Pågående utvecklings och utvärderingsprojekt

3.4.1 Kvalitet och egenutvärdering inom kommunal socialbidragshandläggning i Örebro kommun

1. Vad utvärderas

Hur egenutvärdering som metod kan användas för att utveckla handläggning av socialbidrag.

2. Syfte och beställare

Projektet har två syften ett metodutvecklande, ett verksamhetsutvecklande. Ur metodutvecklingssynpunkt är syftet att utveckla, pröva och studera genomfö- randet av en design för implementering av användandet av egenutvärde- ringsmodeller. Det verksamhetsutvecklande syftet innebär att projektledaren tillsamman med ledning, personal samt kvalitetsansvarig inom Örebro kom- mun skall pröva skilda former för egenutvärdering som ett led i att höja kvali- teten på det arbete som utförs.

3. Metod

Förberedande kontakter togs under januari 1997 och de egentliga aktiviteterna inom projektet startade i april. Projektet beräknas pågå till och med våren 1998. Ledning och personal i den nya socialbidragsorganisationen deltar i kvalitetsdiskussionerna och utvecklandet av egenutvärderingsmetoder. FoU- lektor/utvärderare ansvarar för projektets framskridande och att dokumenta- tion sker.

Projektets metoder för genomförande utgörs av det som benämnts ”interakti- va” eller ”deltagarstyrda” modeller för kunskapsutveckling. I projektet tilläm- pas så kallade ”idékonferenser” och ”sök- eller dialogkonferenser”, samt kvali- ficerat forskarstöd i sk ”forskningscirklar”. Projektet övergripande struktur presenteras i figur 1.

Figur A. Plan för arbetet inom egenutvärderingsprojektet

Fas Aktivitet Aktuell fråga

1 Idéseminarium Forskningscirklar

Föreslå det ‘goda socialarbetets’ bärande principer (vad och hur - kvalitet)

2 Forskningscirklar (forts) Dialogkonferens

Erfarenhetsutbyten

Finna Kvalitetsindikatorer och fastställa kvalitets- kriterier och utveckla metoder för att mäta kvalitet

3 Slutkonferens Erfarenheterna från hela projektet samt användandet av egenutvärdering och kvalitetsutveckling i det dag- liga arbetet redovisas

Av figuren ovan framgår de frågor som skall avhandlas under projektets skilda faser. Efter ett första inledande idéseminarium (som hållits) har en mindre ar- betsgrupp (bestående av ca 2-3 anställda) från alla tre enheterna bildats. Denna arbetsgrupp har ansvaret för det fortsatta arbetet framåt, och för kommunika- tionen till kollegor. Vid idéseminariet har samtliga anställda i de tre arbetsen- heterna tillsammans bidra till att formulera principer för ”det goda arbetet”. Något som kan kallas ”det social arbetets verksamhetsidé”.

Det efterföljande arbetet i arbetsgrupperna innebär att de givna förslagen på bärande principer för arbetat, som lades fram vid det inledande idésemina- riet, fördjupas och konkretiseras.

I den nämnda arbetsgruppen har också arbetet med att utveckla metoder för att säkerställa kvalitet inletts. För det kontinuerliga arbetet i arbetsgrupper- na med kvalitets- och utvärderingsfrågor (att finna metoder, indikatorer, mått för kvalitetssäkring o s v) erhålls forskarstöd från utvärderare inom Triaden. Det kontinuerliga arbetet bedrivas i form av en så kallad ”forskningscirkel”. Arbetsgruppen avsätter ca en två timmar var 14:e dag för detta arbete.

Den totala arbetstiden som forskaren lägger ned i arbetet motsvarar cirka 20% av heltid. Avsikten är här att forskaren i den tid som förflyter mellan sammanträffandena med kvalitetsgruppen skall kunna systematisera, struktu- rera, renskriva, och med övriga utvärderare inom Triaden, eller andra forskare diskutera utvecklingen i arbetsgruppen. Mellan träffarna behöver forskarna också kunna förbereda sådana frågor som arbetsgrupperna bett dem ta fram fakta kring.

Ursprungligen planerades projektet för att kvalitetsgruppen skulle for- mas i alla de tre enheterna. Av praktiska skäl har inte så skett. Utifrån den ur- sprungliga planeringen var avsikten att de tre arbetsgrupperna skulle erhålla ytterligare stöd i sitt arbetet med att fördjupas och konkretiseras de tankar kring ”det goda arbetet” som formades vid idéseminariet, och arbetet med att utveckla metoder för utvärdering/kvalitetssäkring. Vid en dialogkonferens skulle möjlighet ges att fördjupa sig i den första frågan, medan två kortare sam- lingar, sk. ”erfarenhetsutbyten” planeras för den senare. eftersom den ur- sprungliga indelningen i tre grupper frångåtts är det i dagens läge mer osäkert om de två nämnda aktiviteterna kommer att genomförts som planerat.

Projektet är tänkt att avslutas med en slutkonferens då erfarenheterna från de tre arbetsgrupperna kring hela arbetet sammanfattas.

Det huvudsakliga materialet för utvärderingen av kvalitetsarbetet kom- mer att bestå av arbetsgruppernas skriftliga redovisningar vid idékonferensen, projektledarens/forskarstödets anteckningar förda vid interaktionen med de anställda under arbetet med forskningscirklarna, samt eventuellt dokumenta- tion från dialogkonferensen.

3.4.2 Att mäta kvalitet inom demensvården i Örebro Kommun, Eskilstuna kommun och Västerås stad

1. Vad ska utvärderas?

Kommunerna har satsat stora resurser på att ge de demenssjuka en god omvårdnad. Det är viktigt att kunna avgöra om denne demensvård håller en god kvalitet. Triadens styrgrupp har mot bakgrund av detta beslutat att studera demensenheter inom särskilda boendeformer i Eskilstuna, Västerås och Örebro kommuner genom en förstudie som underlag för att utforma en huvudstudie.

2. Syfte

Syftet med förstudien är att identifiera olika kvalitetsområden inom demens- vården som kan användas för jämförelser mellan olika vårdenheter. Dessa om- råden ska spegla kvalitetsaspekter utifrån brukarnas perspektiv. Studien avser att behandlar följande två områden:

• Gemensam jämförelsebas - Utarbeta metoder så att nyckeltal blir jämförbara mellan de tre kommunerna. Nyckeltalen ska därefter sammanställas och presenteras.

• Vilken kvalitet har vi - Utarbeta metoder för hur kvaliteten kan mätas inom de nyckeltalsområden som presenteras. Kvalitetsaspekterna skall utgå från brukarnas perspektiv och relateras till nyckeltalsredovisningen.

3. Metod

Nils-Erik Larson och Marie Pettersson, utvärderare i Triaden, genomför projek- tet. En projektgrupp med verksamhetsföreträdare från äldreomsorgen i Eskils- tuna, Västerås och Örebro kommuner har även medverkat i arbetet.

Inom ramen för förstudien har en omfattande inventering av kunskaps- källor beträffande kvalitet inom demensvården genomförts. Inventering har innefattat: Kunskapsinventering om demensvård vid demensenheter i särskild boendeformer. Studium av äldreomsorgsplaner och demensplaner i Eskilstu- na, Västerås och Örebro kommuner. Utarbetande av en modell för beräkning av vårddygnskostnad. Undersökning av vilka kvalitetsmått som använts vid olika utvärderingar inom demensvården samt enkät till samtliga vårdenheter för dementa inom Eskilstuna, Västerås och Örebro kommuner samt ”Focus- grupper” med representanter från demensenheter i Eskilstuna, Västerås och Örebro kommuner kring frågan vad som är en god kvalitet i omvårdnadsarbe- tet. Eftersom de dementa inte själva kan göra sin stämma hörd så måste perso- nalens förmåga att tolka och omsätta de dementas krav på en god omvårdnad vara viktig.

En litteratursökning har utförts för att få en överblick av aktuell forsk- ningslitteratur. I bl.a. Spri-line befanns cirka 802 objekt behandla ämnet de- mens. Ett urval gjordes av utvärderingar som avsåg gruppboenden för demen- ta under de senaste tre åren samt av övrig relevant litteratur.

Under den pågående förstudien har Triadens styrgrupp gett ett tilläggs- uppdrag för det aktuella projektet. Detta innebar att Focusgrupper skulle genomföras med ”anhöriga” i Eskilstuna, Västerås och Örebro. Det har dock visat sig vara förenat med svårigheter att sammankalla Focusgrupper med anhöriga i en av kommunerna inom den relativt snäva tidsram som uppdra- get gavs. Denna del har därför slutförts i endast två av tre kommuner under projekttiden.

Ett viktigt led i utvärderingen har varit att skaffa en bild av demensenhe- terna i kommunerna. Ett frågeformulär skickades till samtliga demensenheter inom Eskilstuna, Västerås och Örebro kommun. Med demensenhet avses här en särskild enhet för personer med demens, enheten kan vara ett separat gruppboende eller en integrerad enhet i annat särskilt boende. Totalt fick 18 enheter i Eskilstuna, 14 enheter i Västerås och 17 enheter i Örebro möjlighet att

besvara formuläret. Tre påminnelser gick ut till de som inte svarat. Enkäten utarbetades i samarbete med projektgruppen. Frågeställningarna i formuläret ligger i linje med refererade utvärderingar av demensvård. Frågorna rör loka- ler, personal, fortbildning, handledning, förekomst av vårdplaner, aktiviteter för de boende, anhörigmedverkan och kvalitetsarbete för varje enhet. Dessut- om frågades efter kön, ålder, diagnos och vårdtyngd för varje boende vid enhe- ten. Frågeformuläret återfinns i bilaga. Svarsfrekvensen blev totalt 92%, d v s 45 av de 49 tillfrågade demensenheterna besvarade frågeformuläret.

Till stöd för personalens beskrivning av kvalitet för demensvård har s k Focusgrupper använts. Tekniken vid Focusgrupper är väl utvecklad och testad och utgår från gruppintervjuer. Focusgrupper kan användas när man snabbt och i begränsad omfattning vill bilda sig en uppfattning om vad en grupp an- ser. Med en Focusgrupp är det möjligt att få fram en bild av vilka faktorer som är viktiga och få en betygssättning/rangordning av dessa faktorer. Deltagarna i en Focusgrupp ska vara representativa för den valda målgruppen. I Eskilstuna, Västerås och Örebro kommun ombads sex demensenheter utse en underskö- terska/vårdbiträde att delta i en Focusgrupp. På så sätt bildades tre diskus- sionsgrupper med 5 - 6 deltagare i varje grupp.

Focusgrupperna fick utifrån egna erfarenheter diskutera frågan: ”Vad tycker du ,kännetecknar en god omvårdnad för personer med demens?”. Un- der mötet fanns även en gruppledare och en observatör närvarande. Grupple- daren och observatören antecknade och systematiserade allt som sades vid diskussionen.

4. Preliminära resultat

Resultatet från de tre Focusgrupperna med omsorgspersonal sammanställdes och skickades till deltagarna. De fick i uppdrag att ange de tio viktiga kvalitets- områden och därefter rangordna de tre viktigaste områdena. Eftersom arbetet inte är avslutat så har heller icke resultatet återförts till de aktuella verksamhe- terna.

I förstudien beskrivs kortfattat demenssjukdomar, sjukdomarnas omfatt- ning samt gruppboenden för dementa som en verksamhetsidé. Därefter åter- ges vad bl. a Socialstyrelsen och länsstyrelserna anser ska känneteckna en god demensvård. I kunskapsinventeringen ingår även att beskriva mätbara fakto- rer som använts i olika utvärderingar under senare år. I särskilt avsnitt redo- görs för de nyckeltal som presenteras i ”Vad kostar verksamheten i din kom- mun?” (Statistiska Centralbyrån och Svenska Kommunförbundet 1996).

Kostnadsaspekten har också funnits med i diskussionerna som förts med den projektgrupp som utvärderarna arbetat tillsammans med. Projektgruppen har framhållit att det är viktigt att behandla frågan om hur effektiv en verk- samhet är ur kostnadssynpunkt. En diskussion har därvid förts om hur dessa

kostnader ska beräknas. Synpunkter har även inhämtats från ekonomiansvari- ga i Eskilstuna och Västerås. En modell för att beräkna vårddygnskostnad på ett enhetligt sätt har därefter utarbetats.