5. Avslutande diskussion
5.1 Avslutande ord
Kanske är en förklaring att de lättlästa böckerna betraktas mer som texter som skall underlätta för att bli läsare i allmänhet, än för litteraturläsning i synnerhet. Denna dubbelhet finns såväl hos förlagen som hos författarna som vill erbjuda god litteratur som inte gör motstånd till de unga läsarna vare sig de är ovana läsare, ointresserade, inte kan språket tillräckligt eller har lässvårigheter. (Nordenstam & Olin-Scheller, 2018, s. 46)
Det Nordenstam & Olin-Scheller (2018) beskriver i citatet ovan är precis samma funderingar som vi har fått när vi genomfört denna analys, vilken roll ska lättläst litteratur fylla i
klassrummet. Är det viktigaste att eleven läser litteratur för att helt förstå allt som står i boken eller ska skönlitterära texter utmana eleven mer?
Regeringens oro för dem minskade läsförståelsen (SOU 2012:65) kan ha skapat en
paniksituation i skolvärlden då lättläst skönlitteratur helt plötsligt flödade in i skolan som en akut åtgärd mot detta. Läslyftet introducerades och Skolverket (Reichenberg, 2015) var med och författade en av de moduler som ingick i läslyftet och beskrev där den lättlästa
42 En del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har
som en följd därav ett större ordförråd än de elever som kommer med 50 timmars högläsning… Ska vi då låta elever få läsa böcker/texter som enbart innehåller ord de känner till sedan tidigare? Svaret måste bli nej. Det skulle knappast gynna eleverna eftersom deras ordförråd då inte skulle öka.
(Reichenberg, 2015, s. 7)
Skolverket (Reichenberg, 2015) vänder sig här emot en allt för generös användning av lättläst, det handlar alltså om att utmana eleven att öka sitt ordförråd i första hand. Om lättläst
litteratur används som ett komplement till originaltexten kan det finnas ett bra
användningsområde i grundskolan för elever som inte riktigt är redo för svårare texter. En lärare kan läsa högläsning ur exempelvis Mästerdetektiven Blomkvist och eleverna kan själva läsa den lättlästa versionen. Textsamtal om vad som skiljer böckerna åt kan kanske vara mer inspirerande för eleverna än att beskriva det som står i texten. Nordenstam & Olin-Scheller (2018) beskriver subjektorienterad läsart som något ofta förekommande i de tillhörande arbetsmaterialen till lättläst litteratur. I arbetsmaterialet till Mästerdetektiv Blomkvist (Nypon förlag, 2021b) förekommer detta frekvent, exempelvis ” Vad skulle du göra om du hittade en stor skatt?” då eleven läst kapitlet om när stöldgodset upptäcks. Även i elevmaterialet till
Tordyveln i skymningen förekommer subjektorienterad läsart men inte alls lika frekvent. Ett
exempel är dock ” Om du skulle få ändra på en sak i boken, vilken skulle det vara? Och varför vill du ändra på just detta?” (Bokförlaget Hedvig, 2021).
I vårt resultat såg vi hur originaltexterna, med flera parallella historier och målande miljöbeskrivningar, känsloyttringar och hopp i tiden, förändrades till att bli mycket mer avskalade och konkreta berättelser utan parallellspår eller bruten tidslinje. Dessa platta texter kan bli en aning problematiska om vi samtidigt ska lära eleverna lässtrategier (Skolverket, 2011) så som att läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Att beskriva vad texten handlar om (på raderna) finns möjlighet till och även att tänka vad som skulle kunna ha hänt (bortom raderna) men att läsa mellan raderna i en text som inte har något annat än ett
43 svårt. Reichenberg (2014) beskriver att läsa mellan raderna som att man ska kunna ställa varför-frågor till texten. En elev som läst originaltexten av Mästerdetektiv Blomkvist vet att Kalle har de stora fiktiva deckarhjältarna som idoler (Lindgren, 1946) och vill bli som dem. Då kan eleven lätt dra slutsatser kring varför Kalle är så engagerad i att spana på Einar i boken. Den elev som läser den lättlästa versionen vet inte detta, för den eleven verkar det vara slumpen som avgör att Kalle löser fallet. Läraren får en viktig roll i att hjälpa eleven få den kontext som behövs för att kunna tolka den lättlästa texten på samma sätt som eleven som läser originaltexten. Om vi väljer att tolka textsamtalet som ett Critical Literacy-perspektiv, (Jennerfors & Jönsson, 2017) alltså vägar för eleven att tolka det lästa med kritiska ögon så kan detta vara en väg för att överbrygga glappet mellan den avskalade lättlästa texten och originaltexten. Reichenbergs (2014) modeller för textsamtal kan bli väldigt värdefulla om vi som lärare i de lägre skolåren väljer att arbeta med lättlästa bearbetningar parallellt med originaltexter i klassrummet. Reichenberg (2014) beskriver fördelarna med textsamtal för att eleverna ska utveckla sina lässtrategier och ger exempel på ett antal olika modeller, däribland Reciprocal Teaching där alla elever blir engagerade i textsamtalen.
Mer forskning kring lättläst litteratur skulle behövas då tolkningsutrymmet för vad lättläst litteratur är blir för stort. SPSM (Lundberg & Reichenberg, 2009) gjorde ett försök att specificera vilka som är i behov av lättläst och hur formen på texterna ska se ut. Regeringens utredning (SOU 2012:65) ledde dock till att flera nya aktörer började producera lättläst och skolan blev en stor marknad (Nordenstam & Olin-Scheller, 2017). För att få rätsida på de fördelar eller nackdelar som finns för läsinlärning samt läslust behövs mer forskning på området men de slutsatser som vi kan dra efter att ha genomfört denna studie är att
förändringen är stor mellan originaltext och lättläst version i de båda fallen vi analyserat. Vi såg även att läraren måste göra sina didaktiska val så att glappet mellan lättläst text och originaltext fylls, lämpligen genom textsamtal.
44
Referenslista
Bokförlaget Hedvig (2021) Lärarhandledning kopplat till Tordyveln flyger i skymningen. (Hämtad från: https://www.bonnierforlagen.se/wp-content/uploads/2020/11/lh-tordyveln- flyger.pdf) [2021-05-03]
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Gripe, Maria (1978) Tordyveln flyger i skymningen. Stockholm: Bonnier Carlsen
Gripe, Maria (2020) Tordyveln flyger i skymningen. Bearbetad till lättläst av Drake, Niklas. Stockholm: Bokförlaget Hedvig
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2017) Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Stockholm: Skolverket
(Hämtad från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/023_kritiskt- textarbete_ak7_9/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M23_7-
9_01A_01_Ett_kritiskt_sprak.docx)
Lindgren, Astrid (1946) Mästerdetektiv Blomkvist. Stockholm: Rabén & Sjögren
Lindgren, Astrid (2011) Mästerdetektiven Blomkvist. Bearbetat till lättläst av Pettersson, Hans. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ivar & Reichenberg, Monica (2009) Vad är lättläst? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten
(Hämtad från: https://www.spsm.se/globalassets/produktionsstodswebben/vad-ar-lattlast_.pdf) Nordenstam, Anna & Olin-Scheller, Christina (2017) Att göra gott – Svenska förlags- och
författarröster om lättläst ungdomslitteratur.
(Hämtad från: https://barnboken.net/index.php/clr/article/view/268/798.)
Nordenstam, Anna & Olin-Scheller, Christina (2018) Lättläst – en demokratifråga. Utbildning och demokrati, 27(3): 35-52.
(Hämtad från: https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2018/nr-3/anna- nordenstam-och-christina-olin-scheller---lattlast---en-demokratifraga.pdf)
45 Nypon förlag (2021a) Lättlästnivåer.
(Hämtad från: https://www.nyponforlag.se/om-lattlast/nivaindelning/) [2021-05-03] Nypon förlag (2021b) Arbetsmaterial för elever kopplat till Mästerdetektiven Blomkvist. https://www.nyponforlag.se/wp-
content/uploads/2015/07/masterdetektiven_blomkvist_fragor.pdf [2021-05-03] Reichenberg, Monica (2014) Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur Reichenberg, Monica (2015) Vad gör en text lättläst? Stockholm: Skolverket (Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundsärskola/008_strukturerad-las-o-
skrivundervisn/Del_02/material/flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M8_grs_02A_01_kriterier.do cx=)
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad 2018). Stockholm: Skolverket
(Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner- for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet) Åstrand, Emma (2018) Lättläst litteratur – Ett hjälpmedel eller ett format i sin egen rätt? Stockholm: Stockholms Universitet
(Hämtad från:
https://www.mtm.se/contentassets/82bde3083fb5436fbf19a065dc0410f3/projektarbete-emma- astrand.pdf)
46
Bilagor
Bilaga 1
48
Bilaga 3
Specialpedagiska Skolmyndigheten
49
Bilaga 4
50