Avslutande Kommentarer

Att lyfta fram individerna bakom de privata konsthallarna tangerar även en annan aspekt, nämligen den att byggnaderna skulle vara monument för personerna som låtit uppföra dem eller en symbol som uttrycker deras storhet på nya sätt. Huruvida detta är sant eller bara en missvisande framställning från kritiker och media är inte upp till mig att avgöra här, men är minst sagt ett intressant spörsmål. Det går också att diskutera om det är bra eller dåligt att privatpersoner skriver in sig i historien genom att upprätta stora konsthallar i sitt eget minne. Det blir då en filosofisk fråga om vilket samhälle vi vill leva i och om vi kan gå med på att konsthallarna uppförs om effekten är att konstlivet utvecklas och kulturutbudet breddas. En liknande diskussion rör också huruvida konsten ska få instrumentaliseras genom en sådan kommersiell approach som flera av konsthallarna visar på – om företagande inom kulturen är dåligt för konstens bästa. De nya satsningarna bidrar dock till ett växande kulturliv vilket rimligtvis bör ses som något positivt för vårt kulturutbud.

Efter att ha undersökt konsthallsentreprenörernas resa fram till dagens situation upptäckte jag att många av dem är upptagna av en tanke på generationsskiftet. Stiftelser identifierades som ett sätt att garantera konsthallarnas vidare liv. Åtminstone på kort sikt. Stora kultursatsningar kan vara roligt just nu, men för att kulturen fortfarande ska spela en roll måste dessa väldiga byggnader fyllas med ett innehåll i framtiden. Annars är några av konsthallarna att betrakta som entreprenörers mausoleum – ett monument över sig själva. Ett annat tänkbart scenario är att andra verksamheter på marknaden slår ut deras erbjudanden; vilka blir kvar och vilka försvinner? Det är i ett sådant läge som framför allt de kommersiellt inriktade konsthallarna står för en utmaning.

5.3.1 Vidare Forskning

I min studie har jag diskuterat ett entreprenörskap inom kulturen och kulturellt entreprenörskap. Detta är två skilda verksamheter mellan kulturföretagande och företagsamhet i sitt kulturarbete. Jag tror att konsthallar och de individer som formellt står som ägare eller entreprenörer bakom dem kan vara fel ställe att söka efter ett kulturellt entreprenörskap. Här skulle det vara intressant att undersöka kulturellt entreprenörskap inom nätverkande och entreprenöriella processer inom kulturen. Dessa strukturer är mer informella och löst sammanhängande, där individer företar sig ett kulturarbete utifrån ett behov av att skapa för kulturen.

Ofta talar entreprenörskapsforskningen om entreprenören, men för många av konsthallarna är det sant att det är inte en utan två entreprenörer. Här ingår olika sorts entreprenöriella par: far och son (Ljungbergsmuseet), äkta par (Lars Lerin och Manuel; Bengt och Berit Swegmark; Karin och Marc Broos; Björn och Lillemor Jakobson; Barbro och Börge Kamras; Marika och C-G Wachtmeister) och bröder (Per och Jan Broman). De som startar konsthallar på egen hand tillhör här minoriteten (Kjell Åke Gustafsson, Jeanette Bonnier, Sven-Harry Karlsson). Dels är en möjlig studie att se närmre på hur entreprenöriella par driver sin verksamhet, och hur det påverkar entreprenöriella satsningar inom kulturen.

66

Litteraturförteckning

Alvesson, M. & Deetz, S., 2000. Kritisk Samhällsvetenskaplig Metod. Malmö: Studentlitteratur.

Alvesson, M. & Sköldberg, K., 2007. Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, T., 2000. Stockholms tekniska historia. 7, utanför staden: Parker i Stockholms Förorter. Stockholm: Stockholmia.

Armbrecht, J. & Andersson, T. D., 2010. Kultur och Värdeskapande - En Ekonomisk Analys av Vara Konserthus och Nordiska Akvarellmuseet. i: L. Lindeborg, Lindkvist & L, red. Kulturens Kraft för regional utveckling. Stockholm: SNS Förlag, pp. 140-167.

Audretsch, D. B. & Thurick, R. A., 2004. A model of the entrepreneurial economy. International Journal of Entrepreneurship Education, 2(2), pp. 143-166.

Ayata, B., 2007. Kulturekonomi - Konsten att fånga osynliga värden. Danmark: Studentlitteratur.

Bill, F. & Johannisson, B., 2004. Entreprenörskapets rationaliteter och irrationaliteter. Studier i entreprenörskap, Volym 2.

Björling, S. T., 2012. Stressig slutfas för Artipelag. Dagens Nyheter, 26 04.

Blundel, R. & Lockett, N., 2011. Exploring entrepreneurship - practices and perspectives. New York: Oxford University Press.

Borås Stad, 2014. Swegmarks kulturengagemang prisades med Gullsaxarna. [Online]

Available at:

http://www.boras.se/startsidanslankar/aktuellt/aktuellt/nyheter/nyheterborasstad/swegmarksku lturengagemangprisadesmedgullsaxarna.5.774d2bf2143bf4f6800b84.html

[Använd 27 05 2014].

Brodow Inzaina, A., 2013. Moderna Mecenater - Från gåvoekonomi till entreprenörskap. Stockholm: Timbro.

Bryman, A. & Bell, E., 2005. Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 1:2 red. Malmö: Liber.

Busenitz, L. W. o.a., 2007. Entrepreneurship Research in Emergence: Past Trends and Future Directions. i: A. Cuervo, D. Riberio & S. Roig, red. Entrepreneurship - concepts, theory and perspective. Berlin: Springer Science, pp. 267-292.

Carter, S. & Jones-Evans, D., 2006. Enterprise and Small Business - principles, practice and policy. New York: Prentice Hall: Pearson Education Ltd..

67

Chen, Y., 2009. Posession and Access: Consumer Desires and Value Perceptions Regarding Contemporary Art Collection and Exhibit Visits. Journal of Consumer Research, 35(6), pp. 925-940.

Chong, D., 2010. Arts management. 2:a uppl red. New York: Routledge.

Darmer, P., 2008. Entrepreneurs in music: The passion of experience creation. i: Creating Experiences in the Experience Economy. Cheltenham: Edward Elgar.

Davidsson, P., 2005. Researching Entrepreneurship. Boston: Springer Science & Business Media.

Denscombe, M., 2009. Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ellmeier, A., 2003. Cultural Entrepreneurialism: On the Changing Relationship between the Arts, Culture and Employment. International Journal of Cultural Policy, 9(1), pp. 3-16. Fillis, I., 2006. Art for Art's Sake or Art for Business Sake - An exploration of artistic product orientation. The Marketing Review, Volym 6, pp. 29-40.

Fludernik, M., 2009. An Introduction to Naratology. Abingdon: Routledge.

Fremin, L., 2012. Fotografiska lyckades slå världsrekordet. [Online] Available at: http://www.resume.se/nyheter/reklam/2012/11/28/fotografiska-lyckades-sla-varldsrekordet/

[Använd 28 05 2014].

Gartner, W. B., 1988. Who is an entrepreneur? is the wrong question. American Journal of Small Business, 12(4), pp. 11-32.

Gustavsson, M., 2002. Makt och konstsmak - Sociala och politiska motsättningar på den svenska konstmarknaden 1920-1960. Diss., Stockholms universitet. Stockholm: Stockholms universitet.

Hewison, R. & Holden, J., 2011. The Cultural Leadership Handbook - How to Run a Creative Organization. Furnham: Gower Applied Business Research.

Hirschman, E. C., 1983. Aesthetics, Ideologies and the Limits of he Marketing Concept. Journal of Marketing, 47(3), pp. 45-55.

Hirschman, E. C. & Wallendorf, M., 1982. Characteristics of the Cultural Continuum. Journal of Retailing, 58(1), pp. 5-21.

Johannisson, B., 2000. Networking and Entrepreneurial Growth. i: D. L. Sexton & H. Landström, red. The Blackwell handbook of Entrepreneurship. Oxford: Blackwell.

Johannisson, B., 2005. Entreprenörskapets Väsen. Lund: Studentlitteratur. Johansson, A., 2005. Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

68

Knight, F., 1964. Risk, Uncertainty and Profit. Chicago: University of Chicago.

Kolmodin, A. o.a., 2007. Kreativ tillväxt? - En rapport om 'kreativa näringar' i politik och statistik, Östersund: Institutet för Tillväxtpolitiska Studier.

Kultur & Näringsliv, 2013. Kultur & Näringsliv. [Online]

Available at: http://www.kulturnaringsliv.se/

[Använd 07 04 2014].

Kulturrådet, 2010. Bild och form 2009, Stockholm: Statens kulturråd.

Kulturrådet, 2012. Museer 2010 - Kulturen i siffror 2012:1, Stockholm: Statens Kulturråd. Landström, H., 2005. Pioneers in Entrepreneurship and Small Business Research. New York: Springer.

Lindeborg, L., 2010. Med Kulturen som Ledstjärna. i: L. Lindeborg & L. Lindkvist, red. Kulturens Kraft. Stockholm: SNS Förlag, pp. 402-455.

Lindqvist, K., 2011. Artist entrepreneurs. i: M. Scherdin & I. Zander, red. Art Entrepreneurship. Cheltenham: Edward Elgar, pp. 10-22.

Lounsbury, M. & Glynn, M. A., 2001. Cultural Entrepreneurship - Stories, legitimacy, and the acquisition of resources. Strategic Management Journal, 22(6-7), pp. 545-564.

Lyck, L., 2010. Museer - Hvorfor og hvordan. Denmark: u.n.

Mangset, P. & Røyseng, S., 2009. Kulturelt Entreprenørskap. Bergen: Fagbokforlaget. McClelland, D. C., 1961. The Achieving Society. New York: D. Van Nostrand.

Moberg, S., 2011. Kulturella och kreativa näringar (KKN) - en översikt över aktörer och begrepp som berörs av regeringens satsning på KKN, Stockholm: KLYS.

Modig, K. & Modig, E., 2013. Värdet av Konst - för människa, näringsliv och samhälle. 1st red. Stockholm: Rheologica Publishing.

Monthoux, P. G. d., 1993. Det sublimas konstnärliga ledning - Estetik, Konst och Företag. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Myndigheten för Kulturanalys, 2013. Kulturlivet, näringslivet och pengarna - en omvärldsanalys. Stockholm: u.n.

Myndigheten för Kulturanalys, 2014. Kulturanalys 2014, Stockholm: Myndigheten för Kulturanalys.

Nathanson, C., 2009. Inledning. i: C. Nathanson, red. Nya rum i samverkan - mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, pp. 3-6.

69

Nielsén, T., 2008. Skilj mellan kulturföretagare och kulturentreprenörer. [Online] Available at: http://kulturekonomi.se/2008/12/05/skilj-mellan-kulturforetagare-och-kulturentreprenorer/

[Använd 27 05 2014].

Nielsén, T., 2009. Först Vinner eller resten hinner! - om drivkrafter, långsiktighet och samverkan. i: C. Nathanson, red. Nya rum i samverkan - mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, pp. 36-45.

Nilsson, N., 2003. Entreprenörens Blick. diss. red. u.o.:Göteborgs Universitet/BBS.

Nilsson, Å.-M., 2005. ”Konsthallen ska inte bli ett monument över mig”. Svenska Dagbladet, 6 11.

Patel, R. & Davidsson, B., 2011. Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:e red. Malmö: Studentlitteratur.

Power, D. & Nielsén, T., 2010. Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries, u.o.: Europe Innova.

Read, S. o.a., 2011. Effectual Entrepreneurship. New York: Routledge.

Rubin, B., 2012. "Platsens själ" på Artipelag, Hålludden, Värmdö. Dagens Nyheter Kultur, 04 06.

Sarasvathy, S., 2001. Causation and Effectuation: Toward a Theoretical Shift from Economic Invevitability to entrepreneurial contingency. Academy of Management Review, 26(2), pp. 243-263.

Scherdin, M. & Zander, I., 2011. Art Entrepreneurship. Cheltenham: Edward Elgar.

Schumpeter, J., 1934. The theory of economic development. Cambridge: Cambridge Harvard University Press.

Shane, S. & Venkataraman, S., 2000. The Promise of Entrepreneurship as a Field of Research. Academy of Management Review, 25(1), pp. 217-226.

Stenström, E., 2008. Konstiga Företag. Stockholm: Natur & Kultur.

Stucki, E., 2008. David LaChapelle ställer ut i Nacka. [Online] Available at: http://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/5415/6827/David-Lachapelle-staller-ut-i-Nacka-strand/

[Använd 28 05 2014].

Swedberg, R., 2006. The cultural entrepreneur and the creative industries: Beginning in Vienna. Journal of Cultural Economics, 30(4), pp. 243-261.

Swedberg, R., 2008. Schumpeter - om skapande förstörelse och entreprenörskap. 2nd red. Bookwell, Finland: Nordstedts Akademiska Förlag.

70

Throsby, D., 2010. The Economics of Cultural Policy. Cambridge: Cambridge University Press.

Treijs, E., 2014. Konst bortskänkes. Svenska Dagbladet Kultur, 23 februari, pp. 10-15.

Westhead, P. & Wright, M., 2013. Entrepreneurship - a very short introduction. Oxford: Oxford University Press.

Vilks, L., 2007. Allting är en fördel - eller hur man blir samtidskonstnär på tre dagar. i: B. Ayata, red. Kulturekonomi - konsten att fånga osynliga värden. Danmark: Studentlitteratur, pp. 47-73.