Avslutande kommentarer och rekommendationer

Den utvecklade metoden Ii det tidigare FoU-projektet rapporterad i Anderstig m fl [2015]

respektive Berglund och Sundberg [2015] har använts för att estimera godsefter-frågematriser PWC 2016 för den nya varugruppsindelningen med 16 varugrupper baserad på NST2007NST2007. Vissa förändringar har gjorts av metoden baserad på använda datakällor, metodik för geokodning och stegvis regression. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

1. Ett pythonscript (R_Bilagor\geocode.py) har använts tillsammans med Google-funktioner för att identifiera koordinater (WGS84) för de adresser som finns i VFU 2016 för utrikes platser. Viss manuell sökning (m h a Google Maps) har gjorts för att komplettera underlaget.

2. Raps-databasen har använts för uttag av antal företag i olika branscher och storleksklasser uppdelat på kommuner. Raps-data används för att göra en disaggregering av mellankommunala flöden till flöden mellan företag i olika storleksklasser i respektive kommun. Denna uppdelning av flödena krävs för Samgodsmodellen.

3. För estimeringen av gravitationsmodellen med vald pseudo poisson maximum likelihood -metod har vi valt att använda programpaketet R. En stegvis regression är inlagd i ett R-script. Det tidigare använda matlab-scriptet PWCestimation.m används för att förbereda indata till R-matlab-scriptet.

4. Den svåra uppgiften att erhålla konsistens mellan marginalvillkor i monetära värden, ett gemensamt varuvärde per varugrupp och volymer i ton fördelat över hela landet har föranlett användning av regionala varuvärdesjusteringar.

Problemet har förstärkts av det låga antalet varugrupper. Mot denna bakgrund har justeringar gjorts för att söka styra inrikes godsflöden till att ligga inom VFU:s konfidensintervall på NUTS2 x NUTS2-nivå.

5. Under kalibreringsarbetet gjordes bedömningen att det var bättre att arbeta med de okalibrerade PWC-matriserna för att nå olika centrala målbilder baserade på officiell transportstatistik, primärt transportarbete per transportslag och godsflöden via svenska hamnar.

6. Uppdelningen av godsflöden mellan olika områden i modellen till godsflöden mellan företag i olika storleksklasser har modifierats. Företagen indelas i 3 storleksklasser i varje område så den indelningen kan leda till maximalt 9 (3 x 3) olika kombinationer. Utgångspunkten har varit att befintliga varuvärden och lagerrelaterade kostnader inte ändras. Givet detta söker vi en

uppsättning företagsrelationer som resulterar i så bra anpassning till

observerade frekvensdiagram (med fördelning av sändningsstorlekar från VFU 2016 ) som möjligt.

7. Övriga åtgärder under kalibreringsarbetet med logistikmodellen har varit:

a. En reviderad metod för hantering av singulära flöden (se Bilaga 4 för detaljer).

b. I prognosen balanseras nivåerna efter inlägg av singulära flöden på aggregerad nivå så att inrikes, export och import volymer överensstämmer med marginalvillkorens nivåer.

c. En revision (sänkning) av inrikes varuvärde för varugrupp 3, Malm, gjordes under kalibreringsarbetet. med Skälet syftet var att minska skillnaden mellan beräknade 2012 respektive 2016-volymer. inrikes förbrukning till ungefär hälften utgörs av jord, sten, grus och sand, med ett avsevärt lägre varuvärde än exportvaruvärdet. Orsaken är den bedömda, sannolika underskattningen av inrikes transporter av jord, grus och sand i såväl VFU som matrisen.

Varuvärdesmodellen har körts med en metod för exponentiell utjämning utan och med trend i programpaketet R.

I framtiden kommer även det utvecklade programmet för automatisk framtagning av marginalvillkor att vara till hjälp för att definiera dessa centrala villkor för produktion, förbrukning, export, import och partihandel.

De framtagna PWC-matriserna, med och utan kalibrering mot VFU, har körts i version 1.2 av Samgodsmodellen. Med de okalibrerade PWC-matriserna visar resultaten på en aggregerad, nationell nivå ett transportarbete som totalt ligger högre än vad som

redovisas i aktuell statistik från Trafikanalys. Transportarbetet med sjöfart ligger avsevärt högre, samtidigt som modellens antal hanterade ton i svenska hamnar i många scenarier har landat långt under statistikuppgifterna som anger 172 Mton för 2016. Trafikanalys har också i en aktuell sammanställning⁶⁹ angivit reviderade sjötransportvolymer baserade på AIS-data till 27.7 mdr tonkm, tidigare 35.5. För att träffa denna nivå i Samgods har en modifierad definition av inrikes länkar för sjötransporter införts som bygger på

territorialgränsen (22 km) som yttre gräns.

I anslutning till granskningsseminarierna framfördes många värdefulla synpunkter på såväl metod som redovisning av resultat. Sammanfattningen av granskningen redovisas i Flötteröd [2019].

I kompletterande analyser genomförda i samband med slutversionen av denna rapport har vi för många varugrupper funnit ett samband på aggregerad nivå, sådant att

varuvärdet ökar med avståndet. Sambanden gäller primärt inrikes transporter. I fall med stora volymer och låga varuvärden (och sambandet gäller) är avstånden generellt sett kortare medan omvändningen gäller för små volymer. Utförligare redovisning återfinns i Bilaga 11.1.2.

För framtida PWC-matrisbyggande ser vi goda möjligheter att inkludera sådana samband

69 R_Bilagor\transportarbete-2000-2018_prel_Trafa.xlsx

RAPPORT 2019-12-12 [SLUTRAPPORT]

i modellestimeringarna genom att inkludera både volyms- och värde-funktioner.

Huvudspåret bedöms vara att inleda med att estimera sambanden enligt ovan för att sedan inkludera dem i modellestimeringarna. Emellertid kanske det finns sätt att göra simultana estimeringar.

Några avslutande ord om kalibreringen av PWC-matriserna och reviderad statistik från Trafikanalys om inrikes sjötransportarbete.

1. Kalibreringen av PWC2016 mot VFU2016 föranleddes främst av att PWC genererade för många ton jämfört med VFU. Huvudsakligen kan

kalibreringen beskrivas som en justering av regionala varuvärden.

Kalibreringen var schematisk, men den gav totalt sett antal ton och tonkm som är förenliga med statistiken! Det gör inte de okalibrerade matriserna. Synpunkter från Trafikverksregionerna på preliminära PWC-matriser var ett motiv bakom genomförd kalibrering.

2. Med en alternativ metod för skattning av regionala varuvärden bör det inte i Samgods-kalibreringen vara möjligt/lämpligt att frångå PWC-estimaten, som då kan förväntas ligga betydligt närmare VFU.

3. Hänvisningen till att tonkm 2016 inte bör vara lägre än PWC 2012 (118) är problematisk. Tonkm i PWC 2012 (118) ligger betydligt över Trafikanalys (104,4). Att PWC 2012 ligger för högt i ton och tonkm skulle till en del kunna förklaras av att PWC otillräckligt tog hänsyn till variationen i regionala varuvärden. Jämförda värden redovisas i Tabell 10.1.

Tabell 10.1 Jämförande data om volymer och transportarbete

År Volym [Mton] Transportarbete [mdr tonkm]