Avslutande kommentar

I dokument Educare 2016:1 : Barndom, ungdom, kultur och lärande (sidor 174-182)

I denna artikel har jag velat lyfta fram avgörande skärningspunkter där flera sociala variabler gemensamt bidrar till att skapa en komplex beskrivning av ett barndomsfenomen i samtiden. Mitt exempel visar även hur visualitet kan integreras i diskursanalyser där bilder och visuella uttryck ingår i ett dynamiskt samspel med övrig kommunikation (Nikolajeva & Scott, 2001). Sociala medier, inte minst bloggar, utgörs vanligtvis av ett bildflöde som tillsammans med den skrivna texten skapar en dynamik och en form där information görs snabbtillgänglig för den tilltänkta läsaren. Det blir därför relevant att studera bloggens bilder och textinlägg som komplementära element i det som skulle kunna kallas för en ”utställning av jaget” på nätet.

Theas bröllopsblogg kan enligt min analys utgöra ett exempel på hur

det skandinaviska barnet konstrueras på nätet. Exemplet är tacksamt för att illustrera ålder, kön, sexualitet och etnisk tillhörighet som performativa akter då karaktären Thea de facto är en iscensättning av

en ”Annan” barnbrud. Bloggen framstår som en utställning (Hogan, 2010) där kommentarer och inlägg byggs ut under gång och där besökaren i efterhand kan välja att ta del av berättelsen i sin helhet, alternativt konsumera valda delar. Diskursen om barnbruden Thea ställs ut för en bred publik över tid, vilket förstärker aspekten av Hogans utställningsbegrepp. Vi får som läsare inte veta mycket om hur manuskriptet kring Thea såg ut, d.v.s. vad och hur mycket som var bestämt i förväg, om det under processens gång funnits vuxna mellanhänder i form av bloggredaktörer, arrangerade temarubriker och dylikt. Vad vi kan se är dock att den autentiska tolvåringen lyser igenom och lyckas övertyga (åtminstone vissa) läsare om att hon verkligen ska giftas bort. I och med detta ”lyckade framträdande” (jfr Alexander, 2011) ställs vi också inför en rad etiska frågeställningar. Är det oetiskt att lura (även) minderåriga om syftet är av godo och kan bringa kunskap och engagemang hos en målgrupp som är svår att nå via andra kanaler och medier? En annan etisk fråga rör paradoxen mellan agens och förtryck i delaktighetsprojekt där barnet utgör huvudaktör. Hur bearbetas effekterna av projektet, i det här fallet bloggen (dess snabba spridning och mediala genomslag), med den bloggande tolvåringen? Vilket ansvar tilldelas det kompetenta barnet i-fråga?

Theas bröllopsblogg illustrerar ett Annat skandinaviskt barnporträtt där ålder, kön, sexualitet och etnisk tillhörighet görs till betydelsebärande variabler som möjliggör en diskussion kring normer och avvikelser rörande barndomsdiskurser i vår samtid. Genom att koppla samman diskursen om den samtidigt kompetenta och oskuldsfulla skandinaviska flickan med diskursen om barnbruden skapas ett kraftigt kulturellt normbrott som bloggens läsare reagerar på. Thea är för ung och okunnig för att förstå konsekvenserna av sitt val, samtidigt som hon tillskrivs förmågan att ta till sig goda råd, ändra sitt beslut och gå emot sina föräldrars vilja. Genom kommentarer kring ”ansvarslösa” föräldrar bidrar bloggen även till att konstruera norskt föräldraskap, där Theas föräldrar inte tros vara förtryckande (egentligen), utan innerst inne lyhörda för barnets synpunkter och önskemål. Detta kan i sin tur kontrasteras mot föreställningar om barns sårbarhet, kompetens och föräldraskap i ”andra kulturer” där barn i högre grad förutsätts vara offer utan rättigheter. Av läsarnas kommentarer framstår en särskild rosa-söt flickighet, bekymmersfrihet

och trygghet som idealiserade värden förknippade med den önskvärda barndomsdiskurs som det värnas om. Genom att aktivt använda sig av ålderskodade attribut och samtidigt iscensätta ett kraftigt normbrott avseende ett förväntat livslopp i välfärdssamhället, lyckas Plan Norge genom karaktären Thea lyfta diskussionen om barnäktenskap till en ny dimension. Det är en dimension där även minderåriga görs delaktiga i det offentliga samtalet, både som föremål för diskussionen och som utförare, betraktare och konsumenter av barnbloggen.

Referenser

Alanen, Leena (1992). Modern Childhood? Exploring the ‘Child

Question’ in Sociology. Jyväskylä: Institute for Educational

Research.

Alexander, Jeffrey C. (2011). Kulturell sociologi - Program, teori och

praktik. Texter i urval av Mats Trondman, Anna Lund & Jason L.

Mast (red). Göteborg: Daidalos.

Ambjörnsson, Fanny & Jönsson, Maria (red.). (2010). Livslinjer.

Berättelser om ålder, genus och sexualitet. Stockholm: Makadam.

Andersson, Janicke, Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa, Nilsson, Magnus & Närvänen, Anna-Liisa (red.). (2011). Att leva med tiden. Samhälls-

och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande. Lund:

Studentlitteratur.

Brembeck, Helene & Johansson, Barbro (2010). Foodscapes and Children’s Bodies. Culture Unbound – Journal of Current Cultural

Research. 2. Pp 797-818.

Brown, Sheila (2005). Understanding Youth and Crime. Listening to

Youth?. Buckingham/Philadelphia: Open University Press.

Buckingham, David (2000). After the Death of Childhood. Cambridge: Polity.

Butler, Judith (1990). Gender Trouble. Feminism and the Subversion

of Identity. London: Routledge.

Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts

Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Begreppbart: Makt. Stockholm: Liber.

Christensen, Pia & James, Allison (2000). Research with Children.

Perspectives and Practices. London; New York: Falmer Press.

Collins, Randall (2005). Interaction Ritual Chains. Princeton: Princeton University Press.

Davies, Bronwyn (2014). Listening to Children: Being and becoming. New York: Routledge.

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet:

kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.

Elder, Glen H. Jr. (1975). Age Differentiation and the Life Course.

Annual Review of Sociology, 1, s.165-190.

Ferguson, Ann Arnett (2000). Bad Boys: Public Schools in the Making

of Black Masculinity. Ann Arbor Michigan: University of Michigan

Press.

Formark, Bodil (2013). Jösses flickor, vilket trassel! Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid. Tidskrift för genusvetenskap, nr 2-3, s. 7-20. Goffman, Erving (1959). The presentation of self in everyday life. New

York: Anchor Books.

Hall, Stuart (1997). Representation. Cultural Representations and

Signifying Practices. London: SAGE Publications.

Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I Barns perspektiv och barnperspektiv, skrift nr 1-2 i skriftserien Pedagogisk forskning i Sverige, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet. Halldén, Gunilla (red.)(2007). Den moderna barndomen och barns

vardagsliv. Stockholm: Carlssons.

Halldén, Gunilla (2009). Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och precist som analytiskt verktyg. Locus. Tidskrift för forskning

om barn och ungdomar, Stockholms universitet, Institutionen för

Heggli, Gry (2004). Alderstyranni og dekronologisering. Alder som kulturanalytisk perspektiv. Tidskrift for kulturforskning, 3(1), s. 5-14.

Helander, Karin (2003). Barndramatik och barndomsdiskurser, Lund: Studentlitteratur.

Hendrick, Harry (2000). The child as social actor in history. In Pia Christensen & Allison James (Eds), Research with Children.

Perspectives and Practices. London: Falmer Press.

Hogan, Bernie (2010). The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing Performances and Exhibitions Online.

Bulletin of Science Technology & Society, (30:377), Sage

Pubications.

Holland, Patricia (2004). Picturing Childhood: The Myth of the Child

in Popular Imagery. London: I.B. Taurus.

Holstein, James & Gubrium, Jaber (2000). The self we live by:

Narrative identity in a postmodern world. New York: Oxford

University Press.

Hundeide, Karsten (2011). Grundläggande inneboende egenskaper i ett humanistiskt dialogiskt förhållningssätt till barn. I Pramling Samuelsson, Ingrid, Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (red),

Barnperspektiv och barnens perspektiv I teori och praktik.

Översättning från engelskans “Child Perspective and Children’s Perspectives” (första upplagan). Stockholm: Liber.

James, Allison & Prout, Alan (1990). Constructing and Reconstructing

Childhood. London: The Falmer Press.

Jenks, Chris (1996). Childhood. London; New York: Routledge. Johansson, Barbro (2011). Doing adulthood in childhood research.

Childhood, 19(1), 101-114.

Jonsson, Rickard (2007). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och

språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.

Jönsson, Maria (2015). Behovet av närhet blir med åren betydligt

större än nödvändigheten att bevara sin värdighet. Om genus, trots och åldrande i Kerstin Thorvalls författarskap. Lund: Ellerströms

Krekula, Clary (2006). Kvinna i ålderskodad värld: Om äldre kvinnors

förkroppsligade identitetsförhandlingar. Diss. Uppsala: Uppsala

universitet.

Krekula, Clary (2009). Age coding: on age-based practices of distinction. International Journal of Ageing and Later Life, 4(2), s. 7-31.

Krekula, Clary, Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabeth (2005). Ålder i intersektionell analys. Kvinnovetenskaplig Tidskrift (2-3), 81-94.

Laz, Cheryl (1998). Act your age. Sociological Forum, 13(1), 85-113. Laz, Cheryl (2003). Age Embodied. Journal of Aging Studies, (17),

503-519.

Lee, Nick (2001). Childhood and Society. Growing up in an Age of

Uncertainity. Buckingham, UK: Open University Press.

Livingstone, Sonia (2009). Children and the Internet. Cambridge: Policy Press.

Lunneblad, Johannes (2011). Identitet, kvalitet och realitet i en förortsskola. I Sernhede, Ove (red.), Förorten, skolan och

ungdomskulturen. Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos.

Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 24(1), s. 47-56. Lövgren, Veronica (2013). Villkorat vuxenskap. Levd erfarenhet av

intellektuellt funktionshinder, kön och ålder. Diss. Institutionen för

socialt arbete. Umeå universitet.

Natland, Sidsel (2009). ’Typisk for jenter i denne alderen’? Alder som kulturell konstruksjon i studiet av jenters vold. Barn, 2(1), s. 9-29. Neugarten, Bernice, Moore, Joan & Lowe, John (1965). Age Norms,

Age Constraints, and Adult Socialization. American Journal of

Sociology, 70, s.710-717.

Nikander, Pirjo (2000). ‘Old’ versus ‘Little Girl’: A Discursive Approach to Age Categorisation and Morality. Journal of Aging

Nikolajeva, Maria & Scott, Carol (2001). How picturebooks work. New York: Garland.

Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age Order and Children’s Agency. I Wintersberger, Helmut, Alanen, Leena, Olk, Thomas & Qvortrup, Jens (red.), Childhood, Generational Order

and the Welfare State: exploring Children’s Social and Economic Welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, 225-249.

Oring, Elliot (1990). Legend, truth, and news. Southern Folklore, 47(2), 163-177.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sommer, Dion & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Översättning från engelskans “Child Perspective and Children’s Perspectives” (första upplagan). Stockholm: Liber.

Prout, Alan (2005). The Future of Childhood. London: RoutledgeFalmer. Qvarsell, Birgitta (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter.

Godhets-maximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning

i Sverige, (8), 101–113.

Qvarsell, Birgitta (2001). Det problematiska och nödvändiga barnperspektivet. I Henry Montgomery & Birgitta Qvarsell (red.),

Perspektiv och förståelse. Att kunna se från olika håll. Stockholm:

Carlsson, 90-105.

Qvortrup, Jens (2002). Sociology of Childhood: Conceptual Liberation of Children. In F. Mouritsen & J. Qvortrup (eds.), Childhood

and Children’s Culture. Denmark: University Press of Southern

Denmark.

Robertson, Roland (1994). Globalisation or Glocalisation?, Journal of

International Communication, 1(1), s 33–52.

Robertson, Roland & White, Kathleen E. (2005). Globalization: Sociology and Cross-Disciplinarity. In C. Calhoun, C. Rojek & B.S. Turner (eds.), The Sage Handbook of Sociology. London: Sage. Sernhede, Ove (2011). Förorten, skolan och ungdomskulturen.

Reproduktion av marginalitet och ungas informella lärande.

Skolverkets rapport (2010). Barndomens förändrade villkor- Förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Skolverket. Stockholm: Fritzes.

Sundhall, Jeanette (2012). Kan barn tala? En genusvetenskaplig

undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter.

Institutionen för Kulturvetenskaper Göteborgs universitet.

Thomassen, Bjørn (2009). The Uses and Meaning of Liminality.

International Political Anthropology, Vol. 2(1), s. 5-28 .

Trondman, Mats (2013). Att förstå barndom - Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning &

Demokrati, vol 22, nr 2, 7–35.

United Nations (1989). Convention on the rights of the child, ‘United Nations Doc A/Res/44/25’.

West, Candace & Fenstermaker, Sarah (1995). Doing Difference.

Gender and Society, (9), 8-37.

West, Candace & Zimmerman, H. Don (1987). Doing Gender. Gender

förhandling om ålder och genus

I dokument Educare 2016:1 : Barndom, ungdom, kultur och lärande (sidor 174-182)