Fördelning av produktion och förbrukning på kommuner Produktion och insatsförbrukning inom mineralutvinning och tillverkning

Med nuvarande metod fördelas produktion och intermediär förbrukning per SNI5-bransch med kommunens andel av antal anställda i varuhanterande yrken³¹ inom respektive bransch; denna andel kan betecknas (q). Produktion och intermediär förbrukning per kommun och Samgods varugrupp fås genom rikets produktion/förbrukning per SPIN-grupp/SNI5-bransch (data från IVP/INFI) multiplicerat med kommunens andel (q), summerat över de SNI5-branscher som ingår i respektive varugrupp. Som kommenteras i Anderstig m fl [2015] är detta en förbättring jämfört med tidigare basmatriser där fördelningen baserades på kommunens andel av branschens totala sysselsättning. Med den föregående metoden görs ingen åtskillnad mellan sysselsatta i varuproduktion

31 Varuhanterande yrken definieras som yrkesgrupp 6xx -9xx enligt standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012).

respektive tjänsteproduktion (administration, forskning, etc.). En sådan fördelning ger högst sannolikt en felaktig bild av varuproduktionens regionala fördelning.

De datamässiga förutsättningarna för att fördela produktion (och intermediär förbrukning) på kommuner kan förefalla ha förbättrats med Samgods nya varugruppsindelning. Den medger att vi från Raps databas kan ta fram totalt uppskattat produktionsvärde per varugrupp och kommun. Problemet är dock att detta produktionsvärde inkluderar även tjänsteproduktion, vilket illustreras i Figur 5.3.

Den horisontella axeln visar hur många kommuner som enligt Raps databas har noll i produktionsvärde för respektive varugrupp. Den vertikala axeln visas hur många kommuner som har noll anställda i varuhanterande yrken för samma varugrupp. Det är rimligt att anta att varuproduktion endast förekommer i de kommuner där antalet anställda i varuhanterande yrken är större än noll (så blir det också med marginalvillkor för produktion satta till 0). Som framgår av figuren innebär detta villkor innebär att varuproduktionen fördelas på ett mindre antal kommuner jämfört med en fördelning som baseras på produktionsvärde enligt Raps.

Figur 5.3 Antal kommuner per Samgods varugrupp (1 markering per varugrupp) med produktionsvärde noll enligt Raps respektive noll anställda inom varuhanterande yrken, år 2015. Källa: SSYK/RAMS och Raps

Den nya varugruppsindelningen innebär att varugrupperna är definierade som större aggregat. T ex, varugrupp 6 består av SPIN 16, 17, 18 (Trä, Papper och pappersvaror, Grafiska produkter). Enligt Nationalräkenskaperna (NR) för år 2015 varierar produktionsvärdet per sysselsatt inom detta aggregat mellan 1,5 MSEK (Grafiska produkter) och 4,7 MSEK (Papper och pappersvaror). Denna variation beaktas vid den regionala fördelningen som baseras på data på SPIN/SNI5-nivå.

Alltså, metoden beaktar att produktionsvärdet per anställd i varuhanterande yrken varierar inom en varugrupp, till den del denna variation beror på att sammansättningen på olika SPIN5-grupper varierar inom varugruppen. Däremot antas implicit att produktionsvärdet per anställd i varuhanterande yrken inom respektive SNI5-bransch inte varierar regionalt.

För basåret är det knappast ett helt realistiskt antagande. Skälet är i korthet att kapitalutrustning och produktionsteknik inte är exakt densamma vid olika anläggningar i landet. Fördelningen av varuproduktionen på kommuner har därför ett inslag av osäkerhet.

Jordbruk, skogsbruk och fiske

RAPPORT 2019-12-12 [SLUTRAPPORT]

I rapporten ”Förbättrade indata till PWC-matriser, TRV 2016/106998” argumenterades:

I rapporten om PWC-matriser för basåret anges att VFU 2004/2005 använts för att fördela produktion P och förbrukning C av Samgods varugrupp 1 (spannmål) och varugrupp 3 (levande djur). Det motiverades med att VFU 2004/2005 var baserad på registerdata som därmed täcker in alla flöden (för det året), och att det regionala mönstret för P och C inte antas ha förändrats på 5, 6 år. Också för varor från skogsbruket användes VFU 2004/2005 för att uppskatta produktionens fördelning år 2010; för Samgods varugrupp 5 (rundvirke), 7 (Flis, sågavfall) och 31 (rundvirke till sågverk). Med tanke på att de registerdata som VFU baseras på utgår från samma data som redovisas i Jordbruksstatistisk årsbok (och motsvarade data från Skogsstyrelsen) är det bättre att använda aktuella data från dessa källor än att använda gamla data från VFU.

Detta argument är inte relevant eftersom basårsmatriserna avser år 2016 och VFU 2016 liksom VFU 2004/2005 är baserad på registerdata för bland annat jordbruk och skogsbruk.

Avsikten är att använda dessa (uppskalade) registerdata för att fördela produktion och förbrukning för Samgods varugrupper 1 (jordbruk) och 15 (rundvirke).

Övrig förbrukning

I avsnitt 5.7, avslutande stycke, anges att NR:s IO-tabeller för år 2015 används för att fördela värdet av övrig förbrukning för respektive varugrupp på insatsvara i produktionen för SPIN 01–03, 33–96 och på slutlig förbrukning, uppdelad på konsumtion och investeringar. Fördelningen på kommuner av övrig förbrukning baseras på den fördelning som återfinns i data enligt Raps-databasen för år 2015, som är helt avstämd mot NR:s IO-tabeller för samma år.

I Raps-databasen är NR:s IO-tabeller konverterade från SPIN vara x vara (egentligen produkt x produkt) till SNI bransch x bransch. Det innebär att de data som används för att skatta övrig förbrukning inkluderar alla varor, och tjänster, som produceras inom respektive bransch. För att uppskatta hur övrig förbrukning ska fördelas på varugrupper används nyckel från levererade IVP-data. Denna nyckel visar hur varuproduktionen för aktuella branscher, SNI 05–32, fördelas på varugrupper SPIN/Samgods.

Det totala värdet av övrig förbrukning har uppskattats till 767 507 MSEK, se Tabell 5.8.

Enligt Raps-data för år 2015 är det totala värdet av övrig förbrukning betydligt högre, 1 127 670 MSEK, summerat över Samgods varugrupper och kommuner. Den stora differensen förklaras i huvudsak av att Raps-data avser både varor och tjänster³².

Det är mycket möjligt att övrig förbrukning av Samgods varugrupper varierar mellan kommuner med avseende på hur den övriga förbrukningen är fördelad på varor och tjänster. Det finns dock inga data för att belysa denna fråga. Därför, när vi använder Raps-data för att fördela övrig förbrukning på kommuner utgår vi från att fördelningen på varor och tjänster för respektive Samgods-varugrupp är densamma i alla kommuner.

32Motsvarande differens finns i NR:s tabeller för Supply and Use för år 2014. Det totala produktionsvärdet för varuproducerande branscher, SNI 05–32, är betydligt större än det totala produktionsvärdet för motsvarande produkter, SPIN 05–32. Det illustrerar att en betydande tjänsteproduktion äger rum inom varuproducerande branscher.