Studien som beställdes av Västerås stad visar att den så kallade ”åtgärdsga- rantin” både kan sägas fungera och inte fungera.
Några skäl till att den fungerar: I stadens skolor satsas det på området ”läsa-skriva-räkna”. Många skolor har ett väl utvecklat pedagogiskt arbete, för att de barn som möter svårigheter i sitt språk-, skriv-, läs- och matema- tikprocessen ska nå skolans mål. Flera skolor är framgångsrika i sitt arbete, och dessa har oftast ett väl fungerande samarbete mellan klasslärare och specialpedagoger.
Var finns det då för skäl att säga att den inte fungerar? Den resursbrist som anges kan tolkas som antingen en faktisk resursbrist eller en brist på rätt kompetenser. Vad gäller åtgärdsprogram finns brister, vilket även Skolin- spektionen påpekat. Dessutom anger lärarna att bristerna kring svenska som andraspråk (SVA) en central faktor för att eleverna inte når målen.
Vårt resultat har dock intresse även för andra kommuner och skolhuvud- män. Införandet av de nationella proven i årskurs tre har tydliggjort problem kopplat till barns förmåga att ”läsa-skriva-räkna”. De implikationer vi redo- visar ovan som ett resultat av vår studie kan med fördel diskuteras bland verksamma pedagoger som arbetar med dilemman kopplade till barns språk- och matematikutveckling.
Utifrån vår studie finner vi att det finns flera aktuella frågor som gärna kan utvecklas i nya forskningsprojekt. De frågor som tagits upp tidigare i avsnittet implikationer kan utgör utgångspunkt för ny forskning. I denna studie saknas några viktiga aktörers perspektiv. Även om barnen/eleverna står i centrum är det av stor vikt att lyssna till deras röster. Detta gäller även föräldrarna som spelar en central roll i barns möte med förskolan, förskole- klassen och skolans första år. För framtida studier planerar vi att involvera barn och föräldrar för att fördjupa förståelsen av mötet med skolans värld.
Referenser
Adams, M. J. (1990). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Mas- sachusetts: The MIT Press
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. (IPD-rapporter. Specialpeda- gogiska rapporter Nr 15). Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pe- dagogik och didaktik
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A., Klasson, J-Å., & Nordevall, E. (2002). Reflekterande samtal för peda-
gogisk utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i mate- matik. (INSIKT 2002:2. Vetenskapliga rapporter från HLK). Jönköping: Högs- kolan för lärande och kommunikation.
Ahlström, K.-G., Emanuelsson, I., & Wallin, E. (1986). Skolans krav - elevernas
behov. Lund: Studentlitteratur.
Catts, H.W., Kamhi, A.G., & Adlof, S. M. (2005). Defining and classifying reading disabilities. In Kamhi, A. G. & Catts, H, W. Language and reading disabilities. Third edition. Boston: Pearson/A&B
Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (Eds.) (1998). Theorising Special Education. London: Brittish Library Cataloguing in Publication Data.
Denzin, N. (1997) Interpretive ethnography. Thousand Oaks, CA: Sage.
Desoete. A., &, Grégoire. J. (2006). Numerical Competence in Young Chidren and in Children with Mathematics Learning Disabilities. Learning and Individual
Differences, 16 (4), 351 – 367
Dilthey, W. (1976) Selected Writings. (Ed. H. P. Rickman translated to English). Cambridge: Cambridge
Dimming, L. Grusell Wallgren, S & Jansson, E. (2004). BeMa, Bedömningsun-
derlag i Matematik. Vänersborg, Vänersborgs kommun
Domfors, (2000). Dövstumlärare-specialpedagog-lärare för döva och hörselska-
dade. En lärarutbildnings innehåll och rationalitetsförskjutningar. (Akademisk avhandling). Örebro: Studies in Education 1.
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38 (4), 324–332 Einarsdottir, J. (2006). From pre-school to Primary School: When different
contexts meet. Scandinavian Journal of Educational Research, 50, (2), 165-184
Einarsdóttir, J. (2007) Research with children: methodological and ethical challeng- es. European Early Childhood Education Research Journal, 15, (2), 197-211. Elbro. C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I; Persson, B; & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpe-
dagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En intro-
duktion. (Arbetsrapporter vid pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 8). Örebro: Örebro universitet
nas av, att den är fragmentarisk och ges kontinuerligt under segregerande former (se t.ex. Persson, 2007; Myrberg, 2001; Myrberg & Lange, 2006).
Hur ska den specialpedagogiska verksamheten organiseras och efter vilket uppdrag ska specialpedagoger och speciallärare arbeta?
Avslutande kommentar
Studien som beställdes av Västerås stad visar att den så kallade ”åtgärdsga- rantin” både kan sägas fungera och inte fungera.
Några skäl till att den fungerar: I stadens skolor satsas det på området ”läsa-skriva-räkna”. Många skolor har ett väl utvecklat pedagogiskt arbete, för att de barn som möter svårigheter i sitt språk-, skriv-, läs- och matema- tikprocessen ska nå skolans mål. Flera skolor är framgångsrika i sitt arbete, och dessa har oftast ett väl fungerande samarbete mellan klasslärare och specialpedagoger.
Var finns det då för skäl att säga att den inte fungerar? Den resursbrist som anges kan tolkas som antingen en faktisk resursbrist eller en brist på rätt kompetenser. Vad gäller åtgärdsprogram finns brister, vilket även Skolin- spektionen påpekat. Dessutom anger lärarna att bristerna kring svenska som andraspråk (SVA) en central faktor för att eleverna inte når målen.
Vårt resultat har dock intresse även för andra kommuner och skolhuvud- män. Införandet av de nationella proven i årskurs tre har tydliggjort problem kopplat till barns förmåga att ”läsa-skriva-räkna”. De implikationer vi redo- visar ovan som ett resultat av vår studie kan med fördel diskuteras bland verksamma pedagoger som arbetar med dilemman kopplade till barns språk- och matematikutveckling.
Utifrån vår studie finner vi att det finns flera aktuella frågor som gärna kan utvecklas i nya forskningsprojekt. De frågor som tagits upp tidigare i avsnittet implikationer kan utgör utgångspunkt för ny forskning. I denna studie saknas några viktiga aktörers perspektiv. Även om barnen/eleverna står i centrum är det av stor vikt att lyssna till deras röster. Detta gäller även föräldrarna som spelar en central roll i barns möte med förskolan, förskole- klassen och skolans första år. För framtida studier planerar vi att involvera barn och föräldrar för att fördjupa förståelsen av mötet med skolans värld.
Referenser
Adams, M. J. (1990). Beginning to read. Thinking and Learning about Print. Mas- sachusetts: The MIT Press
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. (IPD-rapporter. Specialpeda- gogiska rapporter Nr 15). Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pe- dagogik och didaktik
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A., Klasson, J-Å., & Nordevall, E. (2002). Reflekterande samtal för peda-
gogisk utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i mate- matik. (INSIKT 2002:2. Vetenskapliga rapporter från HLK). Jönköping: Högs- kolan för lärande och kommunikation.
Ahlström, K.-G., Emanuelsson, I., & Wallin, E. (1986). Skolans krav - elevernas
behov. Lund: Studentlitteratur.
Catts, H.W., Kamhi, A.G., & Adlof, S. M. (2005). Defining and classifying reading disabilities. In Kamhi, A. G. & Catts, H, W. Language and reading disabilities. Third edition. Boston: Pearson/A&B
Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (Eds.) (1998). Theorising Special Education. London: Brittish Library Cataloguing in Publication Data.
Denzin, N. (1997) Interpretive ethnography. Thousand Oaks, CA: Sage.
Desoete. A., &, Grégoire. J. (2006). Numerical Competence in Young Chidren and in Children with Mathematics Learning Disabilities. Learning and Individual
Differences, 16 (4), 351 – 367
Dilthey, W. (1976) Selected Writings. (Ed. H. P. Rickman translated to English). Cambridge: Cambridge
Dimming, L. Grusell Wallgren, S & Jansson, E. (2004). BeMa, Bedömningsun-
derlag i Matematik. Vänersborg, Vänersborgs kommun
Domfors, (2000). Dövstumlärare-specialpedagog-lärare för döva och hörselska-
dade. En lärarutbildnings innehåll och rationalitetsförskjutningar. (Akademisk avhandling). Örebro: Studies in Education 1.
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38 (4), 324–332 Einarsdottir, J. (2006). From pre-school to Primary School: When different
contexts meet. Scandinavian Journal of Educational Research, 50, (2), 165-184
Einarsdóttir, J. (2007) Research with children: methodological and ethical challeng- es. European Early Childhood Education Research Journal, 15, (2), 197-211. Elbro. C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I; Persson, B; & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpe-
dagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En intro-
duktion. (Arbetsrapporter vid pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 8). Örebro: Örebro universitet
Engström, A., & Magne, O. (2006). Medelsta-matematik III. Eleverna räknar. Rap- porter från Pedagogiska institutionen, 12. Örebro: Örebro universitet.
Erickson, F. (1986) 'Qualitative Methods in Research on Teaching', in Merlin Wittrock (Ed.), Handbook of Research on Teaching. (3rd ed.). New York: Macmillan.
Eriksen Hagtvet, B. (2003). Skriftspråkstimulering i første klasse: faglig innhold og didaktiske angrepsmåter.I K. Klette (red.). Klassrommets praksisformer etter
Reform 97. Oslo: Det utdanningsvitenskaplige fakultet.Universitetet i Oslo Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1. Tal och skrift i förskoleåldern.
Stockholm: Natur och Kultur
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i
möte med förskola och skola. Uppsala: Uppsala University Library
Fischbein, S., Rydelius, P.-A. & Björck-Åkesson, E. (2006). Tvärvetenskaplig sam-
verkan – kring lärande,delaktighet och hälsa i samspel med den pedagogiska miljön. I Resultatdialog 2006. Forskning inom utbildningsvetenskap. (Veten- skapsrådets rapportserie 15). Vetenskapsrådet
Fischbein, S. (2007). Kognitiva/utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga
år. En kunskapsöversikt. I Skolverket. Mål för alla.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1687. Hämtat 2007-11-01
Frost. J. (2002). Läsundervisning: Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Garpelin, A. (1997). Lektionen och livet. Upsala Studies in Education 70. Uppsala:
Uppsala universitet
Garpelin, (2003). Ung i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Geary, D.C. (2004). Mathematics and Learning Disabilities. Journal of Learning
Disabilities, 37, (1), 4–15
Gersten, R. Jordan, N,. & Flojo, J. (2005): Early Identification and Interventions for Students With Mathematics Difficulties, Journal of Learning Disabilities, 38
(4), 293–304
Gillon, Gail, T. (2004). Phonological awareness. From research to practice. New York: The Guilford press.
Ginsburg, H. P. (1997). Mathematical learning disabilities: a view from develop- mental psychology. Journal of learning disabilities vol 30 (1), 20-33.
Giorgi, A. (1985) Phenomenology and Psychological Research. Pittsburgh: Du- quense Univ. Press.
Goswani, Usha. 2000). Phonological and lexical processes. In J.M. Kamil, P.B. Mosenthal, P.D. Pearson & R. Barr. (Eds.). The handbook of Reading Research.
Volume III. (pp. 251-268). Mahwah, NJ: Erlbaum
Gustafsson, J-E., Westling Allodi, M., Alin Åkerman., Eriksson, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R. S. (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic
review. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademin.
Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge: Harvard university Press,
Halonen, A., Aunola, K., Ahonen, T., & Nurmi, J-E. (2006). The role of learning to read in the development of problem behavior: A cross-lagged longitudinal study. British Journal of Educational Psychology, 76, (3), 517–534. Hammers- ley, M. (2006). Ethnography: problems and prospects. Ethnography and educa-
tion, 1, (1), 3-14
Hammersley, M., & Atkinson, P. (1995). Ethnography. Principles in Practice. Lon- don: Routledge
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld.
En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45 till 1988/89. Akademisk avhandling. Uppsala universitet.
Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? analys av en pedagogisk kon-
trovers. Solna: Eklunds förlag
Hufferd-Ackles, K., Fuson, K., & Sherin, M. (2004). Describing levels and compo- nents of a math-talk learning community. Journal for Research in Mathematics
Education, 35, 81-116.
Hunt, P., Soto, G., Maier, J., & Doering, K. (2003). Collaborative Teaming to Sup- port Students at Risk and Students with Severe Disabilities in General Education Classroom. Council for Exceptional Children. 69, (3), 315-332.
Häggblom, L. (2000) Räknespår. Barns matematiska utveckling från 6 till 15 år. Akademisk avhandling. Åbo: Åbo Akademiska Förlag.
Häggström. (2008). Teaching systems of linear equations in Sweden and China:
What is possible to learn? Akademisk avhandling vid institutionen för pedago- gik och didaktik, Göteborgs universitet.
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur
Jacobson, C., & Svensson, I. (2006). Bakgrund till tio uppsatser om läs- och skriv- svåårigheter. I C. Jacobson & I. Svensson (red.). Tio uppsatser om läs- och
skrivsvårigheter. Växjö universitet och Specialpedagogisk institutet.
Kamhi, A. G. & Catts, H, W. (2005). Language and reading disabilities. Third edi- tion. Boston: Pearson/A&B
Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H., & Sahlström, F. (Eds.) (2006) Försko-
leklassen – ett tionde skolår? Stockholm: Liber
Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights
gained and shared by teachers of mathematics. Avhandling. Göteborg: Göte- borgs universitet.Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Landeri,K; Fussenegger, B; Moll, K., & Wilburger,. E. (2009). Dyslexia and dyscal- culia: Two earning disorders with different cognitive profiles. Journal of Expe-
rimental Child Psychology, 103, 309–324
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Linnanmäki, K. (2004). Matematikprestationer och självuppfattning. In I. Magne & A. Engström (Eds.). Democracy and Participation. A Challenge for Special
Needs Education in Mathematics. (Örebro University: Reports from the De- partment of Education, 7).
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O. (1988) Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research
Quarterly 23, (3), 263-83.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundin, S. (2008) Skolans matematik : en kritisk analys av den svenska skolma-
tematikens förhistoria, uppkomst och utveckling. (Acta Universitatis Upsali- ensis). Uppsala: Uppsala universitet.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Gö- teborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Magne, I. & Engström, A. (Eds.). Democracy and Participation. A Challenge for
Special Needs Education in Mathematics. (Örebro University: Reports from the Department of Education, 7).
Engström, A., & Magne, O. (2006). Medelsta-matematik III. Eleverna räknar. Rap- porter från Pedagogiska institutionen, 12. Örebro: Örebro universitet.
Erickson, F. (1986) 'Qualitative Methods in Research on Teaching', in Merlin Wittrock (Ed.), Handbook of Research on Teaching. (3rd ed.). New York: Macmillan.
Eriksen Hagtvet, B. (2003). Skriftspråkstimulering i første klasse: faglig innhold og didaktiske angrepsmåter.I K. Klette (red.). Klassrommets praksisformer etter
Reform 97. Oslo: Det utdanningsvitenskaplige fakultet.Universitetet i Oslo Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1. Tal och skrift i förskoleåldern.
Stockholm: Natur och Kultur
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i
möte med förskola och skola. Uppsala: Uppsala University Library
Fischbein, S., Rydelius, P.-A. & Björck-Åkesson, E. (2006). Tvärvetenskaplig sam-
verkan – kring lärande,delaktighet och hälsa i samspel med den pedagogiska miljön. I Resultatdialog 2006. Forskning inom utbildningsvetenskap. (Veten- skapsrådets rapportserie 15). Vetenskapsrådet
Fischbein, S. (2007). Kognitiva/utvecklingspsykologiska perspektiv på barn i tidiga
år. En kunskapsöversikt. I Skolverket. Mål för alla.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1687. Hämtat 2007-11-01
Frost. J. (2002). Läsundervisning: Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Garpelin, A. (1997). Lektionen och livet. Upsala Studies in Education 70. Uppsala:
Uppsala universitet
Garpelin, (2003). Ung i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Geary, D.C. (2004). Mathematics and Learning Disabilities. Journal of Learning
Disabilities, 37, (1), 4–15
Gersten, R. Jordan, N,. & Flojo, J. (2005): Early Identification and Interventions for Students With Mathematics Difficulties, Journal of Learning Disabilities, 38
(4), 293–304
Gillon, Gail, T. (2004). Phonological awareness. From research to practice. New York: The Guilford press.
Ginsburg, H. P. (1997). Mathematical learning disabilities: a view from develop- mental psychology. Journal of learning disabilities vol 30 (1), 20-33.
Giorgi, A. (1985) Phenomenology and Psychological Research. Pittsburgh: Du- quense Univ. Press.
Goswani, Usha. 2000). Phonological and lexical processes. In J.M. Kamil, P.B. Mosenthal, P.D. Pearson & R. Barr. (Eds.). The handbook of Reading Research.
Volume III. (pp. 251-268). Mahwah, NJ: Erlbaum
Gustafsson, J-E., Westling Allodi, M., Alin Åkerman., Eriksson, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R. S. (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic
review. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademin.
Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge: Harvard university Press,
Halonen, A., Aunola, K., Ahonen, T., & Nurmi, J-E. (2006). The role of learning to read in the development of problem behavior: A cross-lagged longitudinal study. British Journal of Educational Psychology, 76, (3), 517–534. Hammers- ley, M. (2006). Ethnography: problems and prospects. Ethnography and educa-
tion, 1, (1), 3-14
Hammersley, M., & Atkinson, P. (1995). Ethnography. Principles in Practice. Lon- don: Routledge
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld.
En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45 till 1988/89. Akademisk avhandling. Uppsala universitet.
Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? analys av en pedagogisk kon-
trovers. Solna: Eklunds förlag
Hufferd-Ackles, K., Fuson, K., & Sherin, M. (2004). Describing levels and compo- nents of a math-talk learning community. Journal for Research in Mathematics
Education, 35, 81-116.
Hunt, P., Soto, G., Maier, J., & Doering, K. (2003). Collaborative Teaming to Sup- port Students at Risk and Students with Severe Disabilities in General Education Classroom. Council for Exceptional Children. 69, (3), 315-332.
Häggblom, L. (2000) Räknespår. Barns matematiska utveckling från 6 till 15 år. Akademisk avhandling. Åbo: Åbo Akademiska Förlag.
Häggström. (2008). Teaching systems of linear equations in Sweden and China:
What is possible to learn? Akademisk avhandling vid institutionen för pedago- gik och didaktik, Göteborgs universitet.
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur
Jacobson, C., & Svensson, I. (2006). Bakgrund till tio uppsatser om läs- och skriv- svåårigheter. I C. Jacobson & I. Svensson (red.). Tio uppsatser om läs- och
skrivsvårigheter. Växjö universitet och Specialpedagogisk institutet.
Kamhi, A. G. & Catts, H, W. (2005). Language and reading disabilities. Third edi- tion. Boston: Pearson/A&B
Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H., & Sahlström, F. (Eds.) (2006) Försko-
leklassen – ett tionde skolår? Stockholm: Liber
Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights
gained and shared by teachers of mathematics. Avhandling. Göteborg: Göte- borgs universitet.Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Landeri,K; Fussenegger, B; Moll, K., & Wilburger,. E. (2009). Dyslexia and dyscal- culia: Two earning disorders with different cognitive profiles. Journal of Expe-
rimental Child Psychology, 103, 309–324
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Linnanmäki, K. (2004). Matematikprestationer och självuppfattning. In I. Magne & A. Engström (Eds.). Democracy and Participation. A Challenge for Special
Needs Education in Mathematics. (Örebro University: Reports from the De- partment of Education, 7).
Lundberg, I., Frost, J., & Petersen, O. (1988) Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research
Quarterly 23, (3), 263-83.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundin, S. (2008) Skolans matematik : en kritisk analys av den svenska skolma-
tematikens förhistoria, uppkomst och utveckling. (Acta Universitatis Upsali- ensis). Uppsala: Uppsala universitet.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Gö- teborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Magne, I. & Engström, A. (Eds.). Democracy and Participation. A Challenge for
Special Needs Education in Mathematics. (Örebro University: Reports from the Department of Education, 7).
Mazzocco, MM.M., & Myers G. F. (2003). Complexities in Identifying and
Defining Mathematics Learning Disability in the Primary School-Age Years.
Annals of Dyslexia, 53 (1), 218-253.
Mehan, H. (1992). Understanding inequality in schools: The contribution of inter- pretive studies. Sociology of Education 1992, 65, (4), 1-20.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Myndigheten för skolutveckling. (2007). Att läsa och skriva. Forskning och beprö-
vad erfarehet . www.skolutveckling.se Hämtat 2007-08-16
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forsk-
ningsöversikt. Stockholm: Skolverket
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs-
och skrivsvårigheter. Lärarhögskolan i Stockholm
Myrberg, M., & Lange, A.-L. (2005). Identifiering, diagnostik samt specialpedago-
giska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur Nolte, M. (2004). Language Reception and Dyscalculia. In Engström, A. (red). De-
mocracy and Participation - A Challenge for Special Needs Education in Math- ematics. Reports from the Department of Education, 7. Örebro University. Pro- ceedings of the 2nd Nordic Research Conference on Special Needs Education in Mathematics. 7: 57-76. Örebro: Örebro University.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i grundskolans mate-
matikundervisning. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet. Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm:
Liber
Ricoeur, P. (1981) The model of the text: meaningful action considered as a text. In J. B. Thomspon (Ed.) P. Ricoeur: Hermeneutics and the Human Sciences. Cam- bridge: Cambridge University Press.
Riesbeck, E. (2008) På tal om matematik : matematiken, vardagen och den mate-
matikdidaktiska diskursen (Linköping Studies in Behavioural Sciences, 129). Linköping: Linköpings universitet.
Sahlin, B. (1997). Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentrat-
ion i grundskolan. En översikt av svensk forskning 1990-1995. Stockholm: Skolverket.
Samuelsson, S. (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I Bjar, Louise (Red.).
Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur
Shalev RS, Auerbach J & Gross-Tsur V. (1998): Persistence of developmental dy- scalculia: What counts? Results from a 3-year prospective follow-up study.
Journal of Pediatrics.133, 358-62.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lä-
rande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg studies in educational sciences. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Skidmore, D. (2002). A theoretical model of pedagogical discourse. Disability, Cul-
ture and Education, 1, (2), 119-131
Skidmore, D. (2004). Inclusion: the dynamic of school development. England, Berkshire: Open University Press
Skolverket (2001-2002). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att
lära-med fokus på matematik. (Skolverkets rapport nr 221). Skolverket
Skolverket (2007). PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och
i världen. Rapport 305. www.skolverket.se/publikationer?id=1756 . Hämtat 2009-01-20
Skolverket (2008a). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års
forskning och utvärdering. www.skolverket.se/publikationer?id=1787. Hämtat 2009-01-20
Skolverket (2008b). TIMSS 2007- huvudrapport. Svenska grundskoleelevers kun-
skaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2127. Hämtat 2009-02-09
Skolverket (2008c). Förskoleklass. www.skolverket.se/sb/d/1328. Hämtat 2008-02- 18
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i ett internat- ionellt perspektiv. Rapport nr 381.
Skoog, Marianne. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Örebro Studies in Education 33. Örebro universitet
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetodstudie
av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå universitet: Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 7
Skolverket. (2009). Lägesbedömning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola
och vuxenutbildning. (rapport 337). Stockholm: Fritzes
Snow, C. E., Griffin, P., & Burns, S. M. (2005). Knowledge to Support the Teaching
of Reading. Preparing Teachers for a Changing World. San Fransico
Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av
Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. Artikelnummer 2004-110-7 Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism,
Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Socialstyrelsen. Artikelnummer 2010-3-8
Stanovich, K.E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individ- ual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quartely, 21,