Studiens syfte har varit att studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk
dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan samt hur den används i förskolan för att främja barns lärande. Vår utgångspunkt i studien har varit att utgå från att förskolan är en del i ett kunskapssamhälle. Kunskapssamhället i relation till förskolan innebär för oss att man sätter förskolan i ett viktigt sammanhang och där förskolan är det första steget i Sveriges utbildningssystem. Vidare ser vi kopplingen mellan kunskapssamhället och förskolans prestationer där vi kan se konsekvenser med att pedagoger inte erbjuder barn tillräckliga möjligheter för utveckling. Bjervås (2011) menar att om skolsystemet inte lever upp till att höja det mänskliga kapitalet så kan det leda till sociala och ekonomiska problem. Detta håller vi med om och vi vill därför lyfta förskolans betydelse för barns lärande och utveckling eftersom förskolan enligt läroplan ska lägga grunden för ett livslångt lärande (Skolverket, 2010).
Vårt arbete som förskollärare blir därför enligt vår syn av vikt eftersom kvalitén på verksamheten kommer att påverka barns möjlighet till lärande och utveckling.
32
Att använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg i arbetet på förskolan blir därför enligt oss viktigt eftersom det är det hjälpmedel som synliggör verksamhetens arbete och dess utvecklingsområden.
Dahlberg, Moss och Pence (2012) lyfter även diskursen om meningsskapande i förskolan som handlar om att fördjupa sin förståelse för den pedagogiska
verksamheten och att förskollärare och barn tillsammans arbetar fram metoder för att utveckla förskolans verksamhet.
Denna utgångspunkt vill vi lyfta som viktig i relation till det systematiska kvalitetsarbetet eftersom vi anser att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara gynnsam för den kontext som man befinner sig i, dvs. den förskolan man arbetar på. Vi vill lyfta den pedagogiska dokumentationen som ett viktigt redskap i förskolors utvecklingsarbete och som ett hjälpmedel för förskollärare att synliggöra den utvecklingen som sker på förskolan. Att arbeta med den pedagogiska
dokumentationen är för oss ett sätt att se på förskolläraryrket som meningsfullt och där arbetet på förskolan kan komma att påverka samhällets utveckling och barns framtid.
33
6. Referenslista
Alnervik, K. (2013). ”Men så kan man ju också tänka!” Pedagogisk dokumentation
som förändringsverktyg i förskolan. (Doktorsavhandling Dissertation Series No. 19
).
Jönköping: School of Education and Communication.
Berglund, G. (2007). Adapt you’re toast? Remodelling the individual in lifelong learning. Nordisk pedagogik. Nordic Educational Research, 27(7), 119-130. Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan. En diskursanalys. (Doktorsavhandling, Gothenburg
Studies in Educational Sciences, 312). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2012). Från kvalitet till meningsskapande.
Postmoderna perspektivet – Exemplet förskolan. Stockholm: HLS förlag.
Dahlberg, G., & Åsén, G. (2011) Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forsell (Red.) Boken om pedagogerna (s.239-263). Stockholm: Liber.
Elfström, I. (2013) Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk
dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. (Doktorsavhandling, Barn och ungdomsvetenskapliga
intuitionen) Stockholm: Stockholms Universitet.
Ellmin., & Ellmin Cederholm, U. (2012). Portfolio i förskolan: barns delaktighet i
lärprocesser. Stockholm: Liber.
Emilsson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Documentation and communication in Swedish Preschools. Early Years: An International Research Journal, 34(2), 175-187.
Insulander E., & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det
systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Tidskrift
för nordisk Barnhageforskning, 7(12), 1-18.
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande
och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lindgren, A-L., & Sparman, A (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2), 58- 69.
Lundgren, U., Säljö, R., & Liberg, C (red). (2010) Lärande, skola, bildning :
grundbok för lärare. Natur & Kultur: Stockholm.
Lundgren, U P. (2011). Den politiska styrningen av skolan. I A. Forsell (Red.), Boken
34
Richardson, G (2010). Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av
förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.
Svenning, B. (2009). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till
inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åsén, G., & Vallberg Roth, A-C. (2012) Utvärdering i förskolan – en
forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ärlemalm – Hagsér, E. (2013). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet
i förskolan. (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 335).
35
7. Bilagor
Bilaga 1 - Missivbrev
Nacka 13/4 - 15
Missivbrev
Information om vår intervjustudie om pedagogisk dokumentation i förskolan.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning, som vi, Helena Törnqvist och Angelica Sörensen ska göra i samband med vårt examensarbete. Vi läser vår sista termin på förskollärarprogrammet på Mälardalens Högskola, Nacka Campus. Vår tanke med studien är att ta reda på hur man praktiskt arbetar med pedagogisk
dokumentation samt vilken roll den har i förskolans verksamhet. Detta vill vi studera närmare därför att vi vill få en bredare inblick i hur pedagogisk dokumentation används på flera förskolor och olika pedagoger.
Vi har valt att göra en intervjustudie och där varje intervju beräknas ta ca 30 minuter. Innehållet kommer att spelas in och transkriberas. Allt data material som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och du som deltar i denna studie kommer att vara anonym. Efter avslutad studie kommer datamaterialet att förstöras. Du som deltar i denna studie kommer att vara anonym och dina svar kommer endast användas i denna uppsats, detta förenligt med Nyttjandekravet
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola i sin slutversion läggas ut på databasen Diva.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och några negativa konsekvenser för dig.
Ovanstående information är grundat utifrån ”God forskingsed” utgiven av Vetenskapsrådet www.vr.se
Om du har frågor eller funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss eller vår handledare.
Vi ser fram emot ditt deltagande!
Med vänliga hälsningar
Angelica Sörensen Helena Törnqvist Studiens handledare Eva Ärlemalm – Hagsér
36 Bilaga 2 - Intervjufrågor
Intervjufrågor
Berätta om dig själv? Ålder, antal år i yrket, barns ålder på din avdelning samt lite om förskolan.
1. Vad innebär begreppet pedagogisk dokumentation för dig som förskollärare? 2. Vilken betydelse anser du att ert pedagogiska arbete på förskolan har för barnets utveckling samt samhällets utveckling i framtiden?
3. I läroplan för förskolan nämns idag ordet lärande fler gånger än ordet omsorg, känner du av en ökad ambitionshöjning i ditt arbetssätt i den pedagogiska
verksamheten?
4. Använder ni er utav en tydlig struktur kring ert upplägg gällande pedagogisk dokumentation?
5. Hur reflekterar ni tillsammans i arbetslaget kring pedagogisk dokumentation för att utvärdera verksamheten?
6. Vilka fördelar kan du se med användandet av pedagogisk dokumentation i förskolan?
7. Vilka nackdelar kan du se med användandet av pedagogiska dokumentation i förskolan?
8. Hur använder ni er utav ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerhetsställa kvalitén på er pedagogiska verksamhet?
9. På vilket sätt har barnen möjlighet till inflytande över sitt deltagande i er pedagogiska dokumentation?