt riktning för att minska köttkonsumtionen ytterligare. Minskar efterfrågan på kött kommer produktionen minska och om efterfrågan på vegetariska produkter, alternativ eller substitut till kött höjs kommer utbudet bli större vilket leder till att fler och fler kommer konsumera vegetarisk mat.
Eftersom sojaproduktionen påverkar miljön negativt (WWF, 2018) är det viktigt för miljöns skull att man, när man väljer bort köttet, främst konsumerar säsongsbaserade grönsaker och frukter samt baljväxter istället för sojabaserade köttsubstitut. Detta är ur miljösynpunkt det bästa alternativet för hållbar konsumtion (WWF, 2016a; Henning, 2011). En individs konsumtion utgör den viktigaste delen för att sträva mot ett hållbart samhälle och genom att skapa en större efterfrågan på miljövänliga produkter minskar efterfrågan på de miljöfarliga (Lidskog & Sundqvist, 2011).
Nikolina Petrovic, 2018
Att information om köttkonsumtionens negativa påverkan sprids bland befolkningen kan ge människor en känsla av moralisk skyldighet att agera på ett visst sätt. Medvetenheten om problemet gör att man drar en koppling mellan sitt beteende och problemet och om man räknar man ut att de sociala kostnaderna är mindre än fördelarna kan beteendet förändras i en mer miljövänlig riktning. Med information om alla delar, både kring miljöförstöring, hälsofördelar samt de djuretiska frågorna sker utifrån normaktiveringsteorin en förändring när individen tillskriver sig ansvaret att göra en förändring.
Studien visar att det är många faktorer som är med och bidrar till att konsumenter har minskat sin köttkonsumtion. Studien har inte tillräckligt med belägg för att representera hela sveriges befolkning men utifrån de aspekter som driver konsumenterna kan det ändå konstateras att spridning av information bidrar till ökad medvetenhet vilket står till grund till förändringar i det mänskliga beteendet. Information, i kombination med ett ökat utbud av vegetariska produkter på marknaden, gör det lättare för konsumenter att göra mer medvetna val. För att få ett säkrare resultat bör en enkätstudie göras med ett större urval av konsumenter i Sverige. Denna studie kan användas som grund till framtida fortsatta studier i undersökning av uppkomsten av trenden att konsumera mindre kött.
Nikolina Petrovic, 2018
7. Referenslista
Ares, G., & Gámbaro, A. (2008). Food choice and food consumption frequency for
Uruguayan consumers. International journal of food sciences and nutrition, 59(3), 211-223. Berthon, P. R., Leyland, F. P., Plangger, K., & Shapiro, D. (2012). Marketing meets Web 2.0, social media, and creative consumers: Implications for international marketing strategy.
Business Horizons, 55(3), 261-271.
Beyond Carnism (u.å.). What is Carnism? Hämtad 2018-05-05, från
https://www.carnism.org/carnism
Bliesner, A., Liedtke, C., Welfens, M. J., Baedeker, C., Hasselkuß, M., & Rohn, H. (2014).
“Norm-Oriented Interpretation Learning” and Resource Use: The Concept of “Open-Didactic Exploration” as a Contribution to Raising Awareness of a Responsible Resource Use.
Resources, 3(1). 1-30.
Bruers, S. (2015). The Core Argument for Veganism. Philosophia, 43(2), 271-290. Cancerfonden. (2012). Tydlig koppling mellan rött kött och cancer. Hämtad 2018-05-23,
https://www.cancerfonden.se/nyheter/tydlig-koppling-mellan-rott-kott-och-cancer Cowspiracy. (2014a). About the film. Hämtad 2018-05-23, från
http://www.cowspiracy.com/about/
Cowspiracy (2014b). The film that environmental organizations don't want you to see! Hämtad 2018-05-23, från http://www.cowspiracy.com
Elferink, E.V., Nonhebel, S., & Moll, H.C. (2008). Feeding livestock food residue and the consequences for the environmental impact of meat. Journal of Cleaner Production, 16, 1227-1233.
Friel, S., Barosh, L., & Lawrence, M. (2013). Towards healthy and sustainable food consumption: an Australian case study. Public Health Nutrition, 17(5), 1156-1166.
Glanz, K., Rimer, B. K., & Viswanath, K. (2015). Health behaviour: theory, research, and
practice (5th edition). San Fransisco: Jossey-Bass, a Wiley Brand. E-bok. Hämtad
Nikolina Petrovic, 2018
Globala målen (2017). Vad betyder hållbar utveckling? Hämtad 2018-05-12 från,
http://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/
Han, H., & Hyun, S. S., (2017). Drivers of customer decision to visit an environmentally responsible museum: merging the theory of planned behavior and norm activation theory.
Journal of Travel & Tourism Marketing, 34(9), 1155-1168.
Hanna, R., Rohm, A., & Crittenden, V. L., (2011). We’re all connected: The power of the social media ecosystem. Business Horizons. 54(3), 265-278.
Harland, P., Staats, H., & Wilke, H. (2007). Situational and personality factors as direct or personal norm mediated predictors of pro-environmental behavior: Questions derived from norm-activation theory. Basic and Applied Social Psychology, 29(4), 323-334.
Henning, B, G. (2011). Standing in livestock’s ‘long shadow’: The ethics of eating meat on a small planet. Indiana university press, 16(2), 63-93.
Holmberg, K. (2018, 1 mars). Rekordstor minskning av köttätandet. Aftonbladet. Hämtad 2018-03-21, från
https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/kaBn6a/rekordstor-minskning-av-kottatandet Honkanen, P., Verplanken, B., & Olsen, S. O. (2006). Ethnical values and motives driving organic food choice. Journal of consumer behaviour. 5, 420-430.
Jankielsohn, A. (2015). The Hidden Cost of Eating Meat in South Africa: What Every Responsible Consumer Should Know. Springer science, 28(6), 1145-1157.
Jordbruksverket. (2017). Konsumtion och förbrukning av kött. Hämtad 2018-03-22, från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtion/kottkonsum
tionen.4.465e4964142dbfe44705198.html
Jordbruksverket. (2018). Kött och klimat. Hämtad 2018-03-26, från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottoch
klimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html
Lazzarini, G, A., Zimmerman, J., Visschers, V. H. M., & Siegrist, M. (2016). Does environmental friendliness equal healthiness? Swiss consumers’ perception of protein products. Appetite, 105, 663-673.
Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi . Lund: Studentlitteratur. Livsmedelsverket. (2018a). Grönsaker och frukt - råd. Hämtad 2018-05-28, från
Nikolina Petrovic, 2018 https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-m at-hitta-ditt-satt/gronsaker-och-frukt---rad
Livsmedelsverket. (2018b). Rött kött och chark - råd. Hämtad 2018-05-28, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-m at-hitta-ditt-satt/kott-och-chark
Livsmedelsverket. (2018c). Vegetarisk mat. Hämtad 2018-05-28, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/vegetarisk-mat -for-vuxna
Lui, Y., Sheng, H., Mundorf, N., Redding, C., & Ye, Y. (2017). Integrating Norm Activation Model and Theory of Planned Behavior to Understand Sustainable Transport Behavior: Evidence from China. International journal of environmental research and public health,
14(12), 1593.
Lund, I. (2018, 1 mars). Svenskar äter mindre kött - störst minskning på 30 år. Dagens hälsa. Hämtad 2018-03-21, från
https://www.dh.se/svenskar-ater-mindre-kott-storst-minskning-pa-30-ar/
Lusk, J. L., & Briggeman, B. C. (2009). Food values. American Journal of Agricultural
Economics, 91(1), 184-196.
Macdiarmid, J., Douglas, F., & Campbell, J. (2016). Eating like there's no tomorrow: Public awareness of the environmental impact of food and reluctance to eat less meat as part of a sustainable diet. Appetite, 96, 487-493.
Naturskyddsföreningen (2016). Pågår en ko(n)spiration? Hämtad 2018-04-24, från
https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2016-1/pagar-en-konspiration
Naturvårdsverket. (2017). Svensk konsumtion av köttprodukter per person. Hämtad 2018-03-25, från
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Klimat-konsumtion-av-kottprod ukter-per-person/#
Ngobo, P. V. (2011). What drives household choice of organic products in grocery stores?
Journal of Retailing, 87(1), 90-100.
Paco, A., & Lavrador, T. (2017). Environmental knowledge and attitudes and behaviours towards energy consumption. Journal of environmental management, 197, 384-392.
Nikolina Petrovic, 2018
Regeringskansliet. (2017). Strategi för hållbar konsumtion. Hämtad 2018-05-23, från
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/strategi-for-hallbar-konsumtion/
Röös, E., Ekelund, L., & Tjärnemo, H. (2014). Communicating the environmental impact of meat production: challenges in the development of a Swedish meat guide. Journal of Cleaner
Production, 73, 154-164.
Svensk dagligvaruhandel (2017). Dagligvaruhandelns försäljning av vegetariska livsmedel
fortsätter att öka. Hämtad 2018-05-06, från
https://www.svenskdagligvaruhandel.se/dagligvaruhandelns-forsaljning-av-vegetariska-livsm edel-fortsatter-att-oka/
The vegan society. (2018). The definition of veganism. H ämtad 2018-05-05, från
https://www.vegansociety.com/go-vegan/definition-veganism
Tobler, C., H. M Visschers, V., & Siegrist, M. (2011). Eating green: Consumers' willingness to adopt ecological food consumption behaviours. Appetite, 57(3), 674-682.
Trafimow, T. (2009). The theory of reasoned action: a case study of falsification in psychology. Theory & Psychology, 19(4), 501-518.
Vegetarian Society. (2016). What is a vegetarian? Hämtad 2018-05-05, från
https://www.vegsoc.org/definition
WMO. (2016). May 2016 sets new records. Hämtad 2018-05-23, från
https://public.wmo.int/en/media/news/may-2016-sets-new-records
Wright, R. T., & Boorse, D. F. (2011). Environmental science: Toward a sustainable future (11th ed.). San Francisco: Benjamin Cummings.
WWF. (2016a). Köttguiden. Hämtad 2018-04-04, från
http://www.wwf.se/source.php/1595845/14-8929-WWF-Kottguiden_150608.pdf
WWF. (2016b). Köttguiden - importerat nötkött. Hämtad 2018-05-28, från
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/mat-och-jordbruk/kottguiden/1595376-wwfs-kottguide-impo rterat-notkott
WWF. (2017). Vad händer med klimatet? Hämtad 2018-04-04, från
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/earth-hour/vad-hander-med-klimatet/1563685-earth-h our-vad-hander-med-klimatet
Nikolina Petrovic, 2018 http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/palmolja-soja-och-forandrade-markna der/1551375-soja-en-viktig-proteinkalla
Zhang, C, X., Kuchinke, L., Woud, L., Velten, J. & Margraf, J. (2017). Survey method matters: Online/offline questionnaires and face-to-face or telephone interviews differ.
Nikolina Petrovic, 2018
8. Bilaga
8.1. Intervjufrågor
1. Vad tror du minskningen av köttkonsumtionen i Sverige beror på?
2. Hur länge sedan började du minska din köttkonsumtion?/Hur länge har du varit vegetarian/vegan?
3. Vad fick dig att börja äta mindre kött/sluta äta kött? 4. Vad äter du istället för kött?
5. Hur tror du att köttproduktionen påverkar miljön?
- Upplever du att du som konsument kan minska miljöpåverkan genom att äta mindre kött?
6. Vad anser du om köttproduktionen?
7. Hur tror du att hälsan påverkas av köttkonsumtionen?
- Tror du att du kan påverka din hälsa genom att äta mindre kött? 8. Har din syn på natur, djur eller hälsa ändrats sen du minskat på
köttkonsumtionen/slutat konsumera kött? Om ja, på vilket sätt? 9. Hur viktigt är det att sluta äta kött?
10. Hur kan man få folk att sluta äta kött?
11. Kan dina konsumtionsval återspeglas i din identitet? Att de talar om vem du är. 12. Vad anser du om påståendet “Man måste sluta äta kött”?
13. Hur tror du köttkonsumtionen kommer se ut om några år?