I stora delar av tidigare forskning samt i vårt resultat, framkommer det ett hopp om ökad status för yrket enligt förskollärarna. Det kan ses som att status verkar vara en viktig faktor för de som är verksamma i förskolan - men för vem kommer statusen egentligen höjas? Gäller det både barnskötare och förskollärare eller kommer det endast gynna förskollärarna? Det talas om en statushöjning för förskollärarnas yrke, vilket eventuellt kan innebära ökad status för barnskötarna
också, men det kan även tänkas innebära ännu större klyfta mellan yrkesgrupperna. Det kan tänkas att förskollärarna är beroende av barnskötarna för att kunna skapa större skillnader mellan yrkesgrupperna och på så sätt höja sin egen status. Den ökade statusen för förskollärarna kan på så sätt tänkas uppstå på barnskötarnas bekostnad. Utan barnskötare i verksamheten, finns där ingen hierarki och på så sätt heller ingen statusskillnad. En aspekt gällande den statusökning förskollärarna talar om, är att vi kan se ett liknande tänk i skolan, där en del utav dagen är lärarledd medan andra delar av dagen leds av annan utbildad personal. Det kan krasst innebära att förskolläraren tar vid där barnskötarens kompetens inte längre når. Kanske är det vad som krävs för en ökad status inom förskolläraryrket? Oavsett så är förskolan inte där riktigt än, då förskolläraryrket fortfarande är sårbart med få verksamma förskollärare inom verksamheten. Förskollärarna är beroende av kollegor som är barnskötare, oavsett om det gäller status eller inte. Barnskötaryrket är ett yrke värt att hylla för allt dem gör, och kanske kan undervisning även bidra till ökad status för dem. Å andra sidan kanske den här skillnaden behövs mellan barnskötare och förskollärare för att allmänheten ska förstå vad vi faktiskt gör på en förskola, men förhoppningsvis inte på barnskötarnas bekostnad. Barnskötar- och förskolläraryrket borde få den status de förtjänar, för att på så sätt bidra till att vi än en gång inte behöver försvara vårt yrke och förklara att “vi passar inte bara barn på dagiset”.
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2017). Maktens skepnader och effekter: maktanalys i
Foucaults anda. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2014). Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden – interviews with the heads [Elektronisk resurs]. Early Child Development
and Care. 184:2, 306–321
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21172 (2018-03-28)
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Early Childhood Educators' Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work. Early Childhood Education Journal. 43:5, s. 347–355 Tillgänglig på Internet:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid=6940593f-
4e23-49c5-bc51-9232edd4ef00%40sessionmgr101 (2018-04-04)
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber
En likvärdig förskola för alla barn [Elektronisk resurs]: innebörder och indikatorer. (2015).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/likvardighet-i-forskolan-en-
Eriksson, Anita (2014). Förskollärarens förtydligade ansvar: en balansgång mellan ett
demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordisk Barnehageforskning. 7:6, s. 1–17 Tillgänglig på Internet: https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/576/793 (2018- 04-06)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (u.å). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2018-04-06)
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France
den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion
Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Foucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen
Tillgänglig på Internet:http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Rapport-till-regeringen/Redovisning-av-regeringsuppdrag/forskolans-
kvalitet-och-maluppfyllelse2/ (2018-03-28)
Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning
Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare [Elektronisk resurs]. Forskning om
undervisning och lärande. 5:1, 90–109
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593 (2018-03-26)
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw
pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 (2017-03-26)
Nilsson Sjöberg, Mattias (2012). Barnskötarna, förskollärarna och det förtydligade pedagogiska uppdraget. Forskningscirklar - kunskapsutveckling för förskola, skola och högskola. Skriftserien Rapporter om utbildning;1, s. 119–133 Tillgänglig på Internet:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/14315/RoU%202012_1%20MUEP.pdf?sequence=2
&isAllowed=y (2018-04-09)
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011
Rosenqvist, Mia Maria (2000). Undervisning i förskolan?: en studie av förskollärarstuderandes
Skolverkets lägesbedömning 2017. (2017). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3786 (2018-03-29)
Sverige (2017). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Åttonde upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik,
dokumentation och bedömning i förskola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Palla, Linda, Stensson, Catrin & Tallberg Broman, Ingegerd (2018). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och
chefers skriftliga beskrivningar år 2016. Malmö universitet
Tillgänglig på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/2043/24496/3/2018-01-
27%20%20Rapport%20-%20reflektionsdokumentet.pdf (2018-05-17)
Van Laere, Katrien & Vandenbroeck, Michel (2016). The (In)Convenience of Care in Preschool Education: Examining Staff Views on Educare, Early Years: An International Journal Of
Research And Development, 38, 1, pp. 4-18, ERIC, EBSCOhost Tillgänglig på Internet:
https://www-tandfonline-
com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/09575146.2016.1252727?needAccess=true (2018-04-12)
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur