I den här uppsatsen har det blivit tydligt att Läskonster lyckades med att föra in nya metoder för lässtimulans på folkbiblioteken. När man arbetar för lässtimulans arbetar man även för barns utveckling på flera olika sätt eftersom metoderna som används för att verka lässtimulerande också är metoder för att inkulturera barn i läs- och skrivmiljö, för att underlätta litteracitetserövring, för att stimulera barns fantasi och kreativitet, samt i vissa fall för att göra barnens delaktighet större. Att biblioteken är en plats där barns läsintresse utvecklas i en social kontext står klart.
Läskonster har uppmuntrat till att skapa lässtimulerande metoder på folkbibli-oteken som utgår från att man ska öppna upp biblifolkbibli-oteken och låta dem vara platser där barn får uppleva litteratur på många olika sätt. Bland annat genom att använda sig av fler konstformer, använda ett vidgat textbegrepp, samarbeta med fler
227 Intervju med Tove, bibliotek tre, 2011-01-28.
228 Rydsjö, K. & Elf, A. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en kunskapsöversikt, s. 43, 44.
turaktörer och låta barnens påverkan och delaktighet bli större. Att införa barns lek och eget skapande har också lyfts fram som centralt i projektet och på de medver-kande biblioteken. I det långa loppet är detta förhoppningsvis sätt som kan göra fler barn intresserade av läsning. Det är dessutom viktigt att låta barnen vara med och påverka bibliotekariernas arbete då de är en stor användargrupp på bibliote-ken. Att fortsätta föra dialog med andra bibliotekskollegor, att skapa större kon-taktnät, är också något som kan ge mer inspiration och på så sätt skapa fler ingångar till läsningens värld för barn.
Men en sak som kommit fram i intervjuerna är att det lässtimulerande arbetet för barn på folkbibliotek främst riktar sig till yngre barn. Det finns exempel då man riktat sig till äldre barn, men de exemplen är i minoritet. Läskonster vände sig inte heller till någon specifik åldersgrupp, och fokuset på yngre barn syns också i de teorival jag gjort. Därför kan det vara värt att diskutera vad man kan göra om man vill rikta sig mer till äldre barn och ungdomar. Jag försöker inte komma med några konkreta förslag, utan jag vill lyfta fram bristen på lässtimulerande arbete för äldre barn på de bibliotek som varit med i undersökningen. Och om det ser likadant ut på fler folkbibliotek i landet vill jag uppmärksamma att detta behövs.
En annan sak jag funderat över är hur man ska ställa sig till det faktum att Läskonster drivit fram metoder som till viss del går ifrån bokens form. Man har infört lässtimulansmetoder som utgår från att man kan använda fler konst- och berättandeformer för att skapa läslust, och det betyder därmed att man till viss del går ifrån bokens textform. Det är ändå boken och läsningen som är grunden i läs-stimulans. Flera av de medverkande bibliotekarierna har dock framfört att berät-telsen är grunden i deras arbete, böcker är viktigast när man vill att barn ska läsa, och de använder de olika konstformerna för att locka till läsning. Och genom att använda olika konstformer för att skapa läslust överväger ändå det positiva, att skapa fler ingångar till böckernas värld gör förhoppningsvis fler barn intresserade av läsning.
Värt att fundera över är också hur den eventuella effekten av projektet ser ut.
Har Läskonster bidragit till att fler barn blivit intresserade av läsning? Har läslus-ten hos barn ökat? Kan man mäta läslusläslus-ten hos barn på något sätt? Eftersom det inte varit mitt syfte att mäta effekterna av projektet Läskonster vill jag lyfta fram de här frågorna som intressanta att följa upp i andra möjliga undersökningar.
Sammanfattning
Den här uppsatsen innehåller en analytisk uppföljning av projektet Läskonster.
Läskonster var ett projekt som pågick mellan 2007-2009 där nära 80 bibliotekarier från 57 bibliotek i Mellansverige deltog. Syftet i projektet var att föra in nya me-toder för att skapa läslust på folkbiblioteken i Sverige. Man ville använda sig av det vidgade textbegreppet och ha en öppen syn på hur en berättelse kan förmedlas.
Man ville även föra in användningen av nya konstformer, uppmuntra till större samverkan med andra kulturaktörer utanför biblioteken, och göra barnens delak-tighet i aktiviteterna större.
Mitt syfte var att göra en uppföljning av projektet Läskonster. Frågeställning-arna handlade om att undersöka hur barn inkultureras i läslust, hur man som bibli-otekarie arbetar för att underlätta barns erövring av litteracitet, hur stimulansen av barns fantasi och kreativitet går till, hur samspelet med barnen och omgivningen ser ut, samt om det finns någon skillnad mellan begreppen läsfrämjande och läs-stimulans.
De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen var Ragnhild Söderberghs be-grepp inkulturation, Elisabeth Björklunds litteracitetsbebe-grepp och delar av Lev S.
Vygotskijs sociokulturella teori, som handlar om hur den sociala kontexten stimu-lerar och påverkar barns inlärnings- och utvecklingsprocess. Vygotskijs definition av fantasi och kreativitet samt hans pedagogik för hur detta stimuleras hos barn har också använts i analysen av projektet Läskonster. Metoden för att få svar på mina frågeställningar var kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sex av de medver-kande bibliotekarierna från projektet Läskonster för att belysa enskilda erfarenhe-ter och tankar som projektet bidragit till.
I mina slutsatser kom jag fram till att projektets syfte uppfyllts i flera fall. Nya metoder har införts för hur man skapar läslust, fler konstformer används, nya sam-arbeten med andra kulturaktörer har startats, och mer samverkan med barnen finns. Bibliotekarierna anser sig också vara bättre på att marknadsföra sitt arbete till allmänheten. Vissa av de medverkande bibliotekarierna lyfte dessutom fram att de såg en skillnad i begreppen läsfrämjande och lässtimulans. Främst handlar skillnaden om att lässtimulans anses vara ett vidare begrepp än läsfrämjande, att man riktar sig mer direkt till person, och att man vill hitta rätt bok till rätt barn.
Läskonsters målsättning att behandla berättelser som något som kan förmedlas genom olika konstformer, och inte bara genom text i en bok, har också lyfts fram.