Projektet Läskonster har bidragit till att nya metoder införts på folkbiblioteken för att skapa läslust. Därigenom underlättar man också för barns erövring av litteraci-tet. Enligt Björklund är all form av tal och skrift, samt sång, drama, rim, ramsor, sagor, berättelser, och skapande aktiviteter som att rita, måla, etcetera, ingredien-ser i hur barn erövrar litteracitet. Litteracitet finns och utvecklas när individer
204 Rasmussen, C. H. & Jochumsen, H. (2010), ”Från läsesal till levande bibliotek – barn, ungdomar och biblioteksrummet”, s. 224, 226.
möts i sociala, meningsfulla sammanhang.205 Till exempel i förskolans miljö som i Björklunds avhandling, men även i andra miljöer så som bibliotek. Uppsatsens andra frågeställning består precis som den första av två delfrågor: 2a) Hur bidrar folkbiblioteken till att barn ska kunna erövra litteracitet, och 2b) Vilka metoder använder sig Läskonster av för att stimulera läsning? I denna undersökning har det kommit fram att bibliotekarierna använder sig av olika lässtimulerande metoder för att barn ska kunna erövra litteracitet. Flera av dem är exempel på förändring som Läskonster bidragit till. Nästan alla bibliotekarier som medverkat i undersök-ningen framhåller som stor förändring efter Läskonster att de nu är bättre på att marknadsföra sitt arbete. Projektet uppmuntrade mycket till detta och man vänder sig nu mer utåt till allmänheten för att berätta om allt biblioteken gör.
Något som också är enligt Läskonsters målsättning är att flera av bibliotekari-erna efter medverkan i projektet nu samarbetar mer med andra kulturaktörer. Och samarbeten med andra aktörer innebär i sin tur att bibliotekarierna har utvecklat fler metoder för att skapa läslust och underlätta för barns erövring av litteracitet.
Ett exempel på samarbete är skaparstunder på bibliotek ett.206 Barnen får upplevel-ser på biblioteket som bygger på deras egen kreativitet och delaktighet. I och med att bibliotekspersonalen samarbetar med fler aktörer i kommunen, bland annat inför dessa skaparstunder, så underlättas barns litteracitetserövring genom att de får upplevelser som bygger på olika konst- och uttrycksformer.
Aktiviteter som grundar sig i att man låter barnen ta del av upplevelser på bib-lioteket bidrar dessutom till att göra bibbib-lioteket till en plats där barn kan vara, lära och göra. Biblioteksrummen, som enligt Rasmussen och Jochumsen är i en ut-vecklingsfas, går från att ha varit samlingar av böcker till att bli levande platser där användarna förs samman med kunskap, kultur, olika medier och andra använ-dare.207 De olika aktiviteterna på biblioteken visar en utveckling som stämmer överens med detta. På bibliotek tre framhåller man också samarbeten med andra aktörer som den största förändringen efter projektet.208 Det skapar i sin tur fler me-toder för lässtimulans när man kopplar in andra konstformer, helt enligt Läs-konsters syfte. Upplevelserna bygger ofta på barnens eget deltagande där de får skapa, rita, måla, se på teater, lyssna på berättelser och ibland även vara medska-pare till handlingen i en bok. Alla dessa delar ingår i Björklunds litteracitetsbe-grepp, det är så barn erövrar litteracitet.
På bibliotek sex blandar man in många konstformer i läslustarbetet och gör barnen mer delaktiga. Ett exempel är Hellsing-föreställningen. Genom att utgå från olika konstformer, och att ta in fler aktörer och skapa en litteraturinspirerad
205 Björklund, E. (2008), Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan, s. 15, 16.
206 Intervju med Marguerite, bibliotek ett, 2011-01-24.
207 Rasmussen, C. H. & Jochumsen, H. (2010), ”Från läsesal till levande bibliotek – barn, ungdomar och biblioteksrummet”, s. 213, 214.
208 Intervju med Tove, bibliotek tre, 2011-01-28.
upplevelse, kan man tillsammans med barnen underlätta för litteracitetserövring.
Även i exemplet med Barnens andra bok på bibliotek sex finns allt som Läskon-ster ville föra ut. Bibliotek sex blir en plats där man får uppleva litteratur på olika sätt. Björklunds forskning, där hon beskriver hur text, tecken, bilder, symboler, sagor, rim, ramsor, sång, ritande, drama, etcetera, är olika sätt för barn att erövra litteracitet209, går hand i hand med Läskonsters målsättning att använda olika konst- och berättarformer. Att litteracitet erövras i samspel med andra visas också genom Selmas exempel.
En annan ny metod som kommit från Läskonster är bokpratsleken på bibliotek två. Den utgår från att göra böcker förmänskligade och att barnen genom deras lek får en upplevelse av böckerna och biblioteket.210 Barnen inkultureras genom lek, samspel och upplevelser. I Vygotskijs pedagogik är leken en central del av inlär-ningsprocessen (se sidorna 21-24), och bokpratsleken går i linje med detta. Sam-spelet, den sociala kontexten, är viktig på bibliotek två för hur barn erövrar littera-citet och eftersom Läskonster uppmuntrade till detta går litteralittera-citet och projektets målsättning återigen hand i hand.
Ännu en konkret förändring som Läskonster bidragit till är bibliotek tres arbe-te med boksamtal. Tove fick genom projekarbe-tet en ökad kunskap om boksamtal, och ett nytt tillvägagångssätt för boksamtalen har införts.211 Läskonster har alltså upp-muntrat till utveckling av boksamtal i Chambers riktning, och bibliotekspersona-len arbetar nu på samma sätt som hans metod utgår ifrån. Förändringen innebär, förutom att man arbetar i linje med Läskonsters mål, också ett nytt sätt för barnen att bli delaktiga och kunna erövra litteracitet. Ett annat påtagligt exempel på för-ändring är bibliotek fems sagoyoga. Läskonster uppmuntrade till samarbeten med andra kulturaktörer, som i sin tur skapade en ny metod, sagoyogan, där barnens lek och delaktighet är väldigt viktig. Genom den interaktion som sagoyogan utgår ifrån har man infört ett nytt sätt att underlätta för barns litteracitetserövring. Att låta barnens deltagande och lek vara central i arbetet för att skapa läslust passar ihop med Vygotskijs pedagogik där leken är ett sätt att motivera barn i deras ut-vecklingsprocess. Björklunds forskning stöds också återigen eftersom biblioteka-rierna i undersökningen har visat hur viktig den sociala kontexten är för hur barn erövrar litteracitet.
209 Björklund, E. (2008), Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan, s. 15, 16.
210 Intervju med Sara, bibliotek två, 2011-01-27.
211 Intervju med Tove, bibliotek tre, 2011-01-28.