7 EMPIRISK UNDERSÖKNING AV VÅRDVAL I SVERIGE
10.2 Avslutande kommentarer
Vårdval innebär en förändring av vårdenheternas yttre miljö och skapar en press på vårdgivarna att göra förbättringar av verksamheten. Det är ingen direkt styrning av vårdenheterna som en del andra kommersiella modeller har inneburit, vilket är positivt då det är svårt för landstingspolitiker att utarbeta en detaljerad förbättringsplan för varje enhet inom landstinget. Den politiska enigheten och den fortsatta friheten för vårdpersonalen att bestämma över sin arbetssituation kan bidra till ett större stöd och acceptans. Det finns faktorer som trots allt talar för att vårdval fungerar mindre bra, exempelvis medborgare som inte är medvetna om valmöjligheter, vilket har en inverkan på kvalitetskonkurrensen. Vidare finns det även glesbefolkade områden i Sverige där det kan vara svårt att ge valmöjligheter. Det är möjligt att förutsättningar för en väl fungerande vårdvalsmodell inte uppfylls inom samtliga landsting i Sverige och att de positiva effekterna av vårdval kan utebli. Det kan dock tas upp att de inte uppstår negativa effekter av det, såvida granskning, uppföljning och utvärdering sker. Effekterna av vårdval uteblir och följden blir då att verksamheter fortsätter på liknande sätt som tidigare.
- 96 -
FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING
Det har visat sig genom denna studie att landstingen har gått ut med information på flera sätt, bland annat utskick, reklam, annonsering etc. Trots detta finns andra studier som visar på att medborgare inte är informerade. Detta lämnar rum för framtida forskningsområden att se till varför medborgare inte tar till sig informationen och på vilket sätt det är bäst att gå ut med den här typen av information. Det vore även intressant att genomföra en studie varför patienter inte byter vårdenhet i större utsträckning än vad de gör idag.
I intervjuer har det framkommit att ACG kan vara en aktuell applikation att använda som grund i ersättningssystemet. Det öppnar möjlighet för att studera det djupare, och hur det har fungerat i praktiken.
Då kundvalssystem är ett nytt fenomen, framförallt inom primärvården, finns det ännu inte möjlighet att se samtliga effekter som har uppkommit. Det är möjligt att urskilja ett förväntat resultat, men tiden kommer att utvisa hur det kommer att se ut i framtiden. Det kommer även lämna möjlighet till framtida forskning.
- 97 -
REFERENSLISTA
Böcker
Bergsten, M. och Dahlgren, J. (2007) Vården i balans – Användning av balanserade styrkort, Linköpings Universitet
Bryman, A och Bell, E (2007) Business research methods, 2nd edition, oxford university press Campbell, D (2007) If You Don't Know Where You're Going, You'll Probably End Up Somewhere Else:
Finding a Career and Getting a Life. Sorin Books
Guba, E.G. och Lincoln, Y.S. (1981) Effective evaluation: Improving the usefulness of evaluation results
through responsive and naturalistic approaches. San Francisco: Jossey-Bass
Guba, E.G. och Lincoln, Y.S. (1994) Competing paradigms in qualitative research. Denzin och Y.S. Lincoln (Eds) Handbook of Qualitative Research. Sage.
Gummesson, E (2007)Fallstudiebaserad forskning. Kapitel i boken, Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, 3:e upplagan, Studentlitteratur
Moll, J och Humphrey, C (2007) Management accounting and accountants in the public sector: the
challenges presented by public private partnership. Issues in management accounting, 3rd edition. Pearson education limited.
Lawton, A och Mckevitt, D (1994) Public Sector Management: Theory, Critique and Practice, Sage Publications
Le Grand, J (2007b) The other invisible hand: delivering public services through choice and
competition, Princeton University Press
Miles, M.B. och Huberman, A.M. (1994) Qualitative data analysis, Sage Publications
Modell, S. och Grönlund, A. (2006) Effektivitet och styrning i statliga myndigheter, Studentlitteratur Quinn, M (2002), Qualitative research and evaluation methods, 3rd edition SAGE Publications, Inc -. Utilization-Focused Evaluation, Saint Paul, MN
Rombach, B. (1991) Det går inte att styra med mål!, Studentlitteratur, Lund
Sverke, M (2007) Kvantitativa metoder: Om konsten att mäta det man vill mäta. Kapitel i boken Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, 3:e upplagan, Studentlitteratur
Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Womack, J.P., Jones, D.T., Roos, D. (2007) The machine that changed the world – How Lean
- 98 -
Artiklar
Aidemark, L-G. (2001) The meaning of balanced scorecards in health care organization, Financial Accountability och Management, Vol. 17, No. 1
Almqvist, R (2004) Två decennier med ”New Public Management” – succé eller fiasko. Kommunal ekonomi och politik, volym 8 nummer 4, s 7- 24
Boyne, G. (2002). Public and private management: what's the difference. Journal of Management Studies, Vol. 39(No. 1)
Charpentier, C. (2004) – Kundvalets effekter och funktionssätt. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm. (SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2004:1)
Dahlgren, J (2003) Effekter av konkurrensutsättning – en kunskapsöversikt. IEI, Linköpings Universitet. Edebalk, PG. och Svensson, M. (2006) ‐ Kvalitetskonkurrens och kundval inom kommunal
äldreomsorg. Konkurrensverket, Stockholm
Fölster, S (2002) Kundval – för en bättre offentlig sektor. Svenskt näringsliv
Hood, C. (1995) The “New Public Management” in the 1980s: Variations on a theme, Accounting, Organizations and Society Vol. 20, No. 2/3, pp. 93-109
Jick, T (1979) Mixing qualitative and quantitative methods: Triangualtion in action. Administrative science quarterly, Vol. 24 No 4, Qualitative methodology 602-611
Jordahl, H. (2006) Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet, Hur stor är
effektiviseringspotentialen?, Institutet för näringslivsforskning, IFN Policy Paper nr 8
Jönsson, S, Nilsson J, Sagebro, S, Weber Person, M (2009) Uppföljning av vårdval i primärvården –
förutsättningar och hinder. Delrapport 1. Konkurrensverkets rapportserie 2009:5
Le Grand, J (2007a)The politics of choice and competition in public service, The political quarterly, Vol. 78, No. 2, April-June 2007
Lynn, L (1998)A critical analysis of the new public management, International Public Management Journal, 1 (I ): 107-l 23, The university of Chicago
Molin, R. och Johansson, L (2005) Svensk sjukvård i internationell belysning – en jämförelse av
vårdbehov, kostnader och resultat, Rapport från Sveriges kommuner och landsting
Myers, M (2000) Qualitative Research and the Generalizability Question: Standing Firm with Proteus, Margaret Myers, RN, BA, BscN, EdD (Cand). The Qualitative Report, Volume 4, Numbers 3/4, March, 2000 (http://www.nova.edu/ssss/QR/QR4-3/myers.html)
Normann, G (2001) Svenskt näringsliv: Från politikerstyre till medborgarmakt. Kundval och privata aktörer i en förnyad offentlig sektor
- 99 -
Reid, RJ, Roos NP, MacWilliam L, Frohlich N, Black C. (2002) Assessing population health care need
using a claims-based ACG morbidity measure: a validation analysis in the Province of Manitoba.
Health Serv Res. Oct;37(5):1345-64
Stenberg, J och Projektledaren för Vårdval Stockholm, J (2005) Transformera system – från öar till helhet. Sveriges kommuner och Landsting, SKL.
Wallenberg, J (2000) Konkurrens, bolagisering och ändrat huvudmannaskap inom sjukvården.
Konsekvenser för personalen. Vad säger forskningen? IKE, Stockholms universitet
Debattartiklar i tidningar
Billner, A. Många känner inte till vårdval, publicerad 2010-04-13, Dagens Nyheter
Folcker, A. Vårdval Stockholm: Allvarligt sjuka är en dålig affär för vården, publicerat 2009-06-13, Dagens Nyheter
Halldin, J, Vårdval Stockholm skapar en orättfärdig och ojämlik vård, publicerad 2010-01-18, Läkartidningen
Hägglund, G, Socialminister. Vi avskaffar stopplagen i hälso- och sjukvården. Debattartikel, Dagens Nyheter, 4 december 2006 Hämtat från; http://www.sweden.gov.se/sb/d/8098/a/73534, den 3 maj 2010
Hägglund, G, Socialminister. Vi ger en miljard per år för att korta vårdköerna. Debattartikel Dagens nyheter, 5 september 2008. Hämtad från;
http://www.sweden.gov.se/sb/d/10049/nocache/true/a/110342/dictionary/true, den 23 april 2010 Hägglund, G, Socialminister, citat i inledningen hämtat från;
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322ochdok_id=GX01SoU11, den 5 maj 2010 Rydberg, B (FP) Landstingsråd sjukvård och folkhälsa i Stockholms läns landsting. Målet ökad
tillgänglighet har uppnått . Läkartidningen 2010 nr 3
Utvärderingsrapporter
Ernst och Young (2008) Patientmixens betydelse för effektiviteten hos husläkarmottagningar Rehnberg, C, Janlöv, N, Khan, J (2009) Uppföljning av Vårdval Stockholm år 2008, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, Medical Management Centre, Rapport 2009:6
Intern rapport till landstingsdirektören (2009) Vidareutveckling av Vårdval Västmanland Paulsson, G (2008) Vårdval i Halland. Utvärderingsrapport 2007. Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Paulsson, G (2009) Vårdval i Halland. Utvärderingsrapport 2008. Ekonomihögskolan, Lunds universitet
- 100 -
Berggren A-M, Sandberg C, Bogestam N (2008) Vårdval Stockholm 2008. Vårdvalsrapport januari –
oktober 2008. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting
Berggren, A-M, Sandberg, C, Bogestam, N (2009) Vårdval Stockholm 2008. Vårdvalsrapport januari –
december 2008. N. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting
Övriga publikationer
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Lagen(2007:1091) om offentlig upphandling, LOU Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV
Regeringens proposition, Prop. 2008/09:29. Lagen om valfrihetssystem Regeringens proposition, Prop. 2008/09:74. Vårdval i primärvården
Finansdepartementet (1994) Prestationsbaserad ersättning i hälso- och sjukvården vad blir
effekterna? Departementserien (Ds) 1991:49
Social and Cultural Planning Office of the Netherlands, SCP (2004) Final Report: Public Sector
Performance: An international comparison of education, health care, law and order and public administration
Socialstyrelsen (2009a) Nationella indikatorer för god vård
Socialstyrelsen (2009b) Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.
Jämförelser mellan landsting 2009
Statens offentliga utredningar, SOU 2008:15, LOV att välja – Lag om valfrihetssystem, Socialdepartementet
Sveriges riksdag, motion 2008/09:Fi205, Kundvalssystem i kommunal verksamhet
Internetkällor
1177, Råd om vård på webb och telefon. Information om jämförelsetjänst, hämtad den 15 mars 2010 från http://www.1177.se
Department of Health, NHS, Great Britain. Information hämtad den 12 april 2010 från
http://www.dh.gov.uk,
Globalis, statistik från FN och andra internationella organisationer. Information hämtad den 29 mars 2010 från http://www.globalis.se,
IDEA, improvement and development agency. Information om kundvalfrihetsdebatt i Storbritannien hämtad den 15 mars 2010 från http://www.idea.gov.uk/idk/core/page.do?pageId=753238,.
- 101 -
Konkurrensverket, information hämtad den 28 april 2010 från http://www.konkurrensverket.se, Landstinget i Östergötland. Information om Vårdval Östergötland hämtad från http://www.lio.se/ Landstinget Halland. Information om Vårdval Halland hämtad från http://www.lthalland.se/, Landstinget Västmanland. Information om Vårdval Västmanland hämtad från
http://www.www.ltvastmanland.se/
OECD, Organisation for economic co-operation and development. Studie, Economic Survey of
Sweden, 2004, hämtad den 25 mars 2010 från
http://www.oecd.org/document/40/0,3343,en_2649_34569_34965462_1_1_1_1,00.html
Regeringskansliet. Information om reformer inom den offentliga sektorn, hämtad den 7 april 2010 från http://www.regeringen.se
Region Skåne. Information om ACG och Vårdval Skåne hämtad från http://www.skane.se/ SCB, Statistiska centralbyrån. Statstik om glesbefolkning hämtad den 25 mars 2010
http://www.scb.se
Information om CNI och ACG hämtad den 16 april 2010 från
http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/Skraddarsydd/Regionala_produkter/Marknadsprofiler /CNI-blad.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivar- och intresseorganisation, information hämtad den 15 april den http://www.skl.se,
Stockholm läns landsting, information om Vårdval Stockholm hämtad från http://www.sll.se,
http://www.uppdragsguiden.sll.se, http://www.vardguiden.se,
Vårdföretagarnas Vårdindikatorn, Bristande information till medborgare motverkar ett lyckat vårdval. Hämtad den 23 april 2010 från
http://www.vardforetagarna.se/web/Bristande_information_till_medborgare_motverkar_ett_lyckat _vardval_3.aspx,
Muntliga källor
Utredare på utvecklingsavdelningen hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf), projektledare för Vårdval Stockholm, telefonintervju 100419
Projektansvarig för Vårdval Östergötland, personlig intervju 100413
Tjänsteman med listningsansvar, Vårdval Östergötland, personlig intervju 100415
Hälso- och sjukvårdsadministratör, utvecklingschef, Vårdval Halland, telefonintervju 100416 Chef för Vårdval Västmanland, telefonintervju 100426
- 102 -
BILAGA 1
Intervjumall
Intervjupersonens bakgrund
Vilka är dina nuvarande ansvarsområden? Hur länge har ni haft den tjänsten?
Vilka tidigare tjänster har ni haft såväl inom landstinget som utanför?
Allmänna frågor om vårdvalet
Hur startade ni upp projektet med vårdval? Kan ni se en förändring sedan vårdval infördes?
Finns det statistik om hur utvecklingen har sett ut sedan införandet av vårdvalsystemet? Hur många nya aktörer finns? Hur många kunder har valt att byta? Vilka aktörer har valts (privata/offentliga)? Vilka positiva respektive negativa aspekter av vårdval anser ni att det finns?
Anser ni att vården har blivit mer individanpassad? Har vårdenheterna infört fler tjänster för att tillgodose kundernas krav?
Hur fungerade listningsförfarandet vid införandet av vårdval? Förekommer aktiv och passiv listning?
Sker anmälningen av vart patienten vill lista sig till landstinget eller direkt till vårdenheten?
Informationen
Vilken typ av information har ni valt att gå ut med till medborgarna?
Finns det ett informationssystem (information om vilka vårdcentraler som finns och vilka tjänster de har), antingen webbaserat eller via telefon till patienten?
Finns det ett rådgivningssystem som hjälper patienter att välja rätt utifrån deras behov till patienter? I vilken omfattning har den information eller rådgivning som finns utnyttjas av patienter?
- 103 -
Auktorisation
På vilket sätt granskas vårdenheterna?
Kan ni lämna dispens om vårdenheten inte uppfyller samtliga krav?
Vilka svårigheter kan vårdenheterna ställas inför när de ska etablera sig på marknaden för primärvård?
Vilket stöd har vårdcentralerna fått för att det ska förstå systemet?
Är det jämn geografisk fördelning inom landstinget på de enheter som har godkänts? Finns det områden där patienter på grund av geografiska förutsättningar har få eller inga valmöjligheter? Ges transportmöjlighet och kostnadsersättning till dessa?
Hur hanteras finansiella problem?
Finns det vårdenheter som har misskött verksamheten och där tillståndet har blivit indraget?
Ersättningssystemet
Hur tycker ni att ert system har fungerat? Vilka problem har ni haft med det?
Utifrån den information som har framkommit av rapporterna har frågor riktats specifikt till varje landstings enskilda ersättningssystem som de har valt att tillämpa.
Uppföljningen
Hur sker uppföljningen och hur har det fungerat? Vilken kontakt finns med vårdcentralerna?
Kapacitet hos vårdgivare
Finns det en överkapacitet för att möjliggöra byte av vårdcentral?
Finns det vårdcentraler som inte kan ta emot fler patienter och har de rätt att neka patienter? Måste vårdcentralerna tillhandahålla samtliga tjänster eller kan de välja vilka som de vill erbjuda till patienterna?
- 104 -
Politisk instabilitet och hantering av lagar
Tror ni att utseendet på den politiska kartan i landstinget har betydelse för att modellen har införts? Tror ni att det skulle kunna förändras vid ett annat valresultat?
Det har varit en diskussion om hur lagarna LOU och LOV ska hanteras. Tillämpas lagarna parallellt inom ert landsting?
Jämförelse med andra kundvalsmodeller
Vet ni något om kundvalsmodeller som bedrivs i andra landsting, hur har dessa sett ut jämfört med ert?