• No results found

DEL III METAUTVÄRDERING:

8.4 Avslutande konklusioner

Av intervjuerna med de medarbetare som arbetat i projektet och den diskus- sion som förts i denna avslutande del av rapporten framgår klart att frågorna om Triadens kvalitet och relevans hela tiden varit aktuella och diskuterats, of- tast dock inte med samma grad av explicitet och grad av abstraktionsnivå som resonemanget vi här har sökt föra.

Det vi kan konstatera utifrån ett forskningsperspektiv är att de utförda utvärderingarna inte i första hand har syftat till att utveckla bättre vetenskapli-

ga metoder. Snarare är det som prioriterats den konkreta verksamhetsnyttan. Utvärdering har ofta fått fungera som ett kontrollinstrument och inte i lika hög grad som utveckling av projekten. Vad beror den skeva balansen på kan man fråga. Ett skäl kan vara begränsade resurser (tid och kompetens) och ett annat att styrgruppen har tolkat syftet och sett uppdrag på ensidigt sätt. För vissa kommuner användes Triaden-resursen som ett vanligt kommunalt utvärde- ringsuppdrag. Bland annat gjordes inga ”kommunöverskridande” projekt.

Har projektet tenderat att uppfylla en förväntad föreställning om en uppdelning mellan de som skall utföra (kommunalanställda utvärderare) de som skall styra utförarna (ledningen/styrgruppen) och de som skall forska och reflektera (forskarna som inte återfinns inom den kommunala hierarkin). Vil- ket inflytande på denna inriktning har styrgruppen haft? Kan det ha spelat in att styrgruppsrepresentanterna haft lättare att förstå det administrati- va/styrande dimensionen av utvärdering snarare än det verksamhets- och kvalitetsutvecklande? Ytterligare en fråga i sambandet med detta är om styr- gruppens fokus på den ”kontrollerande” aspekten av utvärderingar gjort att gemensamma projekt hamnat i bakgrunden? Är inte det något typisk för kommunal verksamhet (till skillnad från teori-kunskapsutvecklande akademi) att det långsiktiga arbetet prioriteras ned och de konkreta akuta uppgifter (ge- nomföranden) begränsats av snäva tidsramar.

Angående frågorna ovan kan man jämföra med de tankar kring placer- ingen för och inflytande över FoU-centra som skall arbeta med inriktning mot kommunal socialvård som Westlund (1997) för när han driver tesen att FoU bör förläggas inom kommunen, och inte inom universitets/högskolevärlden. Kanske visar Triaden-projektet på de svårigheter som FoU kan möta inom en kommunal hierarki. Något som Westlund kanske inte uppmärksammar i till- räcklig grad?

Den kritiska frågan har en något pessimistisk ton kan tyckas. Vi ser det dock inte som en omöjlig uppgift att skapa broar mellan forskarvärlden och den praktiska verksamheten. Vår poäng, vilket vi tycker att erfarenheterna från Triaden-projektet ger stöd för, är att överbryggande arbete av detta slag måste ses med öppna ögon för vilka komplikationer frågan innehåller. Möjligen har denna medvetenhet saknats hos aktörerna inom Triaden-projektet men samti- digt varit något som ökat genom projektet.

9 EFTERORD

Som medverkande författare till denna rapport och med särskilt ansvar för avsnittet ”metautvärdering” vill vi göra följande kommentarer. Att skriva en slutrapport till ett projekt kan göras med olika ambitionsnivå. På ett grund- läggande plan kan en avrapportering ske genom att konkret beskriva vad som har gjorts i projektet samt lämna en ekonomisk redovisning.

I denna rapport har ambitionen varit högre. I rapporten beskriver vi, till- sammans med utvärderarna i projektet, vad som har gjorts. Dessutom gör vi ett försök att utvärdera och reflektera över förutsättningar för utvärderingspro- jektet. På grund av en snäv tidsram har dock vår utvärdering och metaanalys inte kunnat genomföras med några mer avancerade metoder. Delar av rappor- ten har således brister. En sådan är att urvalet av de fall som vi granskar skulle kunna ges en klarare redovisning av urvalskriterier. Vår bedömning är att ur- valet är representativt för de utvärderingar som har genomförts i projektet, vilket dock borde motiverats tydligare. En annan kritisk punkt är att framställ- ningen av problem kring projektarbetet något ensidigt betonar svårigheter inom den kommunala världen och relationen mellan styrgrupp och projektle- dare, medan den akademiska världen kan förefalla jämförelsevis homogen och problemfri. Självfallet måste en sådan bild nyanseras liksom även bilden av kommunal verksamhet och forskningsverksamhet som så åtskilda världar som ges intryck av i framställningen. Som deltagare i forskarvärlden har vårt bidrag färgats av våra roller som forskare. En bearbetning som problematiserar fors- karens roll i mötet med kommunal verksamhet och uppdrag av den typ som redovisas i rapporten är också ett angeläget område för fördjupad analys och forskning.

Föreliggande rapport har redovisats för Triadens styrgrupp. Vi detta möte påpekades dessa kritiska punkter. Även styrgruppen pekade på sådant som kan utvecklas och förbättras i rapporten. Tillsammans med styrgruppen konstaterade vi dock att det inom de givna tidsramarna inte fanns möjlighet att genomföra någon ytterligare bearbetning och fördjupad analys.

Ove Karlsson, FD

10 REFERENSER

Refererade dokument och rapporter framställda inom TRIADEN

Dahllöf, Bo, Forsberg, Mats & Svensson, Åke.1994. UTVÄRDERINGSFORUM I

REGIONEN ESKILSTUNA-VÄSTERÅS-ÖREBRO. Västerås. Ansökan till

socialstyrelsen.

Ek, Bo. 1996. Enkel vardag och hög kompetens. En utvärdering ur brukarperspektiv av

familjebehandlingsenheten Skaldevillan i Vivalla-Lundby kommundel i Örebro vå- ren 1996. Utvärderingsrapport från Triaden, forum för social utvärdering.

Eskilstuna, Västerås, Örebro.

Larsson, Nils-Erik. 1997. Utvärdering av familjerådgivning i Eskilstuna, Flen, Katri-

neholm, Kungsör, Strängnäs och Vingåker kommuner. Utvärderingsrapport

från Triaden, forum för social utvärdering. Eskilstuna, Västerås, Örebro. Pettersson, Marie. 1995. Daggrosen. Boendeform för personer med funktionshinder.

Utvärderingsrapport från Triaden, forum för social utvärdering. Eskilstu- na, Västerås, Örebro. Västerås stad., Äldre- och handikappnämnden. Pettersson, Marie. 1996. Hospice vid Gryta sjukhem. Utvärderingsrapport 1/96.

Utvärderingsrapport från Triaden, forum för social utvärdering. Eskilstu- na, Västerås, Örebro. Västerås stad., Äldre- och handikappnämnden. Pettersson, Marie. 1996. Solbergagatan, boendeform för yngre personer med funk-

tionshinder. Utvärderingsrapport 3/96. Utvärderingsrapport från Triaden,

forum för social utvärdering. Eskilstuna, Västerås, Örebro. Västerås stad., Äldre- och handikappnämnden.

Pettersson, Marie. 1996. Samarbetssamtal vid familjerätten. Utvärderingsrapport 3/96. Utvärderingsrapport från Triaden, forum för social utvärdering. Es- kilstuna, Västerås, Örebro. Västerås stad, Individ och familjenämnden. Pettersson, Marie. 1997. Utvärdering av familjerådgivningen i Västerås. Utvärde-

ringsrapport från Triaden, forum för social utvärdering. Eskilstuna, Väs- terås, Örebro. Västerås stad, Individ och familjenämnden.

TRIADEN. 1996. Triaden. Forum för utvärdering. ESKILSTUNA, VÄSTERÅS,

ÖREBRO. Projektbeskrivning. Broschyr.

TRIADEN. U å. Överenskommelse mellan Eskilstuna, Västerås och Örebro kommun

om TRIADEN-FORUM FÖR SOCIAL UTVÄRDERING. Stencil.

Övriga referenser

Albæk, Erik. 1988. Fram sandhet till information. evalueringsforskning i USA - før og nu. Köbenhavn: Akademisk Forlag.

Bergmark, Åke. 1993. Om utvärdering av social metoder. Socionomen nr 1, 24- 34, (del 2, forskningssupplement).

Brante, Thomas. 1988. Sociological approaches to the professions. Acta Soci- ologica, 31:2, 119-142.

Cook T. D. & Campbell, D. T. (1979). Quasi-Experimentation. Design & Analy- sis Issues for Field Settings. Boston: Houghon Mifflin Company.

Finansdepartementet. 1996. Kan myndigheter utvärdera sig själva? Rapport från ESO, expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.. Ds 1996:36. Eliasson, Rosemarie & Nygren, Per. 1980. Utvärderingsforskning - kritisk ve-

tenskap eller professionaliserad reformism? I Ger behandling resultat? (Re- fererad i Eriksson, Bengt & Karlsson, Per-Åke, 1990).

Eriksson, J. 1986. Byggforskningens samhällsrelevans. I Solbe. B (red.). Vishe- tens frukter. Gävle: Statens institut för byggforskning. (Refererad i Nydén, Michael, 1992).

Eriksson, Bengt & Karlsson, Per-Åke. 1987. Utvärdera mera. En handbok för socialarbetare. Stockholm: Liber.

Eriksson, Bengt & Karlsson, Per-Åke. 1990. Utvärderingens roll i socialt arbete. Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete. (Diss.).

Granholm, A. 1998. Från napp till kofot. Om uppföljning av riskgrupper bland barn och ungdom för att förebygga brottslighet. (Under utgivning). Rap- port till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepartemen- tet.

Gumba, Egon. G & Lincoln, Yvonna. S. 1989. Forth generation evaluation. San Fransisco, CA: Sage.

House, Ernest, R. 1981. Grundförutsättningar för olika utvärderingsmodeller. I Franke-Wikberg, Sigbrit & Lundgren, Ulf, P. 1981. Att värdera utbildning. Del 2. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Jerkedal, ≈. (1990). Utvärdering av utvärderingar. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Roine. 1992. Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens orga-

nisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.

Karlsson, Ove. 1996. Att utvärdera mot vad? Om kriterieproblem vid intres- sentutvärdering. Stockholm: HLS Förlag. (Diss.).

Kullberg, Christian. 1997a. Utvärdering för kvalitetsutveckling. Kvalitet och utvärdering inom socialtjänsten. Föredrag vid konferensen ”Nu ska det va’

kvalite’ i socialtjänsten”, anordnad av Socialstyrelsen på Grand Hotell, Stockholm, 22 augusti 1997.

Kullberg, Christian. 1997b. ‘Teknikorienterad’ och ‘teoriorienterad’ utvärdering av och i socialt arbete. Paper presenterat på seminariet Metod och utvärde- ring i socialt arbete vid FORSA-symposiet Integration, segregation och väl- färd på Rosenö i Stockholm, 18-20 september 1997.

Kullberg, Christian. 1997c. Om att utvärdera sociala verksamheter utifrån ett intressentperspektiv. JANUS, 5:4, 468-470.

Kullberg, Christian & Danermark, Berth. 1998. Psykiskt störda missbrukare-ett möte mellan skilda behandlingstraditioner. (Under utgivning). Högskolan i Örebro: Skriftserie för forskargruppen i socialt arbete.

Larsson, Anders & Lindberg, Ewa. 1997. Kvalitet i § 50-utredningar- en studie ur ett brukarperspektiv. Högskolan i Örebro. C-uppsats i socialt arbete, vår- terminen.

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf; P. 1983. Att utvärdera utvärdering. Forskning och utbildning. 10:2, 6-20.

Nilsson, Kjell & Sunesson, Sune. 1988. Konflikt, kontroll, expertis. Att använda social forskning. Lund: Arkiv Förlag.

Nydén, Michael. 1992. FoU utvärdering och användning. En studie av utvär- dering av forskning och utvecklingsarbete, dess organisation och använd- ning. Stockholm: Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd. BVN Skrift- serie 1992:1.

Pelto-Piri, Veiko. 1997. UTVÄRDERING & PREVENTION- En kritisk gransk- ning av fyra kommunala självutvärderingar. (Under utgivning). Högskolan i Örebro. C-uppsats i socialt arbete HT.

Rombach, Björn & Sahlin-Andersson, Kerstin. 1995. Från sanningssökande till styrmedel. Modern utvärdering i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Stål, Rolf. 1997. Att producera kunskap har sin tid, att bedriva socialpolitiskt arbete har sin tid, och att samarbeta måste få sin tid. Installationsföreläs- ning som biträdande professor i socialt arbete vid Institutionen för vård och omsorg, Högskolan i Örebro.

Sunesson, Sune. 1981. Byråkrati och historia. Fem studier i politik och organisa- tion. Lund: Arkiv Förlag.

Sunesson, Sune & Eliasson, Rosmarie. 1990. Om utvärderingens ideal och verk- lighet. I Sunesson, Sune & Eliasson, Rosmarie (red.). Den värderande blick- en. Om utvärdering i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Statistiska Centralbyrån och Svenska Kommunförbundet. 1996. Vad kostar verksamheten i din kommun. Kommentus Förlag AB.

Tengvald, Karin. 1997a. Perspektiv på kvalitetssäkring-uppföljning, utvärde- ring och dokumentation av socialt arbete, Nordisk sosialt arbeid, 17: 1, 20- 29.

Tengvald, Karin. 1997b. Utvärdering av socialt arbete. Social forskning, nr 2, 9- 11.

Westlund, Peter. Praktikens FoU. Socialtjänst i utveckling. Karlshamn: Karls- hamns kommun. Nätverksprojektet. Skriftserie 1997:1.

Yin R.K. 1989. Case Study Research: Design and methods. Newbury Park, CA: Sage.

Åberg, Jan-Olof. 1997. Det rationella och det legitima. En studie av utvärde- ringars teori och praktik. Göteborgs universitet: Institutionen för sociologi. (Diss.).

Åquist, Ann-Catrine. 1997. Mellan elfenbenstornet och marknaden. Ifrågasatt, 1: 1, 14-16.

Øvretveit, J. 1996. Evaluating Health Treatments, Services and Policies. An in- troduction to action evolution for health practitioners, researchers, manag- ers and policy-makers. The Nordic School of Public Health, Göteborg.