Åldersbedömning är ett ämne som än så länge inte blivit omdebatterat i svensk rätt. Som nämns i uppsatsen är det ett förfarande som inte enbart berör lagföring för brott, utan påverkar hanteringen av den unge genom hela rättsprocessen. Uppsatsen ämnar förse läsaren med en ökad insikt om åldersbedömningens komplexitet och vikten av att frågan utreds vidare.
Utfallet av åldersbedömningen får stor betydelse för att unga lagöverträdare ska kunna behandlas i enlighet med gällande rätt. Idag hamnar en ung lagöverträdare som inte kan på- visa sin identitet snabbt i en oförutsebar position med ytterst begränsade möjligheter att kunna påverka den. Så länge rättslig reglering saknas hålls dessa ungdomar i en oacceptabel rättsovisshet. En förändring måste till för att unga lagöverträdare ska kunna åtnjuta förutsebar och enhetlig lagföring.
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner NJA II 1943
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen
Prop. 1993/94:24 med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.
Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättigheter
Prop. 1997/98:178 Medborgarskap och identitet
Prop. 2004/05:131 En modernare rättegång: reformering av processen i allmän domstol
Prop. 2009/10:31 Genomförandet av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedursdirektivet
Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag
Prop. 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Statens offentliga utredningar
SOU 2003:25 Verkställighet vid oklar identitet m.m. SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten
SOU 2012:34 Nya påföljder
SOU 2013:17 Brottmålsprocessen
Litteratur
Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans- Heinrich, Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder, 11 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2010 [cit. Bernitz, Heuman, Leijonhufvud, Seipel, Warnling-Nerep & Vogel].
Borgeke, Martin, Att bestämma påföljd för brott, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012 [cit. Borgeke].
Bryman, Allan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl., Liber, Stockholm, 2011 [cit. Bryman].
Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, Norstedts Juridik, Stockholm, 1994. Ekelöf, Per Olof, Bylund, Torleif & Edelstam, Henrik, Rättegång: tredje häftet, 7 uppl. Norstedts Juridik, Stockholm, 2006 [cit. Ekelöf, Bylund & Edelstam, Rättegång: tredje häftet].
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång: fjärde häftet, 7 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2009 [cit. Ekelöf, Edelstam & Heuman, Rättegång: fjärde häftet].
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Pauli, Mikael, Rättegång: femte häftet, 8 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2011 [cit. Ekelöf, Edelstam & Pauli, Rättegång: femte häftet]. Gustafson, Håkan, Rättens polyvalens: en rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, 2002 [cit. Gustafson].
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen: studier i förmögenhetsrätt, Jure förlag, Stockholm, 2001.
Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2010 [cit. Jareborg & Zila].
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
Lantz, Annika, Intervjumetodik, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013 [cit. Lantz]. Nordh, Roberth, Bevisrätt B: bevisbörda och beviskrav, Iustus, Uppsala, 2011, Praktisk process (del VII) [cit. Nordh].
Nordlöf, Kerstin, Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012 [cit. Nordlöf].
Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod, Norstedts Juridik, Stockholm, 1995 [cit. Peczenik, Juridikens teori och metod].
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Norstedts Juridik, Stockholm, 1995 [cit. Peczenik, Vad är rätt?]. Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2007 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare].
Artiklar
Frändberg, Åke, Om rättssäkerhet, JT 2000-01, s. 269-280 [cit. Frändberg].
Giedd, Jay, Blumenthal, Jonathan, O. Jeffries, Neal, Castellanos, FX, Liu, Hong, Zijdenbos, Alex, Paus, Tomáš, Evans. Alan & Rapoport, Judith, Brain development during childhood and adolescence: a longitudinal MRI study, Nature Neuroscience 2 (10), 1999. 861- 863. Hjern, Anders, Brendler-Lindquist, Maria & Norredam, Marie, Age assessment of young asylum seekers, Acta Paediatrica, 2011 [cit. Hjern, Brendler-Lindquist & Norredam]. Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1-10 [cit. Jareborg].
Kullman, Leif, Johansson, Gunnar & Åkesson, Louise, Root development of the lower third molar and its relation to chronological age, Swedish Dental Journal, SDJ, Vol. 16, No. 4, 1992, s.161-167 [cit. Kullman, Johansson & Åkesson].
Mincer, H. H., Harris, E. F., and Berryman, H. E., The A.B.F.O. Study of Third Molar Development and Its Use As an Estimator of Chronological Age, Journal of Forensic Sciences, JFSCA, Vol. 38, No. 2, 1993, s. 379-390.
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk, TfR 4-5/2005, s.648-656.
Settersten, Richard & Mayer, Karl Ulrich, The measurement of age, age structuring, and the life course, Annual Review of Sociology, Vol. 23, 1997, s. 233-261 [cit. Settersten & Mayer] Zila, Josef, Om rättssäkerhet, SvJT 1990, s. 284-305 [cit. Zila].
Internet
Kvalitativ metod, Nationalencyklopedin , ”http://www.ne.se/kvalitativ-metod”, lydelse 2014- 05-19.
Migrationsverket (utg.), Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning, RCI 17/2012, Lifos, ”http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=27930”, lydelse 2014-05-19, [cit. Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående
åldersbedömning].
Migrationsverket (utg.), Handbok för migrationsärenden,
”http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Lagar-och- regler/Handbok-i-migrationsarenden.html”, lydelse 2014-05-19.
Migrationsverket (utg.), Lagar och förordningar, ”http://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Vart-uppdrag/Lagar-och-regler/Lagtexter.html”, lydelse 2014-05-19. Migrationsverket (utg.), Migrationsverkets bedömning av identitetsdokument,
vuxna/Styrkt-identitet/Migrationsverkets-bedomning-av- identitetsdokument.html#Afghanistan”, lydelse 2014-05-19.
Migrationsverket (utg.), Migrationsverket redovisar statistik angående åldersbedömningar i ny delrapport, ” http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2013/2013-06-03-Migrationsverket-redovisar- statistik-angaende-aldersbedomningar-i-ny-delrapport.html”, lydelse 2014-05-19.
Migrationsverket (utg.), Åldersbedömning,
”http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Asylsokande- barn/For-barn/Utan-foraldrar/Asylansokan/Aldersbedomning.html”, lydelse 2014-05-19. Rättsmedicinalverket (utg.), Rättsodontologi, ”http://www.rmv.se/?id=110”,lydelse 2014-05- 19.
Socialstyrelsen (utg.), Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren, Dnr 31156/2011, ”http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18780/2012-6-54.pdf”, lydelse 2014-05-19 [cit. Socialstyrelsen, Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren].
Socialstyrelsen (utg.), Om socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), ”http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/omsosfs”, lydelse 2014-05-19.
Svenska Barnläkarföreningen (utg.), Medicinsk åldersbedömning av barn i övre tonåren – instruktioner för barnläkarundersökning,
”http://www.blf.net/blf_ny/sektioner/Instruktion_Barnmedicinsk-aldersbedomning- BLF_140116.pdf”, lydelse 2014-05-19 [Svenska Barnläkarföreningen].
UNHCR (utg.), Guidelines on Policies and Procedures in Dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum, February 1997, ” http://www.unhcr.org/cgi-
bin/texis/vtx/search?page=search&docid=3d4f91cf4&query=age%20assessment, lydelse 2014-05-19.
UNICEF (utg.), Smith, Terry, Brownlees, Laura, Age assessment practices: a literature review & annotated bibliography,
http://www.unicef.org/protection/Age_Assessment_Practices_2010.pdf., lydelse 2014-05-19. Vetenskapsrådet (utg.), Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, ”http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf”, lydelse 2014-05-19.
Vetenskapsrådet (utg.), Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ”http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml”, lydelse 2014-05-19.
Intervjuer
Dawidson, Irena, Rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket i Solna, intervju 2014-03-03, [cit. Dawidson].
Svedin, Anna, kammaråklagare vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm, intervju 2014- 02-26 [cit. Svedin].
Övrigt material
Lindberg, Gunnel, Rättegångsbalk (1942:740) 28 kap. 12 §, Lexino 2014-01-01. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Stockholm, KROPPSBESIKTNING: ålders-
bestämning av misstänkta lagöverträdare som uppger sig vara under 15 år, RättsPM 2006:28 [cit. Åklagarmyndigheten].
Rättsfallsförteckning
Europadomstolen
Pretty v. the United Kingdom, judgment of 29 April 2002, European Court of Human Rights, no. 2346/02 (Sect. 4)
Wainwright v. The United Kingdom, judgment of 26 September 2006, European Court of Human Rights, no. 12350/04 (Sect. 4)
Y.F v. Turkey, judgment of 22 July 2003, European Court of Human Rights, no. 24209/94 (Sect. 4)
Högsta domstolen
NJA 1998 s. 693 NJA 2000 s. 421 NJA 2004 s. 702Hovrätten
Opublicerade rättsfallHovrätten för Nedre Norrland, rotel 2 dom 2009-08-20, mål nr. B 676-09 Hovrätten för Nedre Norrland, rotel 4 dom 2009-11-23, mål nr. B 740-09 Svea hovrätt, avd. 03 dom 2010-07-27, mål nr. B 4453-10
Svea hovrätt, avd. 01 dom 2013-10-16, mål nr. B 905-13
Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 2 dom 2011-04-07, mål nr. B 522-11 Göta hovrätt, avd. 1, dom 2012-07-02 mål nr. B 1332-12
Hovrätten för Västra Sverige, avd. 3 dom 2012-12-28, mål nr. B 4623-12 Hovrätten för Västra Sverige, avd. 4 dom 2013-06-19, mål nr. B 2757-13 Hovrätten för Västra Sverige, avd. 3 dom 2014-01-30, mål nr. B 5449-13
Migrationsöverdomstolen
MIG 2011:11
Myndighetspraxis
Justitieombudsmannen JO 2013/14 s. 361
Bilaga A
Intervju med kammaråklagare Anna Svedin
1) I ditt fall (B 905-13) - hur begärdes åldersbedömningen in?
- I mitt fall begärdes åldersbedömningen in på begäran av försvararen. Efter att jag talat med rättsläkaren och rättsodontologen avslog jag försvarets begäran om att
förundersökningen skulle kompletteras. Försvaret begärde då tingsrättens prövning av mitt beslut. Tingsrätten gick på min linje. Även i hovrätten begärde försvararen att förundersökningen skulle kompletteras och även hovrätten avslog hennes
(försvararens) begäran.
Det som var lite speciellt i mitt mål var att frågan rörde om den misstänkte var 19 eller 21, dvs skillnaden mellan att kunna dömas till livstidsfängelse eller inte. Den ålders- skillnaden är för liten för att man skall kunna uttala sig om det ena eller det andra bland annat på grund av att skelettet är färdigvuxet när man fyller 18 år. Det finns ju fall som är mer renodlade, t.ex. där den misstänkte säger att han är under 15 och därmed inte skulle vara straffmyndig eller att han är mellan 16-17 där han skulle få en betydande åldersrabatt.
2) Är åldersbedömning ett problem som du ställts inför tidigare?
- Nej det är ingenting som jag personligen ha stött på tidigare. Jag har stött på det vid jourtillfällen. När polisen ringer in och vill begära någon häktad. Så säger dem att det är någon som är yngre än 15 år till exempel. Då är det bara att släppa dem.
3) Upplever du att åldersbedömning vållar problem i dagens brottmålsprocess?
- Åldersbedömningsproblematiken var som sagt något som jag stötte på i och med mitt fall. I den frågan har jag därför svårt att uttala mig generellt. UC Stockholm har ju kommit ut med en förfrågan i och med mitt fall. På de svaren de fick då kan man tolka att detta är ett generellt problem.
4) Vem bör åläggas utredningsansvar för den tilltalades ålder?
- Jag upplever att detta är något som i stor utsträckning åläggs oss åklagare idag. Det är en fråga som inte som helt är klar. Min upplevelse är att rätten förväntar sig att
åklagaren ska presentera en utredning på det här. I mitt fall förelade rätten mig exempelvis att vidta utredningsåtgärder och skicka ambassadförfrågningar till
Afghanistan. Så rätten uppfattar det nog som att det är vårt ansvar. Det skulle i så fall innebära att samma bevisregler gäller i som övrigt i brottmål. I våldtäktsmålet
uppfattar ju rätten det snarare att det tillhör personalian och då faller det på rättens ansvar att utreda ålder. Min uppfattning är att rätten behöver sätta ned foten och säga vad som gäller.
5) Är åldersbedömningen rättssäker?
- Det jag upplever att rätten gjorde var att tillämpa in dubio mitius dvs. vid tvivel till det mildare. Förutom i våldtäktsmålet rör det sig i realiteten om mildare domar. I och med att åldersbedömning ser ut som den gör leder det till att åldern mildras. I det
avseendet får man säga att den är rättssäker.
Det tycker jag huvudsakligen är en medicinsk fråga. Jag har ingen möjlighet att gå in och bedöma om vad rätten ska komma fram till på det underlag de har.
Jag tror att det här kommer att bli ett allt vanligare problem. Det kan ju vara så att den tilltalade är yngre. Men det kan också vara så att man är ute efter att få ett mildare straff. Det kan bli ett stort framtida problem. Jag tror att det är svårt att lagstifta om frågan. Men det som skulle vara intressant är om HD tog upp ett mål och uttalade sig om bevisbördan. Med tanke på att hovrättspraxis spretar så mycket som det gör så borde HD vara intresserade av frågan tycker jag.
Intervju med rättsodontolog Irena Dawidson
1) Hur genomförs åldersbedömning?
- Först och främst är det viktigt att påpeka att man inte kan fastställa en ålder om man inte har bevittnad födelsen. Det är därför det är så viktigt med märkningen av nyfödda barn- då funkar allt. Däremot kan man bedöma ålder. Ju yngre en individ är desto snävare bli intervallerna.
Det finns olika sätt som läkare kan göra. Jag svarar bara för bedömning om
tandutveckling. Tandutveckling; ju yngre desto snävare är intervallerna. Foster kan man ganska exakt ange ålder på. När man ska bedöma på levande. Små barn ganska exakt på några månader. Gapet blir dock större och större upp till 12-14 års ålder. Från 14-15 års ålder kan man bara titta på visdomständer eftersom alla annars är färdig- växta. Dessutom finns en viss skillnad både på kön och på etnisk tillhörighet. Dessa båda drunknar dock i de individuella skillnader som finns. Visdomständer kan man titta på upp till 17-20 års ålder.
Det man gör är att man placerar värden och jämför med dem i en tabell. 2) Vilka publicerade utvecklingsscheman används?
- De vanligaste är Mincer och Kullman. Jag kan skicka dem till dig nu. Jag skicka även en som förklarar dem närmare.
3) Vem begär åldersbedömning av en ung lagöverträdare från er på Rättsmedicinalverket?
- Oftast är det polisiära frågor. De ställer två olika frågor – om personer är över/ under 18 år? Och yngre än 14 år? 14 år lättare, säkrare och enklare. Begäran kommer bara
från polisen. Ibland har jag blivit åberopad som sakkunnig för att förklara statistiken bakom i rätten. Det som brukar komma in är att vi får brottsanmälan. K- nummer. De kräver då att rättsmedicinska undersökningar sker genom kroppsbesiktning. Det görs dock ingen skillnad i metoden beroende på vilken myndighet som efterfrågar. Vi lyder under socialstyrelsen riktlinjer.
Det vi gör är att ta fram en möjlig teoretisk yngsta ålder. Denna har en felmarginal på 5 %. Det rör sig alltså om en 95 % konfidensintervall. Tabellerna som vi använder sig av är fortfarande inom 95 % intervallet.
4) Skiljer sig metoden åt beroende på den tilltalades ålder (exv. en 15- åring och en 21- åring?) Kan man bestämma ålder på en 21- åring?
- Bara på det sättet att vi använder andra beräkningstabeller om tänderna inte är färdigväxta.
Det är omöjligt. Det finns en standardavvikelse på 2 år på levande människor. Där är i och för sig naturligt. På döda människor kan man göra andra saker. Handlar dock fortfarande om att placera i en åldersgrupp. Exv. slipa på tänder. Det finns inget definitivt svar som oftast presenteras i CSI och liknande program.
5) Vad är skillnaden på en individuell och kronologisk ålder?
- Individuell ålder är den enskilde individens utvecklingsålder och kronologisk ålder handlar om kalenderår.
6) Vilka publicerade utvecklingsscheman används? - Det är Kullman, kanske Winter, som används mest.
7) Upplever du att en medicinsk åldersbedömning kan användas som bevismedel i en rättegång?
- Jag det tycker jag. I brist på bättre så måste man ha ett underlag. Domstolen bör ta till sig och bedöma materialet och det är si och så bra.
8) Hur ser forskning/ utvecklingen ut på området?
- Det puttrar på. Oftast sker ganska små studier och på förhållandevis ointressanta populationer. Det görs däremot kontroller och valideringar på de metoder som används och de gäller fortfarande.
9) Hur många åldersbedömningar av unga lagöverträdare sker årligen?