fter att ha undersökt huruvida Vattenfall har förändrat sitt sätt att redovisa sitt CSR-arbete det senaste decenniet så kan vi konstatera att de har utvecklat sin strategi genom åren. När Vattenfall började redovisa sitt CSR-arbete fanns det inte många företag som publicerade hållbarhetsredovisningar och det fanns således inga klara mallar att gå efter. Än idag finns det inga självklara riktlinjer för hur företag borde hållbarhetsredovisa även om GRI arbetar för att upprätta ett gemensamt ramverk. Vattenfall har utvecklat och lärt sig av sina tidigare års redovisningar. Koncernen har insett vikten av att ha en kontinuerlig dialog med sina intressenter då även den intensifierats och tar nu allt mer plats i den senaste hållbarhetsredovisningen från år 2010. Utvecklingen av hur Vattenfall utformat sina hållbarhetsredovisningar visar också att de insett att de inte kan vända sig till alla utan måste identifiera sina viktigaste intressenter och fokusera på dem. De krav som intressenterna ställer styr vilka idéer som översätts och utvecklas av företag. Vattenfall har insett att konsumenterna efterfrågar mer miljövänliga alternativ och de har en stor press på att erbjuda sina kunder detta. När kunderna dessutom fritt kan välja var de vill köpa sin el ifrån i och med avregleringen av den svenska elmarknaden, har konkurrensen mellan elbolagen ökat. Detta har resulterat i att Vattenfall insett att de måste utveckla miljövänligare alternativ till sina kunder vilket vi kan se i ökningen av projekt ämnat att göra just detta. Ett exempel på detta är deras klimatvision under devisen ”Making Electricity Clean” som klargör att Vattenfall skiktar på att år 2030 ha halverat sina koldioxidutsläpp och år 2050 vara ett klimatneutralt företag.
Ett företag bör identifiera sina viktigaste intressenters krav för att kunna ta ett lämpligt ansvar för sin kärnverksamhet. Som ovan anförts har vi sett en utveckling i hur Vattenfall allt mer lägger fokus på att ha en kontinuerlig intressentdialog. Två av koncernens viktigaste intressenter som presenters i deras hållbarhetsredovisningar är kunder och finansiella intressenter. Att Vattenfall allt mer verkar lägga fokus på att knyta an sitt CSR-arbete till sin kärnverksamhet tyder på att koncernen har en god uppfattning om sina viktigaste intressenters krav. Att på ett lämpligt sätt knyta an sitt CSR-arbete till sin kärnverksamhet kan också ses som ett tecken på att Vattenfall insett möjligheten att via sitt CSR-arbete stärka sin konkurrenskraft.
En stor del av Vattenfalls CSR-arbete går ut på att ständigt effektivisera sin verksamhet. Effektiviseringsarbetet är en stor del av Vattenfalls klimatvision, som beskrivits ovan, vars mål ligger på år 2050. Att dessa mål ligger långt fram i tiden beror på att implementeringsfasen för förändringsprocesser tar tid, som framgår av Vattenfalls egna prognoser. Att säga att man kommer att avveckla all annan produktion än förnybar energi är inte realistiskt i dagens läge, menar Vattenfall. Bevis för detta uttalande tycker vi oss finna i den svaga ökningen av produktionen av el från förnybara källor. Vattenfall uttalar sig dock om att de vill öka denna produktion, vilket de inte har lyckats med enligt vår mening då den andel el som Vattenfall framställer från förnybara källor endast ökat med 1 % sedan år 2002. Så med tanke på den tröga procentutvecklingen är det förståeligt att satsningar på koldioxidfria kolkraftverk är essentiella om Vattenfall vill leva upp till sin vision om att vara klimatneutrala år 2050.
Förändringsprocesser i ett stort företag i en hårt reglerad bransch tar tid. Vattenfall planerar med andra ord långsiktigt vilket ytterligare bevisas av att de insett vikten av att forska i hållbara energialternativ för att förse morgondagens konsumenter med produkter som kommer att efterfrågas i ett hållbart samhälle. Den insikten tyder på att Vattenfall räknar med att deras institutionella omgivning kommer att fortsätta förändras och att trycket från intressenter på att ta ett lämpligt ansvar kommer att intensifieras. För att bemöta framtida förväntningar så ser vi tendenser på att Vattenfall utifrån variablerna produktutveckling,
effektivisering och samhällsinvesteringar allt mer arbetar med CSR på ett sätt som nya
managementidéer rekommenderar. Även om Vattenfall inte har gått ut med att de anammat CSV eller någon annan managementidé så ser vi tendenser på detta i deras senaste hållbarhetsredovisning (2010). Detta eftersom att de i och med sin nya vision lägger större vikt på att försöka kombinera lönsamhet och värdeskapande. Vattenfall har det senaste decenniet gått från att i deras tidigare hållbarhetsredovisningar betona att lönsamhet är en förutsättning för att bedriva ett framgångsrikt CSR-arbete till att presentera de två delarna som oskiljbara och integrerade i alla beslut som tas inom koncernen. Denna förändring i hur de ser på sambandet mellan vinstintresse och CSR kan enligt vår analys tyda på att Vattenfall insett att de måste utveckla mer miljövänliga val för att vara konkurrenskraftiga på marknaden idag i och med de ökade kraven från konsumenterna. Att de satsat mer på forskning och effektivisering av produktionen tyder på att Vattenfall vill kunna utveckla miljövänliga alternativ på ett effektivt sätt så som inte kommer i vägen för deras vinstintresse. Vi tror att Vattenfalls intensifiering av intressentdialogen gjort det möjligt för koncernen att kartlägga de
krav som ställs på dem och i och med att de förändras så måste koncernen också utvecklas för att kunna möta morgondagens krav. Detta är ytterst aktuellt nu när Vattenfalls nya vision knyter an koncernens CSR arbete till situationen i hela Europa. Detta kommer förmodligen att resultera i ökat tryck från intressenter aktiva på den europeiska marknaden och det är därför viktigt att Vattenfall upprätthåller en kontinuerlig intressentdialog.
Denna studie har fokuserat på hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete i sina hållbarhetsredovisningar och det skulle därför kunna argumenteras för att vi inte fått en övergripande bild av hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete. Ett förslag på vidare forskning som skulle ge en mer övergripande bild är att även studera hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete via andra kommunikationskanaler så som webbsidor och media. Denna studie redogör inte för vilka orsaker som konkret ligger bakom Vattenfalls strategiska förändringar angående sitt CSR-arbete. Vi ser därför en möjlighet till att föra vår studie vidare och intervjua företagsledningen på Vattenfall för att studera orsakerna bakom de strategiska förändringar som skett de senaste åren gällande Vattenfalls CSR-arbete. En sådan studie skulle ge en bild av hur Vattenfall själva upplever att de blir påverkade av sin institutionella omgivning. Eftersom att detta är en fallstudie har vi varit begränsade i våra möjligheter att dra några konkreta slutsatser om elbranschens sätt att presentera sitt CSR-arbete. En bredare branschstudie som undersöker hur andra elbolag hanterar trycket på att vara lönsamma samtidigt som de arbetar med CSR skulle därför vara intressant.